. den grus och sand, som vi i vin- !V Måndagen den 28 april.1958 CV or vo : öd , : . " LANONMS TIDNING . : i rr a. . - evo IEA [Veg 0) pel | Rekord -me fr Pun nu för omg. leverans Välkommen till. > ".t2 Laholms 'Automobilaffär AB. rt Sia Fel MA2 Laholmhl nt. Da VINTERN RASAT UT — VAREN, den innerligt ef- terlängtade, står på lur för att. förvandla jorden till vårt drömda paradis, I vår- solens 'sken ser vi.— ja, rent ut sagt — lite. schas- kiga ut — vi behöver nå. got nytt att sätta på oss, Vad ska vi välja? > En ny VÄRDRÄKT mås- te vi ha till 1 maj. Skall den vara i klassisk "skräd. darstil'eller skall den vara ”anno 1958” med kort, rak jacka? Skall den: vara i marin eller grått kamgarn eller i exklusiv jersey — vi har massor att. välja på, även upp i. mycket: stora nummer, SN Till dräkten hör en.ny BLUS, Just nu har vi hund- ratals och åter hundratals vackra blusar: oo "KAPPOR har vi i ylle, siden, manchester och pop- lin i utsökta modeller, Och -så hänger KLÄN- NINGARNA bär, den ena vackrare än den andra, och väntar på Er. Från Bengts- sons, Bleyle,. Wahls, Katja of Sweden, Lapidus och Tonniemodeller har vi fått in en hel del och många har redan vandrat vidare till zlada kunder. AA - Alltså, vänta inte för länge! -.Nu en 14 dagar framåt 'har vi mest att väl- ja på och Ni har alltså$ $största förntsättningarna att finna just vad Ni ön- skar Er. of Välkommen in i FRUMMERINS. i » Det: tycks råda en fullkomlig stöldepedemi i' Laholm och 'trak- ten däromkring "och. oftast är det 'väl ynglingar, rymdå från olika skolor, som äro de skyldi: ga." Men -vid '. det inbrott, som natten mellan lördagen och. sön- dagen 'förövades "1. cafe:: Vilan verkade. det som 'om' tjuvarna hade god kännedom om :lokalite- terna. Bytet blev c:a 300 kr jäm- te en del cigaretter och choklad. - Tjuvarna : har - berett sig till träde, från gårdssidan - där de staplat. upp 'en del. lådor: utmed "Laholm till” köket.” Här. hittåde ' de: om- kring 100 kr i växelpengar i en glasskål och dessa Jade-:de be- slag. på:! Vidare" fann. de' en. nyc- kel,'som gick. till" en' sekretär I ett annat: rum och "här "lade de beslag "på ” ytterligare": ett ; par hundra kronor, som förvarades i en kassalåda, su sis beta " Kassaapparaten : hade da ' ej rört men' inne i affären hade de lagt: beslag på en. del cigaretter av olika” märken: samt. en der choklad! Vissa spår'finns men väggen och sedan ryckt' fönstret |. ingen I huset. har hört något. : Inom vägförvaltningen- i. Hal] lands län har upprättats förslag till " omläggning" > av ;: väg -från Kungsbygget, till nya 'sträcknin. gen. för, vägen Våxtorp—Draka- bygget ' inom .'Lagadalens väg. av 50.” m' uppströms och 60 m nedströms nya broläget....”.. ;- Nuyv:. utfartsvägen från Kungs- bygget till vägen Våxtorp—Dra- kabygget: korsar -Stensån: med hämndsområde. I företaget ingår en ny ;!bro. över! Stensån vid Kungsbygget och tillstånd till dess " uppförande sökes nu hos Söderbygdens vattendomstol: : Bron ', är - avsedd att utföras med. fri spännvidd av 10 m, I samband 'med ' brobygget vill vägförvaltningen "= omgräva "och fördjupa Stensån på en sträcka a vd L Mer historiskt om i MN so SIST AV DE TRE 3 gen igång Lt igångsättandet av arbetena: ren. I Halmstad befann sig Willum Cornelissen, . sysselsatt med de där. pågående arbetena. på slot- tet. Han tillkallades genast och fick befallning att igångsätta ar- betena på Lagaholm. Under de följande åren arbetas på vallar, bryggor och broar och' kring medeltidsborgen framväxte den regelbundna femhörningen, Vi sakna ett bestämt datum för fullbordandet, men kunna ur byggnadsräkenskaperna + utläsa arbetsintensiteten för varje år. Man började våren 1610 med en relativt stor arbetsstyrka (ehu- ru den ej på långt när kunde mäta sig- med Halmstads). Ar 1610-—11 hade man inte mindre än 13 murmästare i arbete: man har då murat grunden till: fäst- ningen. Följande år är arbets- styrkan ungefär densamma, men redan 1613 har den krympt til i medeltal tre murare med sina hantlangare och elva arbetare av annat slag, Mot hösten samma år "ökas - arbetsstyrkan .: något. Aren 1614—17 är ungefär sam- ma antal arbetare sysselsatta på -Rosenvägens permanentning Laholms största gatuarbete Det våras överallt, I trädgårdstäppor och på - åkrarna råder det bråda tider och allt skall myllas ned innan tiden blir allt för långt skriden, Men hur har man det med sta- "> dens arbeten — i parker och på gator? Laholms Tidning "ställer frågan till stadsingenjör Lasse Carlsson. — Vi är givetvis mycket för- senade med alla arbeten, men vi får väl försöka ta igen tiden, förklarar hr Carlsson, Men lätt blir det inte. Vi håller just nu på med att städa i parker och planteringar. Att sopa upp all ter hävde ut på gator och torg har tagit en rundlig tid. Men nu är detta i varje fall klart. — Visst har vi många arbeten som väntar oss, och det första är att ställa iordning Rosenvä- gen. I fjol gjorde vi vid Blom- stervägen och ' denna har ju blivit bra, 'Nu skall vi lägga trottoarer, justera upp gatan och permanentbelägga — densamma. Detta är det största arbetet vi — Ett annat arbete som vän- far är iordningställandet av Medborgarhusets : trädgård; Här skall läggas en del trappor, och just nu är stenbildhuggare Olle Larsson i färd med att placera dem där de skall vara,. Sedan kommer vi att jämna, plantera och så gräs, Till Lagaholmsspe- len skall det vara klart, - : — Planen kring Parkgården skall också ställas iordning och slänten ned mot densamma för- seg med matjord och besås. Men hur "det skall' bli:runt själva Parkgården ' vet - jag ännu "ej. «os Åen första svalan. för Aret Kring hotellpaviljongen blir det givetvis också en hel del plane- ringsarbeten, och bakom brand- stationen hade vi tänkt röja upp en del i fråga om buskagen. — En hel del arbete har vi också lagt ned på vägarna i Nyby, förklarar stadsingenjören till sist. Vi har grusat mycket, och nu har vi en del efterarbe- ten kvar beträffande mötesplat- ser. Så har vi också arbetet med lekplatsen i kvarteret Bocken, så vi behöver inte sakna arbets- objekt i sommar. ' A : Cel. 2” Centrum, Laholm, l vikar tisdag," onsdag och 1 ma. ”En äkta parisiska” med den fi- rade stjärnan Brigitte Bardot i huvudrollen samt Charles Boyer och Henrt Vidal, Om denna film hette det i DN:-”Den franska fil- mens allra mest förtjusande fllc- ka med stn' eggande charm, sin raffinerade "oblyghet, sitt artis- terl i det ömsom sparsamma, öm- som - generösa ' exponerandet av sig själv! " Ännu en triumf för hennes lekfulla syndighet) - . '" Knäreds blograt ' : visar:i morgon tisdag Paramo- unts färgfilm ”Kär 1 Paris” med Adrey.Hepburn och Fred Astalre 1 huvudrollerna, NI -som gillar mustcals kan här glädja Er åt den mest stimulerande under- hållningen 1 genren på mycket, mycket länge. Över all beskriv- ning charmfull och njutbar. ' 4 i - er [Ng - Veinge I Vingslätt, Veinge anordnas gammeldangs Valborgs” mässoafton av Knäreds gammol- HALLÄNDSKA RENAÄSSANFAÄSTENA gåta, varför Kristian IV väntade så län; byggena runt om i riket, inte minst Varberg san, och Lagaholm hade fått anstå 1 brist pi var någorlunda väl försvarat med de två nämnda fästena; på andra håll i riket, och Lagaholm - var. till n: Vilka motiven till dröjsmålet än kunna ha varit, var det e 1609; Antagligen skulle arbetena påbörjas när som ”det stora stenhuset” Lagaholm: :senast 1617 torde befästningarna ha fullbordats. Följande år finns nämligen en- Jast. ett fåtal ”pliktsfolk”. upp- tagna på avlöningslistorna, dä- remot inga murare: och ingen mästersven, Arbetsledningen låg möjligen yt- ”terst i Willum Cornelissens hån- der, men han var vid denna tid sysselsatt med Halmstads slott och hade dessutom andra uppdrag av konungen (man har gissat på bl. a. Rosenborg, Den direkta tillsynen sköttes av en mästersven. Som så- dan tjänstgjorde åren 1610—15 om- växlande Willum Stenvinkel, Lau-| ritz Stenvinkel (söner till Hans d, ä.) och Hans Zeuges. Fråh och med 1616 är det Willum Stenvinkel som leder arbetena, VEM HAR SKAPAT DET NYA LAGAHOLM. Är Willum Cornelis- sen dess arkitekt? eller kan redan Hans van Stenvinkel ha gjort ut- kastet? Någon visshet torde: inte stå att erhålla, men en analys kan föra frågan ett steg närmare dess lösning. Vi ha redan berört de ti- diga nederländska fästningsanlägg- ningar, som byggdes efter mönster från Italien och någon gång av italienska arkitekter. Bland dessa fästningar intar Antverpen en rangplats. I ena flanken av' den stora . fästningen anlades ett stort femhörnigt citadell av perfekt re- Ibundenhet,. Det betindrades av fortifikationsteoretikerna och efter- gjordes av ingenjörerna ' under 1500-talets senare hälft. Sebastiano Serlio prisar femhörningen, efter- som den erbjuder bättre bestryk- ning och längre skottfält. Han av- bildar Antverpens befästningar och särskilt citadellet. Detta är försett med bastioner enligt det då vanli- ga orillonsystemet, men med raka ge som till 1609, innan det gamla slottet fick lämna plats för en modern anläggning. Man kan tänka sig flera förklaringar... De många fästnings- och Halmstad, hade gjort djupa hål i statskas- å medel. Kristian IV ansåg kanske, att Halland han hade viktigare 'fästningsbyg- ytta även i sitt bristfälliga skick; ” n trivial förstördes till en der under' en höststorm . helst, ty” krig mot Sverige stod för: dör- byggdes Lagaholm, Det: är en yttre «anledning ' till ' Antwerpencitadellet är nästan tio gånger. större till ytan än Laga- holm, vilket bl. a. nödvändiggjorde byggandet av högverk [linnanför vallen, d Att Antwerpencitadellet — stått som mönster för Lagaholm är ställt utom varje tvivel. Hans van Sten- vinkel d; ä. kände till litteraturen, hans fortifikatoriska -principer an- knyta i många fall till Specklin och hans utbildning kan ledas tillbaka till en Antwerpenpåverkad arki- tektkrets. Det är möjligt att Laga- holms femhörning fanns med bland de:”schabloner”, på vilka Stenvin- kel arbetade vid' slutet 'av 1580-ta- let! Som fästningstyp tillhör Laga- holm 1500-talet. Noel Utförandet är: dock: icke. 1500- talsmässigt.. Stenvinkelt 'fortifika- tionssystem var föråldrar i vissa detaljer, framför allt hade flanke- ringssystemet nu utvecklats. Basti- onerna byggdes på Lagaholm utan indragna flanker; man ville få upp artilleriet" på muren.' Här- funnos också ':.speciella orsaker » därtill: Runt fästningen reste, sig Lagans stränder till backar och kullar, som måste kunna behärskas med artil- lerield, Vidare bestod ”graven” här av den steniga Lagan med mycket växlande djup. Den erbjöd alltså bättre skydd än en vanlig fäst- "| Kurt Malmsjö Juniorklassen. med lagt : 4 . mindre! broar. Dessa gamla broar torde kunna utrivas sedan nya: bron med till. fartsvägar färdigställts. ” 1" Laholms skytteförening ” Årets » första månadstävling gick 1 -går på. Kungsvallen i Ahla. 30 talet skyttar deltog och Thorsten Broberg som. är 1 god form segrade i kl, '4—5'"- med 112 Pp. I tredje klassen segrade Arne Andersson 'på 65 p, Caj Jakobs- soni som är uppflyttad till 2 kl. segtade där med 74 p. Stig Lars- son! vann kl. 1 med 73 p. samt 41 pc Resultat; -' - i Klass 4—5: 1): Thorsten Bro- berg 112' p. 2). Arne Larsson fll p. 3) Nils' Nilsson 109 p. 4) Gunnar Fritzon 1087. 5) Olle Wilhelmsson 107: p. 6 -)Ernst Gunnarsson 101 po. se isa js lass 3:- 1) Arne: Andersson Klass 2:.1) Caj Jakobsson 73 P. 2) Lars Jönsson 71 p. 3) Thu- re Sundgren 63 -p. 4) Stig Nils- son' 61 p. oe i inv - Klass 1: 1) Stig Larsson 73 Pp. 2) Lars R Larsson 65 p: 3) Lars Ivarsson 61 p, et : Klass Junior: 1): Kurt Malm: sjö:41 p. 2) Rune Nilsson '39 'p.. 3) Gert iSvensson 36 p."” vet . Den 1 maj är: det: arbetsda för iordningsställande: av skjut- banan, mött upp mangrant,..<: - en del goda resultat uppnåddes, |” LIE AI brittiska tankfartyg ”, Närmare underrättelser - (Damaskus 1 dag) ; + .; Kriminalpolisen i Stockholm är intresst till namnet — när han grips ka sin identitet. Det 7 Ren, De' vet, att han varit i Så sent som förra söndagens = (London i dag TT-Reuter). SN tyg svartlistades : Arabförbundet lät på sönda; len och' av detta framgår, att vederbörande — som ä | är bekanta till Birgitta soner i undre världen — som sett den långe, ' Enligt ett meddelande till Lloyds i, London har: två ob Pen hamn i onesien 2 för ett bombangrepp. Ett av dem Tadonesien "blivit ' utsatta är stå i brand enlig kortvågsradi kunnat medövkal a gen svartlista det: svenska lastfartyget Ulla från Hälsingborg därför e en och samma resa” gått in till det vt fartyget under hamnar. Tillkännagivandet' om svartlistni . «3 maskus,' ”Ulla”. som är på 3.800 ton äger en Flores I Dan. israeliska och arabiska -. äg, av Transmarin, . "rv rad äv att komma” i kontakt med: en kraftigt byggd mörkt man, Denne: torde su kommer att få svårt att förne: « Löfquist — per.” 'mörke "man. sällskap' med ' Birgitta Löfquist > ” eftermiddag. 'Han är mellan. 20 ” - dad, > och"40 år L. Troligen + ten till måndagen, : =" 7 (Stockholm i, dag.) vo Under: det följande året ' uppfördes visserligen ett'- nytt stenhus, men ingenting säges om vilken. byggnad det gällde eller om 'det ersätter en äldre. Det stora åttakantiga tornet åren,: även det beskrives som för- fallet, Jag har förut varit inne på frågan om inte: dessa båda byggna- der äro en och samma och därvid funnit, att 1500-talets i iefö. förekommer ofta under de följande] ' Ny överförmyndare $ Båstads köping. "+. på UNT ; Kamrer;: Henry Pöterson,. Bf att vara | Överförmyndare 1 Bå- . stads köping, "Valberedningen har -. teckningar bestyrka ett sådant: an- tagande. Sålunda. skulle Lagahol till ny, överfört e. föreslagit kapten : Emil" Hofbard;" tlälgare. - åttakantiga torn, : ehuru ombyggt, ha" konserverat ett stycke medeltid om. den" geometriska ' renässans. terrängens konto; man ville utriytt- ja den fasta klippgrund som fanns, men inte lägga dyrbara grundmu- rar ute i Lagan." '. tele » Lagaholms : huvuduppgift .. som fästning, att bevaka och försvara kustlandsvägens övergång över La- gan, ' har' blivit väl tillgodosedd. Från söder löpte vägen i en bro över Lagans "västra ' gren: till den flacka holmen ' väster om ' slottet. Här gick vägen först rakt framåt, sedan svängde den 'i-en spetsig vinkel till en bro över Lagans and- ra gren. Broarna och den: vinkel- böjda vägen på holmen voro väl täckta av fästningens eld. En lång bro med vindbrygga ledde från den västra holmen . över. till slottshol- mens enda inkörsport. N ningsgrav, Därför kan IL försvar mera ha lagts 'på frontalbe- skjutning av: stränderna från höga basti än på flankeringseld från låga kasematter. : . LAGAHOLMS FEMHÖRNING är inte helt regelbunden. Den är något utdragen på längden i nord- sydlig riktning, alltså i. portens längdriktning. Den norra bastionen blir härigenom något större och spetsigare än de övriga. Åt öster bildar figuren en något mera in- kurtiner. Porten är lagd på mitten av en kurtin. Att märka är att dragen linje än i väster, Dessa ore- gelbundenheter få helt skrivas på iv 4.555 vinster.vä agnin 29 april kh Dragning i ter. lista ter. ' digt ute vid Amot i Mellbystrand. Jar Be' annons! «: danhsförening. Iges orkester spe- —— N 10 bilar e'Sportstuga + Radiogrammofon > TV » Moped » m.m." ; Från CENTER-lotterlet 1958 :- I : ” Ber j . : rekvireras mot postförskott cv > lista å 30 öre, Gratis dragnings- fota vid rekvisition av minst 10 lot- "Namn: ;- . Bostad: Poatadresst '.. oo Sky NS Kp - i Väl. 'CHEVROLET:1958: BISCAYNE: 4 DÖRR.. SEDAN. <> MERCEDES 180 .. ... VOLVO AMAZON ; + FORD TAUNUS M 17. '" OPEL REKORD >>” a fl. bilar ; EK, '' porten till. den: östra. bastionen. : Lagaholm är till sin' plan. den mest regelbundna anläggni; av Kristian IV:s tidiga . fästningar, Man får dock inte härav draga len sl att den häri är ett bättre fortifikatoriskt arbete än sina föregångare, at den repre- senterar ett fi i förhålland väster. bostads- och köksutrymmen, I -:söder uppfördes residensbyggna- den, bb norr: en' lång magasinslänga och i väster, vinkelrätt mot: porten och genomskuren ' av ' denna": en Jänga; kallad 'portlängan,- vari in- rymdes bl. a, vaktrum, fängelse och borgstuga. Endast. på två ställen lämnades pasage upp till vallarna, i nordost och sydväst, där trappor ledde upp från de trånga passager- na mella husen: Byggnaderna i sö- der hade lagts nära batteriplattfor- mens kant, men med :' ett: smalt prång mellan sig och denna. Övriga längor visade två våningar åt går- den, - men., endast en':åt vallsidan, Tornet synes ha: haft fyra våningar och stått: anslutet till plattformen. Dess uppgift har utan tvivel varit fortifikatorisk och därigenom ' skil- jer sig tornet från: Munktornet på Varberg "och tornet .i Halmstad < Till tornet" fogades” i norr" och : för över - Till.ny suppleant har föreslagita . trädgårdsmäst: Gunnar. Borgevad, : » tjänsten tillsättes ej? --Kommunalsjuksköterskan 1; Bå- bogar. och. evghärsovåräsnämn- en... blivit..” entledigad..från sin tjänst i Båstads köping. fr. a. m, 14 juni; d. &: Fröken Robertz koi mer. nämnda" dag ' att-tillti anställning på” annan, plats. ' Rationaliseringskommittén' före- slår "fullmäktige, : att: tjänsten : v..icke' skall återbesättas: " Kom- mittén ” framhåller, - att :.då tjä sten på sin tid inrättades förelåg" ett avsevärt behov hemmen ' för la människor; viset motiverade att. en- komm nat - Sedan ålderdomshemmet' uppförta sett. bortfallet. ' Komnitnalnämn- den föreslår att fullmäktige. mål slott, vilka huvudsakligen varit till lyst och visar slottets karaktär av kungliga residens.” end SLOTTSBYGGET TOG: LÅNG TID; det vill synas som det. aldrig . Först byggdes till dessa. I Varberg, i Hal d. Kristianopel har Stenvinkel varie- rat ett och samma tema, Vi har här kunnat peka på överensstämmelser, och jag har. på annat ställe visat, att de båda sistnämnda städernas ästni k mot Ira 3 alla avseenden, bastion för bastion, port för port, trots ytligt sett stora olikheter. Lagaholm kunde av en händelse ' göras Ibunden, där- för att terrängen tillät det, ja kan- ske inbjöd därtill. Sålunda är detta fäste inte väsenskilt från Stenvin- kels egna arbeten, det är helt byggt i hans anda och kan mycket väl i den form det fick ha planerats av Hans van -. Stenvinkel, : ehuru det inte tilläts honom att fullborda det. MÄSTERSVENNEN WILLUM van STENVINKEL fick år 1618 befall- ning att uppföra ett slott inom La- gaholms vallar efter en ”skabelon” som överantvardades till honom, Att Willum Cornelisson utfört den- na tritning. eller modell, torde stå utom allt tvivel. Han höll just på med avslutandet av- sitt arbete på Halmstads slott och var alltså den närmast tillhands liggande arkitek- ö ler KE EE oo ' Det ligger i öppen dag, att man vid' planerandet ' av slottslängorna tog. stor: hänsyn till. kvarstående äldre byggnader. Det stora tornet har redan behandlats; det kvarstod ehuru något ombyggt in i svensk tid. Det är. vidare sannolikt, att man redan vid byggandet (om icke även vid planeringen) av. vallarna tog hänsyn till: tornet, eftersom det ligger i den mittaxel, som går från Terräng och rester av, andra äldre byggnader tillät inte en: gårdsan- läggning, lika regelbunden som de omgivande: befästningarna.'. . Man skulle ha väntat sig fritt liggande byggnader, belägna parallellt: mer I > och . d BEUPP kring. en femkantig gård. Antwer- pencitadellets byggnader voro ar- rangerade på detta sätt: Man ville hå fri passage' upp till vallarna och kydde prång och smala! passa- 7 B, Stockhol +. st. lotter å 2 kr samt drag- Portofritt. och gratis dragnings- | vid rekvisitlon av minst 20 lot-. Obs! Sänd inte betalning samti- l med denna rekvisition. tydligt — TRXTA ' ko > vev Dahl Tidna "I ger. Lagaholmsanläggningen:'verkar i detta hänseende gyttrig och oprak- i riktigt fullbordad residenslängan i söder: och--köks- längan. i öster -ungefär samtidigt. te' uppdraga åt hälsovårdsnämyn- ti den at med förslag om huruvida tjänst en skall: återbe. = sättas, -: Förslag til stadspl: ng "Regeringen har - fastställt'.det antagna förslaget ttll ändring av stad: . för. kvarteren" Dru» 7: Enligt en byggnad: t från 1626 voro dessa byggnader fullt färdiga, så när som på den södra längans ifparti' mot tornet, där ett åttaglas- fönster skulle fullbordas åt vallen till; Portlängan : stod - under bygg- nad. och .var färdig, så när som på att portgången icke var täckt med sparrar och taksten. Det stora tor- net. var inte färdigt; det var uppt murat endast till 15 alnars höjd (tio åt vallen till) och beskrives som mycket förfallet och ' skadat" av brist på underhålls ss ov ov "År, efter' år, långt inemot 1630- Lagaholm - ungefär som ovan. Det stora tornet vill aldrig bli färdigt, portgången ' förfaller av brist på tak, - likaså . stallet, Först år 1638 rapporteras tornet som färdigt, men byggnadernas tillstånd är fortfaran- de långt ifrån förstkl ec talets slut, skildras tillståndet på|l” van; Elden, Flamman, Gården, ' Hjorten m fl: os csag sd - Ändringsförslaget bar tillkom- mit i första hand för att. möjljg. i göra utveckling till lämplig bredd .. med föreslås anläggandet av två net av' kvarteret . Druvan: och "I kvarteret Hjorten.. Intill, der. 8e- nere har även utlagts ett mindre de + vid... Ha par sluttning. rättade fortifikationsingenjören Jo. han Andersson Lenaeus (år: 1646 Varför dröjsmål efter dröjsmål? Vi har redan frågat oss, varför man inte började bygga det nya Laga- holm förrän det gamla hotade. att falla samman. Varför” dröjde man vidare ' med ' fullbordandet sedan man väl: kommit: igång? . Statsfi- nansiella skäl kunna kanske åbe- ropas i båda fallen; men det ligger i. varje fall något' halvhjärtat över hela företaget. Man tycker sig spåra en olust ,att fullfölja planerna, underkänt av Lenaeus. Hans kritik - tionskonstens .. hastiga. utveckling. - - Slottet är litet, har trånga bastioner och svaga bestrykningsmöjligheter, De brutna inerna försvaga fäst- ningen ' till. den . grad att'den ”är aff föga bättre strykwärn än ”en , fältskansz: aff ' bolwärk' — — —", "- Men det värsta är att fästningén'på - alla håll är ”öfwerhögdad av berg Ärjock 'backar,' ”att" fiendhen' på "ett - ikettskott därifrån, kan ståå för-!. det ' helt enkelt. Lagahol förutsättningar, som i tiden. Svaret blir: möj! täckt" medh” så mycket ! folckf som han : begiärar, ” och wärcken: icke - 1 på Lagaholms plats vi t en fästning, stark nog at behärska medh: nedre Lagan, hade starkt mi Artilleriets utveckling" hade: fort- gått under de: många ' krigen; beläg- sh likaså. L had le hade. blivit . för trångt;' fästningen d | kunde lätt nedkämpas. av en fiende, som behärskade höjderna norr eller söder om floden; Domen över fäst- ningen 'kom efter. fredsslutet 1645 från en svensk fortifikationsofficer. Men Kristian IV' hade troligén långt insett mn Därav de' många 'och långa dröjs- målen.« vr : - ' DEN . 24 ' OKTOBER". 1645. upp- och swåra- mycket twinga: och föro- lempa”, Det är ord och inga visor; och till råga på allt förklarar Le- naes, att' fästet inte har 'stor nytta av Lagans vatten,'eftersont vat- tenståndet " trots” " fördämningen nedöm 'slottet vanligen tillåter vad- ning.” Han" påpekar" också att en fiende lätt - kan förstöra fördäms= ningen och. leda bort vattneta ". - r Under-kriget mot Danmark visa=- de sig Lagaholm alltför lättintagligt - o ch Karl XI gav 1675: order om | fästni d SN tiskep ct aan a År 1620 yttrade sig .en ko sion med Willum van Stenvinkel i spetsen om ”det gamla huset”, som slottherren har sin bostad uti”. Det beskrives som alldeles ”forradit både på sidan och taket, ingen kan bo där utan livsfara och repara- tioner tjäna ingenting till. Antag- ligen har konungen velat bevara det 1 sitt ursprungliga skick: och >" SYSTEMB Ja fe valborgsm kommissionens yttrande är väl ett försök att få huset rivet, Huru där- 2" > stänger klockan 157 Co >: ">. SYSTEMBOLAGET , UTIKERNA ? ässoafton : jär agerad or vi med beslöts är omöjligt att avgöra, t Birgitta Löfquist nat." >< stad, har. avsagt sig uppdraget > Kommunalsjuksköterske. nt stad, fröken”. Ulla. Robertz;' har > av sjukvård, i >. S har detta motiv emellertid 1 stort av kommunalfullmäktige 1 Båstad > ” och utsträckt höjdläge av det av; . ' Köpmansgatan. I: samband "där« vs ” vparkeringsplatser I nordöstra hörs > . adlad Wärnschiöld) på kunglig be- ""- fallning en beskrivning av Pre ov Lagaholms fästning, Levaholm blir är ett talande bevis för 'fortifika- - m uthan jämväl - för ' thess' trångheet iskull ID
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.