vad detta a sig. i dessa dagar. Det igen. som han” själv "för- ing : "betyder / mot bakgrunden av. den i splittrade" "finska "arbetarrörelsen är -längre, 1 livslängd . räknar man: "heller inte med” att den nya finska i pedi ären skall ny; kom i "stället. Att Ikdemokrater som - före= + Fegeringen "uppfattädes'" som > ett i misstroehdevotum och 'som denna .. nade att "underlätta" regeringsbild- kedan" drog konsekvenserna'av. Ef- bingen och pamarbetet mellan riks- ”agrarer. och söcialdemokra-' - förenat sig uppgiften . att fälla "regeringen, hade” det. varit kvent att: de äve 'gemer Bit hand om Yfegeringsansvaret. Men "det fust var-på brödfrågan hr von MH Fiesndt' stupade För "inte Cordsprån « " ke siåde sig kring "den kläm; "vilken av 7 det verkligen finns någon grund för . få; I juli månad går det finska fol- ket” till val och till. dess att resul? tatén 7 av'. dessa" val blir, klara: får Natu gtvis frågar sig många, om " tron,:att valresultaten skall bli ä dagsgrupperna. På detta kan 'natu . digtvis .SVAras, at rik inland, på grund av det Proportig- därav blev: "intet: En'ny. d ministär. såg i stället: ”dageris ljus öck denna kommer. väl knappast äl räv socialdeniokrater! 2) vilka period ' av. -politisk och att.detta. lugn: är tt' befordr 'sarnarbetsviljan, den won fieandtskas' då? den'sfarta- e:sin' verksamhet. At denna ad få” Påde a Itså Ån je lika; vi okarede fom ut regeringen ingår. EL ordförgndena i 9: och M Nils G Hansson I | lärt ,för hr Oh= Satt föruttältningen för. gati> "ma jämknilig: var" ått' hån och ';: haps ”Partivänner. röstede för öp= posttlonens förslag. Om inte kam= arna Stapnade - i olika' beslut unde: det. ej bli” sammanjämk- första ki : ämnen om a frågan skulle kom= må tillbaka till utskottet för sam.= + 'manjämkning.; Hr. Hansson. gav därför; hr Ohlin: rådet att se' - ed partivänner. inte, ade me Se med "regeringen utan: stod ositionens förslag. En= ulle : chans till sam- finnas.! : Mer folkpartiet" svek; förlätler "sk Dj; tytvå folkpartister” avgjorde frå. gån.tllj:; Tegerlngs Förmån, nämligen bir Hamrin i , Kalmar: och Eliasson i "Stockholm." "regeringsförslaget fick” Noch opposifionens 95 rösta . Om inte Folkpartiet svikit hade” et funnits, pe att.ett ; kompron, T fldsborda arbétare : eg TT med 224-.poäng "och Eldsberga: arbe- tare lag:IL kom på ändra" plats, På: tfedje plats "gick "SJ:s drift- värn in. på: 221 pv: [Cä ' Individuella "resultat "Klass. Veterän: DD: Jakob An- dersson. Eldsberga 71 poäng, 2) Hjälmar: Persson, Eldsberga :66, 3) Otto. Magnusson, Stjernarp 66. " Olof”: Jol lansson, B,. Larsson, RA 13;-3) Arne Jo hansson, Tönnersjö 7 4). - G Magnusson, : Stjornar 67. + : Klass 23 1): Gunne: Lärssön, Eldsb ga 178 poäng, 2) Karl: Jo- jordbr stel utarbetat bl blivit antaget, Ut E skottsordföranden" hr. Petterason :, hån Karlsson, Veinge 77, 3) Ing: vär. Svenssön, "Tönnersjö” 74, 4) artat 'stenpalats.: Besökare: Koramer] vanligen” satt? finnia honom. 'syssel- källa,” servérär, "stark ”mokka ; och har :en: praktfuktt sadlad ;raskamel till hands som fotoobjekt; På tors- dagarna arbetsdjur:; och. några: av, dé sadla= de ridk En eller : två . hederliga . hästar -har föris till. endast. släta, grå åsnor och stora | zz flockar av. raggiga får: Alla små- krämare; : som" tillgodoser -bedui- ne upp ner;,' stoiskt i De' gamla. kvinnorna traskar in till stan för att'göra:sina uppköp (de gamla —: ide. unga, lämnas: hemma). tidsaktigt ut; men en mycket sträng organisatiol marknaden: Alla som kommer, .regi- ”dersöker” "vartenda djur som 'föres "in. Kamelkött är er eftersökt" vara |De av den arabiska befölkningen i nor- ra "Israel, och ungefär' hundra ka- | meler sändes varje torsdag till slak- skall. möta, den; israeliske .be-.. duinen; Körande från Tel-. Aviv N Fjällen vita” bygghader "ned ett: dominerande" högt vatten torn; till vänster: åt öster "oräk 1 voar, Detta är. Sheik Suleiman " ben: Ali. ibn. Hussein el Hus , ' härskaren över gonsin "ätit. vilka: sedan ändes för tjogtals äv kameler tjud- : ulliga "årlingar; kräftiga ade . där, av nobel härko rknaden, men för. övrigt nspråkslösa ' behov,' har” satt na''stånd,- Männen ” slår sig / de-'k uppköp i Beershebas. Pbeduinbutik” I dessa butikel säljes en mängd va- S UJ E tur förlorar. kroppe; är. omsorgsfullt inpackade "och ätan etiketter,” avslöjande? "det isråeliska Ursprunget, . Stelkernå. år ärtill" ill ha, det Den israeliske beduinen kl inte flott. Men denna timma, som vi tillbringat” på” marknaden; gö absolut klart, ; att 'han idka det än” någon > tern.' Fråga" I Boorshöban tra ikga liser: De kommer ” att bekräfta; att antalet. bilar (inte” pPreci: "lyxmo- deller sn traktorer) I per man bland Ha, som ger . ” kroppen :: ' STOCKHOLM (Press) 2 Länge längtade man i Europa et ter, friare handel, mer ekonomiskt samarbete, Men först under det se- naste decenniet har nu lösen för framtiden äntligen blivit att sna- rast söka realisera detta mål, . . Kol- och. stålunionen, eller 'Mon- tanunlonen, som "den också kallas, blev ' inkörsporten för dettä slags I samarbete; Dess séx medlemssta- ter, Tyskland, Frankrike, Italien, utvidgade” i fjol" samarbetet inom Aill en" marknad innefattande alla varuslag, den "8 k”' Sexstatsmarknaden, Av- talet härom är redan'i kraft men "TI börjar gennomföras först från och med 1959, skriver i Svensk handel civitekonomen och ' sekreteraren i Grossistförbundets ' utrikeshandels- avdelning, C. G Söderlund, Under en övergångstid av tolv—femton år skall 'sedan alla hinder,'tullar etc, mellan de sex länderna successivt | ävekaflas. Men friheten gäller. bara infördes mellan ,de sex länderna, Utåt, gentemot andra länder, bland dem Sverige, skall man ha en ge- Holland, ' Belgien och JakemburEr, A Stundande f frihandelstider | ger, Sverige” stora chanser även, om det inté- hinner bli klart till nästa årsskifte då Sexstatsmark«= mer då att hända? Till en början frihandelsområdet får samma övers början av 1970-talet har då vi sven skar fått en ”hemmamarknad” gom ' ökat från 7 till 300 milj invånare, Produktionen koncentreras till få re ooch större, många gånger- sus på att handeln och inte minst grows = handeln får ökad betydelse, Distr:= butiohsapparaten måste-ju öka produktionen" fördelas på ett fi antal företag över Västeuropa. Le nadsstandarden stiger och väls det ökar, et é Vår svenska grosshandel med si- na redan nu goda kontakter med utlandet får som sagt säkerligen go- da chanser att" göra sig gällande : på den k de europeiska marka= tullmur. 5 na- den är en tulluion.” > Vad blir nu följden av detta för vår! del? ' Jo, "naturligtvis" att. våra pvenska : exportvaror får svårare att konkurrera på de länder, som ingår i sexstatsmarknaden. De sven- ska :varorna måste ju klättra över tullmuren för att komma in i t ex Frankrike, något som inte de väst- tyska varorna behöver. Om man betänker 'att ungefär 1/3 av vår export går till de sex länderna så är det inte så konstigt att man nu här i Sverige liksom för övrigt ock- så i England och andra länder" utan= naden! Men samtidigt ökar också” i andra länder och från; andra fö retagsformer. De får ju samma cha ser att göra sig gällande som sven= skå grosshandeln. ” "Vi måste nu alltså försöka bli” så effektiva som möjligt. om vi skall marknad. helt genomfört. ' Redan "nu måste" 'grosshandeln börja planera - med " för knaden d möjligheterna. att ' få till stånd en ännu större "marknad omfattande samtliga västeuropeiska länder, ett västeuropeiskt ; ' frihandelsområde, I ett sådant. område kan de en- fullfaxa mot länder" utanför - -områ-= det, Men inom, frihandelsområdet skall tullarna avskaffas precis som i cen. tullunion. Betydelz efullt. är skilda länderna -behålla; sin ,;'egen | - skådlig.. framtid .— .med de. stora omvälvningar . inom vårt och hela Västeuropas” "näringsliv som detta Ner Yorks 21.000 Kisspojkar, de i en undt delning av' alt samarbetet i inom ett fri område dock kan göras mycket 1ö-” |" sare: än inom den stora tullunionen Séxstatsmarknaden, som vid sidan av det ekonomiska samarbetet ock- så hår en stark politisk prägel. nåt oss hu utgå ' från. att också ådet h r till stånd, ! naden börjar förverkligas, Vad kom=:. kan man väl räkna med att vit gångstid .och övergångsbeslämmue!= ' ser som inom Sexstatsmarknaden; 1 tomatizerade enheter, 'Allt tyv r konkurrensen — från grosshandein: Och det vore ett misstäg” alt tro” att vi kan vänta med att se orm vårt 2 hus till dess frihandelsområdet är från att frihandels-. . området blir verklighet inom över. - - , kunna hävda oss på fraratidens fria - hotell- " och" restaurangarbetarnas '” > "fackförening, har i dagarna kunnat tillförsäkra --sig en tidigare okänd förmån från arbetsgivarna. Den nya öneavtalet stipulerar” att hisspoj- karna skall få ledigt och fullt.be> ” tält på sina resp, födelsedagar. I STOCKHOLM” (Pi ss) <= Vid, tungt arbet i hög empera- -alltid. en" viss | mängd: vätska: isform "av svett.: I extremå kan denna svätskeför- Just uppgå till många liter "under | ett arbetsskift, Skulle” man arbeta ett: antal ;timmar ut n att tillföra tsk dryck, kunde. man n mäta. denna vät- skeförlust. "genom att" väg: och efter” arbetet. | le då" värjé liters välskeförlust mot: svara ett kilogram:i iktminskning. | Ett<sådant förfarahde”. att arbeta och svettas utan 'att: méd dryck er- sätta den förlorade : vätskan skulle emellertid. vara: farligt då en intork- Snkde öra illstånd med. bl a ab- förbjuden: i Indien. Borr : Allt detta ser. "romantiskt medel- kontrollerar , beduin- dellerna öch. de: offentliga ”kärleks- husen” har' stängts" av” polisen.: En- ligt den; nya lagen; mot. prostitution blir "inte: bara .Personer sorh hängivit sig åt "prostitutionen , straffade utan också de Personer som uppmanat: till Sn handling eller” får, "ekonomisk lig nytta ”av' flich "streras ” och " st ”un- tarna i Nazareth, Medan alla ”öken- skepp”, .som lämnar '| marknaden, är "destinerade. till” jatt”lida. ”skepps- brott” kickas, horder av åsnor på Verksamhets Antalet flickor som'le- ver"i: bordeller” uppskattas "till 50.090. skall. samlas på s kskyddsan- staltér”, där de skall få -medborgerlig uppfostran; Hur. detta. jätteföretag i praktiken 'skäll- genomföras är än så |; länge myndigheternas hemlighet; Det ht var, vanligt i Indien att rövade flic- |: kebarn :ofta fördes, bort: från. famil- jen i barnaåren på 3—6 år ”och/' sys NN uppfostrades Dahl delade under debå och jordbru= eta > — "enkannerligan. inne. i kets — Synpunkt hade utsko : | Äkessofi, 'Tönnersj 18,4): Birger]: .Elc dsberga 3)" Bruno Ekström :76,' 5: Börje ' Larsson, Veinge” 261 "Klass "juniorer: +. 1) i Ke et Brunnström, Veinge: 43 poäng, 2) Kjell Mat ;- Veinge 41, 3) slag Varit bättre, Det visat si här att hr Ohlin och fölkpartiet. ; Ike get värkligen gäller, har ett. 'erst svagt. intresse för ha; H Sch jordbruket, - : pj neta + New. York finna. nu tnte ”min- åre Än, 30,000 gatukorsningar " met trafikljussigåale . börjat göra. -mil- ötolpar” av funindd, "De betecknas söm "ett-viktiyt- lycksskydd.->-— Jan” Svensson; Velnge > 236, 43) Klaes "Göran 7 Nilsson, Flssberga 24 "När forskarna. rt. å här ' kräset | --som norrut "som. arbetsdjur, I jämförel- 'se-med dem är, fårens färd förvå- ”nansvärt, "komfortabla. De lästas taxibilar, där man?tagi 4 ut sätena. 11 dara 21 "gen det: huvud: med, beduinmarknaden, + men "där "finns mer. Där är mä som säl- jer den oraffinerade : 'olivoljan, på vilken det beduirnska köket är grun- "dat; Den ser ut som honung, men jämakar, oh! Där. Öj norma påfrestningar på hjärtat, he- ter det i en specialinformation' från "| yrkesinspektione ars > Den förlorade” vä skall allt- så ersättas. Man hör'ibland sägas |; att. man . under. tungt kroppsarbete inte .skall "dricka 'mer än. mycket små :mängder.' Detta är” emellertid felaktigt, Hela den "förlorade . fäts- kemängden skall ersättas genom att kroppen tillförs 'ny vätska genom dryck, Man skall -dock inte dricka i alltför stora mängder" åt gången eftersom detta: kan medföra en del besvär i form" av matthetskänsla. Man skall i stället ofta dricka mind- re mängder; t ex ett dricksglas vat- ten då och då under: skiftet;' i ; Även saltförlusten le er: tas” "I samband: med svettningen; för- Iorar kroppen även mindre mäng- der salt. även denna ' förlust måste, om 'man svettas. mycket, ersättas. (Det fordras: nämligen: att kropps- : | vätskorna;, innehå |kroppen skäll. kunna fungera nor- malt och bla för att 'kroppen skall [kunna "hålla" kval "den vattenmängd rsättes,. före- illförd vätske. ; I mängd i alltför. stor utsträckning ut=- « I 'söndras i urinen så att en viss in- torkning kan : förefinnas- trots att man! dricker: relativt- :mycket 'vatz ten. Det kan 'också. tänkas att salt- underskottet gör att. törsten inte > Idå. äta några gånger "under skiftet då den före skriftet tillförda salt-.. ning, bleve. följden, vilket kan med- H fö motsvarar 'vätskeförlusten ” och" att |: ning med stor saltförlust måste man mängden annars utsöndras i urinen under början. av' skiftet och på så pen trots att man kaltat rikligt på maten: före arbetets "början. Man kan även "med salttabletter. tillföra kroppen erforderlig kan t ex. till en början: försöka” ta ker ett glas vatten:eller i varje fall: några gånger under skiftet .i sam-: band med att man drivker. Skulle för: stora mängder är ingen skada skedd "då ' kroppens ' regleringsme- ket snabbt och utsöndrar överskot- äl salt som vatten I buris öre och efter skiftet ' . För. att reglera hur. mycket salt och vatten man under, ett skift skall tillföra kroppen: kan! man lämpligen förfara på följande sätt: ; Man väger sig naken före skiftets början efter det man tömt urin= blåsan och antecknar vikten. Man väger sig på samma sätt efter skif- tets slut, Har vikten då ändrat sig. endast' några få hekto: är- allt -väl: Skulle 'man ha minskat i vikt 1—2 kg eller mer, skall man nästa skift öka antalet intagna ”salttabletter och dricka någo mer; Det sistnämnda kommer förmodligen automatiskt eftersom törsten säkerligen kommer att öka något när man" ökar den" tillförda saltmängden.. Efter några dagar har man 'då möjlighet finna ' ut hur stor mängd salttabletter och vätska man under ett skift bör till- föra kroppen för att efter skiftets slut! ha "ungefär samma vikt som före dess början, . Observera att sås väl. saltförlust . som vätskeförlust måste ersättas för" att .kroppsväts- kornas sammansättning skall förbli normal och för att vikten skall kun- na "hålla, sig, konstant. Vid relativt lindriga arbeten med måttlig svett- ning 'och därför ' ringa saltförlust' behöver man i allmänhet inte tän: ka. på att tillföra extra .salt. Den normala dagliga salttillförseln ' i fö- dan är då tillräcklig, Även" vätske- balansen sköter sig då automatiskt I när man "dricker så mycket vatten man därför dricker. för , di t. För- ö maten. I händelse. avi riklig svett- ; 2» sätt saltunderskott uppstår : då kröp-- s Itmängd. Man - en salttablett varje gång man. dric- . man tillföra salt och vatten i litet kanism i "detta . fall fungerar myc- i om man behöver för att stilla törs : : må på en v bilhylare, Bilblomman sj RR ee nr istrnäpne fots rara 20.000 blommor.' I år har' bilblom. ' man av Iokalkommittéerna" rekvire= ora majblomman, bil: | . blomman, första gången" släpptes. ut, cr 1933, . såldes det året något över " rats i en upplaga överstigande en -: : halv. miljon exemplar. Den gula lomman, som är årets blomma, går : ut, över' landet från Göteborg, där den tillverkas, - men . - göteborgarna själva 'får.en blå. blomma, som man lyckats få fram såsom en ersättare för den gula, vilken inte räcker till, Förstamajblommans' centralkoms= mitté arbetar hårt på att föra fram - . den 'stora blomman, och här finns mycken obruten mark; Antalet bilar i vårt land överstiger en miljon, och därtill kommer" alla motorcyklår, " "mopeder, cyklar 0 s v, på vilka den stora blomman väl Pryder sin plats. : «I syfte att animera de över 1.500 lokalk av : först : blomman över hela landet att sälja flera stora . blommor, har central= at en pri li) na bland lokalkommittéerna. De. kom- - "mittéer, som i förhållande till. invå= narantalet! i i sina försäljningsdistrikt säljer mest stora blommar, kan vin= na penninkpfiser, ”avsbdda att utde=: las till skolklasser, som gjort sär- skilt goda försäljningsinsatser.: Pen- garna "kan lämpligen användas till. skolresor o d. - Första pris är 1:000 kr, andra 500 os kr, tredje och fjärde 200 kr varde- rå och femte t o m .tjugoferate 200 kronör, . Bilden visar årets stora majblom= Pryd ert fordon med bilblomiman! Md blir grönt; kan de också göra'syn- tetisk bensin: "bättre än” aturva- SK har ur Ayser. mörker törenn ND. gär na vara utan: Töholms Ti
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.