mel oe "Därutöver kan! det givetv ha ' - Hg F stetsrådet Hjalmar R Nilson ” : körar pmål retagsamheten. + Fit ” delsirädgårdsmästare CI 'Tingdal don I Rör återfinnes" längre blånd ket dock, är a ER R— iga partier barn nu I nominerat " « Bengtsson 1 Halmstad och: ZInge-. - mund Bengtsson i Varberg är vii . ga: karlar med framtiden, för . Deras: placering främst på den so" . eialdemokratiska val: 1. förefal- jer” därmed synnerligen. självkler, .s Stutli, har vi: som inte kommer; att. agera stö "trupp åt socialdemokraterfia i ”Hal- land utan går till sal med egen | fis" ta; trots att de inte har. skuggan av en chans att erövra något . mandat." Svetsaren Erik O Bengisson i Halm- stad går i spetsen för sina” glesa franskko Komitaer otvivelaktigt att stå lande två huvudroll na Peenterpartiet, riksdagsman An-' fa Den; kanipen tilldrar. sig "Hivligt” "Intresse långt utanför de egna par- envist intrésse att "studera de”olit ka :valsedlarnas komposition i öv. 'äaknag på, centerpartiets. valsedlar. .. kussioner. spelar.” på grund a den här" gången." Han . ansåg" det ' korta tiden till valdagen” er betyd- : igt mer undanskymd «roll ”Rikspolitikt ertias ffarätrö aft atäilla” upp till andra kammare | emlänet Noteras kan även att: andra platsen på centerlistorna bo-" kata för byggmästaren "Fridolf: Pet-"' Varberg, : som ' represen-' :' Högerriksdagsmannen -; Nilsson. 4" Gölngegårdan står först på-en' hö vira. av tre och kan anses sak-' på allvarlig - konkurrens, från: sinä”” MÅ medtävlare.: Vad som! falle ögonen, vid studiet, av högervalsé rna 'är att den kände jordbruka "och "föreningsmannen Kjell; Backman : inte” kandiderar denna " Eångon. Av de yngre högerkandid tärna från 1958 års val saknas ha tienter, vilka kan . har” lång väntetid bakö Her "Denna, vårdkris, avslöjar - «obarm. bärtigt att det inte” hjälper att " ga' fina sjukhus och" anskaffa' "dyr bar "instrumentotrustning” öm det” inte” samtidigt finns ut bildad, per= sonal till förfogande; Deh” 'skrianzi I Tölö, som jog äin mats ur höger! . fikation - da. riksdagsrhännen” Tore EM i Lund, och ” Malmö- har skapat en” äftig reaktion. Det är förståeligt" att allmänheten känner sig oroad, ty det finns ingen-'ö Je på: vårdplatser, och väntetide: örjar : närma sig: ”astfonomiska skriver. Skånska” Pagbladet . ket "Allmänheten inte: FIugna "> sig så lätt. Alltför" många”, här ; väntat alltför "länge på: sjukb: = eri alltför sorglös inst skall eman” "få . med;.-landstinzen - på -ytterligare "utbyggnader. när: e nuvarande vård inte rum”. Italien "USA:s VI flotta, som utgör den la världens, klassiska hav, - Det: territorium,” rummet : korämit letta ..maktskifte,- är' den” Srittiska Sr och kronkolonin? Malta, : den ”iittiska ' "medelhavsflott.ns största ”jeh -centralaste' bas, 'som . nu står ”aför avveckling. ' Detta är yttersta "oakgrunden till den kris, 'som se- Jan "några veckor tillbaka” inträtt .vrellan? England och I Malta: Helt lister," Dom Mintoff;: och ön står En utan' egen. regering.” Mintoff rar. förverkligat i sina hotelser: det .v. honom: tidigare..varmt. förordä- ;'e projektet att införliva Malta med et .engelska:< moderlandet, div. 's ""örvandla” krönkolorin: till. en'.en- gelsk 'prövins". direkt” under” Lon: ingen,” "har: han: nu? själv slagit: i "spillror '. genom" en "störtsjö beskyllningar. och :anklagelser: Efigländ stod till att örja med sym patiskt inställt till" infegreringspla- nen: Men. under: dé:sista, månader- | j na har förhandlin "mellan Mal- i Enklast gör. mal det. genom” att i): jämföra. den lön. en” "examinerad '| Ve sjuksköterska” får efter. Jång, och krävande = utbildning i med-' vad som; ges: n chelt..oskolad' kraft" "inom : sjukvården.” Då besvaras. också frågan vem: som ytterst bär. ansvaret för de stö igda sjukay=" ödtrupper : åt ; socialdemokrater= det stundande nyvalet, är, inte ge na röststöd i alla i Backogården; som vid förra. aiet betecknades som er i är Tant för, ådra” få Utvalda! miska och sociala ali r avgörande tillst ykt drämit” i rampljusel, gsmån NilsNesteup I Halia ”" ningen ”av' unga kvinnor. till mu de Po rlkrefsär där då inte: änser : sig .ha .utsikter- att «vinna ,:egna mandat. Man har inte hört annat. ta och London pågått I ien alltmer kylig atmosfär, sedan IL un En av det andra världskrig ets - konsekvenser, ' "mera "sällan beaktad men dock av" högsta bet ydelse, var den att Storbritannien : upphörde att vara den främsta marina makten i medelhavet, Mus= . ".. solini hade visserligen försökt göra engelsmännen -- - den. makten ” ” stridig genom-'att förklara Medelhavet som "Italiens -”mare nost Men det blev .amerikana rna förbehållet att efter kriget "träda in som' dominerande. sjöm akt ij'det hav där England oc rut hade kämpat om den ledande' platsen. I dag är de verkliga maktfaktorn' i den gam lidet år. De anser, att: Malta själv skall uppbringa. resten genom skat- tkr. och upplåning och därmed åda= galägga” 'en god vilja, Men. Mintoff väsade i icke ringaste kompromissvil- ja; Det förefaller; som om”han' be-1- traktadeé örlogsbasens 7 och den brittiska' flöttstyrkans bort- dragande som en så' väldig mel! misk :katastrof, att''de ytterstå" me- del. måste tillgripas för:att' skaffa Malta ersättning! i form av kapital- tillskott; Han här härvid ofta hän- till "de: generösa: penningun- 'derstöd, som -:England och USA ber viljat och: betalat, till exempelvis]. Libyen och Jordanien, . och. menat |: att, Malta kunde”ha' rätt att ställa | I der. Det har':f-ö heller icke sak- nats antydningar från; Mintoffs 'si-j' da,” att man på Malta. skulle” kun- na" "vända sig till en ”Wredje” part för: att: få Kjälp :— d vs Hl Sov- gelskt' håll; en vi anledning; att fråga; sig; om; Mintoffs'” begelstring för; : 1 1 egentligen nen: Upptäckte, att. Da st ir ett tag ut, som am förhandlingarna skulle gå i lås på grundval: åv en kompromiss, 'Londön utsatte en frist på 5 år; efter: vars» utgång Malta gkulle. införlivas med: England. Un-' der, tiden skulle -Malta med ekono- miskt; bistånd. +rån,. moderlandet” förberedas på "der svåra. ”omskol- ningen”; fi rår, sjöl flgsbag” till mera civila fu tioner: Ty år 1960 'skall och: skeppsvarv; av: vilka Malta hit- tills! haft "sitt levebröd: Men: Min- toft; och - hans "regering : på. Malta ville'i i förväg tillförsäkra ön en'stor brittisk; kredit, r? emot. ;Åttminstone”i' ett fall: » beräknas ' kommunisternas-- rösi- .»cente artiet |.stöd "beröva . Had toppar. folkpartiets: fyra list-' a liksom till andra yrken. i tpersoch. tår alltså: inga” som" helst i I terskorna är. underbetalda i jäm= tskor "att bli utslagen "a förelse';. med ;motsvarande' yrked= kökarreng inom det efna dartlet.. ; Brupper; Där SUMiere själva Kruxet' andatet- om ca 4.000. kommiunis>+ "+ "mokratiska . sedeln: ; Med- känn vi kilnt och "välkänt fölkpartinsrn,... dvorlärare David Svenninsön, 'Ve; ärtillstörna. Får detta månne to) hk gå att det förstskämmarman- it folkpartiet. kommer "att 'erövra I hösteris val i Halland-Kronoberg ' är vikt 'för hr Svenningson? hel ler',den, gamle, fölkpartikämpen "veteranen I: jordbrukets fack "ock ekonomiska iföréningsri dernä; skulle: kunna 7 ge, ; resultat då det. -tröligen "finns em viss: reserv e” gifta : kvinnorna oIs-ve Ti Sedan r det' förstås en annan sis > da av saken att sambeskattning och ekonomiska: ” ; problem ' inte precis stimulerar intresset. Själva i "kommuälsterna skulle”? man kun-. na, vänta att. socialdemokraterna,,. år det: röststöd” "de "behöver É inda 8. överviku: PCömerviriet rmast” till: 'och” utsikterna a ; ställer. korimunistiska päriiet d a lärt..är I tid, att ;sjukskö pr lemet"” måste ägnas större: todo. fortsätt .-bhinårs, skärps riskerna : för att" vi inte får den -nytta' och ' glädje av vårt tekniskt sett förnämliga sjuk= ""hasväsende,' som :alla médborgara' hoppar på då hälsan sviktar. ” felse, Jantbrukaren | "Gustav" Sven folkpartkandldaterna; i :' Soctaldemokraterna "går fram : i . nyvalpl med dåt gainla gardet," vil ved. sanning med 3 mo FÖR ge ; med "röstslöd' + Den brittiska spegelkonstruktion. vik, som reflekterar sin bild ster visas I förstoring vad bilens t förer Hur många gånger har inte en bilist sagt eller I varje fall tänkt » mliadre vackra saker när han les gat med sin vagn bakom exempel- en tillämpad i högertrafik. Konstruktionen består ; av två speglar, båda placerade inne i bi- len invid förarens Hats Des ena Längst upp. p tll vänster sitter den runda - Kl den rektangulära spegeln, placerad rakt under. backepegeln.. ri än € ser av den mötande trafiken. : ett ter går fram med den. socialde= : fr ram tidst un gdom Met VR RR IRAN BARR ee AR regn vis en ator långtradare och inte kunnat komma förbi — bara av den enkla anledningen att han in- te kunnat ae vad han skulle möta om bana körde över på andra väg- banan och företog en omkörnirg. äv detta ständigt återkomman- . bekymmer kan nu bli ett min- x blott, tack vare en ny brittisk spegelkonstruktion, som lanserats ev biltillbehörslirman Ioseph Lu- eu Lid. 1. spegeln är fästad vid vindrutestol- pen och är riktad framåt. Den spe- geln fingar alllså upp &n bild av den mötande trafiken" på andra vägbanan, Spegelbilden . reflekte-) > fas srett nedåt till den andra spel. geln, som sitter något under vind- rutan mitt i bilen. I denna spegel, som är rektangulär och riktad mot)” föraren, kan denne alltså se vad den runda, konvexa spegeln, ”ser” äv den mötande trafiken, sx kunna fi Jägg ningar på Malla, É England ha” ”avvecklat: de? dockor |” för att. . med :-;den | ö förestående. avveckling 7 har också dén vikande ekonomiska konjurik- turen 1/ någon mån förskjutit bil= den. Möjligheten att draga" nya; ini dustrier till Malta har blivit ytterst begränsad, sedan! den "västliga" värl- den själv. börjat gå in i'en arbets- löshetskris. människohänder. ; avveckling I s Detta förhållande: skär» k då BERLIN i maj. . i . t Världens högsta berg är Moun | Everest i Himalaja; 8.863 meter, , Världens . ” högsta. > konstgjorda berg är mindre känt. Det är Djä- vulsberget i Berlin, 120 meter. - Att: tala om .ett konstgjort berg är fullt riktigt.. Djävulsberget har från! början till slut skapats, av . Och -mot'; den båkgrunden ter sig dess dimensio- ner ' gigantiska: . 600 "meter brett, 1.000. meter långt och som nämnts 120. meter högt. Innehåll: 20 mil- joner. kubikmeter Berlin-historia. Det berlinarna till för ett par år sedan kallade sitt högsta berg' är en obetydlig 'kulle på 66 meter. " Några tiotusental Berlin-? kvinnor, några” tusen" män, tusen lastbilar och hundra grävskopor har byggt. Djävulsberget på tioår. et storskogen" i de "västra , delarna: av -stadén; mellan'. Berlin. "och Pots- dam. Det skulle lika" gärna :kunna heta. ”Kvinnörnas' berg” äras de a” nödåren, förbi” började man'ta itu med. återuppbyggnaden av. Ber- |? lin "igen, ' d vis 1' de Åre västsek- torerna, den ainerikanska;" den en- r ör gelska” och” den”-franska. "Men" det var inte : bara ”att' sätta "igång att | bygga. Där inte de halvsekelgamla byggnaderna" stod ' kvar <något så när beboeliga, där låg ruiner. Mur- bruk; "krossad tegelsten, stål; järn "och" trä förnade upp! sig i väldiga |” ögar.; mellan - .de - röksvärtade brandgavlarna. Innan nan. kunde tänka på att börja bygga nytt, mås- te man få bort det gamla.' rv Det +: blev > kvinnornas - arbete, alla ar-| | I vadnlaster 7 ruiner "från riksdagshu- N set, ; från" : Kaiser; - Wilhelms- Ge=' däcktniskirche vid ' Kurfärsten- damm, från, jättebiografen , UFA = Palats,, från Operan vid Bis: marckttrasse,'. frå nöjesetabiissem: ng, ; stauranger ” och caféer. Där ligger en. hel epok av. Berlin och Tyskland .som gick 4" graven när 'de allierade, bombplå> . nen spydde. sin last över den ty tuinlass ' som dagligen: stjälps- av på berget. utan att stöta på ske- Jettdelar: av människor: som: sökt bräckliga källare eller. som aldrig" > Dägligen” "gtjälps nyä ”ruinmas- sor. ut över de 20 Jniljonex, kubik= blir I Grönewäld:skoden bara nås tills, Sedan-. får: det. var 'Resten: får -man tömma" på. någon fannan plats, kanske bygga ett nytt berg i en annan del av : Istadeni ul &' Nästa år ordning på Djävulsberget. , Dp vulsberget ären av högsta punkter (bort sett från TV-masterna vid Wann=; der. det .naturligtvis 'en hänförande. I inte? bara "in mot - stadens snar. tydligen; ST skall uppstå : ett | än med 5 milj pund till. Maltas" budget. stället för de 6 8 milj somt England gav för nytt Cypernp TT väl "emel- lertid ö utan gerna Der r:den säga 'om' vår tid, icke blir: det att det: rådde brist på kriser eller bel f händelselös. "vardagsord= 1 Den” stora "allmänheten, som lever :i nu iv allt intensivt ske- förhäxats' av ' den; di- 'rekta spänningen mellan stormak- terna” i. Väst och ' Öst, : att andra -händelser av lika vital ; betydelse för vår generation” tr lovligt. "gärna förxvad" som "hastigt rör sig framåt: i Afrika, Asien och Amer rika" De gamla kulturfolken "vill inte öppet: erkänna. att de,. om. de vill överleva, måste lära 'sig att le- iva med dollarn som. värdemätare — eller "motse ofrihet under oket av ammaren och ' skäran..- Med ett ord den gamla förfinade kulturord- ningen pressas långsämt, men sä- kert till döds mellan dessa två till ytterligt krasst. materi listiska ti- ( nu: under $- tecknet kan räddas är- politisk fri- het och ekonomiskt obéroende.:: ".. - "1. ett. sådant läge "är det. klart, att de: gamla: kulturländer; som: ti- digare 'varit främst ' och haft det bäst nu skall. vara de "som 'råkar svårast i" klämma.” England har |E 4 mankallats "ledare "från "hela ”sam- väldet;; ;däride ekonomiska svårig- heternä:för: Storbritannien och 'sär- $kilt dess ,;brist på dollar' skall dis- kyteras:; (Vad sor med visshet kom- Pp ång att få "Förenta stalerna : guldet skall kunna säljas någon. sorts rimlig: för- mening" ur synpunkten att förbätt- ra den fria, icke-amerikanska värl- dens dollarsituation. Även för Was- hington skulle en 'sådan uppskriv- ning till" ett reellare värde av gul” det; vara. till fördel, "då bl' a den stora "statsskulden då, i' varor och tjänster uttryckt, blev" mindre, Men Ikes ekonomiska rådgivare har fått den" gamle presidenten. att tro; att röra vid - guldpriset' är' detsam- ma som att frambesvärja Belzebub själv. I Washington pågår dock i ilfart internationella ” sonderingar om: vad: som skall göras för att lö- sa det förnyade underskott på dols lat, som emotses redan nästa höst för: : Västeuropas - del. De” råvaru- den -d pl alt” se sitt stolta” imperium falla i spillror och det.rika' Frankrike” le: ver i en ständigt politisk och finan- siell ångestkamp.. Aigeriet, Sahara, Tunisien och ' svårigheterna hemma i Frankrike: kan; bara lösas. med utomstående hjälp —; och ;denna hjälp kan inte förutses ha förstå- else för . Frankrikes '” ”nationella” intresse. Skall det över huvud bli en lösning av' de franska" proble- men så måste det bli en' lösning, som räknas i dollar. I nuvarande till ytterlighet spända' världsläge vore ' det till fördel. ju snabbare fransmännen :- kunde svälja detta. De "har redan kommit till insikt härom, men den första .reaktionen är USA-hat: De stora franska tras ditionerna, hur gloriösa. de än- är, måste även de underordna sig Väs- terlandets, om inte.bästa, så dock Täddning undan katastrof, "Endast Chrusjtjev & Co har en annan syn å saken. : Fö har ' ikanska ki den pågående tillbakazå menligt påverkat de stora västeuro- peiska länderna, 'särstilt Spanien, Fienkrike och England, långt: mer me- a län- der "har också "sina" trängande dollarbehov." Det - kopparproduce- rände Chiles valuta :har fallit: så, att en dollar: på ”fria” marknaden där nu noteras över 1.100 Pesos, Man får också hålla i minnet, att t ex Frankrike för bara fem må- nader sedan fick över 650 miljoner dollar, som en ”sista” hjälp för att ”definitivt” "stabilisera "frangen. Monsieur Monet själv: gav sitt ord på att det lånet skulle vara slutgil- tigt.: Detta” belopp är emellertid re- dan' till över hälften förbrukat på ett” jättelikt importöverskott och i Paris surrar redan rykten om en ny devalvering av frangen! "Förenta staterna är tydligen inte hågade att. längre bevilja direkta dollarförsträckningar för att stödja den" eländiga frangen. Men USA är ense med sina allierade; att t- den är inne för "ett nytt drastiskt drag i riktning mot någon ny form av internationell kooperation. Ehu- ru allt detta ännu är i stöpsleven kan det med säkerhet sägas, att det inte blir någon ny ”Marshall-plan”. vad som i initierade kretsar hålle för. mest ” troligt är en Btläntice Fskearirguigantsation, >elleg'- -en « ny några veckor har. till London 'sam- > ubikmeter ruiner. Där ligger den .[nadsverk i sitt slag. Där ligger den bötade: "de" som." ”Trämmetfrau- en”, ruinkvinnor.: Med "hackor: och | spadar . bröt : de. in på. :ruinbergen. I Med” bara; händerna sorterade. de iför återuppbyggnaden" se- de kluvna” och, trasiga. i en : Med ! skopor”" och” skyfflar lastade; de:' skräpet. på" bilar; som gick i ”skytteltrafikt till: olika av- stjälpningshögar, Från gryningen på "morgonen I till: långt efter skym- ningen "såg" man dem i. arbete i ruinerna;, Det skapade plats för ny- bygghad ft, det” Berget växte snabbt. Ks en jan: — tio meter; tjugo, trettio på bara några” månader. ' Men sedan gick det långsammare: Ju -vidlyf. tigare berget” blev, : desto större massor gick åt föratt få det att växa en enda meter, .; ss. ci : Men -”det.': tyska Xundret" , sträckte. sig också "till- Berlin, om det innebar att'det kom in 'moder- na maskiner i bilden. Grävskopor började " hjälpa : kvinnorna, : och schaktmaskiner hjälpte till-att gö- ra. slut på ruinerna' i staden: Ar- betet på "att röja upp” forcerades. Men kvinnorna blev inte: arbetslö- sa fördenskull,” De. behövdes”. fort- farande i ruinerna. ; > > cc Lastbilarna fick det. allt svårare att orka. upp. för ' backen. när” de skulle tömma sin last på toppen av Djävulsberget. Man fick anlägga en serpentinväg dit upp. Bandtrakto- rer och schaktmiaskiner planade" ut Djävulsbergets sidor, andra . bilar körde dit - matjord. - Det : skulle planteras. sen ” Javisst, berget kunde ju inte få ligga där 'som: en jättelik .avskrä- deshög, det måste snyggas till, Tio- tusen sälgbuskar planterades, någ- ra tusen tallar, några tusen björ- kar. Gräsmattor anlad längst: ner på sluttningarna. Men " den "översta terrnsse; berget fick man låta" vara sen på krossad tegelsten och sten och an- nat lossas, : ärdigt om m ett årt ; Nr består berget av 20 miljoner väldiga luftskyddsbunkern som Hit- ler lät bygga intill Zoologiska träd- gården, världens mäktigaste: bygg- judiska Synagogan, Där ligger några SR internationell ” -bank : med mycket större resurser och mycket mindre de do ktioner än den'nuvaran- e eller International Fund. -Monstary Alla de najva: och sj jälar i Amerika Europa som ' hurrade ' då de stora revolutionerna svepte. bort Europas gamla - kejsardömen, 'ko- Nnungariken och den gamla sam- hällsordningen har I många tillfällen att känna sig flata; material = och" det wäxte ett berg ] i + sluttningarna i I8re -. Å satt berget ä är konstgjort, t-J. ge. Där skulle mera murbruk. och | 3 ste; terut; mot. den kuperade skogkläd= 5. En stor” uteservering skall: is badmintonbancr;-lekplatsi och gröna: gräsmattor | för resten: + Man: glömmer jinte -bort satt da ngen kunna! uppförandet sportanläggningar. stad anser att'de » ingarna är. ett paradis av Djävulsberget., .;:; Sune Karlsson Dyrare 'effektförvaring vid SI. juli höja effektförvaringsavgifterna. Från nämnda dag kommer, sUcces- sivt. : avgiften. för, : förvaring. i..sta- tionernas. mindre effektförvarings- boxar att höjas till 50 öre och sam= tidigt införes en' minsta, avgilt'- av 50 öre för förvaring av mindre koöl= lin i manuell förvaring, Boxavgit för såväl. större som mindre boxar, En höjning till 75 öre för de störr har av praktiska. skäl inte ansetts differentiering på stationer där. så verkligen "behövs är avsikten atf till typ som prövats med gott resultat” i. Hälsingborg och för vilka avgif. ten kommer att bli 1 kr. sins tillflykt . undan , bomberna "i... see "är; det bara det: 150 meter hö- ga Frankturm. som är 'högre) bju=. nläggas, och vidare” blir: det; använda, För dem -skall man göra . Y Vid -SJ ämnar man” från: den '1 : ten kommer därmed att bli lika stör rigstidens ' en - utan "också, Väs 4 1. dk lämplig och en avgift av 1 kr har 3 Hat ansetis för hög. För att ändå få. ENL hösten uppsätta stora boxar av.en ”: in
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.