NR tet. aldrig ; ikan få blömma ut f det tristess. . de än många. ord: visar: hur det årtal eh folk film?. ett västtyskt/ bjöd. han : igen än att den hårt arr Gonulka" offrade ett par: ör att 3e filmen spelas upp; Den Svantrivs med: h "de: isla” lönerna ar sig inte ha samtid, ; som: är "värd "att: Många söker dränka 'sin vodka eller, söker nt-. : > Det.ä " här åar a -Gomulka själv ta-:, gentisig i' och för j : ller junikt; Den = nyttig påminnelse .om, n, det andlis'] tryck komänikmen - utövär. o har redan tidigare” fått all” H ” varliga . Kr. so: själva och" är vad "som" är" objektivt "saft "eh -konstnär; som: ide sk lande motsatserna mellan lä ä ie ärende, skt samhälle tår tningarna upp- m dagen'i Tunica;' Mississippi; för trexår sedan skilde sig från wer hat: tidigare v gift med spelaren Tyronne Power gifte sig hä med. Deborah ; Montgomery som skådespelaren Nico Minardos, Pos skådespelerskorna Annabella h'. gräl rent är ”Tömås qhorild för ”etthund- NE rafemtio år" sedan avled '.var han bibliotekarie vid. universitetet i" Greifswald i Pommern, som då var en svensk” besittning, Sin: be- fattning I. den "tyska. staden hade han fått sedan. han efter” ett iryck- Frihefsåtal: dömts till fyra års lands-, flykt och lämnat Sverige f att aldrig « ;mér återvända. Han: var i många stycken: genial och en tales- man för: demokratiska: idéer som först långt senåre' slägit igenom. Hans okonventionella tänkande blev snart betraktat som samhällsfarligt. Med praktiskt taget hela sin 'sam- tids tongivande; vitterhet: låg, han i. fejd: hånades, ”förlöjligades och npedgjordes — för att i dag framstå som en av de örsta bland sin tids tänkare.» "Det. ödet har ju | drabbat många stora andra under generationernas lopp, men det är beklämmande och vemodigt att tänka sig att vårt land kunde ha råd att slänga Thorild på backen under det som i dag fräåm- sin” könst och upptäcker” Berlin : mål. t-De: sydliga; -vindårna soch..de po- tiska, Ckmolaen har satt, sin kas De fumotiv Jjutu tär” denna na Ore > ikan reser, de ån. ilustonslöshet ; Den öar två” då. denna Iabillade. ntan: vad den borde & vara K "den" k Nn "värld i kan få uttopå. för mätikeh, Liksofa >> Järgtan? efter; det. mate- även i konsten « samma. ord. helt, an= nl; be = iska politiken här rblg ghen + och Skor Må Jo, då, det är båra drdförandan: str. orätt lämna: .,.ut)detta formulär, [og "inte förrän. du. fått: det, sig draget fnng:och a a är berättigad. att få det. I 4 fall får du säga jatt; jag alt dp votptt bi at til körsraunalördföranden: och be vu tt: formillär - för. Ansökan bärningsbidrag. "16 kr CE man 'och det & pob- "också. Men kommiimnal- ovillig; att don: imed' dotta. b. "drag: h tsföra frannar, som vjutgr ett; smexdråijim: av Hällar img och förmäners trä. sagt änte. ordrtvet. ”lyftig öch hara' upplagd, för. ot Hhitå Dsblätes eftersom du denna td så ge har det, sedan två år tilbaka. s må Vedkorgen Sår. Vll4 och, do, bå- äs styrker: big med nÅgra öl som "den. a består | bldragsmottagaren : Ett (par. dagar en; hbrh iIenara utspelas fycket. hotalg dispyt hemma | Halmstad": Varberg ill sslehelm. '| Habmö: (Hälsingborg) St. 1 | Malmö” (Häls Göteborg (5 älsing! Göteborg hå) äteborg? I, Naxdagar, Gölgb Hälsingho Malmö Häls Laholms station fr: o, m, 1 sem AB teg. m.3l-maj : fynkolumande tåg frå alnistad] Cl Halmstad! Gö dns tä i fl BÄ (Ras ;holm4 Göteborg Urho ) $lalråö: Hjlsinborg «4: 3 ; (Stockholra) Sr almistäd (Che) Hössleh, mö Hälstnabokg TA tå USthim) $ Str rr Falmstad: (Hässleholm. Oslo): Malmö Hälsingborg St, . Föteborg (Suxm,, -Hässleb. Hälsingborg » (Malmö) 3 Göteborg : fHössleholm) Halystad (Oslo), Malmö (Hälsingborg Töteborg t Kristianstad : ustning' eller en' förestå- ende. :toppkohferens: som "otoar: Liech- tenstein, i Landets. "14.000" invånare kah' sövärgott om natten, De behö! gränsan terna .— Schweiz och Österrike -— är: gott, "Speciellt förhållandet till Schwei som bl. a. åtagit sig. att Li ” tningstid på många områden; tiden står. som " en : betydelsefull bryt- "I kring :1700-talets slut och 1800-ta- lets: början, När han "dog efter att ha tagit en för stor dos opium, ha=- ide ; han : genomgått sin ungdoms- och jäsningstid och med det skarpa intellekt: han ägde borde: han ha "I kunnat» bli en .änny' större till- gång för landet än. vad han varit och ännu är. Ty det finns ingen tve- kan om att den 7yttrande- "och kefrihet, som är så djupt rotad | Det avtalet medför att dvärgstaten i svensk” -rättskänsla, , till stor 'del grundar sig på "Thorilds: samhälls- fil 'stén Franz Josef, II aa uridersåtärna” it ; 52 pärtierda är borgerliga, men en viss nyänsskillnad:! finnhs: förstås. Det var juden : som; igav canledning kvinnorna” har inte rö trätt fö gav ingborg) "5. =" tockholm): sv t före $:0 inghors "finan Bänningon "går upp (förvdeny bo: Cöätebor SM ia g (Stockholm St -. 19, byg big Mai Fasaspiranten en - Hälsingborg (Malmö 3 'o Hj 3 futett nge ve nr utmstad (Varbe fyr i här Stogabldrag 7 Halmstad Göthe). 2 5 | garpärtiets, huvudorgan "Lieehten- SE der sig! huvudsakligen "kring" ut- Os | byggnaden av läroverken, Och nar ” gamtidigt som : de högre ink 1 3 ikraft, , hb tiet.segern, Ett k ke "med itanke: på hur oveder! tig valkaripanjen. värit, skrev! bor= steiner Vaterland”. 'Valkampen rö turligtvig., också 'om finanserna... , Nu ska Liechtenstein få:en: iskat- |; tereforin; Den ska ge dé små in: kömstt garna” en viss skattelättnad inousinér. som "flera v Ch såtar håller & sigm med i Liechtenstein, där'militären. ave. skaffades 1868: Men fortfarande står Ti som ett minne från 4 gångna: tider asserha får skattesatsen ökad med rett: par; procent. Men" bara: ett: par. procent. : Att gå: längre ; vore! att göra ett; Pötillåtet” ingrepp i' för= fattningen” soni skyddar: all 'egen= dom.' Och” "Begreppet" cgendom hål- ler man 'hårt "på i Liechtenstein, : Liechtenstein har länge varit ett Paradis: för: miljonärer, och på den punkten kommer det nog inte att 2 | ske någon förändring c ens efter det tt den" nyat, Skattelagstiftningen ti s Hades a Kvar vid Rhen som utgör gränsen till Schwei: Doosnav echtenstein & är ett, demokratiskt »L d; 15 I nyväljs vart fjärde år, "regérings- chefen sitter” sex år. Författningen lägger makten” direk folkets hän- der. är missnöjet” med en åv- lant dagen -stiftad Jag ”allmä t-kan en | beslutande folkomröstning ske: 'En-| ligt författningen. skall folkomröst- ning ske om minst 600 röstberätti- gade kräver det. jeller - minst tre kommuner vill] ha en ådan. rk - . jordbfukarstaten Liechtenstein med” det "enda" "målet ögonen | att, staten, inte skulle få för myc ket att” säga till om.;Genom” att ta Lichtenstein terna till trots landet med "de =>-gociala ++ Klum Ko Kvig Ung- oe > Qxar; Ke äng 4:53, sag i KY 7 €32 44:90 > IN 4:85: 4126 4:57 CA dG 409 4:31 SN M "3:78 3:63 ES få bestämrn. För feta, [mollanfeta och övi 5:30 435 ” 5:10 4:35 3:70 | 5 4:05 Jead 3:95 Halmstads Slakteriförening. : xd Cd st É ine (el si FAL kalv kalv ar Susa utgå «enl Jord. än | VÄVNad vred äskar, får ck. Ina” och. på så - sätt. fick stalen ändå. in vad .som behövdes. Av dvärglandets” 14.000 invånare. är 202 tyskar och 372 österrikare som slägit & sig-'ner' i' Liechtenstein för alt: slippa "hemlaridets'- "skatter. De iT' Statsbudgeten rör sig om, 6 miljoner frane årligen, och av den summan går en: miljon franctill 'sociålvård. Pensioner, familjebidrag ”barnbi- dråg och allt vannät ” i har? gjort: upp” ett. kon Liechtensteifisregeringen' : om. att betåla' så | och' så! mycket i. skatt varje är, och" båda parter har. tjä med > Bondestaten blev industril nd "Liechtenstein var under” länga ti- der en - utpräglad - böndestat, ' Men under: de senaste "årtiondena har | fabrik efter fabrik vuxit upp. Indöa” strin 'blömstrar. I fjol kunde Liech- tenstein exportera industriproduk- ter för i. runt tal 21 miljoner kro nor; — och "det är med tanke. på ländets folkmängd. hö st sensatio- rellt. Procéntuellt' sett är Liech- «tenstein lika industrialiserat: som Ry hr-området i Tyskland. fråga 'om produktion öck export dominerar.” optiska . Yrådiorör, ", kontorsmaskiner, möbler, livsme- idel änserver | och — tandprotesert ” Den valuta som "exporten inbrin- garträknas i schwi izerfranc, efter- som Liechtenstein inte har” någor Tuta, » Lanuets.” rbållande . . : fa år som de cirka 2.000 arbetarna, En'viktig inkomstkälla för | tenstein. får inte glömmas bort: tär, ristträfiken.; + Ungefär låga men hotellen ch pensionaten. håller en hög klä: M politikern Robert Schuman tilldela les på Sinestagen ; ”L Det be: årets ”Karl den stores pris' E fö sigill från 1100-talet och en benning- svumcna på 5.000 mark. Priset instif: tades' för åtta år sedan - av Aathens invånare. (TT- DPA) Ia oå t h forte 12. 2jde sig som skriftställare. och for sin uppfattning då" Thorilds :åsik- ter ' vänn stor: respekt”. .bland ' någ- rar av: den 'tidens' största tyska tän? kare, Och" mot slutet” äv häns liv heter ' det” i”ett ;brev Hill Leopold om Thorild, att "hans snille erhål- lit "en, egen, långt mindré pole- misk vriktning, och hans rena och aktningsvärda karaktär har: för- hända just igenom det förras mog- nad 'så: ovanligt förmildrats, att jag känner . någon människa : med vilken det är lättare att leva, skämta, filosofera, strida. Också är han av. alla partier aktad och för- tjänar (det onekligen så. väl i an- seende, till" sin oskrymtade. mora- litet 'som till” sin behagliga um- gängesvishet”. , vs Thorild sista tid blev bekym> mersam,, Då" fransmännen besatte Pommern blev. det' nära" nog hun- gersnöd det torde ha påskyndat hans död. När han 1808 — 49 år gammal — avled hade han feber och tog opium för att lindra sina plågor, men do= ar för stor' och han somnade in för alltid. ue | kunna 'skriva som han ville starta: |- 4 utredning om tryckfri i satser, ett förslag till en ny'tryck- kom "1792 använde" man sig dock ch skrev och utgav. två böcker på en- 3 lgynnare” löste ut honom, fann sig alltid i strid med de er- Thorild föddes 1759 som ”Ynöste son till en kronolänsman i Bokus- Redan två år gammal blev'han öräldralög, och togs' om hard av morföräldrarna tills han skullé bör ja "skolan, då han" flyttade: till" en bror, i i Kungälv... Den "lysande ing, ;hannyvisade, i. skolan, gjor- tv rektorn :togi hand om” ho-t då brodern dog. :Direktör Jo- s Tranchell, i Göteborg —, en bror. till'rektorn = jekostade sedan Tho- : |öllds, for tsatta "Han tog studenten i Lund dit han sckså återvände för ' sytterligare: stu- dier? "efter? ens »kortare ' anställning ban? Lund 1789, sedan. hån "avlagt disk-filosofisk” examen, och tioner samlidigt" som" han. etablera" satte sina'filosofiska studier>s, '- Som: författare deltog. han .Å de litterära tävlingar som utlystes av Vitterhetsaakademin, och en av hans "I dikter belönades. Men. i kritiken över dikten som författats:av aka= demins” sektelerare, Kellgren, het= te det, att dikten” trots sina stora förtjänster. även hade 'en' del bris+ ter, bland annat var den orimmad. Om ' det skrev Kellgren ' att sällska- pet inte kunde ”gilla en HNkaså v delig som onödig nyhet". ” En'så formell ståndpunkt "gjorde ju: att den. hetlevrade Thorild hade lätt'att angripa Kellgren och de öv- riga 'som höll på ”den' allmänt god- kända smaken” och en hetsig. tid- hingspolemik. blossade upp: För: att de Thorild, 'en”egen' tidning, Den nye, Granskaren, men den "utkom bara i tio nummer, ty han hade in- te de ekonomiska resurser som ett sådant företag krävde. — 7 " Mer och mer vändes” Thorilds i in- tresse: mot politiken, och till 1786 års: riksdag hade han utarbetet ends skrift under titeln Om det mänsk- liga förslåndets frihet, Han lämna- . de än "den; till- Kanslikollegium och ville att Gustav III skulle få ta del av innehållet, : men 'detta avstyr- des då skriften ansågs farlig:z Mån | lyckades också: hindra Thorild att trycka den. ''Skriften innehöll » er tens grund: 'se' nillet om för 150 är sedan|Y: pålatävigter N I Tomas. "Thord satigt en gravyr ev AU Berndes till. stånd. en i ny tryckfri heteförord- Hing; gav" Thorild" ut.”sin tidigare sloppade skrift som 'han gjorde ett förord till, med rubriken Ärlighe- ten, Till h k Höghet regenten. ' Det: var den.'franska revolutio- nens urartande till ett blodigt skräck« välde som hade "inspirerat. honom till förordet Å vilket han gav her'i- fen,råd om; hur han, skulle hand- la' för att hindra att' samma 'öde drabbade Sv eriges Han för tigen' att göra en stalsomvälvning från toppen: och erövra de' fyra stånden, utplåna klassgränserna så att. endast ett”stånd' fanns: ungefär samma hemmet” bygger på. 2 » . Thorilds tro. på 'den' nyvunna iryckfriheten hade: dock varit lite för. naiv, De ledande kretsarna i landet ansåg hans skrift vara myc- ket farlig och en propaganda för just de idéer .som”lett till franska revol slog her- ch ett folk é som ”folk= så trots 'Reut tigens den farlige och åtalades.” Det var nog första och enda gån- gen Thorild var populär. De fram- stegsvänliga kretsarna hyllade ho- nom och inför rätten höll han ett lysande kvickt försvarstal. På dom- stolen torde det dock inte haft nå- gon. verkan för att mildra "domen och den 1 mars 1793 lämnade Tho- rild Sverige, dömd till fyra ' års landsflykt. 7. "Den första tiden vistades han un- der svåra förhållanden i Köpen- hamn, Hambutg 0. Lybeck. I slu- tet av -1794 skrev han till Reuter- holm och bad den mäktige minis- tern :skaffa "honom en befattning |" vid' universitetet i Greifswald, en anhållan som beviljades så att Tho- rild innan halva Jandsflyktstiden gått blev ämbetsman i i Sveriges tys- ka” besittningar. "Det väckte: natur— utan fick fättarskäp. :-Det! gjorde: att. -Thorild levde.” . isolerad . i Tyskland; och. de skrif- ter han TM ut där — på aka språ- knappt i. motstånd lyckades de andra av her- i rådgivare genomdriva att ”jakobinen” häktades igades dock, at revidera och er kar byte men: mindre än "industrin. » Medan, en stor del av världens. befolkning-svälter har vi i Sverige bekymmeg för överproduktion in: ' om jordbruket. Samma problem är aktuellt inom flera europeiska der 'och i Förenta Staterna. -Värl«- dens samlade, jordbruksproduktfom före andra världskriget. / Man: får” stegringen inom jordbruket är dl re än inom industrien. päle ? Färska siffrog om täldsproduker tionen ”inom jordbruket föreligger . i FN:s nu'”utkomna ”Statistical ' Yearbook + 1957”; Uppgifterna ' är” dock inte fullständiga. "för Sov= " jetunionen finns endast sparsa tionssiffror. Om ' detta; stora välde. produktionen av te år 1956 var fem gånger större: än i. medel tal åren 1934—:1938 och att ullpro. d mer' än fördubbl dan åren före kriget. : Arsboken' ger i 191. tabelle; överskådlig bild av 'världens ”pro=” duktion av olika jordbruksproduka ter 1956; d v s skördeåret 1956" 57. Jämförelser "görs med skörden” 1950 'och med medeltalet för för krigsåren 1934—1938, Man kan bl av utläsa att jordbruket år. 1956 - ad Sovjetunioneri undantagen -— pro: ducerade 16. proc mer vete än år 1950 och 23 proc mer än perioden resp 48 proc/för korn resp. 80,, för havre 4, -resp 16, för ris 32; resp mull 31, resp 18” och för tobak resp 26 proc. ct "Medan världsproduktionen äv. utanför. Sovjet år 1956. låg Få proc över 1950, års skörd var 'den dock 33, S2,OM-MäjSgr 2 havre, 29- tobak. 6 kött,” 22 mjölk, AT 6 > potatis och till 1; broc för ris. = = Lyser. uppgifterna” från: Sovjet med. sin frånvaro, "finns dock — och det för' övrigt för första gången fullständiga 'och förska siffror:från satellitstaterna Polen; Ungern, Öst= . tyskland,.. Tjeckoslövakiet, Rumäs: nien och om kon noteras att okeé och botatis låg. från 20 proc över. förkrigsmedeltalet till 2 proc "under detta, Den senare siffi förelse kan' nämnas att' den" övriga s världen, Sovjet ” undäntaget, > en "stegring "av spannmålsprodul tionen mellan, 79 proc för korn och; 2 proc för råg. Ytterligare ett amerikanskt kärn- univ Bill Andersson” frihetsförordning,. och ett: försvar mot. de : invändningar . som "skulle Kkuåna göras mot hans. åsikter!: 1 déri tryckfrihetsförordning som till- av åtskilligt i Thorilds förslag. = +. Innan dess. hade. Thorild. emel- lertid tröttnat på den 'rihga förståel- 'se "han mötte! i sitt hemland . och rest över till. England. för att: där Söka, sin lycka" som författare, Han gelska, men de blev inte uppmärk-' sarhmade och innan två år hade gått var Thorilds ekönomi så dålig att han hamnade i en gäldstuga i Lon- don, varifrån en- av hans svenska så att hah kunde återvända till Sverige igen — det enda far där han frots allt trivdes, -: i : ' Han. fortsatte" som förr med att li utge. polemiska ' skrifter och be- kända författarna, fränist då Kelll gren och "Leopold. Efter ' mordet |” på Gustav III, då Reuterholm blev fen egentlige. ledaren för Tegerin- " beriig Carl, och fick William Trew, lokförare på ett av 'de inblandade. tå ; ärnvägsolyckan i Löndon 4 slutet av decemb ” på bilden Old Bailey stödd på två 'släktin; s : på måndagskvällen" i ' Stilla havet vid: Eniwetok-atollen, meddelade am kanska :atomkraftskommissione: dagsmorg 1 Tokio b É att ”explosionens styrka 'uppgick. till: flera megaton: "Japan "torde kunna räkna : med. radioåktiva regn. 'elleb stoftmoln om ett par veckor, Japan har hos Förenta staterna protesterat mot den nya serien av amerikanska ' området och krävt att Proven ome: frikänd från allt aallt ansvar av domstolen, delbart skall inställas, (TT-AFP P) gen i den svära > er förra året; lämnar gar "efter det han blivit under senare år och särskilt hu fått "I: ma och mindre väsentiiga produk= : . 40, för potatis 6, resp'16, för bo... har. också stigit betydligt från åren - 1934—38, För majs är ökningen, 22... Ibn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.