+ bortom i ett ättas om /beriaga Te sig med det före +: LAHOLMS TIDNING De Morgonsömniga' guld 4 "Morgonstund mund... Den god tid hinner har som stiger: upp i få geot uträttat. . Praktisera motsat- "sen och ligga och dra sig på morgonen kan man i stället få he- "Ja dagen förstörd, Förmiddagen blir; för kort, man hinner inte med vad man skall då, utan. måste ; skjuta, upp ex del till eftermid- dagen, Och att plottra Bort tiden” på 7 det sättet är ungefär som att väx- "14 en stor sedel — 'sedan detta väl är gjort, flyger smådelarna ». Bin kos utan att man vet" vart : de tar vägen. . . Morgonstunden ä är som sagt vär” > defull. Men tyvärr! För: de allra : "flesta änniskor " åtminstone "stadsbor, är den också den lju- 'vaste tiden att sova. Väckarkloc- ':" kans brutala vrål är för dem som , 3 dombasunerna måste vara för en "människa med dåligt samvete, Till minuterna o, sekunderna före det 7” oundgängliga npppstigandet kon- : centreras de häftigaste känslorna av, bitterhet och pessimism, Hos , - - många blir det bra sedan de väl kommit upp och med tillhjälp av "- vatten, kanske en 'Kall dusch, ' -" frisk luft, starkt kaffe: och andra ' ”konstlade medel” ' väl" "hunnit .. vakna ordentligt. Särskilt mor=- . gonsömniga är förstås de många . människor, vilkas ”arbetsdag” in= .-> faller på natten, t ex nattvakter, :" nattklubbsdrottningar och kanske de flesta dagspressjournålister för ett nu inte talaom morgontidnin= garnas sättare m”"fl, som äter : hågot de kallar ”frukost” så 'där " vid :12-tiden på nåtten! Och så : den, för vilka ”nattstund har guld i mund”, inbrottstjuven, gm vil- ken det i en gammal ramsa heter atbihos "när de andra sov ; vaknade Han och när de vaknade' " > hade han .vad de saknade!” «. Det finns. folk, hos vilka mor- gonsömnen Utvecklat sig till en riktig last — en last som de ger. efter. för. alltför ofta till obotlig , skada för dem själva. Jag vet en . Person som både var morgonsöm= : nig och middagssömnig, Han hade jen bra plats. Han började komma fil Mora dag LER ten vårprimör strax före- väga Aikommer varje år sedan att 20-14 år tillbaka tidskriften Mors torde vara ant en- ; Hyllning, som äre ' upp med solen och" gå och lägga de något om det kom han ännu senare, !Så började han ta allt . längre luncher för att få sig Ntet II - - - 1 fe Inkasseräre” = | Mänskliga «reservdelar? 5 Här ni hört kistorien om slak. fi taren som hade anställt en inkas- serare? Han instuerad? denne: — Fru B:son är skyldig mig 89 kr. Dem ska vi ha ut. Om hon nu försöker skylla på. att. hon inte har växel, så har nå 11 kronor -här a ge tillbaka på en hundralapp. ' . "gick och återkom också. För halvsov han också på kontoret, ” ty ingen tyckte tydligen det var någon större förlust, när :han även började gå hem 'allt tidigare 'efter "arbetets" ' slut. Men! man "Behövde inte ge honåm sparken, Han ' sparkade sig så 'att' säga själv. Så småningom! Han kom ' nämligen allt senare och”sötäre ”på morgonen, tog allé längre 'och längre luncher och gick hem allt ', tidigare och tidigare, ända tills det "inte var någon tid -kvar för " arbete på kontoret. Så var man Av med honom.” född , Skolbarn som försover” ”ägfipå morgnarna blir gärna heimimd"öch skolsjuka hela dan för att slippa . komma för sent, En'dag: ringde "läraren 'misstänksamt hem till en . sådan gosse, vilken hade tillfälle” svara själv i telefon. På lärarens förfrågan hur det var med Pelle svarade denne: moa — Pelle är så förkyld. 1: dag så han kan inte gå i skolan. — Med vem är det jag har Eran att tala? . — Det är med min pappal - Skämt åsido! Är. det 'inte i vadild jontals människor över hela jor- den varje morgon på ett onatur- Ngt, häftigt, litande sätt tvin- alla fall troligt att detta att mi-] en halvtimme senare med ett tillfredsstälit leende. = ' — Nå, hur gick året! undrade slaktaren, " -. + > Itmärkt? Jag Almnade hen- ne de 11'krotorna och hon Ilo- vade komma med hundralappen v Under denna rubrik besvarar s «en svensk legittmerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen. "Förse, frågorna med lämplig. signatur och uppge helst ålder och kön Det är givet att envara igt bevaras. gas avbryta sin sömn, bidrar till . ”stress”, nervositet och under- grävd andlig hälsa på annat sätt? = I'så fall är det väl dock in- genting att göra åt saken, Vi kan ju inte ändra om hela vår civi- lisation för dessa människor skull. ' Fast nog vore det väl mest na- turligt att liksom djuren stiga sig med den. Men med den ut- "veckling vår 'civilisation har ta- git, blir. det väl -snarare solen som får rätta sig efter oss än tvärt om, Kanske en konstgjord ” sol, som går upp och ned på av ; k mit fastställda tider? Fast inte heller det skulle lösa de morgon= sömnigas problem. Å Han visste besked! -- Unge Kalle hade mönstrat -som däckspojke och det första mötet med den bistre kaptenen « utföll inte så alldeles lyckligt. ”Skepparn spände blicken i yng- lingen och sa: . — Jag känner igen ullen sen gammalt. Unga slynglar som in- »te duger någonting till på land- backen skickar dom till sjöss. : — Där har nog kapten fel, svarade Kalle. "Förhållandena har ändrat sig åtskilligt, sedan Märk breven DOKTORN SVA- . RAR och sänd dem till redak= fionen, | Svar till "En som undrar”, Att bröstvårtorna är små innebär i och för: sig inget hinder för amning. Efter förlossningen brukar 'bröst- vårtorna växa och den. gropighet som ni iakttagit på andra kvinnor uppstår i i allmänhet i anslutning 'till amningen, . De små fina kanaler genom vilka mjölken kommer kan ni vara säker på finns där trots att mynningarna icke kan skönjas med blotta ögat nu. För övrigt tror jag inte att ni behöver oroa er alls för att icke era bröstvårtor skulle du- gay men ni gör klokt i att följa de föreskrifter och råd beträffande massage > och borstning av bräöst- vårtorna som ni antagligen redan fått på Mödravårdscentralen. "Svar till ”Ledsen 16 år”, Ni får nog finna er i att somliga kvinnor hav mindre utvecklad byst och an- dra mer. Uppfattningen om vad som anses vackert i detta avseende varierar ju "också, så någon abso- lut norm för vad som är idealiskt ur estetisk synpunkt finns ej. Någ- ra tabletter eller mediciner för att få era bröst att växa kan absolut inte rekommenderas för närvaran- de i synnerhet son era övriga för- hållanden knappt ger anledning. att någon h IDen sexuella anpassningen och dy- lika ting beror förvisso ej på voly- men av bysten utan på helt andra faktorer. | Svar till. ”Ledsen 'A — &, Ert problem är att ni ej känner någon kapten var ung. J id, terar produkter av högt litte- fart värde. Ke Kvinnor som gjort mind- fe vanliga insatser presenteras; I den doktor — och bi wustrun annan K Kerstin Heå Hed änte att för förglöm= efter H berättar Ivar Thor Thunberg I änserna a ett resebrev från : RR ”det hemlighetefulla landet bergen' annat re- Skånes djur år . Börkliga m mottot ”Inga djur i bur”. ikel om vackra vardagsvaror år läsaren många goda tips i både text och fina bilder. En knippe både roande och lärorika barnanekdoter .« tillhör förströelseläsningen, och läsa- rinnorna kak fena sig åt en trevlig pristävling, där kända men anonyma kvinnor, vänligt karikerade av, den ypperlige tecknaren EWK, passerar revy. Till ti tidskriftens med- hör även bl. a Nils Ferlin Arbetare Vu yrsel är sober och pubiikatior nen behaglig att + bläddra Utgivare är gj get By och Bygd i Falken= , och nettot går lik- riset 2 helt till den förenings- men bedriver, r. "Ungdomarna Ifråga nvarar också Hav för försäljningen under dagarna fram ra da A be i sexuell d. till er fästman och givetvis är detta högst beklagligt. I och för sig torde det inte vara så att man kan betrakta detta feno- möj. a li iga Etter upptäckt H En amputation Kändes svåra "konst är, som bekant urgammal, Redan flera ; årtusenden före får tideräkning för- stod de egyptiska läkarna att ut- föra kranieoperationer. .Mumiefyn- den visar att patienterna kom sig, Det är då inte ägnat att förvåna att forntidens skickliga och djärva läkare även försökte sig på 'att er- sätta t-ex brutna ben med något slags ” ”reservdelar”. 3 Men ' sådana operationer” lyckas aldrig. Längst kom väl de grekiska och ' romerska läkare, som sökte ersätta sina rika klienters dåliga tänder med friska tänder, som man 2 .1500-tale re Förtroli gå stilndeé er Svar till .”A piece” of advice please”. För det första så måste ni försöka lära er att inte te åt er --' så svårt det, ån, kan gare; Natur: gtvis är, det oerhört tel pv för- äldrar att uppfostra : sina barn med "förfilar.. Men om ena parten felar;' har man därför inte rött att vara likadan, För övrigt "tyder det på stor omogenket stt ”slåss”, när man kommit över, barnaåren, Det är ett ” tecken på osäkerhet, otrygghet och å bl. att reda ut på i ett mer förnuftigt sätt, Det är myc- ket svårt att ge er råd. Det enda vore om ni kunde beväpna er med "litet humor, litet överseende och som sagt låta obehagen rinna av er , ”som' vattnet 'på en. gås”, Vad er: mamma beträffar så är hon den ty-.. piska ”martyrhustrun”, som . inte trivs, om hon inte får uppoffra «Isig: Hur vore det om er pappa nå- gon gång gav henne presenter och kläder utan att fråga? Sådant som absolut inte går att byta? Hjälper inte ens det — så låt henne hållas, det är hon nog mest nöjd med i längden,” Och -så tänk på att ni snart är vuxen och färdig, att ni trots allt fått en god uppfostran och att ni snart får lyfta era egna vingar till flykt. Skriv gärna igen om, det Jättar och hjärtlig hälsning. ha ”Gallie” Svar till "Februari 1958”. Sigurd Lindholm är civilminister och in- trädde i regeringen hösten 1957. Med hjärtlig hälsning. , "" På 1600-talet dömdes en kare att ta' bort ett hundben som han satt in i kroppen på en' patient ' — då denne dog "kunde ju hundbenet ha kom-. mit in i paradiset! Risken var. dock liten: -benstycket skulle snart ha stötts ut. Så har det nämligen gått med alla liknan- de försök tills man i dagarna kommit underfund med att man måste ' använda. material från vilket all levande. vävnad RV- lägsnats, , n drog ut på slavar. N ligtvis utan att fråga tändernas ägare om "ov, Resultatet blev dock dåligt i läng- den, De främmande tänderna: stöttes ut ganska. snart; Trots dett&fort- satte läkarna genom: århundraden sina försök att få fram ”reservde- lar”. till kroppen. Så sent; som ' på 1600-talet: dömdes :en läkare att ta bort ett hundben som han satt in i kroppen på en patient,” Att placera .en hunds ben i'en männi- ska var något av en gudlöshet. På yttersta domens dag kunde man ju riskera att hundbenet kom med in I paradiset, när dess innehavare stod upp från det döda, Detta var ett: allvarligt" logiskt problem. starkt. ben. Kalkskelet Kyrkogårdsägare-- .häringsfång ' i USA STOCKHOLM (Press) :- I dena amerikanska The Charlotte Observer skrevs för en tid sedan töl- jande: ES "Den öppna graven I är ett svart ärr på prärien, En man står bredvid den med en spade i handen, Familj, höst och "hundar sörja. SCR Gl ocSKkKR IV ET. En Foyktater är en person som » vet att du har samma vansklige heter Som han själv har. 12 I (PPBLIN OPINION. M forsar När man premenerar i Ham- burg kån man bland padra stöta på åtskilliga Av, de tyskar, som spelade en roll | Btockholm un« der, kriget Man : behöver iate , sträcka sig så långt nef som till "minister" Schmidt och därmed ut- sätta sig föp risken ätt efteråt. bil fatbyomdigt palt. Dpt finns de, ha haft betydligt närmare förbindel« 2 med Ävgrige. Här bor sålunda förutvarande ' milit attachén Stockholm,” dera v Utbmaan, förutvarande sjöfartsrådet Riens- berg — som i Stockholm spelade ungefär samma roll som kolle= gan Duckwitz 4 Köpenhamn och alitså var kontaktman för mot. ståndsrörelsen mot Hitler — och sist men inte minst krigstidena "sista tyska sändebud i Stock= 4 holm, minister Hans "Thomsen, General .v Uthmann är 'pensio= nerad, Riensberg är chet för ett av Hamburgs största rederier och Thomsen är president för Röda korset i Hamburg och — ödets Åroni! — ; ordförande : 1 engelsk«' tyska klubben. Det framkom myc= ket snart efter kriget att Thom= . sen, som innan han blev minlis= ter i Stockholm, varit general» konsul i New York, gjort de alles. ' rade betydande tjänster och han är sedan länge persona grata hos, " västmakterna. 4 Den kinesiske delegaten, som has » de varit i Europa gav en press= 7” intervju när han kom hem, och en: av tidningsmännen gav honom den= na fråga: ; Pörnis FA . - Vad tycker ni är "det mest på . fallande ifråga om europåerna?,: - Den kinesiska delegaten funderas ' - de enstund. Sedan sa hant "> t - Ja, det skulle väl närmast va= > ta att deras ögon sitter så snett, ” röd. Detta är ing en: ligt William Tiley röR td 5 "Nu för tiden är det enda i värl- - den, som kan jämföras. med” Ameri- pen.: Kalketrukturen hade. .över- dragits av ett skikt av nys; levan- de celler, vilka ombildade" reserv: delen till "ett "normalt 'ben "med Det: ursprungliga, + 15 levande ' celler. iska” kalk otaliga små teller och porer: hade fyllts av ny, substans, som djurets blod fört dit från övriga delar av krop= kar bes gravningsstandard konstaterar Sven- ska 'eldbegängelseföreningens tidning Tgnis,' I Charlotte är det en standard én fattig och för furste. Det kos- tar den enskilde eller 'familjen 'an- tingen hundratals eller tusentals dol- lar. Men den' verkligt fattige kan: få samma , begravning kosinadsfritt ge: nom kyrkogårdens ägare, Hälften av stadens i: äger en-egen "grav: och försvann ' efterhand. Reserv- delén hade så att säga tjänat som en . stöpform -- för- en ny: benkon=- struktion. Efter en rad av ; lyckade djurex- periment män man till att pröva ich Hade man lugnat sig litet skulle man "snart ha upptäckt att denna av hunden tillhandahållna reserv- del snart skulle stötts ut. "Ske och till och med tän del. men som ett p utan man får nog acceptera att somliga kvinnor fäster mindre avseende vid det sexuella livet än andra. Möjlig- heten att få barn behöver dock ej vara mindre för detta. Om ni skulle vara direkt plågad av den sexuella kontakten med er fästman eller det sexuella innebära ett problem som 'besvärar er häavisas ni till psykia= triker för en noggrann och ingåen- de undersökning av förhållandena. EA ; der, som kan se så döda ut, är nämligen " lika levande + som '- kött och blod. Kalkskelettets mikrosko- piskt små mellanrum är fyllde med blod, nerver och ;åtskilliga slag hv äggviteämnen, Det är här svårighe= ten ligger. Kroppens "äggviteämnen. är 'så individuella 'att de inte kan förlika sig med ämnen av kamma slag . som. kommer från KUN n Man börja- de försiktigt med att fylla hålighe- .' utdragna , tänder med. ' pulvriserat, rensat benämne; Efter i ter . efier förvånansvärt kort tid var hålig. heten åter: uppfylld av en massiv, | levande benvävnad. Ett barn, som opererades för. en skada på ena: lårbenet, fick ett stycke av detta ersatt av ootganiskt benömne, gom i de: har betalat i förväg en: hegravi ning 'som.' koster: ' 500, 5.000 7 eller: 25.000: dollar. (Kyrkogården är: ofta” en"affärsrörelse — att vara k; ”Tgårdsägare är ett näringsfång) 'är en fördel att under livstiden ipa' en "gravplats, säger” kyrkogårds- ägarna, « Ni : köper till” gällande "pris "och ,besparar familjen. ett val efter då känsh . , Några väljer .en plats i ett.mauso=, leum, Priset är 20.000 dollar, I ata«' den finns .sju kyrkogårdar, Staden äger tre, och fyra är privata, Desg« utom finans. några 'begravningsplat= : ser som kyrkorna ligor, . Ni befinner er på konto et vid en begravningsplats. ' Ni har .besluiat att "välja en plats, Direktören lä, ger fram en: karta med nummer, lik. nande en fastighetskarta, Den fktug«= gade: delen. på kartan anger att, allt är sålt 'där, Den plats ni valt kos- tar' kanske'275 dollar. Sedan kommar' | grävningskostnaden, . 30 "dollar -, En Ibrönstavla kostar: 77' dollar. Tillsam= I'mans blir det då 332 dollar, En mau= Isoleuinsplats kostar från 450 till 1.208 dollar, Ert val av kista bestämmer - fövriga begravningskostnader, Kistor mn kostar från 200 till 4.000 dollar, > |" Staden Charlotte, fger inte något personen tillägger Jenis,, M a växte fast och utv till ec normalt och .starkt -lårben. . Små- ningom” kunde "man till och meå vid rfygzradsoperationer ersätta "er borttägen kota med en kon: gjor sådan av oorganiskt ben, . En bit fa skall goda nerver till hos man- en som agerar levande hinder lik-" åom tyttaren tillfullo måste behär- ska sin häst för att klara en sådan | här situotion. Vid den ridand2 po- |; lisen t Mannheim, Tyskland, finns förutsättningarna som det framgår iv bilden, Olle och Lilly åkte en dag räls- de om allt möjligt till stor glädje för medpassagerarna. Till slut kom hon också in på priserna på rälsbussar. , — Pappa, en rälsbuss & är väl myc- ket dyr? ; -— Ja, det är den nog, svarade pappa. tar? >... = Ja, så där ens kro- buss med sin pappa och Lilly fråga- ; — Vad ror pappa att den kos- | Franska skådespelerskan Dany Ro- bin överrumplades under en pro- menad I Cannes av franska sjömän, tom vackert bad henne skriva sin autograf 4 deras mössor. Dany var Inte sen att hörsamma kallelsen och ses här 4 plitartagen. " - id ,: nor kanske, ' Lilly blev tyst ett ögonblick och aen sade fyraårige Olle, som hittills suttit stilla och lyssnat: ÖR DACENS NTF-MANING . > Motorfordonstförare! Sakta in då ni sor cyk: — Men pappa, det är väl med föraren också då? > Ål stött eller tillintetgjord. Av denna lande barn, AKTA NEJÅ M befinner sig alltjämt på en individ, som tr en annan individ, ger upphov till antikroppar, som framkallar sjuk- ; dom, inflainmationer 0 d intill'dess den främmande vävnaden är ut- orsak är det inte möjligt att trans- plantera ben och tänder, "Men det kanske vore möjligt att nå ett bättre resultat om man före «en transplantation av ett ben kun- de rensa ut alla organiska ämnen därifrån, så att endast det neutra= la, oorganiska kalkskelettet. åter- stod. Idén ligger nära” till hands men först för ett par år sedan framkom en' lämplig metod, Upp- hovsmannen är dr Fred Losse vid flottans di forskningsinstitut. Han fann att en upphettad kemisk. viska, eiylen- diamin, kunde lösa upp blod, fett celivävnad, kort sagt alla organiska beståndsdelar, I ben: eller tänder som lades ned i vätskan, När ske- lettdelarna togs upp ur ett sådant "reningsbad” var de betydligt lät- tare. Alla organiska ämnen var avlägsnade och endast kalkst uktu= ren var kvar, " Mcd. ben som behandlats på det- ta sött utfördes sedun en Jång rad djurexperiment. Man inealte ben- stycken från en oxe I en hunds ben utan att feter eller inflamma= tion inställde sig. Efter nio veckor hade dt Irvalta reservetycket ute vecklut sg till ett nyud, friskt och men Armourfabri- kerna i New York har, nu bör- jat tillverka rensad, bensybstans och "rensat benpulver eller 'ben- cement i större mängd, så att "ben- ; reservdelar” nu 'kan. tillhandahål- las kirurger" över” hela "världen. Man kan alltså räkna med att det utvecklas en ny metod att ersätta brutna eller splittrade ben med re- servdelar, som. utvecklar sig till er normal del av skelettet... "". =. - Jag provar bara min ma tra N pe tsklänning! Annonsera > är någrra av deras senaste nyheter: Att 'höra' med hjälp av lus 'lå- ter paradoxalt, men” det" är faktiskt] ? arbetar" "oförtrutet på att göra tillvaron lättare. Här, ange tallri! en. på undersidan vänder, pannan. sig och släpper -.ner pannkakan; jeep panna. nr 2, gom gräddar, and= a sida, När alltsammans är klart vänder ig den undre pannan och - avleyvererar. pannkakan på den vän=! : I Ämerika har n man nu så brått» : m att Bell Telephone i Illinois be lutat, sätta upp telefoner vid trot-; Is ng i vad man gör med ett par nya glas-' ögon. som kommit i marknaden.'. skalmarna ”finng' fyra tunna kisel celler monterade. De bildar ett "sol batteri, d v & förvandlar solljus tilll. "elektrisk ström, Strömmen är na-; turligtvis" mycket svag men den! ta, Ti silen,, nn enat: Ylatå Pröva er öngelskat- Tbland finner man i utlandsbla. 1 ien något, som är rasande bra sagt. ' -, menterat ut något som' kallas Du- .. kar och plantor. I första hand gäl- + räcker att driva hörapparaten. Ö verskottsström laddar ett litet batti ri som rycker in, när soleri inte är "framme, "Stress" är ett” myéket moderat. begrepp. : » Amerikanarna äter nå- lugnande medel, .i högst oroande kvantiteter. Även djur kan lida av; ; len i bruk. Det allra senaste är att växter också kan bli chockerade; .eller överansträngda. Det kan vax ra 'en värmebälja eller en oväntat köldknäpp, som är orsaken, elle "= långvarigt regnande eller svår tor: ka. Den amerikanska gummikoncer- 'nen U S Rubber Co har experi- raset och som sprutas på träd, bur- ler det att skydda blomningen, Lyc- : kade resultat påstås ha nåtts mec 1 så skilda siker-som bomull, .tomra- ter och jordgubbar, : En automatisk pannkaksgräddare; ; got som kallas ”tranquilizers” d v 8 stress och chock, och veterinärer | na har också de tagit de nya med-, ; - tillhör . civilisationens 'senaste väl <q signelser. Den består av en EE I ning som överst uppbär en metall: . skål, med smeten, Skålen tömmer ! ut så mycket smet som behövs på! | en elaktriskt värmd stekpanna ui --£2 I der den. När pannkaken är gräd-t i nen tyvärr oöversättligt. Därför ger i är våra läsare'ett tillfälle att röva sin engelska på följande ut- . talande av president Eisenhower Maär det blev tal om republikanska ' : vrtiets utsikter vid kongressva= "en i höst: a — What counts is not ecessa- rily the size of the dog in the fight, ut the size of the fight in the dog. Kanske en tankeställare . Gåspånna trodde 'man väl vara alldeles ur bruk i vår moderna tid. ' Den franske | skriftställaren Paul Leataud skrver.dock sina manu- skript uteslutande med gåspenna, et. han . förklarar på följande — De "moderna stål- och guld- iennorna glider ljudlöst över påp- seret;' och följden är att tankarna Ävs in. Gåspennan däremot raspar . så ett' sätt, som håller hjärnan va- ' en så att man ständigt får ny in- viration. Gåspennan ger åt anden summa välgörande kraft 'som god saouton ger åt kroppen. : & HJÄLPER DA KORSET. £3 00000 HI "DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI 1 LAHOLMS TIDNING" H A a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.