sat slätten, som gick upp med solen sas och skänker sin odlare. glädje + > ihop till en päls, Idén överlö LAHOLMS TIDNING re momsen Stern Aror ARR T «> Solen löper i Tvillingarna - DEN GTADE SO. Hur skall då en bl - Yrkesstolthet . Julkalaset i fängelset var nära att bli dystert, därför att två av internerna vägrade unde? ring- dansen sjunga: ”Tjuv och tjuv det skall du beta...” — — Varfor sjunger ni inte? den ivlad e lekle- EFTERLÄNGT, - LEN "gläder 'oss ibland, och dess ljus och värme klär Jorden i den dejeligaste skrud, Jag minns alltid « ett ord från en " åttiofem år, som skaffa plantor. Man kan köpa två- gammal man. på åriga plantor hos någon trädgårds- genomkämpat en mästare och vinner då tid, men hård vinter och haft, känning av dessa-plantor är svåråtkomliga och .värken och diverse dessutom ganska dyra. Man' kan NV andra krämpor. När han såg trä- skaffa sig plantor på ett billigare] ' den. vanliga den slå ut utbrast han: =4 Ack så härligt att få uppkeva våren en gång tin! någon bekant, som har sparrissän- I detta uttalande kan man in- gar. Man samlar upp några: av de stämma av fullaste hjärta. ”Och solen löper i Tvillingarna, kom ihåg att de måste vara väl och är däruti ifrån den 12 dag mogna. Man gömmer bären på ett : Maji, intill den 12 dag Juni,” torrt ställe under vintern och sät- Så säger Bonde-Practican. Man ter dem ungefär som blomsterfrä får också en liten vers med på kö- nästa vår. Den sommaren växer pet: , a . det upp mycket små spartisplan- Nu rider jagi Skogen gröna, " tor i täta rader. ” Att jaga Djur dejelig och sköna, MAN LÅTER PLANTORNA ( Jag badar. och låter min Lefver STA över vintern och planterar ut vor åderslå, dem nästa vår med ett par deci- Och Jag ru nu I varma kläder meters mellanrum. , En sparrisplan- ta behöver ganska stor plats där- "Tiderna Har visst förändrats, ty för att rötterna växer ut vågrätt Inga djur 1 skogen vid denna år= i en rundning ungefär som benen sens tid gör man mest med kamera, på en bläckfisk, Denna sommar och låta åderslå sin ”Lefver” är blir plantorna avsevärt större och det.nog ingen som numera har lust nästa vår, den tredje alltså, kan till, inte heller klä sig 1 varma klä= man plantera ut dem på sin slut- der 1 Tvillingarnas tecken. Seder- liga plats, Plantorna behöver. stort na har som sagt förändrats, och utrymme: en meter mellan rader- : inget onti det, = : "na och fyrtio: cm mellan varje "I ÖVRIGT ÄR DET en Nuvlig planta, ». tid just nu. Var och en 4 lyckligt . När! 'sparrisplantorna — börjar innehav av en jordbit går och spa= gticka upp fjärde våren lägger man . nar efter de växter av skilda ku= ungefär trettio cm jord över dem, lörer, han väntar sig skola sticka som man tar mellan raderna. Man 'v upp. sina första späda skott. Han. får då s k sparrissängar. Om någ- förargas över mullvadens härjnin= ra dagar sticker sparrisskotten upp gar och funderar på något sätt att: genom jordytan och nu är det tid fånga den rackaren. Det. lär fin-- att skörda, Man petar försiktigt - nas fällor för ändamålet, Ett gam- bort jorden runt det vita skottet : malt beprövat sätt är att stiga upp "och skär av sparrisen nere vid ro- .en morgon med solen och medelst ten, Man kan också skära av skot- en spade kasta upp mullvaden just tet snett uppifrån utan att ta bort då den skjuter uppåt på sin jord- jorden, men då riskerar man att|' ' hög, Men det fordras att röra sig förstöra halvväxta skott intill, Den, tyst, ty vid minsta ljud försvinner 'gom inte har så stor odling, måste . "mullvaden inåt I sina gångar och ju vara rädd om gin skörd, och ; sedan, dröjer. det kanske länge, in=' gparris är gott, ” nan'man åter får korn på den. Jag Det är en. . synnerligen trevlig har:lyckats ett par gånger med det= sysselsättning att skörda sparris "ta förfaringssätt och kan därför re= och den som en gång blivit spar- kommendera det; EN " risodlare kan inte tänka sig en rik- Jag hörde en gång berättås om tig sommar utan detta.'Sparrisen en patron någonstans” på skånska kan både konserveras och djupfry- sätt; genom att själv odla dem: m?: Bortåt bhöstkanten går man till varje morgon under sommaren för hela året, :- att” fånga mullvadar. Han lycka-' ; EFTER MIDSOMMAR BÖRJAR : des så bra, att” "både frun och dot= SPARRISEN bli seg, man jämnar | tern fick en påls av skinner, Och. då ut sängarna och låter sparrisen det lär 'har varit både vackra och växa fritt resten Av sommaren, Den stilfulla pälsar, Men nog skall man” skjuter: nu upp 'meterhöga "skott fånga många "mullvadar för ätt få och ä är mycket dekorativ, Man kan i som dekora- " male med varm hand till hu= tion i blomsterbuketter, det ä är mye gadå SRS "ket vackert, . ;' SPARRISEN HAR : BÖRJAT När hösten kommer gräver ”man , SKJUTA PÅ nu, och den som har ner rikligt med gödsel mellan ' några sparrissäpgar kan varje dag di Det är nämli in- : gkörda, Sparrisodling är en” myc- gen'växt, som klår jorden så hårt ket intressant hobby för den som som sperris, Därför erfordras 'det .> här lust att pröva på, och ger sin rikligt med näring, På våren är det . utövare I sinom tid lön för mödan, ' också lämpligt ait tillföra plantor-]" Skall "man börja från grunden: na, trädgårdsgödsel, . dock inte för dröjer det eniellertid flera år innan kraftig dosering, iy då kan man man får någon utdelning, det' gäl- skada dem. . er att beväpna sig med tålamod, Så ' , Detta var några glitntar ur eg- - blir glädjen så mycket större, när na erfarenheter som sparrisodla- man ; kan . skörda de första. vita re. Och så är det tid att gå ut i stänglarna s som Jön för sina odla trädgården och skörda, .. a Fribe. . . | - ka” DOKTORN” EN SVARAR + Under denna. rubrik besvara? ' K små röda bären på stänglarna, men |” — För att vi sitter inne för Wmordbrand. — Ja, men nästa gång tar vi ”Anders Perssons "stuga står i Världens runt: ; Bot för nenå Polisen" i Tokio här på sistone fyllerister, ,som lär ha. visat sig ganska effektiv, När en berusad förs in på polisstationen, kopplar man på en bandspelare, som. tar upp allt det tokprat, alla de skälls- ord och svordomar, som vyederbö- rande häver ur sig. När han sedan sovit ruset av sig, spelas: bandet upp för honom: och vederbö- rande brukar då lova att ”aldrig |. göra så mer”, ert | Också e en husmor i prövat en ny” metod att ”bota” ; < Dett Svärl Anodlaon: "Alice Babs och Sven. Lindberg i SF hår häft' en "musikalisk vår. Knappt hade Hasse Ekman slutat med tin Melodispäckade "Jazzgos- sen” förrän Alf Kjellin började med ”Det svänger på slottet” — en film med rock och ”hot music”, och som.nu är nästan färdiginspelad. s . Och "slottet då? Ja, det har SF- arkitekten PA” Lundgren skäpat efter sil eget. huvud ute i Film. staden. — Praktfi "Gäspingeh NET and RR ger på slottet SF- ilmén” Der svänger. på slötte Med Det svänger på slottet" gör Alice Babs och Lasse Läönndehl ge- mensam debut en SF-filr Bon' är Inga Trollet” Larsson, lika, välkänd och ambulerande som i levande li- vet, och Lasse gör hennes turné- moatjé. ” Ska", man ' gräva. något i handlingen kommer närmast detta i dagen: 1. a it Sven Lindberg gör en ”nå i Sverige” går inte av Den k Soraya av Persien, som efter shahens sorg- liga skilsmässodekret reste till USA var ligtvis i det get liksom andra dödliga nödsakad att fylla .i en hel del papper. I de flesta av dem återfanns frågan: ”Yrke?” "Kanske hade den sköna exdrottningen inte någon lust att lysa med sin nya titel ” ”prinsessa” för. hackor. med älla sina Parad- trappor och ekande praktgemak med förfäder i olja, ..«- Vad som tilldrar sig där är inte så alldeles enkelt att förklara i korthet, eftersom det rör sig om ett glatt och oförfalskat musikspex och ett kärlekskrig d där allting & är tillå- tet. : iv fr doktor i i konsthistoria, 2. att han rå- kar ut för fröken Gäsping gestaltad av Yvonne Lombard och 3. nästan | blir släpad till altaret av henne. För räddningen sörjer bl a tio nordiskt svala och sköna mannekänger och ”Big” Simon Brehm med sina spe- lande" och sjungande pojkar. Den glade gitarristen Ulrik Neumann får man inte heller glömma. =. : | Gauelle. SKAN hån bä en ny Na- i Or VR : i. Lea gubbens . . kommentarer ' CC É| Den franska tragedien fc : 1 i mn Na SAGT och SKRIVET na fört göker en del kre' sar fiska i gruivigt vatte; ker rädda den tillspet - DEE frodas nu som bat, ' Du börekr med att socialdemo= -kraterna allurheradg en, kldre nen genom införandet av militär- diktatur. Och i kulisken väntar de poleon' ellér = - en - Boulanger? Båda har ju varit hans företrädare på den, politiska arenan. Den ene lyckades till :eg id; den-sandre das saga mlutade ”snöpligt ' Måtte] hah" dock misslyckhs, ty uote sina fältherrar och trots ”la glorie ar- mé"; år det inte krigen åom skapat Frankrikes ovanskliga ära och dess bestående kulturvärden som berikat världen.” ”Diktatorer,' hur ste a de än ansers vara, har sina, historiskt sett, små efterföljare. . Efter fjor- tonde' Ludvig följde femton, sex-t fton och adertön. Och efter den|; förste Napoleon kom, tack vare namnlikhet > och, släktskap, den Napoleon, som av Viktor Hugo nämndes den lill . "Den stora ”kulturnstionen" USA har satt igång en gigantisk tävlan av verkligt = världsomspännande mått, Tjugosex nationer deltar och |. även Sverige är med på ett hörn, Det gäller att kora värld en misslyckades från början, Amen bå- |. i) (modell 1896) sägander — Gäma medalj men först en rejäl pension, Sckn känmer folkpartiet med en skämtbild av gentlemannen Ers länder och med texten: = Gärna fedslf J9d penslua= nera honom först, hersa vär (Kr de Mufnad r — Är du alldele< stollg — har du köpt två likadana vårbattar för hundra kroodg styck? « (Salon ,Gihlin) se Churchills buteljer : Den vandringsutställni Churchellstavlor, fre |ambulerat I U: alörre atäder och £ ö vägrades platsa i Chicagoz konstmuseum, har nu. nått Now York, där Metropolitan Museum 'ot Arts upplålt! sina portar och där |den märkliga utställningen blivit en :stor publik= och. kritiksuccé". Tid« ningen New York World Telegrama 1 grodhopp, den groda som tar det längsta skuttet, Tävlingen skall vara ' ett äreminne , över Marc Twain, en av de få läsvärda ame- ikanska h isterna.' Underl stränge konstbedö! blev speocle ellt förtjust I en av de churchlila= ka dukarna, nämligen ett alles ben, som konstnären I motsats till [landskap kallat Bottlescape, dv a nog står inte Grönköpings Wecko- blad som arrangör, Uppslaget skul- le hedråt den pigga samtidan, s vo Känd - 1de ka de- eller också tyckte hon måhä att det låg ett visst snobberi i att hitta på en alldeles ny. Hur som gan: med: ”Husmor”, " Enklare n: namn Pablo Picasso nu ställt till ett s k lat med en'skiss till utsmyckning av den nya'regeringsbyggnaden i Oslo och därvid skulle ha signe- rat sitt förslag ”H Pedersen”, kan man gott förstå att han,” hur det nu än förhåller sig, haft riktigt ro- ligt åt det: nåmnet. Hans fullstän- diga namn går hämligen' inte av för småhackor. Nyligen måste han pränta alltihop i samband med sin förestående utnämning till heders- doktor vid Oxfords universitet. Så här lyder hans namn i all sin glans: Pablo Diego José Franciso de Paulo Juan Nepomucemo Chrispin Chris- piniano de la Santissima Trinidad Fyiz y Picasso, . — Men småler mästaren, jag har en viss träning och kan klara av på trettio sekund: Fast nog var "det enklare med "H Pedersen" ft se . > Bittert om de 40 åren Den" orolige : filmhjälten Errol Flynn, som numera inte är så ung « | längre's men ' alltjämt hänger, med (senast 1 en Afrika-film), är tyd- ligen intagen av vissa bekymmer inför de snabbt flyende åren. i— Jag har "nyligen läst en. bok, som heter ”Livet börjar vid fyr- tio”, fast den kom ut för åtskilliga år sedan -- men jag måste protes- tera mot den boken, säger mr Flynn i en intervju. Boken ger bara" be- drövliga ” illusioner, Livet börjar vid 40 jo, det. vill jag lova! "| Håret börjar falla av, tänder bör- jar sitta löst, man går och blir öm i fötterna, man vaknar på morgo- nen och tycker att allting är jäk- ligt... Jag vet vad jag talar om. Jag har varit 40 alltför länge! - a ut | I valtider or Under kampanjen inför pårlamen- H tetsvalet i Italien "den 25 'maj tas fnånga Kårda argument i. bruk. Ett av. de lättare, ' som riktar sig mot en svensk" legiti läkara ' kostnadstritt medicinska Hågor från läsekretsen ”Förse Yrågorna. med lämplig” . signatut och uppge helst ålder och kön Det är givet att envara . : anontmitet obrottsligt bevaras. "Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem sl redak-. - konen. - ka det är en hel: timme tills - ad ska in i manegen! öv I Svar till ”Undrande 1920" För- kalkning på lungan” innebär när er doktor talade om det sannolikt in- genting annat än den rest av en gammal infektion, som de” flesta människor har och som kan iaktta- gas på röntgenbilden. Blåsljud över hjärtat & är ett vanligt fynd och en- dast vissa speciella typer av blås- ljud med särskild lokalisation- är tecken ' på sjukdom, Sannolikt var det 'ett banalt blåsljud utan bety- delse som » Som k under kriget utsatt för en del svå- ta av. dessa samlades 'som' vanligt en mängd folk i den stora tunneln, som alla Neapel-turister känner ka tjänstemännen, 'som gick runt re dam: os "— Pär ser ni, signorina - — vad skulle ni ha tagit er: till i natt om. det inte varit för Mussolini! Vartill den gamla damen lugnt svarade: . — Då skulle jag "ha "legat hemma i min säng och sovit I. frid och ro. ER nas alltså kvar oskadat + allmänhet Sö id; kommer Tr rt taoporatione att bli mindre till rats, . Svar till ”Undrande maka” . vid en prostataoperation tages prosta- sor «>. > >. lavlägsnas. Körteln är belägen runt ND oc or omkring urinröret och detta läm- takörteln bort eller delar av den|bi grund av samlag behöver man. ej sätt. I allmänhet brukar patienten ej kunna fullfölja samlag någon NH efter operationen. Några risker för ristningar eller komplikatinner på befara, » helst besvarade hon över lag frå- : "När allas vår väldiga målarvän ' hallå 'kring meddelandet härom SS sistens att han varit med och täv- |” är en historia från |. Neapel. Den 'sköna staden blev ju . ra bombraider. Vid en av de värs- |: till, och här ordnades det också med : bröd och soppa. En av de fascistis- mängden, men tömmes på samma Förtroli ga. stiinider Svar till ”Undrande”. rT första hand är ni helt enkelt kär ri den person ni talar om. Sedan är det ju en annan sak, om man kan kalla tanken på den man älskar för en ”tvångstanke”? Snarare” skulle jag kalla det en ”fixering". Men sådana fixeringar brukar man ofta kunna komma över med litet god vilja. Man försöker helt enkelt låta" bli att tänka på vederbörande, Det är oerhört svårt, längtan är svårt att ll komma över, men om man försöker vända intresset mot något annat, försöker gå upp,i andra uppgifter och andra intressen brukar det gå |: över. Men känner ni att ni absolut för inte tala med en läkare, Bara detta att få tala ut med en förståen- som 'det heter. Om ni ger er till tåls. Skriv gärna igen, om ni vill och hjärtlig hälsning. Jag är ledsen tivt svar. s ”Gallie” | Svar ul sOlycklig mor med två barn”. Även om. två makar beslutar alltid en så pass komplicerad histo- ria, att man bör anlita juristj t ex Rättshjälpen i ' länet, vars arvoden är mycket låga, Enligt min mening bör ni först tala med juristen ins nan ni tar barnen och flyttar nemi- från, annars kan det eventuellt upp- stå komplikationer. - Advokaten sä- ger er precis hur ni ska gå tillväga etc. Med hjärtlig. hälsning. ”Galli inte orkar med att vilja — så var- |: de människa kan vara till stor hjälp. |” Och så brukar ”tiden läka alla sår” |. att skiljas ”i godo” är en skilsmässa |. och hjälper er med nödiga papper N Världen å är liten: N batterna tycks vara stor,' vilket bland annat frågestunderna I radio med partiled; nu inför, andta- | fandg 1 av, det slag, som brukar ge anledning till uttrycket här ovan, har en libanesisk FN-tjänsteman Joseph al Hasch nyligen råkat ut för. När 'han för en tid sedan var på besö hemma i Libanon, träf- fade han I en by en man, söm pad honom om hjälp med att skriva jett brev till en gammal tant i Ame- kika, dit hon utvandrat redan som iten. Mannen dikterade på arabiz- a, och al Hasch översatte. och skrev brevet på engelska, En tid därefter blev han detacherad till New York, där han blev inackor- derad hos en äldre dam, som visade sig vara en landsmaninnan till ho- nom. «> vc; Bl — Talar ni arabiska? frågade hon honom -en- av. de första" dagarna. Då kanske ni'vill vara snäll: och hjälpa mig med ett brev till Libe- non? : i det brev, han hjälpt sin landsman i Libanon att skriva! att inte kunna ge er ett mer posi- Ma yt i Och det brevet var att svar på i kammarvalet visar, Man gräver ned sig i små detaljer och gör om dessa långa utläggningar, Något nytt kommer inte fram och folk går lika ovetande från som till ap- paraterna, Dessa frågestunder har inte fått den stimulerande påföljd setts, snarare tvärtom. Med risk att tier, måste Lea gubben också på-!. för' det politiska intresset som av- |: bif beskylld för: kommunistsympa- |. han här må= lat en mängd buteljer med ett innehåll, som han altid ratt stort värde på under sitt långa heroiska liv. Kritikern, som tydligen är nå« gon vän av non-figurativt ”målort, förklarar också för aln del: | — För Churchill är ett träd ett. träd, en elefant en elefant och — år mig tillfoga detta — en butelj en butelj. > " Quock UR Me PRESSEN ' peka oskicket, att ständigt inblan- da utländska företeelser I debatter- na, Däri synda alla parter, ävern- kommunisterna. Inför .ett: svenskt riksdagsmannaval.: skall 'svensku' förhållanden '. s debatteran, "det och intet annat, . > > Bllaena ökar ständigt här H lans det. och då «| ningen (ep): ' LO RÄKNAR MED en ny ar. betslöshetsvåg framemot hösten och - — Ja, modisten sa alt det var M | dor enda två i bela stan, : föreslår därför en skrskild bered= ning under. ordförandeskop av ett statsråd för planering av åtgärder för alt trygga den fulla syssolsktt- ningen, påpekar :Hudiksvalla-Tid-= :Om. problemet vore löst. "med ' till en. beredning na. Att dessa får .en grundlig ut- bildning är bara bra och tacknäm- ligt, Körskolebilärna kör dagarna körprov. intrumfas. Den enda ån vändningen mån har, och .den' ända och olika situationer och : r |: . | väsentlig, ' är valet. av provbanör, 18 av . ekulle all anledning till oro vara » oberättigad. Men så enkelt lr det » tyvärg Inte. Visserligen kon mån ' ” lappa och. laga . med nödhjölps= "arbeten, ungdomskurser. och un« s derstöd men någon, lösning ger + 'sådåna ” åtgärder Inte. För vårt lands del" hänger nedgången I summan med avhe Körprov bör: inte; run skolorna "under den tid" elever "Ina vistas där. Olycksfallsrisken är för stor, barn rusar in och ut över - . | körbanan och med den nervositet en körskoleelev givetvis har kan olyckan snart vara framme, För- lägg därför proven » andra plate ser, Här Ni hört => den” genasté' surrealistiska sket- 'chen? Så här låter den: - . |, -— Är järnen varma? -,; , ; — Ja, glödheta. .. i ”— Kokar oljan? ; — Den stormkokar::,' — Är hon "ordentligt | bunden? | — så hon knappt kan röra sig, .. f ) [| t H / . — Och är huven på? - vo — Allt i ordning! :— Han försöker bara skolka från sina fiollektioner ... - 4 Nå, då kan vi ta än med hennes permanentning, . righeterna för exporten ochsuryc« + ket «av. import till:dumpninga= fe a» oc "priser. Lagen om kommuniceran= - -.. de kärl gör. sig: gällande även ! på det-ekonomiska området, Lik«> | som vatten i'två. kärl, som är förbundna med värandra, strävar . ("efter att inta samma nivå sker en utjämning av den ekonomls- "ka 'standarden mellan länder! som har handelsförbindelser med vare ' andra. : » Da, ekonomiska lagarna "tvingar velt enkelt fram en utjämning mel= ' An levnadsstandarden I olika län= der.. Därför är det av största vikt "att hégkonjunkturlönderna, tili vilse ka Sverige måste räknas, inte be= | igår. fårskopen att på förhand tn= "teckna inkomster från kommande . ' generationer, tillägger HT, givet= | vig därmed åsyftande socialdemo= | kraternas obligatoriska tilläggspen= gon — Det blev ycker sent ! går kväll, " ; Hur skulle det vara om vi för irl i ångs skull gick tidigt ängs I -". och serverade, sade då till en äld- :N - gångs, skull. g Ha till -sän; i M De osysjö PÅ Ber 6 Corsskogsa -.— Vet du vad, Majken, Jag kunde ju - ringa till hr Simon och fråga, Klockan ' är ju Inte mer än 9... j men s” o— NI får ursäkta att jag besvärar, br Bimoh,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.