HS be | I I I I | 1 ! I I t [ ! , i 1 i II | (DD A ER mm on en en RA ra TE Jm [a AE (CE [ör [on Far [ra rn : CCFomipgn, dep 22 mej 288 5. smålbrukarehustri” at stämmer. 3 syrlvänktelna, som: iv finner "beaktansvärda, ger: vbefru: -Fälthammar: plats” erna. för n sind persona så Vätigt "med för sd Lå | ngangep hörda vii, man: t ; har” det på” -v.tetg , skull ska. de och. doras Å :terlyate - - bogAvningarna.: "bland v att. göra hågot ävdråg på rt Det finns människor ”som'u s "jud blir följden om de tvingas ” betala” "dn" tiläggsponalonen) + mot "ett löfte att om. de. tover så. länge som. till, 67" är: så ska de få tillbaka en :del"av > det. de ”botalat. in, . För det löf- KRONPRINSARNAS I äd FARAD eubricerar, Skånska; Dagbladet (ep) .an' "ledare, som handlar om, någob |] "sk? intressant”, som: eventuella kl tertflidare till de nuvarande! part ledarna; Alla de nuvarande ;pårlja ledarna, är 40-tallster, 'å krigsp odukter, skriver Aaen som framhåller, kt! 6 "talar ör ått de avträtt fn den pos dittska, arenan, när 60-falet träder: Int DA för. gäller; dat för pärtipra at venterg, bland : :kronprinsat i Hr Torsten" Benglson räktins.y inte precis till k mprinsarka ns ” om » centerpartiet. , Han kommer X; delser näst "Inti Ban n'Blagfärdig och fruktat" dan är. trivsam RAL NG + familjer försaka ' under: alla de år behovet. är störst. och, inte jälva få bestämma. hur” de. vill ; Jag såg. för en tid sen: r en . Häning on rubrik idäir, -man' ef- ungdomen. ', > Lö” man iassoh och N 7 rt får räknas till de al .yligaste aspirånternå. Man bör duck inte glömma vare sig Stig F. Han: - son; Thorsten .: Larsson eller F i. Elterträdaren' i: tes ur depna kv. v- tett, Det "kan" nå bli men En en vad det.lidår. Frånsett Skexria . ihbefinner + sig. alla, it 45-åv: After . Hiv. Lars iaskon. o; Nily G Hon: son står: Tämän K blickpunkten. Me er periferiska. . "namn är skåningornå | tig F anssön, öch' Torsten Lärs« son, "Délsa har. väl. Sk, D tagit: med, för atti inte göra I M " HÖGERN! LIDER IN FE EDLER | brist på Kandidatér den däg. hr Hjal- marssoh lä gger 'äv."De: två: främsta är Ni Lelf'Cassel' och. Gunnar 'Heck- scher;> sbåda söner tll: två "av vårt fånds främsta; nationalekonomen; >. Sn ir "Cassel. ansågs. tidigare som given; efterträdare he. Hjal - --marson.: Han har på, sistoné fått "sen allt hårdare konkurrens från "hr Heckscher. Det tog lång «tid Sinhän' han : kom in i'riksdajen. >Hen sitter: sin första, period i nu. år toppar, han” högerns ,lista i tockholms' stad, Han' framträder - allt; oftare som högernb. taleshian a I riksdagsdebatterna. Han :är som "klippt" och skuren till, denria ; supp= ”, ft sgenom, sin saklighet. oc sin Tberala' tller'för. ätt undvika ' ett komprometterand H :"Uppfattning:'.y .' Vegåvning. människors” ehergi, . bv 5 tagsamhet, . "mod celler Tas och framför slit iÄte' tid att- satsa” något :som I ålderng.. dar bara, en På "gamla dar” kl : med: brödkakan. Ge oss e flyhänta”. politiker av andra räägen, "br TC Sven. Gustafsson, Sven Wedén t Helé lossep sjunger. AE å nom skog, över. ; mosse, i jag åter" samman med haren = 2 reller Var” det: "kanske en" annan? nm kallade vi dem ' för gulsippos, i r'pensionsfrågan.i: kan den nästan bättrevän sparti= daren' själv. , Han: startade sin riksdagsbana hårt genofii. alt krä- va större: deler :av - regeringens avgång, Det: gjorde inte? gon é Han” har dämpat 6ig. Tnysanad språng. ter sig” lämnar. 'dena en "avirg - eg "Det: finns 1y dag; be. Erlander (blir: universi kanslery för" Gunsar: Stfänj G är tystnaden ännu mer, rkant, mera påtagbar. Den vind . I som förut :sjöng i topparna ger” ie "bärf, tar. liksom" ett hop] rönen IE | fäkerligen också en hel F till :Västtyskland' j avsikt]: Den amerikanska Djöl lp + flyktingarna” - Buroph ir allt.” Y. jämt, behövlig .och, även nöd-' t. vändig Ty tinnu finns det mas? . " Jever 1-ktor Luttigdom.och som nnu lbto kunpat Inlemmas Vv, amhällsorbet . Och dessutom > kotor det dogtiga stora flyks iingskacor över. från Osttyske nd till Västtyskland” och b hjälp: till . mnt och ”k doktor” Karl 1 c ÅS Å Bolter under; D' 0 Hl av olika, organisationer : till: fisk nghjälpen, k "Tyskland, "Hans, b d Hi! at "påjtn: dagar. och. på onsda=. l han, till Stockholm för r ylterligare ett por, månaders erksämhet. där skall he å "höm till på och lämna muntlig rapport: om. hjälpverksamheten I Tyskland. Dre | Leonard "har ' som; ”békänt 'mhdep , "IT många år tjänstgjort som, "amerls | kanosk ' kontrollör övel' hjälpverks samheten: till flyktingariia och hån har. därför haft tillfälle att skaffa sip 'en ganska tillförlitlig bild över bjälpbehavet där och vad som krä- ves för att Nlyktingarna skall få be- hövligt stöd för att så småninggm kunna klara sig själv Det amerikanska stödet” är ah solut. nödvändigt: även, I fortsätt- ningen säger, hr Leonard, men det är, bara, frågan ' om" det skall, bli ö ligt för 055 -att I fortsättningen hiälpa. Det är nu många år sedan kriget, "slutade. och det är klart att känslan. för: hjälpverksamheten avtrubhag, så "småningom även i Amé ika, Mar! kan nog könstatera, sildheten är . ntelika, stor nu' som föl rut. Men Amerika är "dock ön ;hjälpsam: nation; ”öch Jag vil innerligt-hoppas. att. så. blir failet' ännu några 'år, Ty .om' inte Amerikå kan er, vill hi mer, nöden att Ppåverki människor- ra i; kommunistisk . riktning. Man har. ju flera" exenipell bå "att närj Amerika vägrat. att; Jämna, hjälp, har kommunisterna varit. framme och erbjudit 7 sig ” tjänster .Egyp- ten. är härpå ett tydligt. exempel, påpekar hr, Leonard,, som” öckså erinrar am att det finns. många nn” | d srutvecklade.: "länder som justi 7 nu] skulle ;behöva kräfttag” äv: ekono- nask:artuc Den" sida;i som - läm denra hjälp, får dem. också till vän- "Mån kan 'konåtalera att tillfället är något förv ir fisgskarorna är alltiämt : stora. och dagligen Kommer nya från Östtysk- ; ti sttyskland; Många” går över + gränsen." därför " att "de: inte trivd i Östtyskland, där” det råder på sina" Kåll,: men” "det. finna el .som jt gläntan: föratt fortsäti ii Då: andra sidan" och luften sär pcfriski här, så: regnfrisk och han. Bet Kg nan inte :till; H . Jer tycks själv tveka Han är den i "skickligaste, och den skarpaste "bv trioh. Han årbetar: på läng 4 sikt ; och hån har skåpat sig en k jag går "tillbaka vill "inom arbetarrörelåen 1 "som "jag ser de små bl na under några hopkrupna bj Fat "spionera. Ci pogifon: Han kan” SO em hen | 'som. svagast, och över "på detta sätt, ä ärl KL na I Tyskland har + Rivetvis gjort vad som är möj-- > ligt. ör: att; kunna, stanna. De » har” ju ee” heller" kommit till . kar: Små gula blommor. En: gång Nu; S "finarisminister én' framstående: hör Ios vet: jag att det ä är Fr vålök, vårlök men "kommer: inte upp! ""”kapatitet'"som-: LÖ-ord! bn Nilsson och - -Sträng ha KAMRATEANAS ; HÖGRRYTTER) VEYTTE GI GAN « NN HAR VISAT GOD FORM I VÅR, OCH VAD DEN 2. = V LIPELARENS INSATS BETYTT, dear TNA focka. OM SATS: PAT t faclava hållande & katt med 21 ena året” och LO06 "kro; inkomstbelopp m AT >'blev Fr derlåtityatt. inleverera kå för en, 'anställd: fick. stutli "dags ter-om '5- : DÄROM VITTNAR HANS VENSKANS + bågot/ ti eller annat ' ” vockså" många É av de ösityska flyktingarna som: vetat: Spna affärer "och 'även '. ckats,. men det; sfinhs' också 7 ll: s end ay de ma p tionsköslnadern a Sör AV "hemlösa miinniskor, som: Vedflige har, ; endost om=4 t. Srjun av nästa: vecka åter. . vända, "ull slit arbe tsfölt I Tyskland. . Ej > Visserligen, försöker |.” man: att kontrollera så många som|' möjligt, men alla lyckas man dock inte koma ' i kontakt” med; Det fin.nå nämligen en .hel del som pas- sar på ätt: "smita över gränsen, där kr niröllen. ä " Ispråkrörelsén "på daRäva av. de råste. alltjämt vä bringa röse kg KR Doktor Karl Feonurdh, amerikansk k tvingas: till" konkurs, Och ”des- sa människor" får "det särskilt - besvärligt att klara sig i fort, / " sällningen, understryker dok- tor, Leonard. ” Ingen fara för Amerika Det "tätas ” just nu mycket om Aen stora "arbetslösheten i Arierika och om: hur.. konjunkturerna." där kommer att. inverka på de ekono- miska förhållandena i Europa, in- fikar vi under” samtalets gäng. Jå, det .lr . ju .Sant att -Amerika har erekring" 6. milj” . arbetslösa, ' säger doktör Leonard, ' men detta" antal är ju” inle. mycket” att tala om ;i förhållånde' till de:64 milj.arbeia- re tom "finns”i landet! 'Antedningén till krisen överbroduktionen' av” olkä varor, men jag skulle tro att denna: snart kommer alt åbsorberas,. Massor av varor. exporteras-nu -till -underut. vecklade länder" och till fly ktingar. Och "dessutom Kommer givetvis prov i alt läggas om, så att den bättre "passar béhovet. Landets re- å är så stora att' svåribhejerna rätt. snart -kommer att. övervinvas, är doktor 'Leonards' . uppfattning. Amerika får inte heller .slänpa ; +ta- västerländska utveck- Tyskland. " ; sor i Tyskland 'Amefika "just -nu är |. d:om så Vill finns $i ra dess folk, framför allt Västtysk- lands, samt dess. förmåga - satt är- beta sig ur svårigheterna, men man finner "dock en” "del" avarter .'som inte - alltid är så" glädjande. Den religiösa. splittringen bland" an- nat betydande och detta tappat. en” fast "punkt i tillvaron. Detta kanske också är' anledningen till ati det finns de: som vill åter- uppkalla Hitlerregimen, 'som för landet varit så olycklig. Man und- rar nog gärna hur, folk "kan, tro på eri eylik. regim, som efterlämnade så mycket. elände. :Men; det. finns dock. folk som 1 ha ändring på e nuvarande förhållanden, och de "de festa fallen" bland flyktingarna,” Och kän- ske? man kan 'förslå "dem. 'T$ det måste” vara ”mycket”deprimerande alt år efter år gå” "utan arbete och känna sig. överflödig. Dät är också dessa människor vi -'rmåste hjälpa — helst till arbete, 'så att de” åter- får Känslän” av att: de-inte är be- roende av samhällets allmosor. — : '"Jag har nog. så den uppfatt- hingon, att + Västtysklands: framtid är bercende av der hiälp som 8e' många. flykti 2 kän "| var femte får det? Assyrier, egyptier ock greked stred”. sama Rn RA Bilisnien 'klärar” Aase sig: säkert. genom", in särlå "dagens : Skulle män "inte: kunne” skjuts , 4 "det där med social högfärd- -och hä begär -Ite åt sidan och sia den rena, rama. åk-lusten stå som för- klaring: till att b.dag.var "åttonde i svensk har: bil och stt, Inogr få kr Frågan stäl v "Motor" rörå vie” : dare bl a fortsätter::. : : Hos antikens költurfolk , v med vagn. De germanska gtafnmar. : na företog folkvandringarna” mod” vagn och försvarade Sig met! vär M borg. :Ja, " själva sägan , 'om I bärare från Marathon, Jegende n 40 karl Bprang ra Atén,' sen hästen bli osten. att åka ä re fordon byggts, än ”otlen: kom>7 mer bilutvecklingen: alt” fortåälta,” sprängande alla hinder I dess vi TA Dagens — från” sina. håll - = betänk . samma, tongångar. ör. blott. at till- ; oväntat uppdykande Stötestenor” " När USA lick en. svår bilkris ef-- ärld tiden. att Krigspriserna försvinner. Inflationspriset , bromsar - alltid” utv vecklingen..- rr skrig” och; man så ut med" prisstegringar det inte är, sunt, - -och därför måsie nu, Ford Motor -Corip. bygga bilar till. samma, pris: som "föreg kriget! - Forå slog den, gången ned & på pri- . men kom igenom krisen. Om en prisrealisation- skulle hjälpa” Detroit tt ligare "bilar "kände liga -än- trehundra a tabrikanterna, bade-3.ora « ter." Hans metod var att presentera en" van "med kortare» axelslånd än av 350 cm ae bil som” i parkeringsvutan., Yen en va n med lund. Amerika har jämt” en stor uppgift att fylla när det! gäller ”Istodet till dem : som av en stör andel i ni -bart fär alla. . te häftighet i Norge: Språkstriden , hart flera generationer . varit" ett, karakteristiskt drag i Nor- > "ges intellektuella liv och en” 2] källa till såväl munterhet, som irritation för utlänningar... : De' former som striden tar' är in- te ägnade att göra den mera sym- patisk, och den: kverulans och grät- det ån". å' dagens” stridsmän "så ska kampen ' fortsätta i' minst", hundra år, tills motståndaren ligger: slagen på ,valplatsen,' ock det är' alldeles uppenbårt att enda utvägen är en korspromisslösning. Följaktligen är det nu. kom romisslösnin en + man) gånkspunkten vastnorska dialékterna: söm " vän- Ide sig. mot 'det nästan' rent, danska skriftspråk 'som. användes :i Norge även :efter. det :att den inre' själv- ständigheten : hade tryggats : 1814. Danskän'”z håde ' blivit” skriftspråket sta och ull det” genoriri sina, for: sknirg far, "vid. mitten” 'av fört, ordförrådert.s. sjuka som” finns' även i Norge fårl ". tillfälle till rik utlösning. Kommerl . la er ; medverkade: också till) denna. ut- i öckså- riksmålet som bygger Få det |. danska . skriftspråket, utvecklat sig starkt i. riktning" mot; 1 Först skedde -”det: underhan. sedan - i sammanjämkande. riktning veckling. För majoriteten - av sfölket kändes skoiftspröket & ända' in id någ pår' tiet spelade den” ”ävgörahd len då, nynorskav 1885 formell | ställdes med: 'riksmålet' och vensties ä i | ningen, till nynorskan, under regeringen "Nygaardsvöld på 1930-talet åtgärder krigets och kommunismens framfart i på i Europa. Ty att kommunismen har e så att man "på 1930-1 talet, på allvar e . började se: fram : mot. den itid : då : riktning”, mot i; men. det: är Erafic r värkbtart så ka -m, reptesenterad ” T Norsk Spröknenind Som! I regerlngen” intä:taå pråknälinden ver : alt fd 'lidelserna att läg?” dan. hade” "då upplevt” el tex erna bättre" sariklang med” den I sla den anså | den nya rätt man fortfarande slåss ol 1838 års " rältstavningsreform .. :söm gick långt: i riktning mot samman- i | smältning” av: de : bägge språkfor- merna.; För; riksmålets : del ; tog. sig detta r uttryck, il verbens. böjnin, É väsentlig utvidgning; av femininfor-- smörnäs, . s| mé ar -bara ett: steg på : vägen mat 'samnorskan, Kort efteråt kom kriget och folk fick annat att tän. ka pä Det gick. flera. år "efter be- Sd dre ielsen innan jalngtmålet Sterupp- togs på: allvar, ;Motslåndet - »FÖr: | ; [form även 'om det | tt fastslå". att de söråkliga omvälvningarna I Nörge: var er nöd- vändig konsekvens 7 av "den: "yttre obh ånre; historiy itvetkli in man: framåt” kan. man -ocksj slå a fast det. inte ”konimer” att' I; | kas nynarskäns. aller. "riksmålets Ne hängare att Mtröta motpart ens ;språk finns” kraber elenien te hindra Nor, . op big dialekter i nyhorskan 3 og] , å kriget yilrade s- & mot. . Väran rä. Ser --
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.