- i i i | I "med rö rätt eller: orätt, Ja, 'yarför med »»'växterna har det blivit kvar i stort er: och. åra. sig lika : bra 'som betesväxter. Smärre skillnader i smaklighet. ingen större "roll t ex vid v växtslag för insådd. Tånet väsentligare är, i hur hög I grad olika arter förmår motstå ; de påfrestningar, som följer med ” djurens I betning: och - tramp. . äxter räknas bl a: vitklöver, BESETÖC,, ”rödsvingel, .krypven, Rödklöver kon 'på hösten" utvecklå Kraftiga pålrötter och 'sidorötter, om, den icke anstränges hårt genom: bet-' . I ning (3 plantor t. k 'på bilden), men kan d andra sidan" få ett svagt och” timotej $ |E betesvallar > vid inten- regöl? en." god produktionsförmåga rätt, utnyttjande," är "högväxta | 7 beredning tex médelst hässjning. kiriner. nog också stor använd- ”nind v vid insådd av betesmarker '— ”örätt = += finns det berättigade skäl föga > betning . eller slåtter (2: plantor et v på bilden). N ävbetats endast till ca en sjät- ” tedel och övriga 'gräs till ca en fjär- dedel.: Ogräsen , har blivit orörda, vilket kunnat ske på grund av dju- : rens. utpräglade förmåga att beta" selektivt, d v satt rata mindre smakliga växter. Det är uppenbart, . jo att rödklövern i detta fall genom förlorat en sto? 'del av sin « Granskar; man "stubben efter "e en « maskinskörd av olika vallväxter, skall man finna, att av! slåttervall- M 'kett: bara nåkna,' bladlösa' eller blad- assimilerande bladyta och" för den skull behöver en lång ”ningsperiod för att. inte fri mye" ket illa'av betningen! "" r i Ytterligare ett resultat 'skall an terhämt-. från en undersök tubbar;” medan hb ll. tärna forifärande -ståtar med en a bladskrud . eller ; bladrik i bet N åålunda, alt rödklövern' fått av- 60 proc:av sina” gröna jo föras, 2 ning över olika vallväxters betös- | - tölerans, div: s deras förmåga atl ten i tre olika” Pepe (intensi . Venarter. Eng. rajg Vitklöver : Betningen, Den relativa förekoms typer) v. "vecka månad 2 mi 220067 50: 100. da 'arter' är det sålunda endast de tre första, som bra tålt wid en varje” vecka” återkommande betning: Timotejen; son kanske in- dn öss mest; ' har" allra: råd iden "Äntesivä betninget endast 128 proc av "Beståndet på de ytor, somrbetals en gång per 'må- d. Detta resultat tillsammans med annämnda och andra resultat be- förskjutits Amässlga förbruknir ngen Fortsått: åknafä till. 3.053 kalorier 1939. idigt har, fö ggvita från 31956 "till 1957, sjunkit. från 85.7" till 85,5 gram” per person och dag. Härvid bar | förbrukningen 4 av "vegetabilisk /| äggvita : begränsats,” medari en. " ylss: ökning "redovisas för : ani; maliskt protein. 'Fettk för : betning. ärskilt i-ett' sammanhang; | Itresse.; och stor betydelse; nämligen man önskar anlägga” sk kulturs». erföra en' slåttervall till "kultur= bete. Hur missräknad, kan man inc ite ibland-"då bli" över ”tesultatett "Verkligt skrämd ' blir mån kanske; öm man närmare studerar Bräsmat? 'tan efter ett eller två års betning; da synnerhet på litet torrare rnkge a Iturväxterna, rödklövern -motejen, har tyvärr dött och läm- nat tomma luckor eller luckor; som "grott med mossa. elle" Ogräs. Det dröjer ofta en Hd; innan gröen; 'yiogelarter « och” itklö en har atigit' från 136 a. Dastorat" uppfö don Rya sn | kaster I ro sex sökan. : första. rummet > kyrk Jinil älv där man avser att låta. en slåtter- väll bli bete, bör man "I fröbland- pin; ling för klasserna fe "Södra Hallands lottors .vpr. Normas. gra- i nathylsa, samt tränin; holmti g för Stock Hög, fon | i TU" dé” lättare Och -prisbilliga- . | mindre än 400 kr; kan' man bli m. "angivna typskillnader, har ins |: . besöket, "I såmband ” med: "att konsulent : Eriksson orienterat” om, råd och . | rön. beträffande, skötseln av po- .- I | tatisen ha han visat hela raden av :harvar och kupningsredskap från Verner Sjöbergs Eldsberga lila” ” prisbilliga men effektiva kupningsaggrogat till Karsta po-: tatisharv, : som enligt' ett vittne vid.en demonstration är. så ef. fektiv, att man' får lika mycket potatis ' på :tre:år om män an- "| vänder Karsta som” på fyra år ' på” amana areal med, andra” red- re kupaggregaten, som visades ål gre, Sjöbergs: originalkonstruk- Uonsé som? förresten fått mån; efterföljare ute'i bygderna. Ft ägare till detta 3- billarsaggregat, som. visade god rensningsförmå. . ga, "Verner "Sjöberg ' hade också . tillverkat en. intressant. tudelad harv;i. .'som. + -maskinkonsulent ”IKnutssön?, fått uppslaget till i Tyskland. : : Harven är delad" så; ir -Jatt den tar hårdast, på båda si]. dorna, om- raderna: 'medan den N häckar. och kupredskapr ”uppskat- | tade redskap. "Ramverket” är det långfingerharven som finns med och utan stödhjul” "och är- avsedd för trakto:, med trepunktslyft, Den är. i tre :ocktioner, « Y pinnar: kan röra sig även: i. sid . ilpper jämnt; även ' högt gräs .. trimmar. tär nttli hinder. : . gödert' pulvriverar löv Soch >gräsavfalk till” gödande. mylla Avverkar 8000 m2jtim. Pålitlig, > stark $-takta- 4 motor med magnapull-. start. 28 el, 20 Ge HELA - gräsarbetet'. Fett E9vep : SMattbecga Tel växel 200 » Vallberga - LANTKAHNAFÖRENING strätioner ' av kupningsaggregat och harvar i olika utfö "av potatiskonsulent Georg Eriksson har på grund av den bråda tiden: vid | ”Tockat så många deltagare, men de som, slilit sig oss från arbetet har r fått god valuta för är priset på Ver : 2'spirall ndade e Hushållningestillsenpet har denna. veckan på olika platser i "södra Halland ' haft demon. 7 alionerna som letts jordhruket inte: led... « Lanbasnnaföreningarna säljer: Lilla” Harrie, oh i trevlig och av allt att döma ock Jså högst användbar är näthar- ven Otte Netzegger, som. försäl Jämn 5 som ett golv oo blir «, potätisfälten med Karsta- harven, - .som främst är avsedd för större'jardbruk och har en imponeranade kapacitet. Den bå- de häckär 'och harvar samtidigt och hårven arbetar i sidled med $>olika”slagtängderr- Geiom ;en les av IL 2 Denna lätta harv, som osökt för tänkarna till'bafidomens 'tröll. knutar, kan användas såväl rätt. vänd som upp och ned beroende på hur djupt man vill harva, -. MM NÖT et - fören Tä. Veckans dialog. fö Ska: du ordna "med skulltork, = "Jag vet inte, men kanske vore det inte så dumt. Jag har faktiskt gått och ,smått funderat på .saken. Men man måste tänka sig för och se sig om, innan man hoppar på' nyheter.” Det" börjar "bli "rätt" gott! om skulltorkar på många höll, ock- så vid vanliga familjejordbruk, och; det bevisar ju, att det gått bra för dem som skaffat sig sådana.'. — Men det är väl:en dyr histo ria att ordna med skulltork? «0 F— Nej, det ska det inte'vara, och man sparar:tid och blir mindre be= roende äv dåligt: "bärgningsväder, Jag har varit på några :ställen, där. de har skulltork, och det var sjut-' ton vad höet var fint. "Mycket bätt=. re än mitt. Och de hade kunnat ta sig en liten semester, medan andra slet och joöbade med "sina hässjor. + Har 'du | språkat med' maskin= konsulenten om saken? ..: No h dag; och han har Inet mn on sittning på det heta. Det mesta kan man ju ' göra ?sj"'v, och virkesåt- gången är; inte sor. Det är alltid klokt att resonera med sakkunskap och yrkesbröder, innan man sä igång” — Men hässjningen är allt e en nog så säker metod den med. "> > Ja, för all del, men jag tycker, du låter ditt hä ”Tgga och torka På skår allt för länge. Du vet att det blir mindre A-vitamin-i höet, om det är utsatt för solljus en läng-' re tid, Halten B-vitamin blir ock" så mindre. ' — Men det bra inycket arbet Sammare att' hässja höet, ' när. det är tämligen färskt, och arbete har vi ju nog av ända, det vet du: +". — Jo, det är nog riktigt, men för den skull ska: man 'inte ge avkall. på ' kvaliteten" Tänk också på de många äggviterika klöverbladen; Du vet hur sköra, de blir, när de tor- kar hårt i solljuset. De bryts av, när du handskas med höet. Det' är en dyrbar gödsling, du ger åkern. då." Vid skulltorkning behöver, di inte riskera något sådänt. = - FM j :'— Ja, det där är kanske:något ait tänka på. Jag kommer hem till : dig en kväll,'så kan vi resonera om saken. Jag tycker nog som du, att man 'ska vara lyhörd för det nya, som rör sig i tiden. . +" > -— Men: smilie sakligt kritisk, Karlsson? AE a h axenterskiva, som är: förbunden med . traktorns. kraftuttag, sätts Karvpinnarna” i rörelse: vinkel. rätt mot fåro rna och luckrar upp ' jorden. så. att fältet efter maskinen är plant som ett golv. irstalkarven, som är patent kan användas till såväl sto- a som. små: traktorer -och är 4- ad'g. Konstruktör: och försälja- 'e Ni's Larsson, AB Karstama- ski Karsta ård, Ekestad. tänkt” . det "såm" en helhet i kyrkan: -Däroftor antog det nya örstagot. I a "Även. den brännande frågan om kvinnor: skall få bu: präster” kom upp till en liten diskussion 1: Kyr- kofullmäktige.' och .detta skedde i, samband :med att det till:hös- ten, närmare ;'bestämt ' den 30 sugusti blir ett allmänt :kyrko- möte.” Till detta skall Göteborgs stift ' skicka sju lekmannaombud, som ' skall väljas ”mändagen” den CN juni 1. Göteborg. "Laholms stad och landsförsamling . hade rätt att” "utse: två elektorer o. på kyr- korådets. förslag valdes. kyrko- värdårna John Svensson och Wil- helm Johansson med f: riksdags- man Verner Andersson 'och köp- man a Karl E; Svensson som Suppl, ” Sakristia! o och kiockstapet od 1'Skogaby, er "ansvars frihet : beviljades, Kyrkoherden "redogjorde - för det förslag till: isakr istia” och fristå- ende... "klockstapel > vid ::Skogaby kapell, söm gjorta upp av ingen- jör, Burt. Stenberg, Halmstad. Det Har: tidigare 'återgetta ä- holms” Tidning. Sakristian ”har- monierar..väl' med. 'kapeHet och placeras helt' bakom: koret..' Den har kostnadsberäknats' till "12.500 kr och. det fanns” 17.000 - -kr.an- slagna. Till ' -klockstapeln har an- slagits 5.000 kr och den har kost- nadsberäknats till 4.500 kr, var- för: sammanlagt finns ; Pengar över även till en "klocka. ' Förslaget godkändes utan 'de- batt, men sedan ' undrade hr Swie Svensson om man tänkt 'på elek- sk finimi Detta ansåg, dock «lilla Harrie "ånglingerhart? LYFT . ' FÖR TRAKTOR MED HYDR, TREPUNKTISLYF TREDELAT RAMVERK MED STÖDIJUL LANGFINGERHARVEN användes med fördel för ogräs- . harvning och luckring i växande gröda såsom säd, olje- växter, potatis och betor;' : . ARBETSORGANEN utgöres av spirallindade pinnar / vilka tål stora påfrestningar, utan sättningar, Pinnarnas kon- - struktion är sådan, att de kan röra' sig även i sidled. el . und Finns på lager. — hos Eder. era gärna h TEL. 28-428-468 Verner Sj jöbergs; - .Smides- &. Repsverkstad - | ere n -.ELDSBERGA.... ene Specialtilverkar kupaggregat i ”prisbillig, välrenommerad . Te originalkonstruktion, fetta "Tel, ”aoat | - HALMSTAD « Tel” 42081 ; ”TAARUP UNIVERSALMASKIN fö upp materia] på vagn. ' Material på rot: Luzern, klöver, fodermär ete, " gkål, majs lång stubb - | 2. Material.i strängt bt ae - : > ” Klöver, halm, betblast ete. / TAARUP' UNIVERSALMASK halm och potatisblast, ++ «o.s.v... c TAARUP UNIVERSALMA .. konstruktion: Maskinen” är ok a ton /ytim grönt material. Hög agetsh tis "På Taarup.kan'slagorna. böj oden 7 lagrade i nylonlager, vilket gör för sten. ara et! 6—8 km/tim. . s långt -bakåt och de är. ” maskinen mindre känslig hr John Svensson alldeles” onö- digt 'och, framhöll, att” det var bra -mycket ”hemtrevligare: att ringa för hand i en sådan klock- stapel, 'Kyrkolerden > "framhöll, att: det sedan -Binge lätt att an- ordna "elektrisk ringning. RA Feuer DET: RÄ KER nn med en ännons. i Konfirmand Forts. fr. sid, 1 hult; "Knäred, ' Ey. M | Bassalt,, Knä | Andersson, Torninien 5 Etel Andersson, pe Benbiison kobsson, Kyrkhult, Koä fornsborg, Bdit | kult; Övre raden från. vänster: STEson, Veinge; John” yd Albert E. Jo | hansson Knär , ed, Fredrik Jo-' Laholms Tidning neck Koga Ragnar Sun” g Knäred, Rudolf Svens- son, Knäred, en FN Knäred.; N ; i ; hn i an. Kapaciteten är ca 15-—20 - ' Arne Ja - Rbobert Jakobsson, .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.