k NART . Forts. « . i Flickans mor ”hade deputatio- nen tagit Med sig — fadern kom SN . äinte i fråga, vare sig han nu var "död eller avviken för länge sen + och ' hon grät och jämrade "sig; så det hördes 'ända upp på » slottet; Men när det kom till kri- tan, blev hon nertystad och förd undan, > eftersom hennes klago- - mål "inte, , riktigt passade ihop med " deputationens riktlinjer; « hon påstod att Prasja gav henne pappersrubel i -stället för kling- . ande. mynt, som han lovat, och |' " hennes tårar gällde kursskillna- n. | i Förvaltaren -. ville. helst hålla mig . utanför hela : affären, han tyckte det ' var ingenting som ”: passade för en sextonårig gym- - nasist; men hur det var, så lyc- . kades -jag ändå hålla mig fram. me.— jag var med, "när Prasja följande dag stod inför Pontius : Pilatus tillsammans med sin'un- " ga hushållerska; :Hon var stor- vuxen och grovlemmad och kull. rig, trots sin späda ålder, ansik- tet var' runt och liksom knådat i deg, . men röd och grann var hon ' på: kinderna, en skönhet i - byns smak,:;och tydligen också i Ne Prasjas.: Hon” grät inte, och rod- . na kunde hon: inte, men gene- - rad varvar hon: den brokiga sjaletten drog hon ner över pan- " nan, och det broderade förklä- det slog hon” 'upp över ansiktet . Och bet i det, och ingen var män. ska att. få ett svar ur henne, varken förvaltaren eller den by- äldste eller ens Pastorn, som bli. . vit kallad. dit för att ta hand om själavården . och 'se till sitt läsbarn. Prasja stod där — det var på den stora öppna veran- |' dan framför förvaltarbostaden — och försökte se lika enfaldig -ut som flickan; men det.lycka- It argare, och till slut tappade han huvet —' han störtade fram - "och började rycka Prasja i skäg- get. Han 'skrek att Prasja hade tagit "flickan med våld. Men då blev det klart, hur slug Prasja var, för han försva- rade sig inte, han bara gjorde korstecknet, och sedan vände han sig till pastorn och frågade med ödmjuk stämma, vem det var som blev föremål för våld. Pastorn blev brydd L- han ha- de just stått i sin svarta rock och smygrökt ur sin halvlånga kurländska '- pipa, - som ' alltid hängde i hans ena mungipa -— och han fann det vara sin plikt att förmana byäldsten att lämna Prasja i fred. Men nu hade Pras- ja fått vind i seglen. ”Alla för- . följer mig här”, klagade han, ”jag vet inte om de är vreda på mig för att jag frälsar ville- brådet, eller 'om de hatar mig | ska hålla fast "vid sc han fått lära :— 'jag. har "aldrig försökt locka henne där bort från nådig pastorn. Varenda söndag får hon fritt att gå I högmässan, och var kväll när det ringer i den tilla klockan, ' säger. jag till henne: Lägg bort vad du har för hän- der, min duva, mitt lilla. barn, såsen [henne som: jag inte blev klok | på, om det var en snyftning 'el- ler en fnissning, Men Prasja re- ste sig i hela sin längd och stack in handen under sin röda blus, ochi drog” fram ett papper, ett Pergament: "var det, viket: och smutsigt : och" genomdränkt , av svett, fult av stämplar och med ett trasigt .:vVaxsigill.. Hah gick och bed din aftonbönl Har hon försummat det någon gång, så har det varit under västlig vind, för då hörs klockan dåligt, och det brusar i skogen.” oo " Det var väl talat, förvaltaren blev erinrad om' sina råbockar och hos pastorn föll det också i god jord; men byäldsten" skum- |: made av raseri och :han skrek någonting ' som inte "var avsett för mina unga öron, Förvaltaren gav mig en snabb blick för att se om jag om jag; förstått det, men jag låtsades som det reg- nade; pastorn tappade hakan — vågade man bruka så grova 'ord ur: folkspråket i hans närvaro? Flickan böjde huvudet ner i för- klädet, och det kom ett ljud från digpastorn Flickan är frisk och stark. Vad må hon väl ha lidit för våld av en hundraårig gubbe? När jag var ung, var jag mjuk i nästan alla "lemmar. gjört med flickan? Den rättfär- dige må. döma mellan mig' och byäldsten.” Och Prasja knäböj- de framför pastorn, med tecken och miner gav han till känna; att byäldsten borde falla på knä på verandagolvet vid sidan av ho- nom, men den" 'arge bonden väg- rade” envist... ” bort till 'pastorn och lyfte upp '.Jett hörn av den svarta prästroc- ken ” och -' kysste : det, och sen räckte han, fram'. papperet och : ”Gud och helgonen har un- nat mig en hög ålder, hundra år fyller jag när humlen" blir mo- gen, och nu har fienderna kas- tat sig över den gamle. Men nå" skall hjälpa : Vad kan jag ha Forts. "SABBATS TANKAR Av komminister Sven G. Aronius, Örgryte församing, Göteborg. -” ”Jag skall utgjuta vatten över] först sikte på de enskilda män- de: törstiga 'och strömmar över det, torra. Jag skall utgjutå-min Ande "över dina barn och min välsignelse över dina telningar, lj niskorna. Och då har berättel. sen 'om de första lärjungarna åt: skilligt att säga oss. Jesus hade u: strax" före sin himmelsfärd NJes, 44 kap. 3 vers. Om det är något, vi i vår tid behöva. så är det just detta: Att Anden, Guds och Kristi Ande des inte för: «den. byäldsterblev-|bliv-utgjuten över” 083," över" vå- ra hem och våra församlingar. Visserligen är Guds 'Ande även i denna tid verksam både i en- skildå människors hjärtan ochi den kristna församlingen. Men vi kunna likväl inte. blunda för att tiden är ahdefattig och att vi tränga till en ny andeutgjutelse från ovan, "Kunna: vi vänta och ' hoppas på en sådan? Kan pingstundret. upprepas? På den frågan kunna vi svara ett obetingat ja. Ande- utgjutelsen på den första pingst- dagen var icke ett privilegium för. Herrens apostlar. Guds An- des, gåva är av Jesus förvärvad åt oss. alla. Därför kan löftet om densamma - uppfyllas: även- på 0ss.- Och vår Gud önskar intet högre än att Han måtte få upp: Men då blir frågan den: Hu. ru skola vi få Guds Ande? Hur skall det bli pingst för oss, sann- |1 för att, jag har en annan tro. Men jag tycker att var och en skyldig ' pingst i våra hjärtan och i vårt liv? Vi taga här allra lovat att sända dem sin” Ande, Men samtidigt hade Han upp- manat dem att i Jerusalem stil. la förbida' detta löftes uppfyllan- de. Detta gjorde de också, Det heter i Apg.”1 kap., att de ”höl 10 . endräktigt ut i bön tillika med Maria, Jesu moder och nå- gra andra kfinnor samt Jesu bröder.” -Det är på den vägen Anden än i dag blir människor given. Den faller inte utan vidare ned över oss...Vi måste:'förbida An- .Iden, Och därtill kräves stillhet inför. Ordet och stillhet i bön och åkallan. Jesus har särskilt anvisat oss bönen såsom en väg till undfående av den helige An. des gåva. : som ären onda, förstån att giva Edra ' barn . goda gåvor, huru mycket mer skall då icke Eder Faader giva sin Ande åt dem, som : bedja" Honom.” - Han säger: '”Om .I, Vill du gå denna väg, så skall även du bliva begåvad med Iöf. fylla det på oss. : tets helige Ande. Han skall då såsom sariningens 'Ande leda dig fram till hela sanningen, I Hans ljus skall du finna vägen genom allt "tidens mörker, ' ända fram till ljusets eviga rike. Han skall såsom kraftens Ande stå dig bi och hjälpa dig att kämpa din oo : | . i MI kamp till slutlig seger. Han skall - såsom bönens Ande driva dig | . till bön och mana gott för dig | med = outsägliga ' suckar. Han , skall såsom kärlekens Ande upp- liva och uppvärma ditt kalla - sa - . no Ng hjärta, så att det blir dig möj- - ÄLLT BAND ÄR SJÄLVISKT SOM HJÄRTAT BINDER: et a Alen Gud över allting 7 "DEN KYSS, SOM BRÄNNER PA BRUDENS KINDER. Och Ha "kall såsom hug Vala. DEN HULDA FAMN, SOM EN SYSTER RÄCKER, mm trösta och hjälpa di dor DEN SPÄDA ARM, SOM OSS BARNET STRÄCKER, - äcl - a oc , öd. g i jor- +." VAR BÄSTE VÄN HAR EN LÖN SIG. DRÖMT, e Och. det cä ger si självt. Ju fi. EN MODER, ENSAM HAR DET FÖRGLÖMT, 4 flera de bliva, som för egen del | " [|taga emot Andens gåva, "desto | & - ' NÄR MINNES HON IDE LÄNGA AREN närmare skola vi komma det : - DEN TUNGA SMÄRTAN, DEI KA mål," som. är föremål för alla | "+ SIN UNGDOMS VAR, SOM EJ FAS TILLBAKA, , kristtrognas' önskan och bön. En OCH DAGENS MÖDA OCH NATTENS VAKA | ny andeutgjutelse : över 'försam- FÖR DETTA BARN, SOM HON ÄLSKAR MER, lingen i sin helhet.'Ju flera an- > SU MER, HON ALLT FÖR DESS LYCKA GER, defyllda. "medlemmar I försarå. H en lingen, desto. mera skickad blir OCH VI, VAD GIVA VI HENNE ÅTER? R hon att fullgöra' sin uppgift, ä ACK, MANGEN SORG, SOM HON "ÖMT FÖRLATER, : ven' och inte minst den 'uppgift 'Å , VÅR SVALA KÄRLEK, AT FLERA DELAD, hennes Herre givit henne 1 och VÅR OMSORG, OFTA "FÖRSTRÖDD, FÖRFELAD, med den stora misslonsbefallnin. EJ ENS VÅR ASYN AR HENNES TRÖST: oh. gen. | HON LÄMNAS ENSAM I LIVETS HÖST. ' i. vis ” ”Ände av Hus och liv, - SÅ LÖNA, GUD, VAD VI EJ FÖRMÅDDEI åter en pingstvind. giv, DET VAR DITT FRÖ HON I TIDEN SÅDDE, " väckelse ny! : DET ÄR DIN'KÄRLEK, DEN EVIGT HÖGA, ' os Låt dina vingars slag , SOM SPEGLAR SIG I :EN MODERS ÖGA, = oc vc "|| ” spörjas än 1 dag. ' ” "OCH DÄRFÖR KÄNNS SOM EN SOL GÄTT NER, Töckner från jorden tag. + NÄR DETTA + ÖGA EJ STRÅLAR MER, . 0 ov . Låt dagen gryl oa As d Äncharlas, Topellus.. | Améen. nm oe b år ny: karstyp -| KURS, Allmänna: handelskurs. har också moderniserats. En halt ny typ av handelskurt kommer. i höst att introduceras : vid "Katrineholms stads praktiska akolor, gå Handelsskolari startar e "> FÖRETAGSEKONOMISK - Skolads ' + hittillsvarande Pr om inne rande vårlermfn ” vn £ se ul när man anländer till Pitcairn Island; En: "stor del av myteristernas avkom- d kommer ut till det besökande fartyget i sina kanoter förfärdigade efter den vanliga urgamla erhaysmodellen, Här är öns karakteristiskt brutna silhuett klart skönjbar bed den täta växtlig- : heten > på sluttningarna mot der. : - : . ant myteriet: Böös Ännu känner vi. något äv en romantisk fläkt då :vi läser om händelserna på de stora havs=' |'-.- vidderna då seglen ännu var det snabbaste sättet att komma fram mellan. kontinenterna, och när man i år firar hundraårsmin- net av den sista kolonisationen på Pitcairn Island är det väl som. en myteristernas ö.. man . tänker. på -den.;' Myteriet--på - Bounty, kapten. Blighs herois- ka tremånadersseglats i en liten . bom är en kontorskurs och alltså. ' icke - avsedd" för 'detaljhandelsut= - "bildning, utbildas blivande sekres. terare, korrespondenter, stenogra= od ter, magkinskriverskör och konto. st tv rister, Nya. elever mottagas både höst och vår, nämligen den 20 au= 10." gusti och den 10 jänuari, a verna kan : erhålla &statsstipendier + och studiebidrag. Då skolans, ele- ver rekryteras från hela landet, kommer , kurserna ' säkert att bli ffulltecknade, gen I Hi skolans allmänna handelskuré én-. ligt nya kursplaner, vilka bl aln: > 7 'nebär; att ' engelska språket .med j 'affärskorrespondens blivit obliga= toriskt ämne, Som ”ett nytt ämne el komraer i höst praktiskt kontors- | arbeta ' (kontorsteknik), Dett nesomsåde har hittills ipsått i äm= > néna | bokföring . och , handelslåra men: kommer nu att få en sär. . skild plats på, schemat i samband ' med att skolans: utrustning med kontorstekniska hjälpmedel , utökas och förbättras. Om problemen med 7 . >". tokal och inredning kan lösas, kom=" > saer 'ett särskilt kontorstekniskt öv= : 'ningsrum att iordningställas, I det": ta, ”övningskontor” skall eleverna ' få a ge sig i kast med praktiska ar= NM "> | betsuppgifter i den omfattning re fenor surserna medger, .:v; : : I den” allmänna båndelskursen, - "För båda kurserna gäller, att de- båt över Stilla havet och my- teristernas . absoluta” 'försvin- . nande innan dg tio år efter sin kupp lokaliserades till Pitcairn: de: är. de "äventyrliga minnen som lever kvar i öns historia. Fr läsare av. de klassiska & sjöro-- >= manerna står romantiken tät kring namnet Pitcairn Island: det var där myteristerna på Bounty ham= nade sedan de revolterat mot kaps ten Blighs tyranni, satt denne till- sammans. med 18 man i en "liten > båt och själva efter ett år gått i. land>på den tidigare nästan okända -. ön' där de. sätkte sitt skepp och slog sig ned: som kolonister. I år 27 firar Storbritannien minnet av öns] för den verkliga kolonisationen v un- bristen "på färskvatten ar så stor fenom US rd jubi net der engelsk förvaltning. i an man ansåg risken fr sluerade å nde och evaj umsfrimärke från” den fjärran ut- i Är 1856 utrymdes nämligen ön då hela befolkningen till en annan av posten i Stilla havet. >. = + myndigheterna. ansåg" att den. var polynesiens öar. I 2 Men det är inte myteristernas för. liten och' hade' 'alltför dåliga - Men ättlingarna av de gamla my- kande och -beslagt; av naturliga möjligheter att försörja teristerna hade kommit : att ' be- ön som firas, det är hundraårsmin- | en b Jorden var mager, trakta den bara fem kvadratkilome- inga sädesstag” Jugde ” odlas och ter stora ön som sitt verkliga hem- a . : "land och efter: två år vände de - i , tillbaka till sin ö utan att bry sig SR om "vad myndigheterna tyckte om |, "saken. Dessa resignerade och skrev in ön som engelsk koloni; det egent- liga styret sköts av ett sjumanna- , råd med en domare som ordförande Ja någon europeisk myndighetsper- son, som övervakar den till'om- "kring tvåhundra personer stora be- folkningen finns inte. Det är alltså n detta stillsamma . ockuperande av ”ön' som firas"i år och inte den » desperata myteriskarans, som sked- s de 1789. Kapten "Bligh; som var' 'befälha- I vare på Bounty, ' var en av sin "tids hårdföra kolonisatörer, och my- : teriet på Bounty var inte den enda : hårdhänta . behandlihg han : mött/ti från underlydande som vägrat att net av vad som räknas som året kommit någonstans vå Stilla havets väldiga vattenvidder och, det dröj de ända till år 1808 innan ett ame= rikanskt fartyg: uppsökte den nästan okända : ön och till. sin förvåning fann :den bebodd; 1767 hade man inte funnit några spår efter männi: skor då ön: upptäcktes, Ale den relativt ofta trafikerade ön, ' så de gav sig ut till havs tillsam: mans med några polynesiska kvin- nor som de gift sig med. Det då de hamnade på Pitcairn, ::x 7 . . Sämjan mellan männen var inte >. den bästa och för att förhindra ett + ; +": Det fanns många kvinnor och ” massor av barn och: det blev ju ct snart klarlagt hur den ursprungliga - .. | befolkningen kommit dit och ett! . | engelskt krigsfartyg sändes så små- ningom ut för att straffa myteris- : pterna, Men då fanns det bara en enda kvar av dem, en gammal pat- riarkalisk, man som ., hette John Adams : och som styrde ön efter religiösa principer. Någon mening " att straffa honom så lång tid'efter brottet tyckte man inte att det var " utan lät honom. fortsätta att styra”. ön och nöjde sig med att göra upp : . en. rapport : om. händelserna efter” myteriet, so vr »Myteristerna hade först gett sig s till Tahiti med sitt erövrade fartyg, | men efter att en tid-ha levt i KE och dus förstod några av dem at de snart skulle bli upptäckta och traffade om :de stannade kvar NN ytt myeteri förstördes fartyget så att ingen skulle ha någon: möjlig-"'” het' att bryta gemenskapen och fly . från ön och kanske upptäckas så att de andras säkerhet skulle även=" 1 = > tyras. Maktlystnaden var stor blandj > männen, ingen ville erkänna någon! annan än sig själv som ledare och' under: några år rådde ett anarkis-' skt tillstånd där man inte ens drog sig för att mörda sina kamrater... underkasta sig hans stränga discip- | Följden 'var att John "Adams till >'- lin, När han med sin lilla båt, efter I slut blev den ende överlevande av "och var bland annat guverpön över " slutade sin bana som "sjöofficer och > Organisat » Boalvälde. Pen "Muteriet på Bounty har för många år sedan filmats och hör” ser. vi Hlmens "Bounty" 4 i viken vid Pitcairn Island. MT sågs allmänt al alt de tvrlist och or om- 1. inom .sitt lands ke!9-|den gamla, sjöromantiken ' med. pts oupptäckta öar; n myterier under vita , segel —'I.dag avlöst av sputnikar = Vart mylertåterön I på Bounty ta- Joch drömmar om upptäcktsresor och... git vägen med sitf tyrtyg var det kolonisation av världsrymdens eo ingen som; då känd: till. Det”an- kända ”ö / . oerhörda strapatser, återkom till myteristerna och han styrde ön ä än- "+ civilisationen; blev' han .befordrad | da till sini död år 1829, " . När ön sedan utrymdes hade be- '"deportationskolonin Nya Syd-Wales. folkhingen vuxit till 194 personer, . + > Där sökte ha utrota ett florerande | de flesta ättlingar till de gamla my=3 >>! lönnkrögerl med 'följd ått myterilteristerna och när män 1 år firat "utbröt och Bligh togs till fånga av |minnet av den nya kolonisationen ” myteristerna, »som höll: honom +i lär det fortfarande tilltstörsta delen '. fängelse 1”två år innan han be-lättlingar av de första bebyggarna " friades. Trots 'sitt"hårda regemente | som lever på ön och brukar den fat- - > eller kanske tack vare därför — | tiga jorden med lika” primitiva red= blev Bligh, viceamiral innan ' han |skap som sina förfäder. Över jubileet finne en fläkt ”- os " ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.