> vara mycket sällan, jag har då ald=.' "i. fällt det vackra, 2 2 "". LAHOLMS TIDNING > 1 SOmmMar. o ÅA ATT HA EN TRADGARD ger en trevlig lIsättni ” EB, "bara inte trädgården är för stor. ” Då har mann aldrig tid att' vila, sätta sig På en stol och njuta av då är det bara till - att arbeta, Alltid är det något som skall göras, och är man färdig vid den ena sidan är det till att bör- Ja vid den andra, = - sed la blommor, fordras det mycket ar= bete med lukning och rensning för att hålla allt i ordning, Men så ", ger också blomprakten lön för mö- dan, Man kan följa de olika arter- Ne Ja från tidigt vår till sen höst. "| Man har alltid friska blommor :på | sitt. skrivbord. På högsommaren, när rosor och gladiolus blommar, är det extra festlig, . Då känner ; man 'glädje över att vara träds | gårdsodlare. Och man är välkom-. men var som helst, om man har en, ' NN I bukett av dessa) vackra blommor: » "| med sig till frun. Ty hon brukar. 1 i regel inte” vara bortskämd med ; ! blomsteruppvaktning. : . Tr iv DET LÄR VARA raka vägen lyckan att syssla 'med . trädgårds- ; arbete; Så lärde i alla fall de ki- "” nesiske vise som sadet' " till timma, drick dig full; Vill du vara "lycklig i tre dar, gift dig. Vill du '. | vara lycklig i åtta 'dar — slakta . of din: gris och ät upp den. Om du | vill vara lycklig hela din levnads ” : "1 lopp — anlägg en trädgård! ; "1" Det är något särksilt med hum- i Jorna, det har jag alltid tyckt. De i har "vackra färger, de verkar så "X jovialiskt "trevliga där: de sakta " » brummar omkring från blomma till > + blomma, Och de kan hålla på till , » långt ut: på kvällarna, därför att ”'de har en mycket längre sugappa= - a fat än bina. Man påstår att hums . ! lor kan stickas, men det måste " V rig hört talas om någon, som blivit +. I humlestucken. Då skall man nog "2 allt konstruktionsarbete utfördes. i direkt klämma på dem, om de skall . » göra bruk av sin gadd. . Lo: AY NÄR MAN VANDRAR I trädgår. ; den en sommarmorgon, tänker man "ibland på några rader av Nils Fers . . En sommar 'blonimar, : Och en Nog 2 > humla sjunger... ;. 0: : Må döden. sova ' — under torv i "och glitter, 0100 V och livet vakna — ej I men 'som det vakar i ” På tal om humlan, så berättade en gång den franske biologen Jean . Rostand efter återkomsten till Pa- tis följande från ett besök i en flygplansfabrik i USA: ; > =. — Det var en oerhört impone- ett fågel- , S re» rande - anläggning," men "vad ' som ' < ml "dock i'alla fall gav mig mest "att tänka på var en inskription 7 över dörren till den avdelning, där Nn - Den lydde så här: ”Hos humlan 7 gör hennes stora kroppsvikt i för- hållande till hennes vingar det till. ' en matematisk omöjlighet för hen- - ne att flyga. Men hon vet inte om det, alltså flyger hon!” MH f. Humlan, som hos oss är så van-. : lig, saknas i nästan hela Afrika, " På Indiens slättland, 1 Australien | Z Ack ja Ain kan dao allri ” Va gla. Mä de goasta ja vald, så : . e de när sin kan fao nya jorpäer . & spegesell te midda pao” mes- sommersda. Vartenda aor så län- ge ja kan minnas tebaga, så har ,/” - ja brugat sätta tilljapärer 1 lyc- kan udanför gaoren. Ju för dai komma i joren, dess' för bli ny- / Poteterna färia. I fjor tell exäm- ' » ; Pel hadde ja nya päer färia aitt , Pär trai vicker före messommer. "- i + I aor trodde ja kanveta att de ” skolle gått lia bra. Redan i hös- '". tas körde jag ud dynga å spraid= , de ud i haila lyckan. Jag: plyjde extra djyppt, å ja hadde te å mä, '”räcknat ut hor maonga förer där. . skolle bli. Sättejorpäerna laoe i ' källarn tess Froedaen, men sen + bar ja” öpp dom 1 stalen. Där braidde ja ut dom pao forloen, så dai skolle ligga lysst å värt, : De e allti bra, 'om de blir rejäla " groskar pao sättejorpäesna, in-. + nan ain lägger dom i joren. . : Ain försto ju rätt snart att de , "gkolle bli sainer vaor i aor. I - lyckan lao:stora snödrevjer te " laongt ätter påsk, å de va tjäle | aitt pär allna nair i joren. Nu: har där vesserlien tarkat öpp rätt så bra, men så e här ju' också laongt fram i maj måne. oc |! Dao e de värre mä sättejor- päerna, Dal laoe så grannt pao > forlogsgolvet, å groskane vore "gröna å granna å tjocka — näs- tan som min lellefinger, Men så . 4 fraiddes ättermidda mens Ja: ; lag inne å wila midda; så hadde : . den stora gtesasoggan brotet seg ut u sin kätte, Hun hade gått -- förbl mäern å rätt fram pao for- "| garnas än honungshinas. " . : ' lever vintern och bär. livet vida- - I synnerhet för den, som vill odu:. re. När- våren kommer, . grundar "ruvar nu på kokongerna och: styr- = Om "du" vill vara lycklig en YV - arbetare att sända ut i världen för - skattar åt förgängelsen. På detta "att studera" livet i en koloni för ". pojkar. .De lyckades snoka upp ''humlebon, flyttade sedan över ka- - kor och 'humlor i margarinlådor, ” hets och hunger,” - "ven hel humlegård, humlorna flög - Ajöss mä. tilljajorpäernå g "3 De e ju klart att vi hann gam- | : mer. De hann vi hatt vart aor Ioen, Där hade hun ätet öpp aln pt SK ch. humlor" co: och på Nya. Zeeland, I tropikerna - finns den endast i bergstrakterna, MAN HAR JÄMSTÄLLT: hum- lan med bina, åtminstone är det ' väl vanligast, och "dock liknar humlans samhällsliv mera getin- Humlesamhället . dör på hösten blott några få befruktade honor över- honorna nya kolonier på . skyd- dade ställen, ofta djupt nere 'i mar- « ken med en lång tunnel som för- bindelseled med yttervärlden, - När honan så fått i ordning som- ” marens bostad, knådar hon av ho- nung och frömjöl en kaka, som fästes på golvet. Där lägger hon sina ägg. Egei honungslager - sam- lar hon i en hasselnötsstor vaxbe- hållare strax vid ; ingången . till somrmarnöjet. Ne Äggen kläckas efter och larverna låter sig frömjöls- förrådet väl smaka, mamrna - får fylla på det varje dag, Efter &tta dagar är larverna” fullvuxna och spinner då var sin kokong. Honan fyra dagar, ker sig då och då med lite ho- ” nung ur sin behållare; Efter tio— elva dagar kläckas de små honli- ga: humlearbetarna och är efter någon dag redo att lämna boet. Ho- nan har under tiden lagt nya ägg, så att nästa kull humlor redan är I vardandes + 05.0. wo NA När humlemamma ; sålunda fått inhämtande av” frömjöl . och . ho- nung, slutar hon själv med dessa ädla. sysselsättningar 'och - ägnar " sig sl åt b ödni > När hon lagt omkring fyrahundra ägg, som utvecklas till arbetare, "börjar hon lägga ett par hundra andra ägg, som utvecklas till rik- tiga honor och hanar. : EFTER VÄLFÖRRÄTTAT VÄRV dör sedan mor Humla, omgiven av en hel stab sörjande anförvanter, De unga honorna befruktas och sö- ker sig vinterkvarter, de övriga sätt. lever : humlesamhället vidare . genom tidernä, En riktig saga ur livet, och en intressant sådan, ; - EN GANG HADE JAG tillfälle som uppsattes på ett skyddat ställe i parken. Här blev det med tiden ut och in i lådorna på ett riktigt trevligt sätt, Ingen enda av Ppoj- karna blev stucken, vilket är ett gott tecken på humlornas fridsam- het. Pojkarna trodde, att humlorna skulle" samla ett gott förråd .ho- nung åt dem, men däri blev de besvikna. De hade ju stort nöje av. sin humlegård i "alla fall; Gåtan var, hur de kunde lyckas snoka upp så många humlebon, men pojkar är ju kända för att ha ögonen med sig, Skulle man själv ge sig ut i markerna i avsikt att leta upp ett humlebo, skulle . det nog dröja ganska” länge, innan man lyckades finna ett, : Det är lättare att finna ett hum- lebo utan att Ieta efter. det, Hit- tills i år bar jag råkat på åtmins- tone ett. . rt : : Fribe, hail hober sättejorpäer, & sen hadde hun trövet aönner zesten| älla betet ao groskana pao dom, De där va ju aln gryveli ulye- a ft EERO fe Tråkigt göra : Här är en" fordhistoria, för ' ovanlighetens - skull inté handlar om bilar. Gamle Henry Ford fördades Benno elf iädian. reservat och blev bekant med en gubbe som snidade 'stolar, Ford. .köpte er' för fyra dollar och be-' ställde 11 til. po og. — Det blir åtta dollar Per styck, förklaräde indianén.4 '— Men vårför. blir de så dyra; »när jag köper denvi parti, und. rade Ford. =" 07 ov mor "i— Jo, sd indianen,-det är så Få som ' tråkigt att göra dem,” irtroliga stunder uppriktiga "och - ovanligt :: sakliga brev. Visst förstår jag, att ni be- höver en kvinnlig vän och livskam- rat.' Men jag tror knappast; att den dam ni beskriver, är den rätta. Utan att ingå närmare på skälen, så finns det ju två orsaker till att en vän- skap 'skulle kunna. förbytas i dis- harmoni och Bnödigt trassel. Vanli- gen råder jag sällan någon att: an- nonsera efter bel sk Men vo- : Den här idy "Svar till ”Rådvill”. Téck' för ert).< fre never SA dagen var au « Ungarnas gap står Som: mamma och appa eng ter på att fördela + saa AN NS AL avundsjuk; på sin Uiska' situationen Jöngade te och strövade i det-vack; rättvist; För även 1 fågelvärlden - kan man bli” . fotografen. ” rom: : an. hä e ra vårvädret. De små duniga på vid gavel i väntan på den stora feta masken vs (även kallad björktrast) just hål- syster oci brors... x , "En dikt börjar rhed' er 'klurip il hemlängtan eller en halsert, som &h kärlet f€ dét ändå inte något just i ert fall? Ni behövde ju inte träffa ve- derbörande förrän ni .per brev kom- mit underfund med att ni sympa- tizerar. Eller varför inte bli: med- lem i någon trevlig förening, där ni eventuellt kan träffa en kvinna i lämplig ålder? Eller varför inte rent av försöka finna en dam, som skulle vilja bli husföreståndarinna hos er? Ni har ju egen bostad att erbjuda. Jag kan försäkra er att det säkert finns många” kvinnor: i er egen ålder — eller något yngre — som vore glada att få plats hos en rar och varmhjärtad man som inte har s k biavsikter. Skriv gärna igen och lycka tilll» >= sc rs FR -- ”Gallie”, : fen är betydligt äldre än präs- ten tycker jag nog att den senare bör föra värdinnan till bordet. Ni som - jubilerar, har då chefens fru som bordsdam — och så blir båda parter nöjda. Är chefen i mycket hög ställning — så gör tvärtom. Med litet fiffighet brukar man van- ligen kunna ordna så att flera gäs- ter känner sig hedrade. Lycka till och hjärtlig hälsning. «+: d+ DS >" ”Gallie”. Lea gubbens 557 kommentarer Svar till ”60-åring”. Om inte che- |! -särlekstrånad,; Känslan söker ; sig ett uttryck, strävar efter. att stil- las. I. en. färdig dikt-har känslan förmats..' till ; tanke "och "tanken formats till ord"... 1123 sc at : Så” definierar. den . amerikanska lyrikens grand: old : man, + Robert]. Frost, den process som ligger bak- om de' :många - hundratals dikter han fullbordat under 65 år som poet, Robert Frost fyllde 84 år i mars, | ' men .han är” fortfarande ”en ska- pande konstnär, Och han ivrar för att allt fler: skall 'skrivå av sig ”klum- pen i halsen”, Det finns ej tillräck- ligt många poeter, säger han. Så|? många : söker nu -efter . någonting | : tappert att göra. Varför skriver de Det fordrar ;.tapper- : Poetry Society of "America har nyligen. tilldelat "Robert. Frost sin land har förmånen att äga' en så- dan' skald som Robert Frost, som kan uttrycka, våra innersta känslor och tala till oss så klart: om vårt land "och vår liv, telegraferade pre- sident Eisenhower, : 7 SR - Det finns ingen som rågasätter I Robert Frosts ställning söm en” av USA:s främsta: lyriker... Då: hans första" diktsamling ”A Boy's Will” publicerades 1913'var han nära 40 år," men redan / efter "den . andra - > Hänryckningens' högtid har blivit en ängsläns och allvarets:tid, Orolig- heterna i Algeriet och nu senast på Korsika kastar sin slagskugga fram- för sig, Inte bara i Frankrike, utan världen över. Amerika räds för At- lantpaktens sprängning och herren 1 Kreml, Krusse, räcker handen till grammet -till Titos födelsedag är väl ingenting annat än ett försök att knyta samman de kommunistiska staterna, inför en eventuellt kom- mande : världsbrand,. : Syndabockar för Sovjets sträva jugoslavienpolitik på sistone finns alltid att tillgå, Vo- rosjilov och några andra kastas väl på sopbacken, tools - ka. Dails blai soggan syger, så ja mätte kalla pao vettrinären, Det har varit studentriksdag I Gö- tcborg och många, för den studerande d ; livsviktiga frågor har de- Han ordi; ain hober medict så bare de kalaset kösta tretti I ricksdaler, Ändao va de nära att soggan dö. Sen hadde ju alle mina. granne sättejorpäer .blett förstörda, &å de va sannerlien ain sag, som ain kan ligga sömn- öser för i flaire' nätter, nod När ja beklaga: med för min soåger Sevrin, löffte han att ja skolle fao ain kappe sättépoteter ao hanom. Mor gick dit å skolle hämta dom å hun fick för all dail ain rätt stor pöse jorpäer, Men 'där va ingå groska pao dom; så de e ju inte 'möet bevänt mä å sätta sönna jorpäer, Pao-de viset - fånn vi inga hya pärer pao bo- ret i Ale förren laongt fram ät- ter'slöttan. .. vi ! Ja jorpäer å äta ain bra ti än, Vi hann ju sovel också, så nön rickti nö ska' de la inte bli. Hor de ej; så e de liaväl härmelit &' inte fao nya jorpäer te messom- sen ja blai bonne, å de har ja | allti tyckt de har vort rolit &' skryta mä pao jylagille & födelse- dasgille här 1 byen. När de nu blir lu för meg &å fao tilljajor- päer te messommer i aor, så kom- mer Nelsa Kalsa Pär å Olsa Jön- sa påga å alle dai annré byaboar- | na å' grina aod;meg. Om inte öpp 1 ansicktet precis så i vart. agom Jem, Tr fallb e ver "Lasse l Ale ; ne. batterats, Bland annat har krav på statens övertagande av hela försör: ningen av de studerande framställts. I och för sig ett riktigt krav, ingen begåvning bör stoppas på grund av medel... Men bör då inte också de 2 Tito för försoning. Hyllningstele- |. I, ”North of Boston”; 1914, hälsades han som” en” poet -'som skulle "inleda. en "ny era. i ame- rikansk lyrik. '”North . of Boston” innehåller. några. av Frosts mest kända, dikter, bland .- dem ””Laga stenmur ' som översatts till svens- ka av Karl Asplund. , NA Fyra Pulitzerpris a Pulitzerpriset, ' en av. Amerikas högsta . litterära utmärkelser, har tilldelats Frost inte mindre än fy- ra gånger, sista :gången 1943" för diktsamlingen '”A: Witness Tree”. Som skald framträder han inte med något ”budskap” till: världen, men hans dikter om naturen, om :var- dagsliv och "vardagsmänniskor, hu- vudsakligen på farmer i New Eng- land, går på ', djupet, . Hån ' väljer vanligen ett föremål," ett djur, en person, eller var annars faller. ho- nom in och låter det framstå som en symbol för någonting sorh'är större och meningsfullare, v' dfn ine De fubrikér han ger sinä dikter är" typiska. ”Än.. besjunger', han ”Slipstenen”, .ä MKöksskorstenen”, Han fångar stämningen ”På en oan- vänd kyrkegård” eller berättar om vad han tänker 'Sittande "vid en buske” i klart solsken”; eller Stan- nande "i skogen ,en 'snöig kväll”. Min lilla häst väl undra lär ”,-. : att fastän ingen gård syns här > ' vi stanna mitt i vintrig skog "1." .. den årets kväll som mörkast är. 2 Han skakar åran vid sin bog : Hur är det fatt? han undrar nog. : Nu hörs ej annan ton än den"; Nr ' Anders Österling) :. New: Englands "egen ' diktare — lustigt nog ,— född i. Son Frani cisco, men då Robert var 11 år dog fadern och hans mor, som var lä- rarinna, flyttade över till "Massa- chusetts,. Sedan dess har han: va- rit östkusten trogen, även om har under åren 1912—15 boddde i Eng- land. Det var under åren där som han gav. ut sina två. förstå dikt- samlingar, I fjol återvände Frost till det land där han först hade. nått berö Ilse för-att pr as till hedersdoktor både vid. Oxford och Cambridge,.”Det är bättre att få ett hedersdoktorat från ett univer- sitet än 'sin bildning, kommente- rade han. Själv studerade Frost, vid Harvard i två år utan att ta nå- gon examen; men också hans älnia mater har gjort honom till. heders- doktor, liksom ”ett ”20-tal "andra universiteb.e.", 5 si Sa - Under sina tidigare år prövad Frost på en rad olika' yrken ”— han .' var ;-fabriksarbetare, lärare, journalist. Han ' har. läst, :un= dervisat och varit ”gästpoet”. vid bl a'Amherst College och .Michi- gan-universtitet,” Men" jorden". har han alltid stått nära. Innan han gav ut.sin första bok var han farmare i åtta år. Det'är vardagsumgänget ned : naturen,, med människorna di de små byarna och städerna i New Hampshire. ;' och '; Vermont.;: som främst har inspirerat hans :dikt- ning. 'Vintermånaderna' tillbringar han nu vid. Harvard-universitetet i söker" han» också Florida där han fortfarande föreläser. Ibland ” bez söker;. han "också Floridadär” han har ett litet hus. Under sommaren vistas han alltid på sin farm i Ver- 2 or 1 + "I SVARAR > ör - ös : Under denna rubrik besvarar : en svensk legitimerad ' läkare > kostnadsiritt . medicinska Hhågor från läsekretsen. > - a >. Förse” trågurna med Jtäniplig ” signdtur och uppge: helst ålder och kön Det är givet att entara | anoninnitet obrottsligt bevärns. . Märk breven DOKTORN SVÅ= RAR och sänd dem till redak=- "beviljades - men . för att Vara. av Svar till ”Lycklig 45-åring”; Så inge 'ni har er reglering kvar kan ni i princip bli gravid. Jag anser att ni bör absolut använda preventiv- medel om ni'vill vara. 100-procen- tigt säker på att inte bli gravid, Pe- riodér; söm kan anses 100-procen=- tigt. säkra finns ej. - FE drabbat denna taget är lika gott Svar till ”Hoppfull 45 år”, Den mest kvalificerade vården som' är tillgänglig för er torde ni få äv me- dieinöverläkaren på hemortens cen trallasarett, Det förefaller mig Väl- motiverat av er att tänka på att söka medicinsk specialist för om- sorgsfull utredning av er blodbrist, som tycks vara svårbehandlad, . där. har, han format sina skönaste strofer... «sal Då OT Ve nn nät. > "Men : numera «Under sitt liv som farmare. och bland farmare i New England har Frost ;, kommit att.se på sina dik- ter med samma ögon som han' be- dömer "en yxa, en spade eller en hacka — de måste vara riktiga, so- lida och hederliga? Frosts underba- ra, dramatiska monologer och sce- ner bygger på en överlägsen män- niskokunskap: och 'de "är formade i: till vers som med absolut. mäster- |: .. skap / utnyttjar , talets naturliga |" rytm, i Robert. Frost skriver. både rimmad och 'orimmad vers," men om den fria versen säger han: ”Ja, kan lika gärna tänka mig att skriva fri vers som att spela tennis utan nät”. NANG De RT '.Folk frågar "mig, säger Robert Frost, om lyriken just nu har det svårare att göra sig hörd än hågon- sin tidigare. Det är svårt att svara på. ”En sak som man fruktar i and- ra Jänder är att vii Amerika kanske är. förfärli ialistiska;..Vi' är . . Se Neapel och brant, Brantklev, rud, Wannebark, äremöt blev ; den » lättfångade, i | Gillberts, Ibland tycker jag att fattigdom: har givit oss så. stora >värden- att ijag skulle tveka att avskaffa den”, '. - H Endast några få av Robert Fros' | dikter. hat. översatts till "kvenskä, trots att det finns så många likhe- ter mellan landskapet i New :Eng- land och naturen i'vissa delar av Sverige, De skulle därför ha mye- ket 'att ge : svenska” läsare.” Men Frösts 'enkla” språk är lä ng- ligt också för den som inte r allt- för bevandrad i engelska, "som exempelvis denna dikt om ”Eld och |” Igen I SLM SÅTT Söme say' CC) WL I think I know enough of hate To say that for destruction ic > Ett soctaldemokratiskt valmani- fest som "hamnat i vår brevlåda : innehåller hl a goda råd rivierasémester, - yen » En sådan utveckling kunde' väl varken mäster Palm eller. Bran- ting drömma om. Ännu på Per Albins tid var det-nästan. bara 7” kungen som semestrade' på Rivie- .ran,' och rubriken ”Konung till : å Nizza”, lästes, med vördnad runt ' :om i landet, vv in > mera ; kan duktiga" springpojkar mopeda till Rivieran '' - och fara av och an på Promenåde, deg Anglais om kvällarna, Och en Italien-resa med buss är: inte vöverkomlig för de något äldre, 4 (Red Top I DN) i; vin" gick men inte. a NANA , a . FAT nr vems una SAGT och .: =. På tal om skolor, så klagar en insändare över att det finns sko= lor där lärare låter elever, som ' uppfört sig illa och bör bestraf- fas, välja mellan att få anmärk= r ning eller att ta emot en örfil... Som system betraktat är detla givetvis förkästligt, eftersom stol=- ta ynglingar alltid föredrar örfia len. Åtminstone på min. tid, Jeg minns mycket väl hur jag i slutot > PÅ en termin tog steget fullt ut genom "att: be min lärare att få ett Be i matte Hibytt "mot tvenne MN örfilar och ett Ba, > -- Tyvärr: lyckades 'dettx bara till hälften, såtillvida att örlilarna Bet - fick "stå kvar. En sällsynt brist - på logik en matematik. . lärare: Därefter : hämnades "jag genom att välja bort matematiken '—, det kanske åvåraste slag som vetenskapsgten, Men så står den också och stam. . Par på samma ställe, vilket strängt .. : åt den, = för en sedan pension! Aasa al det av. skilda ”an« ledningar" avslag i på > förslagel fordländer,' Jerker, Olvon, Pageni- us,..Remtke,: Edelheim, >Doffner, Berkerius, . Bonstorp, ' Landelberg,' Lannelberg, :. | Margrell och Stenfisk,' 1 or. Birkenhed, Is also great fore i "I mont och under stilla sommarnätter I . And would suffice, + kommande alltför höga i terna begränsas? Hittills har de höga lönerna och : arvodena motiverats med utbildningens längd och dyr-] barhet. När det ena försvinner bör också det andra göra detsamma, ; Sällskapet Länkarna har” hållit kongress, väl närmast för att samla alla avdelningarna i ett riksförbund. Hittills har' varje avdelning 'varit helt självständig och saknat en sam- lande överorganisation, Men varför inte ta steget fullt ut och samman- slå alla, på samma grund - stående isati Länken, Länk AA med flera, under en' hatt. Be- undransvärt mycket gott har Jänk- förelsen utfört här 1 landet, men gi- vetvis skulle slagkraften bli än stör- re, därest de arbetande krafterna in- te- vore splittrade på olika organisa- tioner, RatlonaliserIng, är tidens 1 sen och bör vara det även inom för- eningslivet, + > leo faen Falkenbergarnas ro stördes härom- kvällen av hårda knallar och ihål-. lande knatter, Var det, frågade man sig, någon knutteparad, eller var det ett senkommet 'återupptagande ' av det enerverande påsksmillleoväsen- det? Nåja, så farligt var det nu in-"l te, Det visade sig endast vara en' del vuxna människor . som lekte krig, Krig med enkla "knallpåkar'" i atumbombens tidevarv, Lyckligt det länd där medborgarna har barna- «+ Isinnet kvar, Och leksinuet, ; +: du har oc Filip, tit smörgås I sängen I natt 4 ', (CELLO i Expressen) ! x MH st . Som ' släktnamn . har "statistiska centralbyrån godkänt namnförsla= gen Alverbratt, Arveskär, Bjure .Bålman, Danne- lind, ' Esbrand,' Esebrant, Holtland, - +" Härdström, + Hökare, ', Jogling, Jungesäter, Kölgran, Körs a vin,. Orvefors, ' Rindmalm, ”Spoves. = ; Lundbrink, Cen=, terborn, Hellerback,"” Jarhov, Jer=' kelind, Örmin, Palinge,- Rombell, Stegemyr; H Warnebro, "Drev : och "> Jigstrandg «; i Se 5 Å 2 LEA sr te I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.