a an 2 v Cd Lördagen en jäs fer s Btår försommaren i sitt vack- raste flor. Syrener och kastanjer breder ut sin blomsterprakt och sprider sin vällukt över stad och "bygd. Gränderna i Gamleby vi- sar rena "idyllen 'och allt är frid « över staden. Men: värmen dröjer och vinden är isig så snart solen ', gömmer sig bakom ett moln, Det skall väl emellertid bli varmare > så hoppas åtminstone källar- mästaren på Strandhotellet; som 1: dag under. Färes egen, regim . Slår upp sina portar, En 'och an. nan har också flyttat in i sina stugor... vid Mellby- och . Skum- meslövsstrand, men . de; flesta väntar säkerligen till midsom- mar. VACKER . SOMMÅR hop ppas också källarmästare Per Ek på « Stadshotellet . på. Det här dröjt le länge och väl med: pavil- "Jongbygget . men 'nu tycks. man ändå skönja den dag, då det kan tagas I bruk. Byggnadsställnin- garna runt om har man plockat ned men åtminstone i går var. en massa arbetare av olika slag i verksamhet. Ett gott tecken är dock att målarna har satt igång med sin del och-1 går körde man igång : oljeeldningen. .. Men . att . byggnadens utformning: och .pla- , cering kommer att diskuteras är ofrånkomligt — men låt oss först se hurudan den blir fullt färdig. " IDYLLER har vi många här i Laholm men 'det finns också mot- satsen. Vi ska inte tjata om tom. ten utanför . redaktionsfönstren - Ringre — det är endast som att ' hälla vatten på en gås. Men nere i: Gamleby, närmare bestämt i kvarteret " Bocken i hörnet av > Skolgränden - och S:t Clemens gränd ligger en tomt, avsedd till - lekplats. I våras rensade stadens arbetare. upp en del men sedan har den tydligen fått ligga helt för fäfot och gör ett allt annat - än trevligt intryck med halvme- > terhögt 'ogräs. Det blir väl knap- past . anlagt någon lekplats där i " år npere-det 'skulle vara trevligare] "för alla parter om man högg o gräset och snyggade upp lite här. TELEHUSET vid "Bagareliden har nu kommit under tak och det skall väl inte dröja allt för länge innan det är så pass färdigt att trafiken kan släppas fram på Ba- .gareliden, Det skulle vara tack- ”nämligt om så kunde ske innan den stora semestertrafiken sätter igång ty Trädgårdsgatan är myc- ket besvärlig. Det har också ta- lats om att den skulle enkelrik. tas och det vore kanske inte så dumt. "Om det sedan blir av är , Ju en helt annan sak — när Stor- gatan blev belagd med smågat- sten &kulle ju: Smedjegatån en- .» kelriktas .— men. än har vi inte sett något av detta. co v-s PÅ - TAL. OM SMAGATSTEN så har. staden ett stort lager av sådan. på. sin upplagsplats på So- fiero, , Hur skulle det vara, om man så småningom. försökte. an- vända” lite grann av denna. Både Smedjegatan: och Kyrkogatan är " så håliga och ojämna att det är konstigt, att ingen människa bry- ter benen. Lite slätare beläggning hade inte skadat. Toblas. adegården” var en. större bondgård med 2 par hästar och ett 20-tal nöt, varav de fles- ta' var ungdjur — blott ett fåtal var kor. Jordbruket var litet i förhållande ' tili gårdens” totala. areal — man: hade mycket betes- mark och skog, Ca na” ” Gårdens ägare hette Andreas och kallades för' ”Gade-Andre" as”. Hustrun hette Ingeborg, och de. ansågs vara väl ”grunkade” som folk "uttryckte sig om dem, sorn var välbärgade. De hade tre vuxna barn — Nils, som var 25, Arne. 22 och dottern Kristina, som nyss! fyllt 20... Själva var makarna i 50-årsåldern.. I hem- met rådde. full. -harmoni, rmeh händelser skulle :komma med med moln, som skulle förmörka hemmets sol, - . Först "märktes det, att "Kristi nå började anta rundare former än vad passade en 20-års flicka. Hon bekände, att lappskomakar- ens' Axel "var upphov”, till den Då bröt störmen. löst. : Visst var, Axel, en ståtlig karl — ett. par' år. äldre än Kristina = och en präktig arbetare både han ägde inget av 'detta livets goda, som... han ' kunde. Kristina. Andreas rasade och menade, att Kristina kunde fått ett ; mycket "bättre ” gifte.” svor. på att han skulle slå ihjäl hon inté ta” Axel till: äkta, 's skulle hon gå i sjön innan ba net föddes... Då slapp” föräld- rarna skämmas för” henne. och barnet, ' Så fick då” föräldr: till sist ge vika, men något: b lop' bestods hon inte, Detta var i oktober. — till julen fick hon en präktig pojke: " Sedan Kristina flyttat; måste Andreas lega en piga på Gade” gården. Ingeborg kunde inte ré- da sig utan hjälp. En piga fick de snart i en torparflicka, som var i 20-årsåldern. Hon fäste sig för' ett år från den 24 oktober. Det var en duktig tös, som sköt- te sitt arbete fort och väl. Hon var därtill ”vacker som en dag”, trallade "och sjöng under arbetet och - kindernas, smilgropar 1og möt alla, - oc ; Snart var | båda bröderna upp över öronen” förälskade i henne och sökte på alla sätt vinna hen- nes gunst, Men hon visade, sig lika mot båda," så det vår inte gott att säga vem som var när” mast hennes hjärta, Svartsjukan slog djupa rötter i båda bröder- nas sinnen' och förvandlade dem från. alltid såta vänner. till arga . fiender, , vilket de dock aktade SABBATS Av domprösten NILS ”Kommen, ty nu är allt redo; ” På kalelsens söndag, då ordet om det stora' gästabudét når oss, ställs vi på ett skakande sätt in- för kallelsen till Guds rike, kal- lelsens gåva och risker. - , ' ”Komen, ty' nu är allt redo” — i dessa sex enkla-ord ligger > kristendomens budskap, : Guds dörr är en' öppen dörr, hans händ en utsträckt hand och ' hans 4 väg en banad väg. På :Kallelsens söndag ser jag för min inre syn två bilder, - ' Den.. ena "heter ”den heliga brådskan”, Ny ommen, ty nu är alt redo”, Jag ser en liten man uppkru- pen I ett mullbärsfikohträd . I Jeriko utefter vägen, där Mästa- ren från Nasaret drar fram. Sac- keus, tulldirektören, --. Det . var frälsningsbrådskan som jagade" honom, den fattige] ' rike, ut på vägen, upp i trädet vid väggen, där den blinde Bar- timeus” läkare drog fram, ” ”Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa 1 ditt hus.” Kom, ty nu är allt redo! Sackeus heliga brådska möttes TANKAR. BOLANDER, Lund, : , Den andra” bilden heter "det heliga uppbrottet”, "Den' dominerande ' figuren på den tavlan är. en underlydande Sack tulltjä t n-Mats teus. «sn ”När Jesis gick vidare fram från Kapernaum, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: ”Följ mig! Då stod han upp och följde honom.” : " Allt som är ungt och allt som är ungt i oss älskar de sju or- den: -. ”Då stod han upp och "följde honom,” Det heliga uppbrottet, "Innan ' Matteus vet ordet av når honom -- inte en, vänlig in- bjudan, inte en försynt anhållan utan en order, en stålblank or- : Följ mig! den nn Följer tveklöst, det 'uppbrottets män. : me ömmen, ty nu är allt redo.” " De orden innehåller en dubbel ale ä är här och kallar på dig nu. Nu eller aldrig, Då smäl- ter Gud den ”vaxpropp som sit- ter i våra öron”, säger Luther. Då öppnar Gud sitt rika förråds- hus och säget: Kom, ty nu är &v Jesu heliga brådska, bråd- allt skan att uppsöka och frälsa det bu ”rlstis kallar”. betyder som var förlorat, Nu, I dag, | ocksh;, sig ; för att visa Neta: — Så hette flickan; : Une Varbeté i den stränga vintern" ute i skogen Häde Andreas ådragit sig en svår för- kylning, som övergick i- Tunginz flamation, och redan efter några dagar vär han död; Hade där ej rustats något till'bröllopet' för dottern Kristina, så rustades så mycket mera « till” begravningen dreas . var. : nämligen en mångbetrodd "man: Ingeborg vär otröstlig över fö lusten sin man. cc - Så återtogs, ärbetet i de gam a spåren. Modern "ville; att en.av på jorden och i: skogen. "Men|: bjudä | Och jät Axel, om han sökte komma inom ; deras dörrar.: Kristina /förklara-" de emellertid bestämt att: fick. sönerna, skulle ,; överta gården och. hon själv få undantag ; och” ” flytta in i en särskild stuga och .: slippa all befattning med gårdens skötsel, Bröderna' kunde "emel- lertid inte bli': sams om gårdens pris sinsemellan, Där var nog även en "baktanke om att den, "som köpte "gården, även fick ”ja” av, Neta, Sist enades de, om. att sminkar dom på. auktion till den. högst- bjudande, och så fick" den, som ville betala bäst, stanna kvar där hemma. Ingen ' hade ” emellertid räknat med att där skulle" bli andra konkurrehter än de: båda bröderna. Auktionen hölls 'i bör- jan av oktober, men tillträdet äv gården 'skulle ske först i mars påföljande år. Hela köpesurman skulle betalas kontant vid till- trädet" håde man” beslutat. Så lästes - först 'undantagsvillkoren kraftigt ”tilltågna; "så 'bröderna räknade ' med, att "de skulle få gården" billigt. Den utropades för 8.000. "riksdaler, och. för .köpe- summan skulle ställas. godkänd | borgen. Nils bjöd först hälften och påpekade, att det kunde, bli ett.. dyrt undantag, då. modern ännu. var ung.' Arne ökade 500, Nils till 5.00 jänint och se'n blev det 100 riksdaler ökning till Nils bud på 5.600 kronor'— då-svär- sönen Äxel sade 6.00 jämt! Brö- dérna blev så förbluffade, ati de glömde 'att bjuda vidare. Och Nils ' stötte "Arne i sidan, och sade: ”Vi tiger, han blir inte beé- trodd!” Så föll klubban för Axels bud, och två säkra 'borgensmän, som ', beslutat att hjälpa Axel, klev fram, Så blev köpet fast, och bröderna kände sig mycket besvikna; för fastigheten - var gott värd. dubbla priset, Auk- tionen på den yttre lösegendo- men blev inställd, då; foder och kreatur skulle - kvarstanna på gården tills | fastigheten skulle avträdas, men av skogen fick 'ej tagas mer än till husbehovsved, N?; hade Neta tjänat ut sitt år Npå gården och gjorde ansat- ser för att åter flytta hem, men Du har gärningar, - Alldeles men: "oc 4 . ”Då vi lyda, han oss' 3 leder, a In i gärningar oss sänder, : .”. som han dag för dag bereder.” att varidra i beredda som: det: står N pol alltså. 'inte bara: Allt är redo, kom nu! utan också: ' Allt är redo, gå nu! Ut i bes redda gärningar, lyser O hä ' lIsjutuek "r, ': Det är fråga om: ett uppbrott från ett.liv utan Kristus, det gamla” kuliss- och lögnlivet, "och på samma gång ett uppbrott, till ett liv i Jesu följe. Den som hört Mästarens kallelse i sitt liv måste :lövervinna den medfödda ”veder- viljan för. Guds ord” och hålla sig tätt intill ordet. och sakra- menten i uthållig bön och bibel- läsning, . Det heliga uppbrottets väg väntar, på villiga vandrare, Är vi redo att pröva den vägen som också är vägen till glädje? Luk, 14: 16-24," till änkan” upp oh' de var. rätt " Det heliga uppbrottet betyder |' rö ernas enträgna ” böner [3 med löfte. om dubbel lön lovadé 'Ihon stanna över vintern tills. dé skulle lämna” gården, Båda brö- derna" sökte fortfarande på allt sätt få 'Neta till äkta, . inén på auktionsdagen ; för” lösörets ö säljning, då hor fått” packat digt, tackädé hon öch "sade: kar "varit "lika: enträgt men jåg vet. inte” vilken; äv er söm jag tycker bäst om. Och gifte jag mig med en av”e bara den andre bitter, Därtt det vara, Tack för allt och vi kad väl skiljas som vänner, Jag kan ej härefter, göra er' både till vil- jes”..Så gick hon, och båda; brös dertia” var & blott” era "dem" funnits” skulle ' Sen sade Nils” till Arne: XIn- nan Neta Kom in i vårt liv var vi. de bästa + vänner. Hade bloti en av oss fattat tycke till. henne; hade en: av oss nu haft gården, som "vi fått lämna.' Skulle inte vi, som är jämngoda i styrka på gammaldaks vis pröva” våra kräf- ter, och den; som" blir besegrad, avstår från alla anspråk på Ne- ta:och "säger det till "henne? Jo, sade" Arne”, på att" vår, strid utkämpas utan va- pen”, Nils samtyckte, och så be? i Islöts det, att enviget' skulle ut- sämpas senare på kvällen nere i i Kohagen. FRV : "Det var'två kra liga n män, a drabbade samman: Än hade Nils än ”Arne' övertaget, " 'men” ingen ville. erkänna sig besegrad. När striden pågått tills båda var ut- tröttade, låg: Arne hårt på Nils bröst. Plötsligt kände' Arne Nils slidkniv stickas in på högra si- dan" i bröstet, Han gav till -ettlä gällt; nödrop” 'och tog; sig, sakta sade åt Nils”var - — brodermöj dare; Hans. nödrop hade hörts; och där” kom, fort: folk som. tog Arne "om hand : och skyndsamt förde honom till läkare, Det var i yttersta minuten han kom fram; men det tog lång tid, innan. han blev återställd, : Så vidtog sökandet efter' Nils, som var: totalt försvunnen, Först då det ljusnat. nästa" dag, fann de häns spår i en och annan snö: fläck, som bar spår av blod och/ ledde "rakt ' genom ” skogen : ner mot - sjön. På denna låg "ännu isen blank, men ute i strömfå- Tan, där isen var tunnast låg en gärdesstör, med vilken stötts ett hål I' isen, öch vid hålet låg Nils" |” mössa. Det rådde, inget tvivell' om att Nils hade tagit sitt liv. Men trots att sjön var knappt 3 meter djup stod : kroppen inte att finna. Den hade säkert följt med strömmen "ett stycke" och kunde' finnas 1; förrän isen. gått upp, Men kroppen återfanns aldz rig, och så glömdes händelsen bort, Efter -mer än ett års vis- telse på lasarettet blev Arne ut- skriven, men till hårt arbete var han oduglig. Han blev; bekant med en ung kvinna, som hade len liten affär i stan, och de BP te Sig. "å går vi 32. år fram i tiden till 1820, Axel hade visat sig va- ra en karl, som både kunnat sköta gården och föra den fram"- åt, . Med Kristina. "hade. han; 5 barn — alla nu vuxna och. några gifta, - Kristina” behövde, aldrig ångra ' sitt. ungdoms. tycke: Det rådde, fattigdom. nästan överallt, men ; ingen gick! ohulpen från Gadegårdens dörr. Det var dagarna före jul, och det rådde' stor, brådska" både! ute och inné, Allt skulle putsas och bli fint till jul. . : En ensam vandrare var på väg upp mot gården, Han vår tunn- klädd och glck sakta. 'Han' tyck- tes tå alla omFåden'1 särskilt bé- skådning. Så knackade han sak- ta på dörren, och när han kom in stannade.han vid dörren, På bruten svenska sade han: ”Det- ta är väl Gådegården”? Då, han fick ett jakande svar, sade 'han: ”Här har. ändrats så mycket att jag känner den ej igen”.:— "Då är det: väl länge sen: sist”, 'sa Kristina, '-—. ”Ja nog är det, så, men, då är väl du' Kristina kan Jag tänka; Kan du nu så härjad jag är inte känna igen mig? — NV köpte och sålde han. hästar” ide: fertygäde om att om! t myc et AMäle besked, men det. Jedi de till att. han: började: språka om de hästar han ridit som rysk dragonofficer: ” :Fast , han > bara stod i reserven, "och. fast han var en mycket , medelmåttig. militär, föga. intreserad av tjänsten; ha. de han. alltid hållit sig med egna ) | hästar; -han ., Vär: nämligen. så lång, att -han; tog sig löjlig ut på én häst äv vanlig höjd, I- tio år slog hon I Sammån' sade: ”HerreGud, är det Nils”el- ler hans vålnad. Du ; gick ju i sjön”! "Nej, : det gjorde jag tinte, fast det var min. tanke, Men jag. var feg, Jag. hade fått. mitt ärv; ock det bar. jag i plånboken. Så jag tänkte, det inte skulle bli tvårt att slå. mig fram, . ol reste till Amerika. Och - jag viss- te att de snart; skulle upphöra ätt söka mig. Jag: rev. ett stycke f” av: skjortan och band om han- |: den; vilken jag sårat, 'då jag utän | att - våta. väd jag, gjorde" stötte | FEN 7 i bror. Jag, fråktade] länge, att jag dödat honom, och det gav mig ingen ro; I Köpen- | hamn var det' "lätt att få papper till" Amerika, men' det blev då- ligt med ;mina arbetsförtjänster ligen;. "alltéttersom han kallades | in till. Hjänstgöring på olika för: läggningsorter,. och han förvär- vade rika erfarenheter av de ry. ska” ; hästhandlarna, . Det märk. värdiga var, att. när han' ryckte in, fick 'han alltid betala extra pris för stora hästar — de är ef- tersökta; hette det, i "gardesrege. mentena : i" Varsjava slåss man ; general "Mannerheim it en föreskrift att in. gen häst: duger som" inte 'mäter så och så många tum över man- ken: Ställ fuxen in i en järnvägs Vvägong, som går till Varsjava, och den ä är genast' värd det dubb. la! Det var ingenting” annat att göra än att, betala: Men tre må- nåder senare; när. ”fuxen: skulle säljas, då hade pipan” ett annat ljud." Den". är för. stor; den är svinna;: det är ett 'shobberi; söm ommit i svang: bland gardesof. ficerarna; "men :nu-är det slut, det:skall inté tålas längre — de stora" åbäkena: är inte uthålliga, där, Jag hade ingen. To, att stani. om att. Arne överlevat, "och lag: "och de äter upp "all>havren' på na någonstans. Det: dröjde. mery manövrerna.! Alla "järnvägssta- än ett år, innen jag fick velskap tioner. i-hela Ryssland står fullå "med vagonger,. och där gnäggar hade många gånger tänkt att re2! stora hästar, som "ingen. vill hä sa åter och ta mitt straff och be; Arné om förlåtels Men det var; sällan jag" hade > respengar: Hog, | så dövade jag samvetet i spriten. Det har, blivit "min olycka, Nu önskar jag vara veta, var Arne och en 'stunds vila berättade ha mera : om: sina" öden; kom; Hör hit. Men han framställde en fråga om hur världen. sedan tett” sig för” Neta. Jo, ärom' visste Kristina. ge besked, .Neta'. hade genast I rest ; från ort sadej' att det. var hon, "som : svar orsaken till dramat. Hon fick 'en bra plats på en större. herregård, och gifte -3ig med inspektoren där, .”Och" att -hon':har: det bra kan jag förstå:av alt då hofi och manner för. ett 10-tal år. sedan besökte Netas hem "hade de rikt ligt med gåvor och: bengar; att ge föräldrarna. . : .; man i får skicka” -dein ända bört till AÅstrakan för att bli avt med' dem: Det vår ingenting an- nat att göra än att sälja” dem för en "spottstyver, om "man. inte för redrog att”skänka bort dem; - nå "skulle ”snudda”? vid marken. Det ' var vad man, på mässen bi klockare och; -väldresserad som en cirkubhäst .- = och på den fick” han > därför att; rege- mentet skulle slippa straffexércis. Men: det. vär". också" en: särskild historia. "Jag bad att få höra den, "de änder så salig. 2. Xr langs lysgréenn : Den, -nyslåtte. plen;”; s Solkugten” rull Sval blanke på natt 'over svalenes, "Dag "En gammeldags veld vera nykddt syren, mv :- en .helliggjort;" duftende" have. Sy renene hvite,: syrenene blå, - tusenfrydsfel Le - i ha :kysset”min tå tender små” fakler. 1 gres: bak nésse . over en. gammeldags have Bortre i krättet en natfergal slår, : " å, for en köstelig' gave, ": . Borte. ved stikkelbebuskene står ” ”en solsort så blank'ö natt over” -duggete,. Iuhende vang, v ” Sömmerens. klokklyd vandrer. sin gang. ' 1 kveldei över biingen :vinger, rst yd er' fo + tösmgrket drar över anders Då Kristina sett på honom länge] | Flaggermus fyker. i Tbdlgse hast; > "Öppe på knappen av Hagstangens im rissler nu solsortfontenen, nr NE ”Vipéne skriker 1 felende käst, " : 'dyppér. sin 'vinge:i darnmén. ” vist er de somimerkveld, 'Amen.: pr plenen.. War or CS i | ab srasa, 3 I arbetade ' och. väste på I en | honom, sögonen trängde ut ur : översten vär en gammal heders. ihan,', hléd ett huvud'runt som en biljardboll och gråa! Ppolison- . ger: han hade sannerligen aldrig : hört til sfärerna '1 Petersburg, han hade saktä tjänat sig upp ute i Jändsorten, i Ural och: i Sibirl- en, och nu hade han äntligen fått sitt dragonregemente, . och hade allmöda i världen att följa med: | de mång nya reglementena och inöbiliserlIngsförordningarna ' för gränsdivistonerrig, | 'För- resten försökte han ta tingen? med ro, och det.: var inte att undra på, för' han led äv astma, och innan han satte foten 1 stigbygeln, tog Kan hedersörd & av adjutanten: att: ritten inte skulle föra honom på cs dammiga landsvägar - — då kik nade han och blev svartblå i an- siktet. » » Bäst tyckte han om : att sitta på sin altan,. "där han hade ' fri" utsikt . över - lägerplatsen och ercisen på den gröna gräsmattan, . Och fullkomligt tycklig var. han, ' mästare. Tett kortspel, som hette” ' vint, och som tycks ha varit sam- "+. stab,' och fick tillbringa ! en stor ; del av sin tid "på: altanen; andra förde!ar. att. förtiga; men det ha- de "också sina nackdelar, för en hönom från sig. En av ungdomar- na. hade" gått söm vapenofficer 4 ' femton år, och nu, hade han re- signerat på sin post — men så tan like, och 'han kuunde blanda > |ieken med en hand. Det var ett konststycke som han regelbundet, ny var "med andra ord en" men" liksom, många an». 4 hela. regementet. na. hålor. Det fanns bara "ett en- da” botemedel, och det var att få : mi” skratt —"lyckades' det, - rsvånri sandningsbesvären möd sens, "översten var som ett solsken, regementet blev skickat att: bada": i floden och fick sen : ö. | persedelvård. 3 Ingenting i: kunde, våra. trevligare: och mera pitto- 'aå översten skrattat ut; dra- i - körer, Inne i da; gonerna.; "Bjöng. befälet: 1åg och söv- på 'sina mar drasser. under. de glittrande popp-" . larna nere 'vid stranden, och ge-'" värsposten hade strafflöst satt en. solros” i govärsmynningen.! - Men när. min baltiske vän skul- 16 såvlägga” provén för sin offi- : cersexamen var det sannerligen ingen "sådan ' solskensdag. . 'Över- - sten var. vid "smutsigt humör och. kunde "knappast dra andan. Han hade " heller inte haft annat än förtret. Det hade varit samövnin- går med' artilleriet och infanteri- et I flera dagar och en general från "Petersburg hade: varit till inspektion. Generalen var én per dant, en nyhetsmakare, en' fjäsk äv allra värsta sorten. Han hade bland annat den idén, att de ry- ska soldaterna besvarade befälets hälsningsord på ett alldeles för: mekaniskt och själlöst sätt. När | en trupp blev tilltalad, så skulle den enligt det urgamla och vörd-' nadsvärda reglementet svara med en rekryt lärdå sig: Rådy Staråt- oss möda! Med käpp och karbas.: var denna "formel piskad in i mus. alla tider på dygnet. vrålade sol- daternha' fram sin glädje över mö- dorna, ungefär som en from ka tollk -. läser sitt radband — 'det lät nog en aning 'mekaniska, det bör man kanske inte förundra sig Det " 14 läta naturligt, det; skulle” vara -. ett glatt utrop ur det fria brös- : tets. djup det fick inte.låta som när hundar skäller, hest och hårt. Nu H ” Forts, - kunde' följa evolutionerha och ex- :- öm, han på samma gång kunde «ev oc dra en stilla spader —' han var. skicklig vintspelare blev . inte be! vn fordrad, översten ville inte släppa .. ” en liten fras, som var det första: sjikerna, dag efter dag och vid -.' ma. spel. som I Finland gär under ' nämnet skruv. Den som var skick a lig I 'vint blev tilldelad översteng . hade'han också att kortminne u= « . 'var han nyckfull oh oc kH när han börja? reskt jän: "lägerplatsen ; en "sådan björkskogen dansades” det, under- sl Bjie, vVi är lyckliga att få göra över. Generalen. från Petersburg . - ville ha det” annorlunda! : De skulle I komma spontant, det skul- NO ee Sa GS am ss an am 5 /S5 C5 5/0
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.