DE —— fa de "Jönestegringar som inte häftnå-: got underlag i .en stegrad produk« , ton, Det sociala reformarbetet, hat.. -jarna Jagt ig till' med. Den påmin- | ständigt gått framåt, - VI -har fått . - kortare arbetstid, ökad fritid, för? bättrat skydd mot; "sjukdom. och, irettiotalet; då de” genom i rtäl av rgeiliga delen av”riks- 7 Fan har nu inte längre någat al- till socialism. Det enda po- > sitiva” alternativet. var: och är. liber' «' ralismen. Det räcker inte: med: br ” reaktionärt nejsägeri Y & |; och högern: som "alternativ! Cen t terpårtiet företräder egoismén.-- «och | > den:råa klasskampen:i svensk - litik; En smutsfläck som bör '? kämpas. Fromt mot det. > centerpartiet. Bekämpa” cp och SLU. AS EN Vad detta uttaland > än är det liberalism.; En. fält Lö här ändigt b "äkta "Liberal borde vända. sig- i sin illen: - Lönerna ständi SN = vec BIAV "inför ett sådant språk: Och fannlt lg Ten Si mk kat b Även "' det:är nog ganska säkert a om tionen gens ledande folkpartiste; beta" "kår" sig för sådan politisk debatt” - partiets 'ungdoim ÅT Da= mycket. om det språk o'g'v.; Föret här samtidigt under långa "perioder ,” hatt gyllene" tider, ', även om den - härda beskattningen delvis Jagt 8or- - din på glädjen och tillfredsställef- a ord sen häröver. Vi har, med haft det synnerligen be alles daminans, Under .den senaste tiden > kar. emellertid en' markant klimat- : p nring I den p ilska debatt representanter i régering, riks- ag "och i "andra -kamhällsfuniktiö? | : full "med "kött och fett, för demokratins spelregler "med, få konkuirens om väljarnäs g äv run, "Tongångarna bl blev. hårdas > > reaktion. Men de hårda orden i da? gens politik finns även I andra pars Her. Folkpartiriksdagsmannen Tu= håtlon 'som' synes tyjngas fram. den samhällsekonomiska 'utvecklin gen, Skatlerna, är relativt, höga och : den ' enskild "medborgaren: få Havesomatan att människan va och det. finns inte mindre än: ca 20.000 ,fisksorter, av "vilka 'emeller? tid endast 2500-600; förekommer i vattnen en "runt ”Väst-Europa: Av des? En förklaring till dessa nya men dyvärr ; mindre ' önskvärda 'tongårn= gar I politiken är givgtvis den 'stag= ute pi tar alltid under” de' sista veckorna av en: valrörelse mer på att' vädja till'arbetarna att just därför att de. är. arbetare rösta på : -socialdemo=" kratiska partiet:än på att pnvända sakliga: argument.: Men: den. här gången har det-varit värre än nås. gonsin.” Varjé; arbetare, som "vågat |. I "allmänna siffrorna (1956 100” av de 20.000 sorterna är visser- ligen inte så mycket,' men ändå är det - ett fantastiskt överflöd, som dessa 100 sorter förser Europa "med. "På kuryan återges de” europeiska ländernas” >. årliga” fiskproduktion, uttryckt i "miljoner 'kg: levererad fisk--tallt enligt de senaste kända råg TV-äpparkters se'sog. . omkring": helt enkelt h gt av denna” , Färlör, skulle vi Intesfå> det fe tolerant; 4 tvingats att ta Hur" skulle det månhe låta on mpt förmödsn. tvingades. till; en "ren trätt på här skisserad . partiet, utan” mer. tror; Då effekten aviatt. högljutt: stämpla varje ärbes te ng n'tötälat mängden ;fångad: fisk i Hölland' & är emellertid, inte" SE "nn ini tisk. ; åskådning, g, som förrädare. och beskyllningarna. har varit flitigt äns ända under, den. här. . valrörels Isen”. I KR ”ndit, alt) fresursérnd” räcker” nh för d , dänk klimatförsämring. Dettå är ska= dö ty; ur de härda ordens och obar skulle ; tonen. ”sanpolikt” fränare än vad den'hu ä ., Bakgrunden till» dessa" "Te artiklar... 1. går: cjleradg vig! ögerkollegan bl Jöne R Iningsrs y ter. och Jeg mpal= | rg samärbet för. att ös dalande av folkpartip "striktsledning, I Dalarn 300 vi serligen. inte ä år typiskt Mtlska debatten I dog = och” gu sk del hållet: er. 'som ett: steg tillbaka 1: den pris = "mitiva, politiska Propagandans W för det — men som ändå" " Innebär --:och om, möjligt förl en uppfattning om vad? fom bål- ” t hr '”å att ske. Så här” Jäter det på. Te att vi alla fastnar i detta åri HALMSTAD a: s s Ukände) N PAv princip gör Jag så litet som "mi li, ”. På det sättet ville landshö za et KAN blad bagatellisera sin egen Insats-som ordförande i den lider i .mitté 1-staden, som utrett traflkunderlaget för en flygförbindelse; ! mellan Halmstad och huvudstaden. Han gjorde det vid en lunch ' "där de' närvarande utgjordes av inbjudna Passagerare nya Hinjens premlärflygning, som ägde um måndag "de Einit'R And och Linje- |) Bye; direktör 'Sven Östling hade "tnsleriia en: motsatt: uppfattning 7 landshövdingens ' Insats och oläckadé" hönöm för gott samarbete "för linjens tillkomst, . a "Denna "företa reguljära flyglinje . t:Hal N - Jaa tror på Halnistad ik Ett utmärkt, Rygfält har. man tillgång till, Flygvapnet i Halmstad, : har ställt sina breda betongbanor, till förfogande, När DC-3:an gick, sturez måndagen den 2 Juni genom för! av linjen Stockholm— Jönköping, Den trafikeras dagligen - med en 'morgontur från Halmstad, som är i Stockholm kl 9,30 ' och en kvällstur i andra riktningen med ankomst I Halmstad kl 22. Flyg- tiden är två och en halv timme, . » Det är fråga om en sormarlinje un och med den 18 augasti. Den gr oda analutnir öjligheter i På att rensa: upp för en "väg från” start- och landningsbanan till :den' fyspaviljong som snart skall. så FNS mn premiärplanet v var skåde- spelaren Elof Ahrle med makå Bic='' git, döttrarna Anita och Carina och” sonen Leif; landshövdingen förde. frå Ahrle til bordet, : ' .- Det svenska inrikesflyget har i Stockholm" rel flyget till Norr- Se Finland och Gotland, LINJEN PUR PERMANENTA 2 Landshövving Jo'tanssor uttrycks We sig optimistiskt med hänsyn till |K möjligheterna att göra linjen per- nansat Direktör Östling. som mera ) Vara sr rör äns gått om det för sin turtät=, het, välkända finländska inrikes-' tyget, upplyste direktör Östling.' Men . än (finns mycket att' göra. Platser som anmält önskemål om flygförbindelse. med Stockholm är. H kommer. landsbygden att se, ut i i framtiden? Skall bönder- es na flytta ihop i i samhällen och sedan åka 'en eller två mil till sina ” åkrar? Skall man ha en mjölkfabrik i varje, kommun där man. har c «I ett ”1000-tal kor; och dit jordbrukarna Jevererar sina- jordprodukter "i stället för att var och en håller sig med en ladugård ' och skall -: "mekaniseringen fortsätta så att man till. slut företager sådden med ” ”flygmaskin och kör hem :' skörden med helikopter eller skall det EN i hyvudsak bli 'som det är för, närvarande på den svenska Iands- s > bygden? Hur skall man: då planera för ' framtidens ' "samlingsloka- Jer? Dessa frågor ställde konsulent Ha 3. Jansson i, ett föredrag - : : id. ” Bygdegårdarnas Riksförbunds Förbandsstämma i för” det;. ökade vägbyggnade -” "som : sker. utomlands 'och här, Men de Tmäste! bedrivas- enligt även relativt .. sett ganska blygsamma former, I kon=" Förbandsstämman öppnades av ik religiösa + H :sammankornster, : man :Gunnar änena he Luttra, -De vår 1955 hemställde. Statens gar," < kurser, studier -teater=" sång | h | idrottsövningar, 25.600 biografförea | ställningar, :-500 ” teaterföreställnin= gar, 1.000... Övriga” offentliga .sam- : - ha "Hera i mpremlärer på Jands- norrlands län 'ville' man ha hi ' förordn des "en : utredn för re' besöksarvoden. och statslån till Ace. encu ur ningsmön. emellertid & ännu inte avslutat.» on Den begärda: och -avvaktade - ute redningen har under de senaste fyr H få (!)' åren” satt sin prägel på ver samheten .och verkat som en'härdi= var inte belåtet' med den nuvaran- de turordningen för” ”statslån och i Östergötland önskade. man klarare |" mer på djup upp till 200. meter, och r I fångstplatsernå förskjuter 'sig ”un= "I der årets lopp: Den -bästa tiden för ju silläsket. ä är från juli till december, öpp "till 25 och 30 kilo. Tillsammans med sillen utgör :torsken: ungefär ta 40 proc” Hav världsproduktionen: av fisk, i vilken Väst-Europa bidrager med'ca' 25 prog, tt den lilla: sil- ler intager en'så pass viktig plats fisket. är begripligt, om" man. vet, fabrik” och” att sillen dessutom" fö- rekommer så rikligt; att man ibland kan fånga :50/ 000. ton: på en” plats. Ändå” sillen "ibland" "plötsligt försydante: från förut” sillrika: oM- råden, och; "det:ärö stad; och sedan ock- dans och. sång, och naturligtvis upp trädde man i de gamla vackra .b: fagnska dräkterna. Här ses tre söt fepresentanter för provinsen. ifråv! i ga festade på läckra Bretagné pannkakor. '. 'sorgsfull: vård . kunde h. Linda och nyligen var. en stor del av dei "till en: hemb med varit "normalt > —> på "gränd äv "slagåts strömstyrka bli "dödad: Man tyckte sig finna en iplausibel förklaring däri, att blix-: | "som alltid söker den bekvä- maste; "bäst - ledande vägen, inte "for igehöm kroppen utan genom !de våra kläderna fann” vägen till > Jorden; Blixten slog ett två mm:s mannens filthatt! Ett brand- — stort som en tioöring — . äpsdtod på hjässan, Genom om- .tekorgs: historia har; påverkäts” av lik i : också fiskets..be- i? anders” existens av Sveriges Scoutförbund” och mo- torförarnas helnykterhetsförbund; : De fem: bästa i den stora tävlin- gen -'utsågs på, torsdagen och blev Sonja ' Carlsson, ; Frösö centralskola, Frösön, Christina '"Forsgren,. Notra Örnässkolan, ' Luleå, - Leif Linnskog, Nyforsskolan, : Eskilstuna, Nils-Gun- nar Persson, Myråsskolan, Brämhult, Robert :Ragneklint, Lerbäcksskolan, Lund." Dessa fem får var sin eykel för den fina prestationen. - . . : Tävlingen: :- Anders - ' skolväg ' är samtidigt en. "värdemätare på: : skol: . "hälså återställas utan att han fick " varaktiga men. Tvärtom: astman Tyväl [visar hälften av eleverna uppenbar rad brister 'vid tillämpningen -av ”de " som före olycksfallet hade plågat 'mest elementära trafikreglerna. Det- + gmannen svårt var efter blixtned- ta understryker behovet. av mer slaget helt försvunnen. Man antar att blixtens chockverkan åstad" kommit detta.s > ovvool mer ba ra Ar ne ning i skolorna; ' fer ve ;> Kampanjen har utöver "tävlingen "ve "Anders skolväg bl a omfattat prak- ' tiska trafikprov. för ca 100.000 skol- Den långa mörka Gertrud sa till elever och trafikfester på ett 50-tal sin” "väninna, den ljusa "blåögda orter över hela landet, > reta: . => . =” : " — Tycker inte du, ätt man bör = En 21-årig student, sc son till årott- känna en karl rätt väl innan man - Ringens kammarherre, Lord Eldon, går med på att åka ut i hans bil? relegerades på torsdagen från Ox- - Kanske, det, men å andra sulan hur "ska en flicka lära känna en kar! väl om hon inte följer. med ut I hans bill” universitetet för att han med « pil och båge skjutit ett rådjur i en park som tillhör universitetet. Rå- djuret stektes av jägaren över en » ännDen eld (TT-Reuter) » ner Borlänge. Skelletrek m nn NM » bar KE Bg sydhallänning kan inte' dm mal 3 -|sko."En' dj el av” olägenheterna har "| bestått I Svårlbheten "att behålla el< ler till insti tet knyta kvaljficera= sh "även annan 'per> tb nödvändig” utrust= ning "för. fältstudier och laborato= " rieförsök' har ' institutet” sånte burdet. ue anställa egen' arki> tekt.-På lördagen upptog: program- met också ett föredrag ay fil kand Carlo: Cereert från” Nationalmuse= Må rtensson, Trunnerup, : Rydsgå rd, 8 sillörad forskning. ter. sig, och" lantbrukare" Birger" Bergman; Tarsmyren;. Na: Strömsfors, samt a nyvalde?" kyrkoherde. Sven. Hell” och ”därnit d "också ändrade bestäms |i nielsér" föreden. statliga lånegivnin= Joen] De. mest påtagliga ändringar- nai iden: nya författningen” ärvatt |P till för: däs Strassenw sen, har för -bortagna;. varför ” allt” stöd tgår. i förm”av' lån,” Varav el : liksom” tidigare” "utgör ecoch. amorteringsfri stå ende. "del, avsedd”att efterskänkas. Villkoren för denna lånegivning är j Joner läran :väteriskapliga a instita= - Välna. även det amddlké -Road' Re" / ssäreh Laboratory, har. utg muns investeringsverk- : ni inverkan på den frani- : tobehållning i första I Hand hä anr latex vändas fill ariordnande av pjogram"; FE a Att mlogka ”upplånin- Ö ördelaktigt. je upplåning sikt i ingen: ökad fikattebelastn g förlg MH kommun utan snarare-tvärtom. r. För de: nja: kommunlånen med sinmänlsgda rö tebeloppet:- -unge-] 37 fär lika stort som hela lånet. Låne=' finansieringen" brukar ofta :försva- ras med att den på rättvist sätt för delar de ekonomiska bördorna mel< lan: olika > generationer.. kommun- . Eftersom: de framtida in- vånarna får nytta av .anläggningar- säke na har det ansetts att.de också bör]...- d och betala dem, Detta kanle.. ÅF och' för" sig vara” "riktigt. Däremot kan det, säger dir Järdler, med "fog . ifrågasättas, "on kpstnadsfördelning mellan olika år- gångar skattebetalare verkligen skall ei ske med långa" amotteringslån, Den fördelning i ;tiden som kan anses önskvärd kan numera på ett bättre och. riktigare sätt åstadkommas med :Årliga., avskrivningar, på 4 ; anläggning: tillgångar. [a Tiden är snart, mogen för en av de kommunala lånereglerna. |” att långtidsplaner. skall kun- "året. hällst. "dylika bi- > I drag för ett. sammanlagt belopp i av h > [Västerhejde Stora Lundby, -Hej- nun, Eggvena, - Bråthult, -. ”Ihög och Torsö. Följande om och tillbyggda: lokaler har in Tandbyn, Sösdala, . Hasslöv, Boet doch. :Asunda. , Samtliga? "dessa ;har ts | erhållit ”statslån ;med ” tillsammans ca: 1.500.000- kronor.;- N platse är bygdegårdar ”färdigställ- ästa or drsöknlägars Häng n” samordning, Väg. märk; Tyresö, "Aspåsnäset, -B v Öttum - och. Ärentuna! ; Sal göras upp, bör arbetet” sättas igång ; snarast "möjligt, "säger dir Järdler, : som ”' utlovar: att. "Lands-] möj : kommunernas - förbund 7 skall: sål igt dess resurser förslår stå kom- "+ | muner som så önskar till tjänst med j råd och anvisningar, - neringen... "av" bygdegårdar- bevisas bäst av att arkitektkontor framlagd. Re är i hög "grad öngka ön Formoså, där" de. kinesiska nationalisterna håller till, heter vå japanska och - kinesiska -- Taiwan; Namnet Formosa är portugisiska - 0 betyder vacker. Talwan betyder” ett nälsöga, men gr bett som avi tropikerna' och. utgör en plåga sär- skilt vid gyttjiga flodsträ översatt ”Högvacker"4 1 : I Argenting finns också en. 'o som heter Formosa: Den är huvudz ” stad i ett territorium, som också heter. Formosa och ligger. rm floderna. Pilcomaya och Berm kntngsresände som] Säger "att sandflugan ä plåga än jordens alla + ” 'asanen är inte så ny s som hus djur, , som man i" allmänhet. tror. I Europa. är det syisserligen endast med gevär, , men detta är des till en' början uteslutna ON a omöjligt. med ”sandflu- portugiser, men har nu en befolk.” ning ay. blandade raser.” Laholms Tiding.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.