so Fredagön den 20 juri LAHOLMS TIDNING ”Paccusel” =. i i rättsskan oa är i år 0 år sedan Emile ola skrev sin berömda ankla- "7; | 9elseskrift i Dreyfus-affären, som blivit aktuell för svensk Publik även genom att den ta- Gits upp I TV:s ”Kvitt eller dub- belt”, Detta är vad som hände 60 år sedan. Zola grep in.. dalen Dreytus | | Frankrike vid denna tid understöd- de anklagelserna, och trots sitt ne- kande dömdes Dreyfus. .: Tiden gick men så en dag, när-, mare bestämt i' mårs månad 1890” erhöll den nyutnämnde chefen för överstelöjtnant G Picquart, bitar av 1 en av alla tiders mest omdisk . terade processer. Se ett från de rörpost, vilket var addresseratl till en tidigare vid generalstabent Det är. I år sextio år sedan Zola « Publicerade sin berömda pamflett "J'accuse”, i vilken han anklagade den franska generalstaben . för : brottsliga 'manipulationer i sam- vo band med rättegången mot den ju- | . > diska artillerikaptenen Alfred Drey- i fus, som år 1994 dömdes till degra- dering och livstids" deportation till Pijävulsön, anklagad för högförrä- iofficer, ma jor Esterhazy, som inte hade det bästa rykte. > ' H Konsekvenserna av denna upp= täckt uteblev inte. våldsam kam-. panj mot domen över Dreyfus or-i ganiserades, ledd av senatledamo-; ten Scheurer-Kastner och Dreyfus broder, Mathieu Dreyfus. General-| staben höll emellertid Esterhazy om ryggen, och man glömde inte heller' - Alfred Dreyfus degradering utanför militärskolan i i Paris i decem-' -r 2 memor ber 1894 enligt en- eri. i. Upptakten till 'den skandal, kom går under nämn av Dréyfus- affären var en till den tyske mili- tärattachén i Paris: M. von Schwarz- koppen adresserad förteckning (le " bordereau) -! över - vissa militära | "> franska dokument, och det var den-|- N na förteckning, 'som ' Dreyfus be-|"” skylldes för att.:han/ skrivit. .Bor- dereaun hade: uppsnappats av en fransk agent på tyska ambässaden. vel - ”Skiftexperternas” . i ' jätteblunder . Det olyckliga för Dreyfus var, att stilen i bordereaun i någon mån liknade Dreyfus "egen skrift, men den bevisning man presteråde mot " honom 'i krigsrätten " var . ytterst bristfällig, 'I 'själva verket var det fem '”skriftsakkunniga”, som av- gjorde Dreyfus, öde, Dessa ”skrift- sakkunniga”, vars namn var Ber- samtida teckning, mos ment bort Piequart. För att få bort detta i vittne hk han till Afrika, och efter en full- ständigt parodisk rättegång frikän- des Esterhazy,” : 4 Zola inåste gå i ländsflykt ” Därmed var måttet" rågat. Som protest lät nu ”Tigern” Clemenceau, den elvte januari 1898 i sin tidning ”LAurore” publicera Zolas' öppna brev till republikens president med inledningsorden ”J'accuse” (jag an- klagar) vari den celebre 'författa- ren beskyllde generalstaben ' för brottsliga — manipulationer. . Zola dömdes till fängelse och .böter men lyckades fly till England, men där- med hade inte protesterna mot.do-' men över Dreyfus upphört. En vac- ker dag lyckades. Picquart avslöja en mot Dreyfus riktad brevförfalsk- ning, som hans efterträdare i gene- lstaben, överste Henry, var upp- . tillon, Charavay, Tey Go- 'bert och Peletier, skulle: nämligen avgöra ” borderesuns identetia med den anklagades handskrift, Tre av de skriftssakkunniga uttalade" sig för denna uppfattning och på grund av dessa utlåtanden dömdes Drey- >) På order av rigsministern, ge- ineral Mercier, arresterades Drey- Kus, men inte bara det. Han till- Iställde även krigsrätten ”hemliga” loch för Dreyfus ytterst graverande dokument, vilka skulle presentera Dreyfus i den ogynnsammast möj- ” liga dager. Dessa dokument visade . sig senare vara förfalskade, Härtill "Nikom att den starka nationalistiska hovsman till. Nu började Esterhazy känna marken bränna under. sina fötter, varför han flydde till Eng- land. Där erkände han 1901, att det var han som skrivit bordereaun på uppdrag av sina överordnade, : .' . Fem år efter det Dreyfus förts till Djävulsön underkändes domen över pda > Forts. Cd ers Ryktet hade gått före” ge néralen, det berättadés att han satt til häst méd handen bakom örat för att avlyssna hjärtlighe- ten 4 soldathälsningen. Översten hade: också gjort sitt bästa för att ställa honom til freds: I fjor- ton ” dar hade dragonregementet . fått ställa upp i den tidiga mor- gonstunden och öva in soldat- hälsningen ända till frukostdags, varenda skymt av drill avlägsna- des med järnhård d'sciplin — ”vi är lyckliga att få göra oss möda” brusade fram över lägerplatsen i alla tänkbara maduwationer och har vi alltså midsommarafton enligt den nya ”tideräkningen” här i landet — enligt den gamla goda - tidens almanacka skulle cen infalit som på måndag. Om nyordningen är till det bättre vill vi låta vara osagt — visst kan det vara skönt för många med två ' helgdagar på sträck, men det verkar ändå på något vis fat- tigare' när man gått ifrån tradi- tionen, MIDSOMMARVÄDRET är all: tid ett frågetecken, och får man döma efter hur det är när detta skrives på torsdagen och. efter vad" väderleksprofeterna spår, så Ser det allt annat än lovande ut. D. v.'s. midsommarvädret — blir vä! som vanligt kallt och blåsigt. Men det får väl tas som en pröv- ning, även om man skulle önska värme och 'sol. Inte minat vill Knäreds . och" Våxtorps iörotts- resp. Fåge'sång. i "GOTT ”GRÖAVÄDER” är det i varje fall, och när vi häromda- gen. "tillsammans : med vännen Hilmer Svänson gjorde en liten tur. på mindre befarna vägar i Våxtorp, kunde vi beskåda inte bara vackra och välskötta går- dar . utan också stora grässkör- dar och böljande 'rågfält. Efter regnet för ett par dagar sedan har allting också rakat i höjden med förbluffande . fart och inte minst . potatisen ser ut att bli jättefin. Men några ”midsommar- päror” : blir "det inte för: södra Hallands det men väl i Kulla- bygden. Därifrån skickade man vå onsdagen 60 ton till Stock- holm och även här i Laholm kun- de man i dag köpa nypotatis till ganska hyfsade priser, MEDBORGARHUSETS ' träd- gård börjar nu allt mera”taga form, och det råder intet. som helst tvivel om att den blir yt- terligare en pärla bland de mån- . ryra år senare togs malet anyo upp. Detta berodde därpå, att även krigsrätten i Rennes hade rört sig med - falska dokument, och först 1906 avkunnade kassationsdomsto- len en fullt frikännande och reha- biliterande dom. Dreyfus utnäran- des till major och riddare av he- derslegionen. ' ”Skiftexperterna” var ej. : grafologer I samband med Dreyfus-proceszen finns det en omständighet, som kan vara värd att nämna, och detta där- för, att den är så föga känd. Som dan nämnts var det tre '”skrift-" Dreyfus av en hk och följden härav blev, att Dreyfus återfördes till Frankrike för att sva= ra inför en krigsrätt i Rennes: Vid denna rättegång framlades | myc-- ket starka bevis mot domen av- år 1894, men det oaktat dömde krigs- rätten Dreyfus med, fem röster mot två till tio års fängelse ”under förs mildrande omständigheter”. sakt ” som avgjorde Dreyfus öde, Detta har kommit en hel del människor att tro, dessa ”skriftsak- kunniga” vara grafologer, men det- ta är ett misstag. Vid den tid varom bär är fråga låg skriftexpertismen icke i händerna på grafologer utan representerades av litografer, kal- ligrafer och tjänstemän i statliga in> rättningar, byråer och liknande. "och antisemitiska - :. SKÄMT PIALOG I ÖKNEN Svensson. gungar fram genom öknen på den vaggande kame- lens rygg. Han har färdats mån- ga. dagsresor nu och börjar tala högt för sig själv. - Å i 2 Vad funderar du på? säger kamelen.. — Sitter och önskar, så Svens- son, — Vad är det du önskar? sa kamelen, som mådde gott, ty han hade sina pucklar fyllda av vat- HK ten. — Jo, så Svensson, jag skulle gärna vilja träffa den där: killen på Järntorget, som sålde en halv liter vatten un mej för 20 kr. Det var inte dyrt ss +” Å " AR HON MIN? henne till sig och Bä: -— har din mor bott hos o£8 1 or Hur länge tänker hon ligen? stanna egent? i a blckna de. Han drog BI TEN ". : DAGENS SKÖTTE. - — Det påstås att skottar som ska på" maskerad helst klär ut sig till Napoleon. : i: Ja, det är därför att di ska kunna hålla ena händen på plån- boken hela kvällen, =. oc 3 > MISSLYCKAT "ic = Nisse tappade en femtioöring och jag hjälpte: honom att leta: -— Lyckades det? ' fe nittade den själv. lr . Nej, han KREV SOM VANLIGT. . Ur Svenska. handelsbankens personaltidning, HB-remissan,. lA- På gammal dam kör in på " banken med en chec — Var vänlig och kvittera. på an, sade . bankmannei bekelögt. går det till då? undrar dam se Siv bara ert "hamn, pre- és ” som "ni gör när ni skriver rön ga amla « damen skrev 1Ang- samt och' omständligt och över” lämnade . checken till bankma , som läste ”Prån tillgivna tant "Augusta. ett dessa var sakk skrivteknik : men inte i grafologi. Det var inte heller någon ovanlig - företeelse att i de fall där skriftex- pertisen kom till användning gra- fologerna i regel stod i opposition till de ”skriftsakkunniga”, "År 1896, två år efter det domen över Dreyfus fallit offentliggjorde den franska tidningen Matin den för Dreyfus olycksaliga förteckningen i facsimil. Detta gav anledning till tolv nya undersökningar, och det "visade sig nu, att alla de tolv un” dersökningarna kommit till den be- stämda slutsatsen, att någon identi-, tet inte: förelåg och att Drevfusi töljaktligen var oskyldig, Dessa un- dersökningar hade utförts av ve- kapligt bildade grafol därs ibland den framstående " franske grafologen = Crepieux-Jamin. och professor Preyer. Vad som led ne, derlag i Dreyfus-processen var allt=" så inte grafologin utan den dåva= ran ”skriftexpertisen”, vilken ar. betade fullt isolerat och inte tog. några grafologiska synpunkter'i be= traktande vid”sina bedömningar.: I själva verket firade grafologin en lysande triumf i samband med Dey- »! fus-processen. | sc 2 dlarik Degerman | Pe vin Ehor? sa hon. Jag trod- de att det var din! . v NL £ klubbar ha vackert väder till: g-,. na stora festligheter i Hallaborg i ', med "skiftande röststyra, käppar-- jaa ven och dragonerna blev röda 1 ”arisikfet .av” ansträtigning Sch i upphetsning, ingen visste riktigt hur det skulle låta, "en skvadron Hfick permissionsförbud ' för att ' den viskade, en annan blev utan I frukost därför att den kom' i o- takt, adjutanterna red om varan- dra som ' yra höns, men fjärde skvadronen "fick beröm för en vacker, ' melodisk och individuell ' prestation. . Alla de andra skvad- för att lyssna till det goda exemp- let. och lära sig knepet,'men i 'det avgörande: ”- ögonblicket. 'molteg ; fjärde skvadronen: de' trodde "s'g Inte till att kunna göra ”om det! Det var förskräckliga” morgnar. Till slut”, hittade, översten -i-öin förtvivlan på "att lämna. befälet åtirr eta =" örare. Han borde väl kunna få fram den rätta klangen, han fick öva in det Bom "en teaterkör; "och översten bedyrade, att general. säkert fått sin olyckliga idé på operan i Pe- tersburg, ' då -'det - spelades. Livet för: tsaren. 'Sådana artister har vi inte här, stönade översten. Det blev:heller inte någon stör- fe” framgång med 'soldathälsnin- gen vid inspektionen: När generaz Jen ' höll "stilla: på sin vita häst, årog blankt, reste sig i stigbyg- larna och ropade något göm in- gen :kunde' uppfatta; blev det först. en liten paus, och ögonen satt som stela tennknappar un- der ” dragonmössorna, men sen kom det som ett dovt hundskall på det gamla ryska maneret, Al- la lektionerna var som bortblåsta, Generalen log sötsurt och vände sig mot översten: ”Vi skulle ju bemöda oss att komma bort från drillen.” ” = ”Jag är lycklig att Av: | redrik Böök - få göra mig möda!” svarade över- sten med en röst, som nästan var kvävd av förargelse' — och det lät i varje fall bade s ntant och individuellt. ;" / Men soldathälsni nged,. vax inte det enda bekymmer som översten Hade haft. vid inspektionen. Det hade också varit: en försmädlig |, historia: med tornuret på "slot- tet”. ”Slottet” hette det, men det var . alls inget slott; ' de var en fyrkantig låda av sten i två vå- ningar, , och 'den var byggd vid mitten av adertonhundratalet som kvarter :. för ' storfurstarna och högdjuren, när de kom på inspek- tion — därav namnet. Året runt stod slottet tomt, och det var där- för inte att undra på om det ena eller andra -mankerade, när det skulle tas i bruk för ett par da- gar. Men.nu villé olyckan, att den äregirige arkitekten satt ett torn ovanpå taket, ' och där hade han installerat ett ur, ett konstur var det till och med; meningen var att det skulle tävla 'med det” be- römda underverket på rådhuset i Prag — arkitekten hade pansla- vistiska sympatier, han hade vas rit med på de slaviska brödernas kongress 1' Prag 1848. När kloc- kan slog tolv, öppnades två luc- kor "på tornuret, en trumpetare blåste signaler, och tolv figurer vandrade långsamt ut ur den ena Juckan och in genom den andra; men det var inte de tolv apostlar. na, bättre upp, det var tolv ry- ska soldater, en kyrassiär och en husar och en dragon och en ulan och en kosack och en lansiär och en. sibirisk jägare och allt vad gå 'andra pärlor, som finns 1 sta- den, Pampiga trappor i halvcir- kel leder upp till trädgården, där det blir stensatta gångar och för övrigt mest gräsmatta- med en och annan: rabatt: Pricken över i' blir "Stig Blombergs 'nyaste konstverk ”Dansen". Snart åter- står endast för 'vägförvaltningen att rätta till och lägga om trot- toaren runt om ' och det hela bör väl: bil klart till Lagaholmsspe- Jen. Den enda sak; som man kan- ske borde tänkt på är .— parke- ringsplatser. Kanske kunde man dragit . in ;trädgårdskanten mot Ryssgatan några meter och ska- pat en parkeringsplats där. Men givet . är att den i :mvcket hög brad hade förfulat hela partiet. Man -får väl försöka ordna med parkering i Vingesgafan i stäl- MIDSOMMARTRAFIKEN kom- mer att. bli rekordartad och re- dan i går hade rikstvåan:långa karavaner äv bilar och bussar. De flesta körde hyggligt men ei och . annan. vrålkörare finns. ju alltid. Vi vettigt så att vi slipper undan så- dana. hemska ' olyckor. som" det var förra veckoskiftet. på skilda håll 4 landet. Alltså önskar vi Er alla én glad och fridfull midsom- mar, Tobläs.: ronerna : blev kommenderade ' dit . hoppas att folk: kör |, Historier. från. Hallandsåsen: "man kunde hitta På Det var '6- erhört imponerande, e'ler rättare, det hade varit — för tornuret ha. de stått Stilla i många år, så långt "man kuunde minnas hade den spräckta urtavlan aldrig ' vi- sat annat än halv sex, och, du vorna 'satt ostörda och kurrade PA" pläthuven. "Det hörde til fri den på läigerplatsen — he'a re ”gementet skutta Tätt 'en 'chöck om visarna plötsligt givit från" sig; någrå 'orostecken, . Men generalen "var en fjäsk, törhuret måste sättas 1 gång till hans- ankomst, ' förklarade över- sten; - en - ny hel urtavla skulle upp, s'agverket. skulle smörjas, klockan "skulle: slå, trumpetaren tuta,' "och .de tolv ryska soldater- na”: vandra < runt... som ett urverk, över. sten 'fafn Inget i annat ord för det |. 1 håstighetén. . En urmakare blev hämtad från Suvalld, och hah satt där uppe I tornet i två dar och mixtrade — han” rekvirerade olja öch skursand. och mässings- tråd 'och järnlod;” 'söm "vägde ' ett pund, 'och hamprep 'och vodka och | sen' kom han ner och vär inte ens. nykter. Han. höjde. armarra mot himlen och svor på att'helå verket" var sönderrostat, det ha: de ' regnat in, och vad duvorna hittat på i slagverket ville han inte ens säga — den onde själv skulle inte kunna få nån rätsida på det, och urmakaren' for till? baka till Suvalki under förban- nelser, för 'intendenten vägrade att ge honom någon beta'ning för hans "arbete, det kunde varit kvitt med vodkan. ra Nu var goda råd dyra; men a så dök där upp en liten jude; som brukade hålla till på lägerplatsen och uträtta 'diverse kommissioner både för . officerarna och man- skapet han . kunde » fläta galoner och slipa rakknivar..och ta ' bort” gravrost ' på: gevären. Klipsk var han, "det var inte frå- ga om : annat, men hans rykte vår inte det bästa,' till officersz logementen vågade han sig” Ante fram. förrän mörkret fallit, ”och då var han inte alltid ensam, .på- stods" det. Nu ”rharscherade: han emeHértid upp på överstens altan mitt på ljusa dagen och bad om "ov att få undersöka maskineriet i tornuret.: Han blev ögonblickli- gen utkörd-och fick en 'askbägare efter sig, men :efter : projektilen följde också ett'vresigt tillstånd att få göra försöket. Några tim- mar senare begärde han företrä- de på nytt, "och, han bedyrade vid sina fäders, gud att: tan- skulle få tornuret till”att gå runt och de tolv soldaterna till att mar- schera” "varenda ' gång middags- timmen slog '—' det vill säga," så länge, generalen var på inspek- tion, för "den avlägsnare framti- den ville han ingenting lova. Och för all sin möda vi'le han inte ha en enda droppe vodka, men fem- ton - rubel I förskott, KHlingande mynt. . St « Det var öjt billigt,” och den lille — bleke ' och” hostande "juden fick sina pengar. Morgonen kom, då generalen skulle infinna sig, och duvorna flaxade oroliga kring för: uret. gick, visarna tornet, snurrade 'på, litet. oregelbundet, tyckte de: mest kritiska L= men ingen, kunde , bestrida, att Iklock- slagen var de riktiga: Hela rege- mentet . höll. andan, när det bör- jade lida .mot middagstiden, ge- neralen och översten och hela sta ben var på väg till mässen, där frukostbordet med sakusjka; stod |? den 'glesa' skuggan. av dukat i akaciorna — en bedårande syn! Och just då började tornuret ho- sta, luckorna "gnällde, "men" öpp” nade sig gjorde de,. kyrassiärens silverharnesk' blänkte:i' solen, och efter honom tågade "alla; elva fir gurerna fram f en lång tad. Ge- neralen ' stannade: mitt på” pla- nen, betraktade processionen" och fick 'det hela förklarat för: sig; och "det : var inte så lätt, för de yngre : officerarna hade "aldrig sett figurerna förr; (och de äldre hade gömt bort. dem. Genéralen gjorde den fina psykologiska. ob- servationen, att söm man, bevittnar dag efter dag för!orar. sitt Intresse'så' "att man inte. längre lägger märke - till de- taljerna: och han häpnade över det glada sorl ” av bifall, varmed. denna anmärkning mottogs... . ÄR DET DU: som låter Ditt barn springa utan tillsyn 1 trafiken TANltsammans |. . ett : skådespel, | = predikan: Nis Lindbloi - YSBY, KYRKA SABBATSTANKAR rot a: Kl uren och ordets predikan Strom Gud. Naos «' Davids -19:e psalm utgör 'en mäktig lovsång till Gud den hög- ste... Här -' framställes himlarna som förkunnare av Guds ära. De nå" med" sin predikan världens ändar. De bringa, sin 'ord'ösa lov- sång ut över hela jorden. De pri- sa :.Skaparen för hans händers verk. '. Uttryck ”glves' åt solens glädje, : solen; . som : sprider sina värmande strålar över hela vår jorå. : I på 2 Det är väl ingen s som är blind för naturens härlighet. Man nju- ter av den och gläder sig åt den, I stora” skäror far” man ut till ! stränderna för att få sol och bad.! Man. upptäcker skönheten iblom- mornas och. trädens skrud , och man tänker med .välbehag på den j frukt, "som sätter och: mognar och inom ej alltför lång tid ska bärgas. Men 'förnimmer man na- turens väldiga tal om Guds ära? Det är bevis på”otro att icke'se' Skaparen och att icke bekänna; "Jag tror på Gud Fader, allsmäk- tig, himmelens öch jordens 'ska- pare”, och att icke förnimma Guds: stämma 1 den' härliga och praktfulla natur, som omger oss, det är att vara ' döv. Ty:så tyd- ligt predikar naturen för. oss om Gud och hans' slösande rikedom ochigodhet, Men människan vän. jer sig vid allting. De som t.. ex. bo. vid en järnväg, där tågen of- tå gå förbi,” bliva: :snart: så vana därvid, . att. de ej! lägga” märke till de passerande tågsätten. På samma sätt. är :det med oss män niskor. VI äro "så vana wid; "den predikan om ”Gid,. som: naturen genom 'sin : prakt. håller, att 'den' icke” gör hågot ine tryck på oss.; Men :fblana förstå vi att det är Gud som talar. Och det är när himmelen” och jorden på den Allsmäktiges vink talar med stormklockoörs och dombasu- ners » ljud. Det är en: betänk"ig brist hos en människa, när det gäller :- hennes -- förhållande - till Gud, . hennes tro, om hon icke har. sinne :för, hur : naturen för- täljer Guds ära, en; förkunnelse, som :aldrig avbrytes.' Deri ljudér ständigt, icke: blott från himlar- na utan ock: från jorden: :: oc - Midsommar vill fästa vår upp- märksamhet : på denna naturens predikan om Gud och få oss att instämma -i . psalmordel ”Ack när så mycket skönt i varje åder av skapelsen; och livet sig förrå- der.' Hur skön då måste själva; :' ikällan' vara.” Den. evigt klara! När jag upptäckt Gud I naturen, vill jag 'säga.. med en annan psalm; Vi skulle jag allena då i denna” tid otacksam gå, När allt sitt lov dig bringar? O Gud, som "äran: hörer till, Med lov till dig” jag. höja. vill: I tron min an- des vingar.” ” "(Psi 475:4.) Ja, må Vi icke glömma att lova Gud för den g'ösande”; rikedom, varmed han strör. ut även om vi hittills vandrat liksom blinda, må vi, se- dan" våra ögon ' öppnats, : aldrig glömma ' "Gud. i Må även vi "upphö- ja Guds ära och prisa hans hell. ga namn. sta : - Den Gud, vars ära himlarna förtälja, har också en «annan för- kunnare till att predika om sig Pland människorha, nämligen or: det.” Med ännu större glädje talar psalmsångaren, om .Guéås ord, där Gud framställer sina fordringar, men också sina löften. Gud up- penbarar där, kort sagt, sin vil- Ja. . Mycket förmår Herren med sitf..ord uträttd: hos människan, :| som tager emot ordet. I den 19:de' psalmen talas om vederkvickelse och vishet, glädje och upp'ysning 1; samband med vad Herren ge- nom sitt ord giver &t människor- na. Kanske äro människorna än- m mera oemottagliga för ördets än : för naturens för- kunnelsé. om -Herren Gud. Och ändå är" Herrens ord, hans lag y örgeyte försam 116.45 Cityprast ' 5 Göteborg. och bud mer värda än ålt an- nat: "Alt annat är underkastat förgängelso och död, .men "vår Guds ord 'förbliva evinnerligen.” Upphöjer. naturen Guds ära ge... nom sin tillvaro, så gör Guds ord det ännu mera, så mycket mer som de äro budskap t!ll oss män- niskor. I dem ligger frälsning och vigt Uv. inneslutna, De verka, att syndiga människor lära. ktän- Guds ord kan förvandla männi« skorna från att ha sin lust I vad orätt och Gud misshagligt är till att ha sin glädje I Gud och hans rättfärdighet. "= > Midsommartiden med dess nä lighet vill fästa vår uppmärk- samhet på : Skaparen, don .alls- mäktige Herren. MA vi då 80 hans storhet och ära och lova Honom. MA 'våra ögon också öppnas för att Han är den barmhärtige Fa- dern, som med sitt ord vill brin- , ' ga oss närmare FHonom- och bo- rika oss med nåd och barnaskap. "Amen, us een Text: Pe, 19: 210. RADIO : "Forts. fr. förbg. sida, x "> MANDAGEN DEN 23 JUNI : SC VPROGRAM I RN Vardagsmorgon." Gram ; ” Vadar Ström . dagsblandning. 120 Boj. sträck -tänjt Gymna- stik! för" beta amiljen med Gun- 40 Morgonandakt Bibelläsning 'och!« bön fav. biskop Mantred ' Bjorkqusi Farten se 00 Nyheter och väderlek. ' + lo-day $ tips : ”8.30—6.40 Treffpunkt 'Schwedén. "tur , Fouristen LLUV Musik under arbetet - 12.0 Dagens dikt Lunchmusik. 12.30 Nyhetes' och . väderlek. Börs. 12.58 Tidssignas | , 13.00 Lätt, på grammoton. > ; 14.00 Promenad I skogsbacken, : .: ' Lektor Kari-Enk Johansson H 14.15 Varnieteorkesterr spelas under" ' - ledning -åv Egon Klerrman : NS 14.45 Bilder från ,dungeln: Over". svaäamrungen : Norah Burke" ' Övers... Sten Re : i 15.40 Riksronden 15.10 Eftermuddagskonsert. , " Stockholms filharmoniska orkes- "ter Durs Vittorio Gu” . 16.05 Lars' Berglund vocrättar om en törtalskning | Portugal 1925. 1620 Jose Albeni2? orkester cv co +». Stockholm . Sten Söderberg och Allan Rosengren 17.00 Solistprogram: L Henn Du- tileux; Sonatim för lön och . Lundéo. 2 Fran2 Schubert' So- natin g-moll för moln och plano op. 132:3. Nir Georg Calleryd -och Elis Lundén " 17.30 Barnens juriföljetong Astrid Lindgren läser ur sin bok Pippi "Långstrump 17.53 Störapport : on 18.00 Or en Irammofontimme den / : 21 juni 1938” . 18.30 Brev trån "Närke Irja Bro- wallus - . 18.50, Meddelanden : SS KE 1855 Väderlek : oo 19.00 Nyheter Dagens eko" 19.30 Populärkonsen av töoteborgs radsoorkester under tedning, av . Stig -' Rybrant Medverkande: Alex Portnott och Otto Broz, « plano - 20.00 Om 128 var Qobinson Med " grammofon på en obebodd ö Robinson. Gerda Boéttuus 20.40 Regn + bår Radiopjäs av Ter- "jer "Vesaas Översittmng: Cilla Johnson Reg: Hans Lagerkvist "Personer: ” Valbors Barbro - Larsson. Björn — Hans Lind- Ula-Bella Frdh; | gren. har - - Margareta Erook 2115 Franz Schubert Valses nobles öm "7 LiH Kraus. England, lano” 255 Bilder ” ur mitt tiv” Molke maa berättar ” Sjätte .av- Zn "Svensk. karhmarmusik r Os- - kar Lindberg: Tre, sånger Vid flygeln: Stig Westerberg 2 John "" Fernström: Kvotet för bläsi- . strument op 59 Knut Hultberg, föj. Uwe Frlednichsen oboe; Olot . gard klannett. Harry. "+ Axelsson fagott och Bo Kjel dén, born 22.15 Nyheter "och väderlek. 2230—23.30 Jazztimmen. na Guds vilja och göra efter den, av k dann 6.30 Nyheter och väderlek. I Måne: - ls 15 Calling all Tourists. I News and"; Nachrichten ' und Informationen . So "plana Hennk Daly och Ehsu NN . Kan —- Catrin Westerlund: Mor H KE an 08) | SN OR CO L LITT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.