« € länder, ärl vittnar om, 'så- inte är "> GY och därmed varningen till Tito "> BALLONEJ BLOMMAR o gon tid och bina får van om når att besöka alla blommornan, . Vad «Ingen större" trädgår = utan "bin, . borde vara. en . ann » Paroll, Mer och mer har man ock- - Så börjat för: stå, vilken nytta bina -: gör för: växtodlingarna, och man .ektar sig numera som väl är. för ga Insekter är faktisk bättre öde än att lida € död på grund av gitt,,- » värda . ett en kvalfull et n.de däri -deltagande bina prak« tiskt taget slita ihjäl sig på mind- än” sex : veckor. De - bom" födas under ber betydligt mindre ansträngande aår- bete: och lever kvar. över hela vin- "att spruta ihjäl dem, Dessa nytti. 7: sår nder- honungsdragéts höjdpunkt. : hösten, har ett -' LÅHOLMS TIDNING . Sommarens flytande: 'guld:. fr FÖR ' BINA : BETYDER honun- gen livet. Den: amerikanske fors- . karen - Téale. säger: . ”Den bety- "der föda och värme under. vinterns kyla, den :bildar. bryggan mellan åren och grundvålen .för släktets liv. Detta flytande guld är förmer .än det vanliga, förmer. än' en sym- "bol och ett, medel för varuutbyte += det är rikedomen själv, utaytt- "Jad i livets tjänst”... Om" man. skulle famla in” "acktar |” - från samma bioinmöor som. bina och låta vattnet avdunsta, skulle nan ändå inte få honung. Kemiska förändringar som sker inne i binas kroppar, är nödvändiga , för , för- Vvandlingen. . Så snart ett s Usin honungssäck, börjar. dess 'ke- miska fabrik fungera. Vissa svalg- körtlar” prod tern, ibland ända till 8-9 månad; "> De bin, der > honungsdragets " ”brådaste : tid, får som sagt njuta blott bråkde "den så lång livstid. Sd > Hur långt behöver bina” flyga för att samla ihop ett kg härlig. hö-. sNung?: Det är en- fråga, -som man undrar över. ibland, - Expertisen har räknat ut, att även i trakter, som födas till världen un- ' ka blandas med nektarn. Under 'det - att: bied flyger hemåt, börjar nek- tarns vanliga ' socker, . rörsockret, att piraten till druvsocker. och ov 0 larligt misstag” En nybliven rekryt. blir be- ordrad in till tjänstgörande dag- officeren. "Han kliver friskt på, slår ihop klackarna och ryter:- i Fanjunkare!t, 58. ; Lejon an- ”mäler sig! : Favjunkaren, som i inte brukar: tappa fattningen i första taget, spärrar ögonen i den. åinträdan- : al de och säger: . 7 ja — Det är bra! ”siä p in dom ett och ett! ',. Tiggare med månadslön »Tre'nattklubbsägare med: vär” ståt etablissemang vid Place. de la Con- trescarpe i, Paris har, anställt sju” män ; och två -kvinnor som tiggare] 5 Pån torget. De: anställda. måste. tig- ga från klockan . JC på" kvällen. fill klockan 3 på morgonen. Deras iobb är, att, antasta ; utlänningar, främst amerikaner, som besöker, .nattklub- barna. Yrkestiggarna, ar . såle- des för 'den ”lokala koloriten”, Må- nadslöherna varierar mellan 200.000 och 300.000 franc,'d vwv: s' 250—375 kronor, varvid: tiggarna.: självklart honungssäckens innehåll .till yngre arbetare, som. flera "gånger ned- sväljer och åter uppstöter massan tills den ' blivit ordentligt blandad. 1 där: det är gott om h mor,” representerar ett kg KOnung en 1 flygsträck Därefter den ännu tunn- : flytande och blott. delvis" hhögna "170.000 kr, mer än: fyra ånger > Jordens omkrets. Det är en fantas- tisk. siffra, som ger ett gott. be- Erepp om binas oerhörda flit. Bi- öv Pa är mycket intressanta djur att "studera och den som: en gång bli- vit biodlare har svårt att: lämna :.denna hobby, «.: 3 ETT ENDA Bl, som arbetade så . länge vingarna höll, skulle. aldrig . =, -kunna insamla ett halvt och ännu : mindre ett kg honung, För att kun= na” samla ett kg honung i kupan ve erfordras omkring 75.000 laster nek« ' ”ctat "enligt : andra uppgifter 50.000 släster, "Man har räknat ut, att ar ' Öbetsbiria. från en enda kupa ,på en "dag besöker mer än. 250.000 blom- or; "När de återvänder hem och ' ;deras späda vingar utom kroppens iegen "vikt. har att uppbära en ho- : : ungslast, motsvarande : hälften "därav, flyger de ändå med 'en has- :itighet av 25 kr i timmen, Är. fär- den lång, måste. de dock: slå. sig. «. "ped" och vila. ibland. :Det härder, att de på grund av trötthet faller ; « Tfött, gulgrönt och:orange. Oberoen i vaxkh öppna cel- ler, Överskottet af vatten i lösnin- ' gen avdunstar — och när massan antagit honungens konsistens : och . sammansättning, ' till slutas. celler- na med vax. Då är honungen fär- dig för biodlaren att skörda. Som man ser är binas honungsskörd ett > komplicerat kapitel -- 'det räcker inte bara med att insaröla nektarn "i: blommorna och flyga hem -med den. Mycket arbete göres hemma 1 . kupan -för att. fullkomna ' denna - härliga vara, denna. produkt. från ” naturens egen verkstads = + -HONUNGENS FÄRG kan varie- ” fa från den välkända gula till vin- de av färgen är honungen ett nä- kt och 1 ' som Jäkarna brukar ordinera till barn och till patienter, som vin återvinna hälsan vid svaghetstill- ' stånd.” Honungen ' verkar som ett milt laxativ och lindrar hosta. Den begagnades en "Bång som -råmaterial äger. på att' tigga, vid "lisig in i G - en | När Ios : chiclerca: | ijä nå, vid Tegnperiodens början fran andlighet, tideräkning oc > + sö EN ”M, Peté och de "angränsande : delarna . av Mexico 'och Brittiska Honduras Batt ' genom saften :från säpptillträ- det tillfredsställa all världens: tugg- så ensamheten och vildmarken: hel i våld. I våra dagar. är - dessa melr länamerikanska områden -'så - "gott som helt avfolkade, Människan har tröttnat” på - den tvinnerliga” kamp Ken mot skogen och träskmarker nå, 'mot malarian och 'hakmasken. Vildmarken har. för: långe” sedan "tagit igen sina förluster och sopar snabbt undan alla spår. I dessa ogästvänliga tropiska ak. ters uppstod . emellertid; för > halv annat Årtusende sedan der främs"- ta av”de mellanamerikanska. bög 2 kulturerna: . »=;, Maya-iodianernas, längt mindre. känd och. omskriven | 4 och inikafolkets mat nattklubbarnas Ingå och får behålla vad de'får i allmosor. vid en rättegång ' mot. en av tiggarna har detta kunnat avslöjas. Det kom fram, att: den" anklagade” hade :er månadsinkomst på 1 miljon franc, en. akademisk, lärare i Pa; it 40 proc av optikerna hade 7, "fel glasögon Ir De ' "amerikanska" 'oplikerna" var samlade till kongress i Hot. Springs i. staten" Arkansas, De: lokala häl; sovårdsmyndigheterna 'spelade ett spratt mot de hederliga ” optikerna. 148 - kongressdeltagare söm ibar ögon måste und läs Hollt högre "stående ' krigarkultu: fer. ; Om. den i ändliga” odlarbragd | rm; Mayafolket , utförde unde svår | ta yttre förhållanden , Berättar "den! amerikanske arkeologen. -F Eric.: Sj fall. Boken bygger dels På de ti- digare upptäckter :' som forskare (bland ”dessa' "svenskarna" Sigvald på .mayansk Jord samt" inte” minst på: hang. "mångåriga" Samyaro med nutidens mayeindianer, vilka ännu i stor; .Utsträc kning behållit sina staterades att 40. procent: av opti kerna -bar x felaktiga: glasögon; ; Hr Jean Dupont. samlede paa' alle slags menigslose ting: 1.sine, sidste leveaar- koncentrerade. han sig om för r få "kingarnas mjöd, " och " vi- ned. I: någon och : drunknar. Häromdagen landade ett ; futtröttat bi på min kind. Jag lät ' >» det sitta" kvar "och vila en stund. ” Rätt "som: det var, lyfte biet”och "Hög bhern' till sina kupa med: sin ”Jast. "Om man inte slår efter bina," så :sticker de inte! Blir man stuc- sken, har man ofta själv skuld till idet on + BINAS HÖNUNGSUTFLYKTER sker. inte på en slump, Man skulle 7 kong - trö,' ätt ett :bi flyger. från AI” deå ena arten blonima till den 'andra,. men så är inte fallet, Varje bi. håller sig till blommor av en. och samma art, Ett bi flyger allt- "så inte från äppleblom till päron- "blom, eller tvärtom. När det kom- . mer tillbaka till kupan, är dess ho- " nungssäck' fylld -med nektar från | ett. slags blommor. Det är detta .faktum, som :gör bina till värde- fulla - bundsförvanter överföra de pollen från den ena : blomman till den, andsa. Forsknin-. ' gen anser, att om jordens bin och humlor-' plötsligt . dog - ut, .. måste ” samtidigt omkring 100.000 växtar- ter. försvinna, - : l KÄNSLORNA - Av AV- SK) "OCH ÄCKEL över. mordet på Imre Nagy och Paul. Maleter blandar sig ett element av tack samhet — tacksamhet över att kom- munismen ibland avslöjar sitt rätta väsen, skriver Stockholms-Tidnin- gen (s), en av de'socialdemokra- tiska-' tidningar - som. vågar sjunga ut mot kommunismen; ” Det är bra' att det sker Y en kd då det svamlas så mycket om folkfront, om försoning, om fred= lig samlevnad.' Är försoning mij- lig "med en ideologi för vilken brutaliteten, mordet, lögnen och ” terrorn är naturliga pttrycksme= vlel?; : vo Än en: | gång har man orkat -tada upp alla de vanvettiga an "il lagelser, som det-är brukligt 1j ' | " kommunistvärlden. att mobillsera . "vid sådåna här tillfällen och en> "> ligt vilka tiotusentals förut dömts | sill döden. : NAD AVRÄTTNINGEN. A AV NA- och dennes meningsfränder 1. andra det. '. om styrka 'och tillförsikt. 1. Kreml: in ): ; Inte ens 4 när hans ställnbag utåt ter slg starkare och mer, kon 'Boliderad än . någonsin: känner ' ,sig Krusjtjev säker, Aterfallet' I "stalinismens brutala metoder visar alt han plågas av diktatorernas t vanliga åkomma. - 7 fkuggrädalan. É sd anger, Svenska; Dagbladet 5 samering.: SN Vaxkakan är bisamhällets skatt- Den är ett i bygEnadsvork som” man "ständigt . måste . stanna i: beundran: inför. Trots den rinnga tjockleken hos vaxcellernas- väggar är kakan myc- ket stark. En del av en. vaxka- fom. själv väger: 50 gr, kan ka, innehålla 12.500 gr honung. Det är|' : blott de yngre arbetsbina, som kan "frambringa vax. De samlar. sig i ”klumpat för att frambringa värme. > Småningom ” börjar vaxkörtlarna .på kroppens - undersida - träda i funktion.- En vätska' träder ut från dem, som stelnar i luften. PA detta "sätt uppkommer på - bakkroppens - sista fyra segment åtta tunna, näs- tan genomskinliga, fiskfjällsliknan- . de vaxplattor, som utgör Fåmate- rialet för kakbyggeti « >. - .Binas värld inrymrier både ”skön- -' het och mystik, och skalden Mae- terlinck har rätt, då han säger: > . -— För den,som lärt känna ' bina blir én sommar utan bin lika "tom och trist som en utan ? fåglar: och blommor. : | Myrorna. avskyr ' 2 fiolmusik::.' > -Här en lädjande nyhet em som= mar st e ' som ':hemsöks av nlyror:, En” av de: stora engelska veckotidningarna gav i sitt senaste nunimer -publicitet åt följande lä- EJ hrev; "Sedan många år tillbaka da vi ett: rtesultatlöst krig riot 42" miljonér "myror. som: invaderat årt hem. Ingenting hjälpte. Min on började då spela. fiol Och' 3e, stler ett par veckor och sedan han lagligen utförde sina musikaliska svningar. under flera ' timmar, för- svann' myrorna. Jag ber redaktio- en att undersöka huruvida myror- vå faktiskt kan” skrämmas bort nd hjälp av fiolmusik”, Tidningen |; sar i anslutning till läsarbrevet in- 'ervjuat en rad experter, Flera av Acm håller med: brevskrivaren och anser att det är mycket. sannolikt att” myrorna inte tål fiolmusik och Förtrotiga stinder " Svar till ”Född för sent”. Vet ni; i ert fall skulle jag inte ta" det värr kända föratt vara ”skrivlas fa”, Det. är inte alls säkert att de två kamrater. ni kontaktade” "inte skulle ha velat träffa er — om ni kommit 'åt deras håll. Men de kan- ske tyckte det 'var ett helt före- tag. att. svara på brevet, sköt upp det och sköt upp — tills 'det föll dem ur minnet. Vad er hya vänin- na beträffar kan det vara detsam- ia med henne: hon tycker säkert om att råka er, om tillfälle ges— däremot kanske : hon "rent ut'sa sig karundersökning; varvid det -kon-|. :lket” främst bygd på de andliga vi hela "så "hårt. Vi svenskar; är ty-|” utveckling, från”: omkring -'300': till 900 e Kr, med, centrum £ de nämn- da områdena av Guatemala, Mexi- eo "ock: Hohduras.: Deri,var således ungefär samtidig; med" "de. övriga di. rikt . gummituggare, då, ger de, sig ocks 1.250 kronor, motsvarande lönen av [ER Sa I, sin, bok, The. Ris and! för Linné och Gösta Montell) gjort, 'dels j på 'Thompsons' egna utgrävningar St: : | tjänstgjort som fayälk nådde sin höpa utveckling somtidi, . aan indianska högkälturerna. I I motsats tll dessa gt med flera o av ste av alla dygder - , var den ermel- . aldrig sågonr krigark lspråk var: ”Leva och md leva"; för honom, 3 var: Könnyren Hill: medmännisk | an den viktiga- åstrologiskt sylta, därfö att söka bestämma” vad "inverkan dessa gudar; hade på den ' mänskli- Ja lyckan och å igt je, Från dem upplog Mar Fa åtskilliga gudomligheter, och är= de än f ulturén. var i grunden en sjord- rukarkultär” med 'en in ecklad're- liglög ”påbyggriad.- ” Antalet” judoms ligheter, vär. nuitomördentligt. Många 'av gadarna' krä offer, också. mä 202 svårt , att. smälta all .denna” påverkan med sin egen kultur, blev följden ändå en énabb tillbakagång . kulturellt sett, I höjd med den- bildkonst / de un- der; 800-talet, skapat nådde de ald< are eng Hill närmelseyis, När span- iprerna. i början av "1500-talet er- lövrade' Guatemala hade det mot- sats till.i flera” kitektoniska nymodigheter, "menhur | de övriga mel-!. Nu ser Jag att man L Amerika konstruerat en robot .som kan : spela schack,: "Men; > tillägga ” det, - - Alex Bernsteln; som uppfunnit rö= a ' boten, besegrar honom varje gång, « i Detta tycker jag är snudd på en - önskedröm för en uppfinnare. Att , konstruera en robot, som är dum= mare än en själv. - s Men det är en mycket" vå tackar han för en god matéh. Nästa numme? är : naturligtvis . en robot. som :spelar bridge och » vet exakt i vilket ögonblick han” "skall spark; Stefan på "bes '. "netto Md a : 1 min un dom ansåg s jag mi mig ha gott mekaniskt handlag, men den : . vanföreställningen: gick. över. när ' köm att gå RNE mål es Ilningar« got 'som skedde" för"allas bästa; den måste ha, blod för, att. inte f förstöras, el f själv inte "skulle förlora "sin; ; kraft, Det:-var -niajsen som var Mayafols kets- enda ' verkligt livsnödvändiga sädesslag, deras öde" var' för "> Mayarikets största stad var Tikal, Varken denna : eller: andra. städer | : tycks emellertid hå haft någon fast bostadsbebyggelse, Under de' tidiga skedena av den'mäc yanska Eulturepokerna tycks'stads- byggnationen ha varit fämlige 'ringa men fram mot 800-- talet. hade I tem- nått en svensk ”Tegitån imerad . läkare”. sostnadsfritt mediet ka fråg från läsekretsen. cFörse frågorna med: lämplig . pel< och Pyramidt och uppgiv helst ålder och kön, D givet. ett envars och Pyramider: som uppli både” arkitektoniska; " Mayakulturen. är ; dén enda; | kul - |opartiskhet sökte sätta Big in I bår ;|dena.”Dess blorästring” och fall tjä- nä, "där domaren med föredömlig | tur FÅ ika som "kan jä med- de i Garnla' världen, Mayd var nämligen .dén"” enda- som utvecklat av [ett hieroglyfiskt skriftspråk. Någon I mera fullständig kännedom orii, det- | ta-mayaspråk ; säger SM emellertid inte,: hittills har endast "ett relativt no sbetydligt antal texter blivit tyddå. |" Der måyanska ”räknekonsten xkänr ner 'vi emellertid bättre gerom dd. många "påträffade astronomiska" bi na, 1 fråga om. siffersin- har därför som ent keställare för | kades 1 andra. åvseenden än'”vi; och hur man” genoni att "studera den mayanska kulturen kan få fram den ; sanning: vår kultur tveksamt accepterar, att andliga ' värden” är mycket viktigare för både nationer och "individer ' än. materiellt :, väl= stånd”. Till och med tideräkningen, som utgör en av Mayas främsta in- tellektuella "prestationer" "hade? sin garnas inflytande på tillvaron, star- os$” d ” samhällsn dl: ne överträffade. Maya til och För mej”, säger Th ,'”be- |de. Klassiska europeiska: kultur står det största": problemet; vad ina, Man värderade siffran efter d som gjorde. att Mayakulture ”tyc- [plats i tiff grund” i denna ' inställning: på, det jz andliga; Ingenstans har tiden, da- |"; gt bevaras ' Märk breven FOKTORN SVA: d dem till redak- parat, som” består. dels av ett. lätt lugnande”. medel, och. dels av ett medel;'som dämpar i pulserna från "TA ägaren måste lägga in backen när s,. vilket medförde”, att. had skulle framåt. Däremot håde "teoretiskt sett 27 genom att lägga: "ån 'fyrang' växel kunnät backa i 220. kilometers" far : man > förresten ; ofta' önskat när > > man kommit Ån på en enkelriktad: et är nog sant som dom! säger att? "ingen har dött av att arbeta : hårt; men. jag. tror ändå Inté att ; dag vill bli tat första offret.” « Tonsättaren Kar Bird I Blom= "; dahl är nästan som Kockums varv N februari 1960; MM ; utmärkt om man "undantår deras "egendomliga vana att skrika "+. med.domåren” ideligen: Så hi +. ropat sedan forsoltsspelet des, men lomäre; sal + Det &, svenska. blomstrande.” Mest: spelar man” ” calyps en. ökad rörlighet och: ökad .körtelfunk al och magsäck; Den-= det vegetativå nervsystemet, de im-" ikarisk musik; och jag har inte hört ”Iöhansön, "Johansson av nollan. djur:och kände inte till hjulet. ock så "metaller: var - länge" okända - och dérgång är ännu långt ifrån, klar- inte är' tillräckligt i d för regelbunden brevväxling. Jag'skul- le tro, att ni. hör till den .mycket och ö tyj som .— dessvärre — kan kännas som en börda för den som inte i lika mått kan eller orkar besvara vänskapen. Jag skulle råda: er, att vara en smula mer reserverad med de nya vänner ni får: ge dem inte mer av er själv än de orkar med. Men. visst ska ni ringa upp vänin- nans föräldrar och fråga om hon är hemma — det kan bli ett trev- ligt: möte om ni tar det enkelt och naturligt och utan att hoppas för mycket på fortsättning. Med hjärt ig hälsning, ..: Ne f "”Gallte” 5 . + H Svar till "Ej underlägsen”, Ta inte. illa upp om jeg säger rent ut er alltför ”överlägsen” era bekanta, Visserligen har ni alldeles rätt i att ligt leverne borde vara .elire packar sina k och)" vandrar. ut till främmande trakter in-att timme efter timme få lyssna ill musik," ä ns ES we Ja, Jag kyckte väl au roseten vat” röd) :Jär vänlighet. Och sådan får man -| man själv blir på bättre humör när -Jinte trots :allt med mig? Försök ning — och den har ni säkert, Men det ni' innerst inne längtar. efter inte, om man inte själv vill ge: ja, varför inte ett par små ' blommor, ett extra glatt leende, en hjälpan- de hand. Med andra ord ta initia- tiv vänlighet — inte 'bara,. vänta på att den ska komma till: en; Vad; förtal. beträffar så är bästa" sättet att försöka sätta sig över det, låtsas kanske Inte så ofta får Igen de vän- dem ,— så brukar vi få igen dem på annat sätt: genom" andra 'män- niskor eller helt 'enkelt: genom att man är glad och vänlig, Håller: ni ska ni. se. att. Jag. bar . rätt, Med, att felet hos er nog är att ni känner |: nog för att vinna människors akt-|: som ' öm: man inte hade hört det. Till sist: även om vi här. 1 livet]' ligheter vi gör av dem som' fick |" kanske aldrig I Tlågda'. och hk kare betonats än hos I sina beräkningar över. tiden rör- de' de" sig ofta, med miljontals år 0. har 'sannolikt. insett tidens”oänd- lighet, För Maya var varje, dag en gud, eller rättare-ett. gudapar, som bar ”tidsbördan”. framåt, deras ast- ronomi somm: uteslutatide hade :'ett att: bli: helt förklarade. -En- 'bidra- gandé orsak var emellertid påver "Svar. till rörolig Le a tydligen fått igen er tedlering e efter en'underlivsoperation och detta kan förek då ju en 'Sope= ration av: detta, slag ingriper i-hor- monbalansen och kan ge verkningar ännu några der efter ;; den före= kan ifrån" -de ”mexicanska I som på, 900-talet, börjar, tränga” ån på Mayas: området. Itzåerna var. ett krigarfolk med relativt hög male- riell kultur, men utan större konst- troll hos den doktor ni tidigare va- rit hos, då ju blödningarna kan. va- tagits. Ni bör emellertid gå på kon- |” osa stå rätt länge” vid Len tidnings=- änta” på att Veckoblä= -"melska-. stnåfågelskivar dess idealspräckande: läteri är nog ' iågot, som kan företas även: av . sådana som inte här én. klar. för pompösa Ah” "storvulna: i tidnio= : + garnås "sviåskriverier. ra betingade av något annat än reg leringehs-r: 5 -v nl - Det här är en iten kanin. Den är :' 7. SÅ söt och den är' ute och promas hjärtlig hälsalnga ”Galile f ippa fostrad ; robot. När. han fadon + = han har beställningar ä än till t va rn a aa as a» an un jus 9 sv 68 5 AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.