rn N:R 145, ARG, 27. Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm . Jordbrukama i I Sydhalland har bråd tid De' halländska potatisfälten börjar 'se riktigt frodiga ut. fröstnätter har gått illa åt bladverket, I: Sydhalland är det sor. '. Inga” terna Ulster Chieftain, Puritan och : Eva som betydande roller. i tärskpotatisodlingarna, | Lantbrukare på Mellbygård - först med nypotatisen iår | ". Det var väl knappast någon: sydhallänning, som. på all- — Var trodde, att man i. södra Halland skulle få fram en enda '. ""”ätstor” nypotatis” till "midsommar. "Allra helst. som : man: - tvingades, sätta potatisen mycket sent — och därtill kom ' ju midsommaren tidigare än vanligt. Den sydhalländska nypo- tatispremiären' har emellertid begåtts — men det skedde i sq, tysthet. Redan på aftonen fick nämli Vallberga Lantmannaförening ta emot FREDAGEN. DEN' 27 JUNI 1958” ST Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson oc "Vårens och försommarens = ar- betstopp. brukar alltid vara på- tagbar inom jordbruksn ingen. I år blev-denna topp besvärligare än normalt på grund av den ex- tremt sena våren. Växtligheten kom igång förvånansvärt snabbt, och :växtperioden 'för de /-allra flesta grödorna blir inte längre|: än :vanliga år. Av den anled- ningen får lantbrukarna och de- ras arbetshjälp ”riva allt i ett”, när höstningen sätter in. - De senaste fjorton dagarna är det framför allt höet, som givit de många arbetsuppgifterna. En- silering och: betgallring var ak- tuella jobb dessförinnan — och jobb, som man klarade av myc- ket fint här i södra länsdelen. ; hässjningen” :här" nere" bår 'man ” snabbt: klarat ; av,: och: vilken . dag s som. :helst: bör: det. vara. tid det sydKFalländska höet. i-år: ger en 'skörä,- som” är fullt tillfreds” |stätlande både vad: gäller" kvan- titet och kvalitet... Ett annat arbete, som 'är ake tuellt på Sydhallands gårdar, är sin första färskpotatisleverans för året. LT har haft ett samtal med föreståndaren på potatisavdel- ningen i Vallberga, hr Nils Nils- son. — Joo, säger han, vi hade premiär till midsommar. Den 20 juni" — midsommarafton — tog]. vi emot första färskpotatisen . från södra Halland. Leverantör var lantbrukare Torsten Jönsson i Mellby. Vis- serligen rörde det sig bara om 100 kg., men det var fina knö- lar vi fick, stora som hönsägg ungefär. (Vi kan tillägga, att hr Jönsson i Mellby fortsatte med potatisplockningen på ons- dagen). Hr Nilsson på lantmannaföre- ningen berättar vidare för LT, att man nästa vecka skall klara av en beställning på ett ton ny- potatis för ett regementes räk- ning. Det skall tydligen bli sol- datkalas vid månadsskiftet... De ' lyckliga soldaterna -ligger förresten på Karlsborg. — Kanske kan det bli svårt att få fram ett helt ton här i Sydhalland, säger hr Nilsson, — Skulle det inte gå, får vi ta po- tatisen från Skåne, Ett är hur som helst säkert. Grabbarna däruppe skall få sin efterläng- tade nypotatis. "LIKA STOR AREA , SOM FÖRRA ARET.;. ' Hr Nilsson är av den uppfatt- ningen, att lantbrukarna i södra Halland även i år satsat på od- ” lingen av färskpotatis. — Jag törs säga, att arealen är lika stor Nu som förra året. Man fick sälja sin produkt då, och därför vågar man komma igen i år, trots att det funnits tecken som talat för en sämre, framtid för färskpota- tisproduktion, ” k Jag tror nog också, att 1958 ommer att bli ett bättre år än 1957 på det här odlingsom- rådet, Man har av vädret hind- rats gå för långt norr ut med denna odling i år, Vädret har också gjort, alt skörden into kommer på en gång vid. samt- liga brukningsenheter här nere, Det blir alltså en naturlig ba- Jans vad rör leverangorna, -- - ; ett; det är Iundaärkbisparnas tid av nitton år. Avtalet är skrivet, säger säll- skapets. direktör Sture Kristi- ansson, dels med arrendatorn, hr Oscar Ahlström, vars arren- de utgår 1963, dels i ytterligare femton år med ägaren, Ernst Norlinds son Staffan Norlind, som skall bo kvar i corps de 1o- första hackningen i betlander, Ernst Norlinds Borgeby blir skånsk försöksgård Malmöhus läns hushållningssällskap, som länge sökt ef- ter ett lämpligt större lantbruk i den riktiga skånska slätt. - bygden att använda som försöksgård, har äntligen funnit och Ernst'Norlinds gamla Bor-' geby om 500 tunnland åker och betesmark, vilket sällska” ' pet från och med den 15 januari nästa år arrenderat för en giet. Och vi övertar hr Ahl- ströms alla inventarier, bland annat en stor maskinpark och en nötkreatursbesättning på 175 djur, varav 75 mjölkkor. De gamla pittoreska ekonomibygg- naderna från 1700-talet, länets Hö öskörd och bethackning- - FETA "uppgifter för : dagén fa : Trots att industrierna bär ; Ä fullt, och: trots att byggenskapen. just, nu' är livligare än på ' mycket länge, :står det sydhalländska jordbruket . som den för dagen ojämförligt store arbetsgivaren. Veckan efter mid- . sommar är en av årets ruschigaste, veckor för södra! Hallands lantbrukare — så även i år, : ” . "Mån räknar allmänt med, att : ödra” Halland. ör på för se här nere kan man snart sagt på gå fram med hackan i en gröda, som verkar komma bra, trots att den iår "kom onormalt sent i jorden — på sina håll ända upp till tre veckor för sent, vo Man bräkar- räkna” med att betblasten skall täcka raderna den 1 juli. Det gör den inte i år, men blir växtsäsongen hygg- . lig med vädret, bör förseningen i höst med skörden inte bli lika : markant ' som förseningen vid ' sådden, En god föreställning : om det sydhalländska jordbrukets bety- delse; som arbetsgivare just nu fick? Zen,'av; tidningens: medarbe- minst” "dubbla'> antalét': personer var "sysselsatta smed. "hackningen av; :betor; på:ett fält i närheten. När man åker. runt på vägarna | varje” betfält se "arbetslagen gål" —— Kattvänligt i i Edenberga- . kunde" man : kalla 'den' här” bilden. Det. är. bröderna 'Ame: "och Nils Bengtsson” ir Edenberg | j härligt” 'solskensväder. I: famnen"har:de var'sin:li miss, katterna. var så -unga,. att:de - ännu "inte" hade' fått namn: Men "söta" var dom : som” poserar fråmför. kameran i. både .vi / "och pojkarn Bengtsson. ; Arne,: om sitter till vänster; ser. på. bilden ut att vara" lillebror! i" familjen, ' Det. "är han nu inte:—-Arne har” redan” gått ett:år i skolan hemma i' Nils" får vänta: med åkolpremiären till hösten, vol denbetga,' medan lillebror ” med sig hem från Laholm 1 ett brev till konstklubbens medlemmar säger dess ordföran- de, arkitekt Svend Bögh-Ander- sen, att det är väl motiverat med en utställning som den aktuella. Laholm besöks av många tu- rister, och turisterna brukar vara mycket intresserade för sådana här utställningar. .' x Den lokala utställningen an- ordnas i Medborgarhuset : och vernissagen blir den 12 juli. Kommissarie blir konstnärinnan Signe Lundquist-Lanje,' som själv är med bland utställarna. Övriga utställare är Viking Lanje och Olof Stamberg, Jane Wåhl- stedt-Larsson, som presenterar sin keramik, samt Eric Lundén, som utställer sina vackra trä-. Forts. å nästa sida. skulpturer. : a > ESSELI är ; känt för man nu fått en förnämlig sedan, : wet I går hade vi änfälle a att se den - väldiga bjässen. uppe vid fabriken, och det var faktiskt en sensation, 25 meter långt är hela ekipaget, och. det är säkerligen inte roligt ätt söka köra om la £åa sr på en krokig väg. En' tröst - Sveriges största långtradare, 'stockholmskonserver”.. : åker förnämligt på rekordbil sina "kvalitetsprodukter, och 'mer känt Kommer det att pli, sedan” ”rullande skylt”. Men det är inte bara 'en "skylt, det är :också något som Laholms Tidning talat om för ett par: månader”. dock, att bilen är så stor, att den endast får gå på riksvägarna, sÄgaro och "förare av ”masto- donten” är: åkerlägare Uno. An- dersson 1 Skottorp. Fordonet har emellertid . chartrats;; av. Essel, vars färger och reklä smakfullt won : sr I gånger 1 veckan" skall ' bilen målats på : sidorna. : Två här : frakta Esselis varor till Stock- holm — den går enbart på hu- vudstaden'-— och därifrån frak- tar man: styckegods tillbaka till - Italet arbetare, ” byggts för" att eliminera kors- a -- Laholms Konstklubb kommer med en glad överraskning. Inför den stundande turist- | : sommaren "förebereder man en konstutställning, . som - är. något utöver det. konstnärer, som utställer, är nämligen” alla rent-lokala förmågor. Det ser med andra ord ut som om våra turister åtminstone under -: utställningsdagarna kan få ; värdiga s souvenirer : och Sydhalland. ccs till Småland : :50-talet iildre hishultsbor — liga. De Motorvägen genom Halland "nummer tre av. sitt slug Vi sydhallänningar- "kommer snart ' att på nära håll få bevittna ett:av landets allra första stora motorvägsbyggen. Laholms "Tidning har "noggrant följt de” förberedande ”pla- . nerna varför våra läsare bör vara väl införstådda "med de uppgifter, som väntar. Den motorväg, som till stor del kom- mer att ha sin sträckning genom södra Halland, blir den : tredje av sitt slag i Sverige. Dess närmaste föregångare | tas i bruk redan nästa vecka, ser Den första autostradan a av ” - ternationella mått fick vi för några år sedan. Dess breda betongbana sträcker sig nu mel- lan Malmö och Lund.:Något av ett experiment: för Sverige, kan man. :säga. Motorväg nummer två, den mellan Göteborg. och Kungälv, är klar i dagarna, man "| räknar med att invigningen skall kunna ske redan i nästa vecka. : Inför det förestående motor= vägsbygget i södra Halland, vill vi gärna ge en kort presenta- tion av de arbeten, som, nu slutförs uppe i Göteborgs- rtrak- ten, . > se . Efter ett nära tvåårigt! inten- sivt arbete är sträckan Göteborg —Kärra Kapell.i det närmaste klar. Inte mindre än 300.000 kvm mark har bearbetats av över 100- åtta - broar. har ningar, "och den totala vägkost- nådén : uppskattas ' till mellan '10 och '15. milj. kr, beroende på hur mycket man räknar in i vägkost- naden. Vägen är byggd för en -|hastighet. av. 120 km.i timmen, och ' vägkapaciteten blir minst 2.000. fordon per timme. Vägen blir fyrfilig med /'en, totalbredd av 8 m per sida plus en 3 m bred cykelbana på vägens västra sida. Vägbygget har uppdelats i tre etapper. Göteborgs stad är be- ställare och svarar för de första två: kilometrarna. Skånska Ce- ment : har byggt fem kilometer Forts. å sid. 3 fram till Kärra Kapell och Sven- |; h ska Vägaktiebolaget gör den re- sterande halvmilen fram . till Kungälvs ”stadsgrä s.' Klar ända upp -till Kungälv "skall + vägen vara omkring 1 oktober.- : Arbetet: har måst uppdelas i dels vägbyggnad och dels bro- konstruktion. — Den sista tiden, då grovjobbet var gjort; har vi kunnat köra med halva arbets- styrkan, cirka 50 man, säger ing. Lars Bergström. Annars har :vi haft 100-talet man i-gång under större delen av tiden, 60 vägar- betare har haft hjälp av tiotalet maskinister Sommaren 1957 var vår högsä- song, och då gjordes det mesta och tyngsta arbetet, Sedan blev det stopp ett tag i vintras på och 30' chaufförer, | i Hishultg folkpen. = stonärsförening — var på tors, . dagen ute och såg sig omkring. Föreningen brukar varje som- mar åka ut på en gemensam . rekreationsresa på någon dag. "I år hade man ställt färden ös- "ter ut, in I grannladet Småland. Man åkte i bilar. Stämningen var den bästa från början, Inte minst bidragande orsak var det härliga sommarvädret. Man åkte över: Traryd och Älmhult för att stanna vid första etappmålet, som var Stenbrohult och kyrkan där. Här fick bl. a. alla LT-läsa- - re träffa en gammal bekant, kyr- koherde Ernst Sandgren, LT- medarbetare "sedan" mänga är. Kyrkoherdt Sandgren visade kyr- kan för sina gäster, och eftersom Stenbrohult . är ' blomsterkungen Linnés födelsebygd, talade kyrko. - herden också om denne ”hembyg- dens son framför andra”, Kyrko- herde Sandgren höll också en kort 'andaktsstund.- Efter kyrkobesöket ' fortsatta resenärerna. den Nina biten till Linnés födelsehem, "det gamla komministerbostället Råshult, - där man tittade på det lilla muse- et och drack kaffe. — Efter en vilopaus vid sjön Möckelns strand fortsatte man till: Älmhult och Elmes Glasbruk, och därifrån vi- dare "till Osby, där man besåg ”Fader Gunnars” kyrka. Ledare ' för "resan var förre fjärdingsman ' Gustaf Isaksson Denne fick mottaga resenärernas tack genom hr Herman Roos från grund av kylan och tjälen, ' Bjärnared. VI HAR. : LATIOLM AKERIÄGARE UNO ANDERSSONS, SKOTTORP ESSELI- BIL Yngve Nilssons Karosseriverkstad BYGGT. Tel, 554 .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.