. : + - Onsdagen den 2 fuli 1958 = . —LT. . SF olkpartiets SKALL FOLKPARTIET , STARTA EN POLITISK .Ö- KENVANDRING? ' Det låter " knappast bättre, när man tar del av parollertia från lands- "mötet i Uppsala.” . . "Frågan och slutsatsen är in- te vår utan Expressens, folk- partiets” vid sidan av Dagens Nyheter största och inflytelse- rikaste tidning, som förvånar sig över herr Ohlins uttalan- .de om att folkpartiet skall Er X ökenvandring -.: mer. sig "självt till betydelse- Iöshet och drar sig ut i. öknen för att vänta på manna från höjden”. SS vt Denna manna lär nog inte komma med expressfart. ; ODEN 2 JUL 1088 LT =" TAN NN ARBETSKRAFT HAR -NI NÅGOT ATT SÄLJA ÖNSKARINI "KÖPA NAGOT FÖRSÖK DÅ -EN ANNONS I Bli vän med livet: Av Anna-Stina Norborg . CAR JA no XKHOLMS "TIDNING - SS « Under de senaste” åren "har vi fått fram en. ny sorts litteratur, som i sig själv har stort pedago- giskt och. psykologiskt värde, men som inte vunnit marknad för den skull,” Det har visat sig att folk inte är fullvuxna. De lever fort- farande i puberteten även om värl- + den står i brand runt kring dem, Pubertetslitteraturen har haft stör- re marknad än någon annan litte- ratur just i en tid.då det händer >" Pubertetslitteraturen: > I 'Av Märta Leijon — I fullvuxna. Det klagas över att sven- skarna ' inte förstår poesi; Till en del beror det väl på att det som säljes som poesi i många fall inte alls är någon poesi. Men även inför den . äkta poesin är känslan och fattningsförmågan klenare här än i våra nordiska grannländer. Och gäller det poesi och prosa som rör sig om det. som är verkligt ange- läget för oss att förstå kommer just den där bristen på fullvuxenhet och vakenhet i dagen. ' Man suger på , a I'Nasser' planerar gigantiskt. - - KAIRO (AEP) 1 . Egyptiska regeringen har: inlett förberedande diplomatiska överlägg- ningar med de 'asiatiska och afri- kanska staterna och Sovjetunionen rörande ' en ' afro-asiatisk valuta- ] s. Den skall”. träd i Kairo senast i december, Vid kon- valutablock 'Asien-Afrika':- "Tekniken fortsätter 'sin rastlösa ferensen skall de "fria ka och afrikanska länderna” och likaså re- presentanter för de länder som för- valtas av främmande makter och inte nått statlig suveränitet, besluta ! om samarbete på de mellanfolkliga r h på alla åden, och nya uppfinningar, maskiner, verk- bye och grejor ser ständigt dagens ljus: Här nedan något av det nyas-| "a : ee 1 te nya: rens ont En elektronhjärna som rättar sl-. H 3 . st så mycket att man tycker folk ha- 1 dagen n Lo råde.” President i ina egna misstag har nu 'konstrue-' vandra, sin Yr oken "ät vn Artikel VIII: Med bestickande yta” : 4 sn . de "anledning att, försöka bli full- pubertetshistörierha som barnet su- Naaningarnas råa AR rats us 'A. Medan den arbetar sö-" For Mer vändor rken fär hör] 5 led | vuxna, och möta det som händer. | ger på tröstnappen. Så länge bar. |, iM45er Anser na ker den själv efter fel (orsakade, ger eller vänster, "'. Expressens förvåning - delhs äv.-många även. inom folkpar- tiet, ”och nog förefaller det starkt .reducerade partiets nya - linje underlig och för partiets fortbestånd rent förödande. :' na + Herr - Ohlin : proklamerar stolt, att folkpartiet i, fortsätt- "ningen 'skall vara ett vänster- parti "och > avvisar tanken på "ett: + borgerligt trepartiblock. :Därmed visar han och den bak- "om honom eniga partilednin- "ger: att :man' ingenting lärt av Walet, "des oe ”Ä.DE ' MANGA: VÄLJARE som lämnade partiet tar man "inte tillbaka genom att. avvisa ”samarb > med de övriga bor- . ningen mer att -vara ett vänster- Den. 'saken borde väl undersökningen... gett folkpar- tiets sledning. klart. besked om. j ar nämligen" att: folk- Bi arna i. pensionsfrågan »—; junivalets; och : kommande . vals.,- idominerande ', fråga — Att strida om smak: hör gagn- ”lösheten till. Begreppet om skön- het är i grunden instinktivt. Det är högst personligt och ir egentlig geslivet är betydligt färre an den fulas. Den sköna behöver inte an- stränga sig i konkurrensen" bland männen. Och det är ingen skämthi: Vid en sammankomst med vuxna män av vilka de flesta var i fyr- tioårsåldern eller däromkring gjor- mening oöverförbart. kan det påverkas av. bildning” och vetande. Smaken kan skolas. Men det som Pär tycker är ' vackert, kan Pål finna förskräckligt. Varje , epok -har ändå i stort sett haft sina skönhetsideal... Och. om vi ser på, begreppet kvinnlig skönhet ge- nom tiderna, får vi en gedigen prov- karta på växlande smak: Det gamla : Egyptens slanka och storögda da- mer: förefaller oss tilltalande. Och även ''grekernås mera NV midjefeta « kvinnor: med till synes evigt ren- odlade drag sammanfaller med vår torid:; uta” värdagsli verklighet ' ati r stendet oftast- är det utslags- givande, Av två platssökande med . likvärdiga" meriter ' väljs "den; som erbjuder den fagraste - anblicken. Och der vackra blir många gån- ger utsatt för orättvis kritik, Avund- sjuka - och” tanklös generalisering har vi”så "lätt för. I många fall —- men långt, långt ifrån i alla'— kah man märka att. skönhet "och begåvning inte ' hör ihop,: Det är kanske naturens egen stora utjäm- ningstendens.- Faran för 'den, som åker gratisskjuts på sin yttre skön- het, är att fö andra skön- : om. vad kvinnofi innebär. Däremot vill vi inte likna medeltidens. kutryggiga och buk- hetsvärden i det egna jaget. Livet är;så leende tack vare den' granna och bestickande ytan, varför då hängiga ' rankor eller e frodiga fläskberg. .Vårt eget: år- hundrade, där all. utveckling haft ett rasande tempo, bjuder på många . skiftningar "då 'det gäller kvinnliga skönhetstyper. ' Små, ' små - händer och fötter, 'getingmidjan och den svällande: hårkorgen var idealtec- | ken, som försvann för: efterkrigs- årens inte mindre ”onaturliga” krav. bekymra sig? Och dejelighetens för- gänglighet —-ja, den dagen,.den: sofgen. ::: « - fett '"Ja, den dagen äriinte alls så en kel, som man tror; Även. för "en : kvinna, som haft förmånen att vara både --vacker.. och älsklig. och -med :a rätta blivit uppskattad för rika inre gåvor är detta möte med 'ohestän-” dish öres Rejäla fortk tl blev på modet, axlarna" ökade på bredden medan håret klipptes av och: bars men försvann. Så kom buteljaxlar- na åter till heders" liksöm det ge- "gillade ":, partiets +! pensionsför- slag”, 15: proc; hade- i: denna. fråga, sina sympatier: hos :hö- 'gern,: hela; 25" proc. hos.:cen- . terpartiét och : bara 10 "proc. . hög" tocialistpartierna, Av: dem -eom”" ändå röstade: med : folk- partiet. den:1.juli: var, det ba- "ra fhälvten: som" gillade: det eg- na . pensionsförslaget, medan dén andra' hälvten ay; tröähetyt " lojalitet” eller” andra "orsaker "ändå" höll: fast. vid? sitt;garbla "parti; Vad kommer de att gå i sked om. 14 proc. av döss vä 13 proc. av, 1956 års högeryäls YJarel sn it ö är , DET ÄR - FÖR' ÖVRIGT "MÄRKLIGT vad herr Ohlins bedömning av Tenterpartiet har” svängt :på . det "senaste året, I fjöl vid'dennå tiden. an- klagade; han centerpartiet :för ätt vara nära nog socialistiskt, I radioekot. häromkvällen > på-: : stod han, att Hedlund spelade högerytter i ' svensk. politik. Åsiktsförskjutningen förefaller "särskilt märklig med hänsyn till att centerpartiet i motsats still folkpartiet och högern har samma uppfattning i pensions- hågan i år som i fjol. ” > >" TY ORSAKEN TILL ATT HERR OHLIN ' nu så hårt angripef centerpartiet! måste vara, att han vet att folkpartiets ställ-' hing som det ledande mellan- partiet i svensk politik gått förlorad,' och att centerpartiet har "alla möjligheter ” att i framtiden" ytterligare. stärka sin "position inte minst på fölkpartiets bekostnad. + —- . MED "VISS RÄTT har herr Ohlin' tidigare hävdat, att folk- . - pi fö a > | partiet varit ett centerparti i| tidningen I/Equipe berättar om Nog bör det i så fall sägas ifrån, | och trofast. Ger oss aldrig ont till> |hand att gälla "mjölk och andra nye der-saknas I Por svensk politik i högre grad än detta överdåd för sin läsekrets, att STATEN som regel är myc. ' aka när vi anpassar oss. Det skul- tjeriprodukter. Då det är på samma | : USA - Deg bondeförbundet, och menat att digna : by "Och "det nda som : tycks :ha + stått - sig:- genom: tis, om "att vara -vacker.” Sminket'ä gammalt som gatan, ja; kanske äldz "re, och det tycks, som om en'kvin- nas. förnämsta" tillgång är att. vara ört sig och, bantat. eller proppat:| väcker ;efter. tidens smak," Hon har | ett betryck! =.4 Ca » ;5- Det är väl ändå att gå litet för. långt i ipjoskandet. med” våra? problem! invänder” många. Ska imögen kvinna inte kunna finna" fi i. ått "bli ifbédagad”? - Sån ofrånkomligt! — : "Att förlora något, glädje; är alltid dystert;' inte minst om man på förhand vetat att det måste hända. Och en vacker kvinna,” söm ser sin; skönhet. försvinna," en skönhet som/varit en del av. hen: nes ; självförtroende, .kan komma, i i sig för. att nå nuets föresk mått; Venusmåtten. Kärleksgudin- mans mått, Och därmed. träffar man sh iken." Vårt värde på en "är och. förblir det; stora !intresset..:Och :så länge männen: : fortsätter Med : sitt: er- 'barinliga" tillvägagångssätt vid va- 'såsha sina sidor. Det fordras” en "god grund :i den :ungs” flicka, som inte ska bli bortskämd av 'omvärl- ”dens:beundran. Och det dröjer inte kér röst, som tagit slut, är det ständigt att. begråta. 2— Kära, du,' vem tror. du förstår mig, den” "vackra Ellen”! Hur: jag kan käöj det. hur » det går” utfi Inte mina närmaste vet... Jag har” vi mest" varit till förtret för kvinnor=; na; i släkten, ja till 'och med för mina flickor. Ingen av dem har ärvt” mitt hår" eller min hy, Det 'ä; nroblem att få kontakter i: umgän- +: Det är känt och vittnat, att MM ».svenskar”har det gott och'bra på " mångahanda "sätt. Men'"så "lever vi ju också fram 'vårt stilla liv i ” mångomtalade ” ”Välfärds-Sveri- ige" Vad detta begrepp: innebär + av all sköns lyx;'och' övertlöd är bekant för envar. Det är inte ba- - Fa detta, att vi får statens hjälp .' till nästan allt vi tar. oss för-— 1 ex när vi bygger hus; föder barn, blir krassliga och sjuka och vill gå i fina skolor. I alla styc- ken har vi staten med oss, Tyci " ker vi att det är för enkelt med" pampigheten på något sätt, så sät- ter vi bara igång och bygger köm munalt. Vi vill ha ett rådhus, som ter sig något så när för turisten, och :vi bygger det. Vad. spelar som bekant sjöar att ösa ur. Det | eller så. Vad är det att oja sig över, .. so Nee El Nu allra senast har vi svens- kar blivit hedrande omnämnda för våra vackra fängelsers skull, trivsamma över hövan, även för på vilken förvisso hakan kommit die Fihrer sorgt fir uns. — som - + re, än även för sådana stadens egentligen pengar för roll, Vi har. - må gälla några futtiga miljoner - "+ fe.;som ett trevligt och vräkigt de kräsnaste, Den franska sport. | där genomskinliga tröstförsäk! Ha. "de här vräka sig i Torshällas tyx. H ifinkas lyx under ett. par. nätter. , Är inte" detta storvulet av oss ' ” svenskar, så säg? ' Mask TRI : Sker nu så stora och göda ting å!' det lilla oansenliga Torshälla, kunde då; icke med "en allt :- jämt ökad förståelse för 'fink.' klientelets; trivsel. ske i” en stad: som Falkenberg. Sedan vi i Ha > dens fullbordan rest vårt mång- :. ” miljonbygge, på Rörbäckska tom- ten och ett stycke ut på torget- så: återsi r, vårt gamla" rådhus- gom ansågs tillräckligt för en rik. ' tig magistrat och rådhusrätt -en ' gång. Det skulle kunna bli ett' precis lagom stort hotell för. ej : hiindre finkfärdiga backusdyrka- - gäster, som saknar logi i stil med fransmännen i. Torshälla, Låtom 053 tillse, det stadens finka' upp- rustas till'en standard, som kan - hiotsvara vårt internationella ryk= ' folk, Naturligtvis finns det skatte- dragare, som stillsamt undrar, var vi :skall ta pengarna ifrån 1 sista ända, då det gäller att skapa all. denna fina trivsel i vårt, folkhem, . ket generös och ger kommunerna ' ide en repr "för ett förlag reklam för en:värdefull :bok. Han | var rätt mångordig. Tydligen kän- de han att han inte riktigt hade sitt auditorium ' med sig. . Därför hade han också bredvid sig på po- diet en annan bok, Om. åhörarna var så energiska att de läste den angelägna boken skulle de' få en liten belöning. De' skulle" efteråt få läsa en berömd författares pu- bertetsproblem.. := sn Sin inv - Om” åhörarna varit femtonårin- .j gar skulle man kunna förstå både net suger är det sysselsatt. Vad som helst kar, ske ända inpå det, +... >"; + Vi har.-bra författare "bredvid tröstnappsfabrikörerna, men de krä- ver aktivitet 'hos "läsaren. De'tar sikte." på de 'verkliga tingen, 'det stora skeendet och 'detta tycks vårt folk inte hunnit att bli moget för, trots skolan och andra utbildnings. möjligheter. .Det är bekvämare att sova och säga än”att vara vaken och levande i en värld som kräver vakenhet ' och liv. Fråga är om vi har: någon" svensk. samhällsförfat- tare nu,' Vi har. dem som skildrar gångna tider, Det" är inte farligt, Om det är farligt sätts'det in.en dem , och rekl men de var, fullvuxna. Så fort pubertets- problemen ' vidrördes' lyste" de upp. Det var minnen och -hågkomster och 'drömmår; De faktiskt slickade sig om munnen. Och jag tar för givet att de genast störtade i väg till bokståndet, men jag är rädd för att den angelägna boken fick vara. Det räckte, med” puberteten; åt- | minstone' för den stora massan" av dem. Nu ska vi inte komma och påstå 'att pubertetsproblem "inte" är av. intresse för fäder 'och mödrar. Men jag hade den känslan "att det inte ' var just” som fäder.. åhörarna tänkte läsa varken. om Sven ubertetsår.; Man "ko; z inte lettä-.att” den nutida ':litfera- nte uppmuntrar folk att bli ag inte :längre Hans persiko- rald reagerade, n var; den -våckras' blondin är ett helt -skönhetstempel. | Och -hari drog sig inte för att off- | ra: familjen ;"på ' det "altaret... Nej. Jag: överdimensionerar inte bety- delsen av skönheten. Och nu är det slut. med vackra. Ellen, Förbleknad - Ika - tyder : på tillbaka- gång," för” med: sig tolustkänslor. In- nebär. mer :eller mindre stora för- ändringar och: ställer oss i'en slags ovisshet. om framtiden. Vär oro för det" som" är. kommånde "och okänt bär vi med oss från barnaåren. Även : ]I'om"vi för det mesta kunde” krypa bakom ” mamrnas " Kjolar, "ängslades vic Nu -kan' vi. skra id "minnet av, den tidens .onös iga..kval och t bä som började svårt "att uttala sig om; skriver Ar= a lg a tröstnapp då och då "att. suga. på | Farligt får det absolut inte vara, Jag. minns den heta debatten i'min ungdom, då de stora folkrörelserna bröt sig väg genom tiden.. Den krävde tankearbete, den krävde of- fer och gav stora personliga risker, Men den gav, samtidigt sin gene- Rtion - en "andlig : behållning, en våkenhet , inför” det "levande som tröstnappubliken "inte får, Ska vi nämna . Rösiö? "Hur många läser honom nu?. Ska vi nämna Strind- berg? Hans minne hålles ålminsto- ne" levande i utlandet. .Han. gav kanske 'inte-.så mycket, ,men han i! olika orafatining beroende av att - i rörde. om i röran och .höll debatten levande! Ska vi nämna folkrörel- sernas företrädare, både de relig sa "och" de, ideella?'- Där: lyste det bilda ett ” valutablock som med, framgång skulle kunna göra sig gällande .både "mot ”dollarområdet” och ”pundblocket”, liksom mot ett eventuellt ””europeiskt frihandels- område”, Sovjetunionen -skall del. ta i överläggningarna. ' Sovjet till- av t ex damm eller atmosfäriska störningar) och när den upptäc-. ker att ett fel begåtts går den till- baka till det ursprungliga materia= let, jämför detta med framlagda re=- sultat och rättar omedelbart till fel d|.i bokstäver. eller siffror . utan "att: ör. näml det p rå av de afro-asiatiska länderna. som i fjol upprättades j Kairo. Det är emellertid inte sannolikt att Egyp- ten skulle vilja ansluta sin egen va- luta och de andra asiatiska och af- rikanska ländernas resp valutor till rubelkursen, + sv efte ra "Med hänsyn till de sex europeis- ka''kontinentalmakternas. överens. kommelser om en-”gemensam euro- peisk marknad” har Förenade arab- republikens president 'Nasser , ur- sprungligen " önskat gå . betydligt länjre, utöver ett valutaavtal. "Han föreslog i vintras att en liknande gemensam marknad skulle bildas för Asien och Afrika. Både Indien . och Svojetunionen,. mest energiskt |' dock +. Peking-Kina, avrådde från liknande initiativ. Peking påpekade att de »siatiska och afrikanska län- derna z2eslut inte var i stånd att bilda" en” geménsam marknad med varandra. De är var för. sig och som likahvrättigade "partier få upp-'! träda på världsmar' naden. N: plan på "överläggningar om 'v. [g3emensirap resp slahila valv 3 och "brann: "Var finns=nu den ande, den. eld som värmer tiden? Vi skul- le behöva den.” I därem NN ni | berörda länderna, ou mn. :ser-i STÖCKHOLM (Press) Den horska ”engångsinfla' fortsätta. i' flera "etapper "fram till september,' ser "nu 'ut att.-bli står kare ' än -man från. början trodde. Innan,, Pprocesse] sär, slut "kommer man att kunna "notera" en: ökning av: index med .6—7+ procent,. och vilka verkningar detta får i' en eko- nomi;'' som börjar "bli - ganska "hårt pressad av den allmänna konjunk- turnedgången" är: det: i 'dag mycket i | givarens Oslok Ei- över "oss av idel! bekymmer för "framtiden och det 'ovissa. Det främs mande, söm 'hog ligger: på lur så länge 'vi lever. I teorién har vi så tydligt klart att vi kan "vara" vi - nér. med livet. I -praktiken går. det tidvis trögt, Vi”lär. anspråksfulla. Pockande, p tha och ha. Och visst-ska. vi sträva och längta. Det är livsbetingelser. Men ' det. är :en lika -stor livsbetingelse — för dem som” vill "vara" tillfreds” med: livet, förstås — att förlika 'sig med obe- stämdheten;' flyktigheten, Förgäng- ligheten. . Annars möter det inget hinder'att fortsätta klänkandet och kverulerandet och alt vara miss- nöjd föratt mansinte "fick" behålta det och det-i' evighet.' Grämelse är sällan dödande. Men det är hälso vådligt. Fö; ide både” inuti' och utanpå, Teo Net ' Vi änpassar oss efter "kylan med de förhatliga yllebyxorna och dric- ker te med. tant Marie, när: hon kommer 'på Besök, fast vi mycket hellre velat ha kaffe, Vi kan vara idunder av ingsförmåga för att behaga den mannen vi älskar, Vi hoppas ju på att få kärlek till- baka! Det är långt ifrån tvärsäkert att vi får det. Men det är berg- säkert och lönsamt att lita på na- turen. Den: är. till "skillnad från människan : både vis - och . generös le vara, dumhet att inte erkänna liga subventionerna på en ad kon- sumtionsvaror., Det "visar. sig emel- I vertrycket i den-plan- ekonomiska ångpanann 'är så stort att: man ' måste lätta på det även på andra områden. De av-staten bei stämda vinstmarginålerna i matva- ruhandeln t.ex är så knappa att de måste ökas en hel del. Avgöran- de är. emellertid" de prishöjningar jordbruket får som en djrekt följd äv löneuppgörelsen inom industrin. Det "är! antagligen. en erfarenhet som Norge här gemensam med and- ra moderna stater att det finns två mäktiga ”pressure.: groups” "som in- gen politiker kan bortse ifrån. Först kommer industriarbetarnas organi-| såtioner : och, som en - nästan järmn- bördig grupp, .böndernas.. De nors- ka. bönderna har fått löfte om en inkomstökning i takt med rallöne- främst med hjälp: av prisökningar, och det är ett ' dylikt prisavtal jord- bruket nu har fått efter direkta för-- handlingar med regeringen.'Som 'ett uttryck för. hur starkt detta avtal är. knutet till: uppgörelsen för in- dustriarbetarna kan nämnas att det också skall gälla 3år - Mjölken upp med hela 30 öre Prisökningen kommer. i varor subventionerna reduceras blir éngångsinflation” farat: -en' så. våldsam « prisstegring -elle; om" resultatet. blir lägre :konsum- ssöverenskom- melsen kommer-alltså att leda till en ännu kraftigare stegring av lev-| nadskostnadsindex' än "man tidiga- ré räknat med, Def anses klart att index;: som utlöser kravet 'på nya avtalsförhandlingar redan inom kort men sédan vidare fortsätta att stiga Det är faktiskt : risk: för "att de nya" "röda strecket”; som ligger p: förhandli om "ki kommer att bli vans”figa; Förhand-. lingarna kan väntas komma igåne - under | sista hälften" av. juli,' och” det är föga sannolikt att de all- männa konjunkturförhållandena då skall ha förbättrats, Det liggér där- . för nära" till hands att fråga sig om näringslivet, som nyligen belas- tats med ett 'låglönetillägg på 18 öre och ytterligare pålagit sig för- . pliktelsen "att genomföra 45-tim- ; marsveckan, kommer att kunna or- ' ka -raed ytterligare löneförhöjnin- gara Från LO föreligger uttalanden som "tyder på att man skall hålla fast. vid sina 'krav' på indexregle- ; Det kan med andra ord bli'en ganska livlig sommar på den nors- knaden,, . . : ion.. Sverige är inte så dyrt! Det har på olika håll i utlands- pressen uppgivits, att Sverige är ett dyrt turistland, Nu har en prot A Livi i Florens gett ut en ekono- misk handbok för turister, i vilken bl a visas kostnaden i svenska kro- nor per dag för en lyxturist och en genomsnittsturist i' olika länder, Så här ser listan r äl Frankrike så reser tältet och skjuter ut kö- örat som beskrives. denna regel sker. då det finns bety=: N upphöra med arbetet, . RN I En hörselapparat som är så Jilen" att den kan döljas i skalmäarna på ett par glasögon är ingen nyhet. Att” driva . apparaten "med. ström som. kommer från ett solbatteri är däre- mot det allra senaste inom denna gren "av tekniken. Batteriet,. som, / + är monterat på en -av skalmarna;: består av fem ytterst tunna kisel-- plattor, vilka omvandlar solenergi, . till elektrisk ström. Sådan uppstår. i överskott, och' detta laddar , uppj apparatens batteri för bruk när 50- ; len gått ner. . et - Bomullslakan' och dito örngott- som inte behöver manglas, kommer så "småningom - i , marknaden kan man förutspå. De torkar skrynkel-l- fritt på hälften så lång tid som van! - liga lakan, De kommer att kurma' fås i muslin och perkall = oo od «En stationsvagn för kampare med båt, tält, kylskåp, spis med två lå- [Visste Ni detta?) > | gor, rinnande varmt och kallt vat--. ten, dusch m m skulle lite var vit- ja ha. Båten ”sjösätts” från sin plats". . på taket med motorkraft, som ock- ket till bakdörrarna, där till ytter- mera visso.en liten solbaldakin ger, häsmor skugga. Ford har låtit byg-. - gå en dylik experimentyagn." Den! är förstås mycket dyr — vid sel: . rietillverkning beräknas. den kosta. så där 75.000 kr. ve od :: on Nya tag av Sonja Ibesök av Sonja Henie och hennes . smake,' skeppsredare Niles- Onstad, e har fått tid-till några vilsamma! agar hemma på Landgen —- men: dan bär det iväg till London, där Sonja just bereder sig för nya stor tag: en praktfull skridskofilm i fär med isbaletter. och romantik i lån= gabanor... ond "—' Just denna vecka har SE 2 |: ”e— Sextio 'skridskokonstnärer ska 5 vara "med i filmen, berättar. Sonja. ' - Så här gäller det att träna — även om jag tränat aldrig så hårt hem= . . ma i'Kalifornien: Där tränar jag i Tegel mellan kl 6 och 9 varje mor- : gon," men när vi var i New York nyligen, fick vi förlägga träningen: Sonja lika förtjusande som alltid, konstateras: det — samma smilgro=-: . par, samma skrattlystna ögon, sam-j. ma getingmidja, 5 Co oc. : = - Studier i frukt YT :— Vid sitt nya besök 1 Algeriet i början av juli kommer regerings-! ' chefen general! de Gaulle att åt- följas av' en. bland sina förnämstal : regeringsmedlemmar, ialistleda-' ren Guy Mollet — något som väckt, sen viss förvåning i Paris; När Moll! let på nyåret 1956 såsom nybliven! regeringschef reste över till Älger, blev han "nämligen - synnerligen lilla mottagen; befolkningen kasta=- de ruttna äpplen och tomater på honom: Men Mollet är inte ängslig "inför den förestående resan. | säger han småleende, om det inte också finns färsk frukt i Alger, -. Då polisen i ett signalement be- skriver ögon och öron, så är det all- tid det vänstra ögat, men det högra Avvikelser från delsefulla skillnader' mellande båda” ögonen och de båda ronen, Skillna<: den anges. då alltid på det högra ögat och det vänstra örat. öd I — Det skall bli intressant att sel ' a Husa Te she tv sarglösheten | ”- oa Sp . a : FN 6 proc il ae p . | länge, sedan man mognat, ' förrän igesen' jag fitk. någon komplima sor vuxna | Vind Flaatten.: - >: Jindextalet 166, kan nås under lo Pr till natten. Den 21 juli sätter vi : Bern: och | proc, Al center=] man upptäcker "vilken belastning det jOch jagiisom. en' gång varit. så ob ; åt vi] Ut ten är. som nt en pet av några månade fn gång filmningen i England. Partiet, som i sin tur,tog hela | är att vara bortskämd. Den vackras jrad! Nej,snej.. Kom inte med "sång, | låter;"sätlan” nuets” härlighet. flöda | omfattande” avveckling av..de. stat! Man. kan alltså, lätt förstå att .' Trots att-hon passerat sina 40 är: å 1 AL tt hänga ned av pur häpnad. -god Z vemodet i att åldras. M irite I ökni i å t det nya cente; tiet gör in- att h p pna goda handtag. Det gäller bara ati / ras. Men att inte | ökningarna tillsammans så stora att England tt ång på folkparti ets domäner. IDen franska tidningen "återger : Vi noga vaktar på att få hålla oss | anPassa sig efter åren vore - man kan tala om ett helt nytt pris- | fohweiz ; : | d 1 t talien . i badar anme herr Ohlin ternationellt mångomtalade frans. "statens håvor, något som också artad nyck, av ;Vår Herre att .vi [priset, som till i våras av 63 öre, Belglen A ; del igt eklarerat, att folk- ka fotbollsstjärnan och Louis Fi skett.i vissa kommuner. Nej, nog . leker och stojar som barn, dansar | kommer att stiga med omkring 30; Tyskland | : partiet är ett vänsterparti, och | not Han hade blivit utan rum i finns det pengar. Och finns det | Och ler'i ungdomen och till sist öre på kort tid: Även om det tidi- |'.Sverige + 1. fortsättningen ' kommer han] både Västerås och Torshälla un- inte, så kan man ju bara sätta förunrias möjligheten att njuta av gare starkt subventionerade” mjölk- | Grekland : : : således inte: att göra center- der VM, Men han och hans två : tryckpressarna i riksbanken igång den värld, som man bara kan sti. priset: var ' exceptionellt ' lågt "och ] . Österrike Sm a oR partiet äran stridig om vare|' kamrater vände sig till. polisen och köra på skift, Ja, å trot” [GR töcken" lvserfarenhetens bre- jäven om det nya priset : bättre] Spanien Te vill du ho fråka och > sig: partinamn: eller ställning | för att få et gott råd. Det var en somliga, Och säger förstås som | 02 fröskel ccs | | blarka Eåkder, sö kom haka i svensk politik. Det rätar ut linjerna till fördel: för väljar- autentiska berättelser av den in- hyglig polis. Han tog.dem med "till. Torshällas finka, och i, fransmännens vittnesbörd kunde framme, så vi inte går miste om så:! Varför ska vi spara; när inte dom andra gör'et?- +. «oo... bi | ryckt. Det är säkert ingen sluni läge." Det kan. nämnas vatt mjölk- stämmer överens med prisnivån i. Jugoslavien : . - ste sk NOGGRANN HERRE, - George Washington, dringer. på sig själv och det ha- ta denten hört på en stund, avbröt (TINGET SNASKA Vi na men knappast för folkpar- - AN : . i . . Vv - som tvålde han även på - t oc a sh tiet.' . so däran os i - Nn på andra.'Av sina|han sekreteraren med . E T bon + Expressen som pläderar för|-'. - ' i Ä ” Pre Net eg Bident Och = kateg oriskt ägrade | Ugnet erare fordrade han punkt:| i: Det finns tvär ölleketen | 2: Å C K E R l sö pläderar för] "5. oboe mole latt äta a E , vägrade | lighet, noggrannhet: och pålltlig- | att vi älja pår oäti möjligheter | -/ . Å : ett. samgående med socialde-| ... ÅA N N 0 N N E R . ängen. vas Omväljas för tredje|het. En dag kom en av Hans sek. er- ett nytt ur "oen skaffar nil. Ne med ex. sel | miokraterna har nog rätt, när fe > . So. Sörgem Var en I noggrann herre, | reterare en halv timme för sent sekreterare, , -. eller jag en ny| «> ; Med en annons I; -. mo : Man säger ”att folkpartiet, dö]. ".. 5 5 St 2 Åk "ämbete na OC Ursäktade sig med många och | a Te Tear Sr NA os : a 2 . M . I» soc, [het förvaltade. det ämbete, han!långa förklaringar, - Sedan presi. |- . RoA : L h I ”greg ; . | So . anförtrotts, .Han hade stora.fors . - on pre En NR I "Aholms Tidning Na s > : M . t a - .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.