LAHOLMS TIDNING et a SS ”Mjölkens dag" som firades ; redan på själva ” åtgärder, En "affisch 'skickas t ex ut till olika länder, Mjölken tar "+ redan hu 1/11 av matpengarna i ett geomsnittligt hushåll, men ger- bl a 1/5 av kalorierna,' 1/3 .- äggvita samt hela: behovet av "ett utmärkt hälsoskydd. ' Mjölk - är gott, och av mjölk gör man ” dessutom glass, ”godisen” "inte är skadlig för tänderna, Låt oss dri « ve mjölken! Fram! för mjölkpro- ' "pagandal Full av iver, ber jag I att få komma med några förslag. Först och främst 'måste det, innas en samlande symbol. Var- för inte en' mjölkstinn kosså — . "Svenska flagi. . - gans, dag”, har. följts av andra som. "Har Ni mjölkcharm? : kalk och B2-viiamin, Mjölk är . a ändå mera mjölk! ”Le-' i ” låt oss kalla henne Kossan Maj>- | ros! Gör Majros till er 'pinup- -kossa, som' på ungdomens väggar får tävla med Anita Ekberg och , Ne Suphia Loren; vilka trots ulseen- ” i september 1957 förlista tyska skol- . det ändå inte kan mäta sig -med ', - Majros när det är frågan om den ” här saken. Det är ju i alla fall ' kossan som är mjölkens upphov! Väck också barnenes intresse ge-. N skilligt för att popularisera mjöl "nom tävling i. uppsatsskrivning » rom kossor och: mjölk... Tidigare ”. försök "med sådana 'uppsatser har” "+ alltid blivit mycket lyckade. Här ” - ett "gammalt exempel: ”Kon har fint luktsinne. Man luktar henne . på långa vägar;' Det är kon som ' sj. gör.den fina: lantluften.” Mannen”. - till kon. är. oxen.-Däxför. är oxen « : » heller inget däggdjur. Oxe är.ett "skällsord. Kon får varje gång en i ikalv. Varför hon inte får mer | :vet. jag inte. Kon 'äter inte myc-' "pris: Mjölk gratis för återstoder. av livet, alltså tills man hunnit för- 'handsförfrågan bland mera fram- stående” skalder, har gett ”upp- muntrande' resultat. T ex detta) ”Sätt nu fram: på middagsbordet dricka ihjäl sig. "En: liten :utav Majros ädla saft... . standardmjölk - se det är :ordet, den ger glädje "mod och kraft!” En annan mjölkhymn,' förfat- - tad av Carl Michael Bellmdn;i samarbete med fröken Lisa Pet- tersson, Stapelmyra, Pa, Kiruna, lyder så härr + "Mjölken ' goa, mjölken, goa .. är en hedersdryck - man och barn och äring ger den nyttig näring . mjölken goa, mjölken goa, . lättar sinnets tryck!” Vs Sällan har väl det svenska språ- ket klingat med så: smältande välljud som i denna ädla hyll- ning. till vårt förnämsta livsme- + del, dryckernas dryck, äkta här- tappad komjölk, söt, sur,' stan- ” dardiserad eller skummad!. Sö > Även rent praktiskt göres åt- ken t ex i form av förpacknin- gar som gör den hållbar. Snart kanske husmor bara behöver kö- . pa mjölk en gång i "veckan, 'sä- ger sakkunskapen, och ändå'.ha färsk sådan ständigt på lager i sin ” förnäma" 'mjölkkällare. " En i annan fin sak är mjölkdrinkarna, " särskilt populära i Amerika, där le" serveras på mjölkbarerna av ste genomgå en mycket grund- ig utbildning. Mjölkdrinkare kan däremot 'envar : bli, > ty anlagen |. iket. När hon äter, äter hon -om "därtill. har vi så att säga supit det' igen, tills hon blir mätt.” En. annan skrev: ” utan från sitt. mejeri. När ”hon ! är hon I. ko och oxe är lättförklarlig. Själv" skrev jag en. gång” som mycket Hiten. i'én:'skoluppsats: ”När kon «dör, blir hon 'en oxe.” Men ligger : det inte: någonting i'det? Man ser ju aldrig ”kokött” i butiker=-' . na. Faktum torde vara att när > kon dör, blir i hon antingen "en - > oxe, eller också — om hon dött » någorlunda ung —"' kanske en » kalv. Nog om detta, - oe - Ett annat förslag. Ge ut en si > rie, frimärken. med "Majros "på! ”Kon ger oss - ” mjölk,” ren "inte 'från sin nös, ; än redan med modersmjölken, som det heter, ve "Ett rykte förmäler att man i Amerika rati t mjölkpro- -| Era farhågor' synas mig synnerli- ärskilda ”mjölkbarmixare”, som |: ' Under denna rubrik besvarar : en. svensk legitimerad läkare , kostnadsfritt :nedicinska frågor från läsekretsen. Förse frågorna 'med lämplig ' signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras Märk breven DOKTORN SVA- . RAR och sänd dem till redåk tionen. : je Svar till ”Förtvivlad Britt 18 år”, gen överdrivna. Det finns givetvis ingen ' som helst möjlighet att bli gravid på de sätt som ni beskrivit. Givetvis kan man föra upp sädes- vätska i slidan med ett finger, men av er skildring synes: något sådant icke ha ägt rum. Jag skulle tro att era nerver som ni säger ”håller på att ta slut”, kommer att klara den- na påfrestning alldeles utmärkt om ni bara försöker ha. tålamod tilis! er nästa menstruation inträder. Jag. anser att ni bör skaffa er någon; av de många goda bäcker i sexuella : frågor, som finns att tillgå i'bok-' handeln och studera dem, då ni sys nes osedvanligt obildad i dessa fö er och er fästman så viktiga förhål- landen, Dessutom 'vill jag: tillråda er att uppsöka en kvinnoläkare och få pessar utprovat så att ert sexual liv kan anta mera normala former utan all den ångest som ni i tycks ha för, det. "Den givmildare "amerikanen " ”Refelotions. on America” heter en nyutkommen. bok från filosof- förlaget: Scrib Den bör komma .duktionen på så sätt att man an- -'vänder särskilda" koraser för att framställa standardmjölk, - andra för skummjölk, åter andra för filmjölk, . kaffegrädde,, vispgräd- de, 0 s v, men på högsta veteri- närhåll iSverige ställer man sig tvivlande till uppgiften, , Skämt åsido! Vad kan man mera göra för "att popularisera mjölken? SM i mjölkdrickning? Ja, och så Majros i all ära, men kanske + man också i alla fall även skulle behöva en mänsklig: symbol för det förnämliga fludiet -—" en ER fredje” Börslape”Komantisera ==, Miss” mjölk” tex" svällande av mjölkdrickandet! Varför inte någ- » fat känsliga -mjölk-dryckesvisor. : »- Sätt "igång en: tävling! Första — Sollra från Pamir / ;-bärgad vid Lysekil . GÖTEBORG (TT). ” "En vrakspillra som i december förra året. bärgades utanför Lyse- kil kan möjligen härröra från det farlyget Pamir. Det är en s k wa. terbom , som : på ' flera ställen har namnet, Pamir. inristat. Kustuppsy-" ningsmännen Ragnar Larsson och Manfred "Arvidsson. upptäckte, en- ligt '. gorgontidningarna, under en inspekfionstur med tulljakten TV - 418 "bommen" som låg och flöt 4 vatinét” utanför Kornö. Bommen stod ätt i vattnet: till ”öljd av att. jen var nedtyngd:av grova wi- res i den ena ändan. Endast en li- " ten del av bommen var synlig ovan vailenytan. Bomragn var'då den an- träffades övervuxen med alger. Den drogs i land vid norra hamnen 4 . Lysekil där den legat under vin- tern utan att man närmare tänkt På den. Då algerna skräpats bort "fann man på två ställen ordet Pa- mir inristat j träet. Ordef var gan- ska valhänt ritade men fullt läs -bara och allt tyder på att de till= kommit före bommen lackats. Det "ena namnet var delvis boriskrapat och detta har. möjligen gjorts i ör ilförvaltaren i "Lysekil, sörn an= fyndet till tyska legationen duser dåt. mycket oklart om fyndet . Verkligen kar ha tillhört det tys- Ka, skolskeppet. Pamir, Inte heller styresmannen för Göteborgs ,sjö- arismuseum, ' kommendörkapten Stig Notini, tror att bommen kom- mit direkt. från Pamir i samband hälsa, skönhet och am de ja svällan- deö över huvud taget, . - sämband med att hela bommen sotts . | Nedskräpninger. utmed våra vä- "gar -är fortfarande ett problem. Vägrenarna må se hur prydliga ut som helst — men vandra ett tio- tal meter in i skogen och ni ändrar uppfattning om trafikanternas Jen- Jlighetsvanor! Väg” och Vatten har även i år sänt ut en affisch som uppmanar trafikanterna att umpås hyfsat med naturen, För utform- ningen svarar Inga-Greta Solbreck- Möller och spridningen blir unge- fär densamma som i fjol, ee -.Steriliseringspremier Den kommunistiska. regeringen 4 den indiska delstaten Kerala har ta- git initiativet till 'en omfattande steriliseringskampan] > £ syfte att motverka den 'starka befolknings- ner sin relativa avsaknad av tradi- 4 | tioner och rotfäste mycket starkt. Maritain mot sitt älskade Ame- nen i gemen är vankelmodig, rädd han blivit påverkad av en ”popu- lariserad, anonym," positivstisk fl- losofi”. Enligt Maritain ger . den|- leende amerikanska vänligheten in- verkliga : sitt utsprung är evangelisk — ett göra livet lättare för andra.» :' analyser av amerikanskt psyke av hjärtat 'att . svälla av: stolthet på varje sann amerikansk patriot, Dess förf den fransk-: filosofen "Jacques Maritain,;' avfär- dar . där allt tal om; amerikansk materialism som ' rent "nonsens. Amerikanerna”, försäkrar -han, ”är de ' minst ' materialistiska: "av alla "För så ar sedan pästod sig-en engelsk läkare ha upptäckt att lätt- ja är en sjukdom, men dock en sjukdom som går att bota; Lä- karen menade att man genom ett slags tvångsympning borde kunna bota just den sjukdomen, d v s lätt- : | jan .På det sättet skulle 'samhället slippa de många omkringdrivande, sysslolösa 'bettlarna . och . luffarna. Emellertid har faktiskt luffarna nu- mera försvunnit-ur bilden, trots att något - lättje-serum aldrig. uppfun- försvunnit från landsbygdens" väx gar,: där de' för 30-:å 40. år: sedan vår en verklig plåga. Det. är bara i'östorstäderna' som : mån' numera finner : ett :slags. motsvarighet till luffarna,”.men dessa storstädsdag- drivare tillhör ändå en. helt annan art av folk, och den arten: nits, Luffaren .som typ :har. totalt | ä' => Irene rö > Luffarhvec lockar ifite-lä gång "en Luffarkung, "en 'väst- | Här i landet fanns det också c en svensk som .blivit, arbetslös, .Han' bete och. reste” omkring. som ' en självtillsatt inspektör för att kor- trollera ; vad som gjordes" för dé arbétslösa:. Det beräknas att åt- minstone. 20.000 arbetslösa år' 1935 drev 'omkring På vägarna som luf-' fare — både »;uNga, medelålders äldre mäns; var nyssnämnda luffar- kung, ivärs borgerliga. nämn 'var Karlsson, + farten "med att..samla älla i svenska! duffare till en -kon- gress i. Stockholm. Det skulle enligt hans plan::bli., ett 'verkligt' luffar- tåg.s— ett 'hungrande tåg. — och det var meningen: att demonstrera förihodligen - veldrig att helt” för« svinna, > - 2 : Forna tiders' typiska Iuffare höll sig i själva verket mest till lands- bygden och var-som -sagt. för 30 å:40 år. sedan :så vanliga, att. det knappt gick en dag utan att lands- -bygdsgårdarna fick besök av en el- ler flera sådana herrar." Mera. säl- lan kom dock. två i'sällskap, och aldrig vandrade' de i större trupp. ; De föredrog. att vara enstöringar. Ibland strålade de förstås tillsam- mans på något ställe, men då var det äv en ren slump, de Konfere- rade väl också om sina erfarenhe- ter i. bondgårdarna samt varnade varandra för den och den gården. Slet ont gjorde .de ofta, såsom det hette i den gamla uffarvisan, " ”Jag gick omkring, jag É: ;S och ioox od svalt, N jag låg. 1 lador; men Upplands bönder då ker. jag får lön” "på "domens. dagl?: FS råna "Det" "änderliga " Hed” luffärna var som” derås vederlikar i storstäder- ha nu her för sed. De var nöjda om:-eltt" par gamla skor: eller eri lemän och ytterst sällan kunde nå- uppträ d moderna folk som ått det in- dustriella stadiet.” Någon ameri- kansk penninghunger existerar in- te. Tvärtom, menar , Maritain, är amerikanen den mest givmilde av alla. Egoism är för honom 'ett hart läranat ” bakom : sig både Kapitalis= men och socialismen och nått fram till något mycket fint som Martain betecknar som ”ekonomisk huma- nism”. ”De verkligt andliga älskar Amerika”, förkunnar vår. värde fi- t | losof, som under flera . årtior.den varit lärare. vid amerikanska uni- versitet och gör anspråk på , att känna den amerikanska andlighe- ten i grunden. Martain gör i detta sammanhang : det barocka påstå- endet, att den amerikanska littera=- turen i sina ”mest objektiva ana- lyser” framför allt har ägnat sig åt ”det bortomliggande och namn- lösa som sysselsätter vårt sinne.” Många av de amerikanska strä- när "okänt begrepp. Amerika. har. me så” "här"då, han "1934. till slät hamnade på ett vårdhem vid Stock de en lada att krypa in i för natten; holm: ”Varföl or ni jag; ; skullé tycka det är skönt här? Skönt — en bergssluttning en solig dag. När fåglarna kvittrar, när . björkärna på. vägen, där en och annan män- bonde plöjer. i sitt anletes svett. Det är sådant som är skönt.” + . > vågen av luffare : över svenska nummer av tidningarna klagade in- så över : luffarplågan : sarnt d säger Mi in, går : ut på att stärka vänskapsbanden med Europa. ”Amerikanerna' är utom- ordentligt angelägna . om att bli älskade av européerna och de kän- Helt okritisk är emellertid inte rika och han medger att amerika- för att ha bestämda åsikter. Detta, säger han, beror framför allt på att te heller tillräckligt rum för -”den vänskapens - enskilda värld.” Men betonar han: "Djupt under det anonyma amerikanska leendet finns en känsla som' till mänskligt medlidande, en önskan att la Som ' helhet lider väl Maritains samma svagheter som alla verk som befattat alg med -nationalkaraktä- rer, ett djur som ingen har sett eller torde få se, Enskilda påpe- kanden kan ' emellertid vara både Å och . välfc Många har dessutom, en välgörande tillsats av vänlig ironi,' som 'ex- empelvis redogörelsen för det ”alt- skarp k leendet”, See ökhinger å Indien: K r ist ringen utlovar 25 rupier (omkring 30 kronor) till varje "manlig med- 'ege=- Inträngande är Maritains redo- görelse för den religiösa väckelse som kunnat spåras över stora de-' borde stävja plågan. Men det var inte bara i Sverige som 'det' fanns gott om luffare. . USA ' hade t ex sanima problem som vi och där bil- dede man rent av en luffarnas för- manträden. ' Ordföranden' kallades Luffarnås Konung />och:'han för sökte få till stånd en internationell luffarkongress i: London — men alltsammans rann uti sanden. ; att de mycket sällan tiggde pengar om de fick lite mat och kaffe, och I så” ånhöll” de” väl, också vördsamt avlågd rock; Många av dessa lands+ vägens riddaré var verkliga genti gon anmärka på en äkta; .Juffares De var många gånger ett slags levnadsfilosofer, nöjda och belåtna med: sin. dag om de. barå slapp gå hungriga och om de ha- det 'är det när man kan ligga på står gröna och det är mjukt och. gott i gräset, Så skådar man ner niska vankar fram, 'man tittar ner på "åkrarna, där en: eller annan På 1930-talet sköljde den sista landsbygden ' och i: nästan ”" "varje | och hos med bön: om- hjäp.: Det var: också" me- ningen att uppvakta LO, vars "mos I | nopolsträvanden” Karlsson inté gils lädeskAAlltsammåns .'. stannade: wid ett projekt; ty det gick inte att sam. la luffarna till Stockholm. ”Luffarkungen hyste inga varma- känslor för rena barmhärtighets- åtgärdet- eller välgörenhet,'och dä; för ogillade han att offentliga hjälp- föreningar - ordnade s ki: luffarstu- gor efter: vägarna. Sådana " stugor.j, eller :. -härbärgen anordnades' : på 1930-talet "litet :;varstans :i. landet och de uppskattades — trots Karls- son — rätt mycket av de hemlösa Det förekom t o'm att privatpe soner ordnade med. luffarstugor, bara för: att slippa de" många h S farna i" sina egna boningar, : men sådant :uppskattades "inte alltid: av, den. övriga bofasta : befolkningen, ty man resonerade som så, att. stu- gorna lockade" dit. alltför många "Det" kan "nämnas att ett” av: Få sistajuffarhemmen' Tevs” ned "för vid Gripenberg i norra Smålånd pch kallades Brusarpshemmet. På 1950 talet .var det flitigt. frekventerat av vandringsmän: = Många .. originella H typer". kunde man få göra bekantskap med om man gjorde sig besvär att språka med Wffare. På 1930-talet var t ex Glada ' Nisse 'en väll ind figur "och han kallades Sveriges gladaste luf- försökte få myndigheterna att hbjäl- t pa luffarna till .stadigvarande ar- |) si: | ken.de skor han bar samt traskad bara ett år sedan. Det var beläget |b nämndés därför också den od de almanackan”, I 's Ett, annat känt original var "Se t-Frässe, som mest -höll till i stergötland,. Vid fyllda 60 år ha- de han ännu inte" gjort ett enda ordentligt: dagsverke, Men vandra kunde han — två å tre mil.om då- gån''var hans vänliga pensum. En Fårlg villa han på ett gods vid Kinnekulle skaffa sig ett par skor och; för den skull gömde han i par- ENN pv SAGT och . SKRIVET Ska orkideer absolut plockas Å bör det 'vara en eller högst två med mycket ängsblom eller helst gräs enellan. Orkideer behöver .ängsrymd omkring sig för att "ka, en ängsrymd söm får yn finaste accent, 'sin sötaste .Srop pe av hemlighetsfullhet. just ge- nom henne.' ra Dessa buketter framställda till salu på d i dj g är barfota fram till herrgården. Tyvärr häde godsägaren själv från ett fön- ter sett hur Frasse gömde sina skor, och då Frasse ödmjukt bad gods- ägaren" om" ett. par avlagda skor, |" sade, berrh: ”Gå ut i köket och få sen bit; mat, ska jag titta efter ett pår skör åt dej”. + Médan Frasse åt smög 'sig 'gods- ägaren: ut” i parkén och hämtade fram de gömda skorna, slog in dem i'fint "Papper "och gav paketet till Fråsse, Vad Frasse. tänkte och sa- de(!!!). när han upptäckte sina gam- om.” Aldrig "mera försökte Frasse lura den godsägaren, "= " Luffarnas + Nestor, .som : nämnts : här: förut: hade ' ett eget trick att kaffa sig fri” förtäring” på” ne] nå, Han sätte sig. vid ett bord ne- Te vid . utgången och -beställde' kaf- fe med bröd, Sen satt han där och smuttade 'på : kaffet och "väntade tills: det "kom in 'någon ung fyr, - Som : började kurtisera”servitrisen, När :de :var som bäst i tagen” och inte 'hadé: ögon till övers för Nes-! tog han” försynt 'sin mössa et ut, När han trots allt en gång hamnade" hos polisen, anklägad - för bedrägeri: skyllde: han på: sin ålder! och tankspriddhet. Han hade: totalt i glömt” "att, han kaffet, sade han. "om. original hur länge . som helst men det anförda;;får.. vara nog. Nu är de alla” bortglömda,. både” Luffari profössorn, Breda, Kalle, Steppari Jerker och"”allt” vad de hette. Luf. en förbrytelse mot sommarn själv, mot det finaste den har. De -ir lika barbäriska som kramsfågel- - jakten i Italien, som fortfarande ”. höst 'och vår förvandlar skönaste forotng tin pastejer och server." - : Em livlig verksamhet radste a vv tid råda hos den ande, som vill bevara 'sin ungdomlighet och som inte vill åldri 83. : 1a' skor i- paketet 'ska' vi inte tala |”. : "Har nl hört historien om den . blyge mannen, som" anlänt ' till sommarpensionatet? Första kväla len övertalades han av tre äldre herrar. att gå in 1 ett bridgelag. Han var för .timid för: att säga nej,> spelet ' började och -inori kort hade han slängt'sirni truinf- "kuhg på trumfesset. Hans part« ner höjde ilsket ögonbrynen: SS -.— Ni måtte väl i fridens namn "veta att £ kungen inte tar. övet Jodå, jodå, 'blev' svaret, I farna är borta — men lättjan? Den: N har den, tagit sig andra former än på 1930-talet, 7 ser a fare: Nisse ; slutade : sin" vandrings: bana på ett vårdhem i Alfta i Häl- singland men hän 'var. känd; från” Karesuando'i norr till: Hälsingland, där 'han uppehöll sig. mest. Överallt mottogs... han med - stor : glädje; ty? han 'kunde « berätta” fasligt : många tokroliga historier. : Hart” brukade återkomma -till samma platser pre-, På vv kölstri 1 Kiel ett fartyg som skall: bli. det hittills i i största -som levererats från. något | tyskt varv, Det. gäller : en: 65.000 ; tons" tanker, som. beställts. av .gre- (TT- kiske skeppsredaren Onassis, ge AD: Beer EE cis samma :; dag på: året och ber. krävde hotfullt" att .myndigheterna |. ening som höll: regelbundna :sam=; OR VARFÖR. KAN DU INTE GÅ Til DÖRREN "OCH SKALA ISTÄLLET, SOM ANDRA HUNDAR? | självdör nog aldrig, fast i vår tid. l Förirols igä stunder, gen har:svaret. dröjt på grund av >slår upp&'Sk "lefonkatalpgens hger någon, Jämpligf, adress De rel sköphetssalongerna - brukar .diåtermibehandling--eller elek= | trolys för borttagande av de gene- rånde "hårstråna. Jag” skulle tro att a” behandling går på 15—25 kr be= är. fråga om, Men: det:kan ni ju amställde ni inte i ert förra > oHm, Ja det låter - inte så bra, "det — Och pulsen —' oj, oh — Ja,; dokto! är rent galet! det kom alldeles ' plötsligt. Han ' ” känner ae riktigt rn; cs om >dignozer» Var, men det" ser ut sord Ja, jag vet Inte vad min kollégas vi är helt eniga med dess förlisning, Vrakgodeet borgare 'som frivilligt underkastar ar av USA efter andra världskri- xulle hå an på ed SG två mår sig steriliseri ti som får | get, Maritain tillmäter denna en nader ha drivit "med s H ” - : r les | säger han, ”en ny kristen civilisa från ol m för CP "ön Azorerna, och skall 110 sjukhus och Keral utomordeentlig petydelse. ORT +. Re mA GN 4 ” tion, . en ny, kristenhet någonsin hd golfströmmen ög Heden gor. , Regeringen : upptnanade , de kojmer att uppstå I mänsklighetens + Mn at FRE nors tällda och p ä att historia, är det på srierikanek mark srsbbgrna oc - ' - kommer "att få "sin: utgångs. - i ä ö äg |föregå med get exempel och fri- | den ; . - ka kusten, Det är alltför lång väg villigt täta Merllisera Ägs oe vunkt a Olle W Nilsson. 4 a Svar tll 50 år Ert förva brev ” besvarade jag den 18/5 .men'trolis. , utrymmesskäl : Som jag skrev: kan - ”missprydande. hårväxt inte : kallas - för-”lyte". Människot har nu olika ;: kraftig dylik. Det bästa är att nå etsinstitutet” i te- yrkesregister och - roende på hur många hårstrån det i fråga på förhand, Någon annan frå= Loa] senatens | mama JA J > | an | | | ee0! a [ar | CD) LEN j
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.