Pa LU LAHOLMS "TIDNING "> : kapa kallos för en räfsa Bruns a äpnA för hösläden som -vij- : 4 gen nd skal, köra” fram höet på till häss- vn R ik d . För. deiades' som- röget fäbod- (AA TROTE BÅT Jönn Gräset skall oe S a acn Å vistelsen upp i två perioder bättre hålla ihop och läggas på slä- DS RE . ”onder soramaren. Det första perio- den och sedan. fö 1 läggas på slä- |" FR AE av juli” då alla” färdades . ned; ti Fb : ässjan. Alla "Inkal = hR or é > "bygden igen för att påbörj är till äh at cc eltar arbetet med liv och - mn kalleleserna till höstens repa]. "actetet där. Denna da er- lus od är 'så ivriga att'lasta upp| tetionsövningar kommer för jord. oksom> bufärdsdage g var också, På jen. Mor får för. det mesta drukarnas del på olämplig tid vid ; . för alla och oftast n, gemensam å öta efterräfsningen och se till att försenad skörd, påpekar hr Pet- - eter Adommer Sadra lördagen blir ordentligt gjort, När: vi fått iersson i Dahl (cp) som i en enkel st samma. glada -liv ng upprepades : vd ordentligt lass på släden bär det råga' till försvarsministern undrar "dågen med säng och okrop: kor | kd a en hässjan. Brunte är »m denna kategori av inkallade in=| -: har råmande och: skällornas.. of- cter ra släden över alla ojämn- "2 vid behov kan få uppskov eller| ':- gpelt 0. De os ornas glada äras och. under; fars. vana. hand | - ing skördepermission.. «oc """' Eftersom detta var något fö läras släden från att stjälpa. " oc . . el la. bygden gemensamt kn mn log ja pfa under under dagens . Arhetslöshetsförsäkringen = : = ” Ann ler vå i] i; 1. a 2 M sat la aeor av helg över just|vid och då kan även barnen + lova = och när del kvällas Pod Pet förslag till ändrade regler] det såres agsdygn. Det fick därför 4 med i be barnen vara där vuxit fram en lång och väl får om statsbidraget till dej äs sar, som det förresten Rom po ee EDR « jglörd höhässjar "ett gott tillskott apbetslöshetskassorna som) — allas här I bygden. Det var äg skap. Med seg vilja och starka .ar. jr Migrn rt de många mun- : sis fram i en” motion av hrri.. p . a " oe : ute å = Tk den dagen då "fäna' kom hem EE män ie er Dela dag Få framt? "SLATIERDAGEN — AR SLU bu”. i sr $ RN UT. : nas orre alert aa Far och å Md |: «Den lördagskvä oa 20, fdratmeter uppröjd mark där? mor" står och, ser.på re- ; rere]ö. TR mo öns ung rdagskvällen fick all byg- | gen kunde sättas i Josden bade då sultatet, Vad kan vara vackrare dl SA - Foetslöshotsförsäkringen vill and] ' vistelsen på ski as på 'nyttefter [sitt stora och betydelsef Ila vär då Jeri! nyslagen;. täkt: beskådad ” | Regerin: ens tupprol 4 ör ; | «å lagutskottet inte tillstyrka, För=; é på skilda håll i, fäboda h betydelsefulla” värde, |kvällssol?. — dä re i fringens upprop till rek: ma mo son 3 Delhi a SER slaget går å en” 9 na; Då var: det alltid: dåns' r- | FAR MINNS NÄR FARFAR här Igen hä: 2 — där uppe i stuttnin- |.-997: ns upprop till rekryter för polisen i Delhi vann. stort | - går ut på en kraftig sänk- 2”Jek” 'soni d alltid: dans” éeller| plöjde och sådde håvre."F > här igen hässjan, fylld av nyslaget ild- i in, Många" accepterades och bilden vi ort gensvar, hundratals unga män. 3 oc] aing av det sk daghjälpsbidraget. som regal er kallades. Denna hölls |har gått sedan farfar re.; Fyrtio år |vuxet gräs; den lilla grå än ViN . den av en tekryt somm befunnits en polisinspöktor, som sätter. en” stäm alla kate- : nn od . | - Te körbro öve orsbron, en breda- | här lade fåra vid fåra; Far, som då i-skogsbrynet, färdig att, när den > som, befunnits användbar och lämplig. + stämpel på han= |” Barnbidragen "I. . | mynnar ut i "Västerdalälven. Då Då hur liten parvel, stod och säd bode her Då inrynima, det ”åot e TA neg . Högerns förnyade yrkande i: en t d ; 7 £1; : Dålpå hur den sk i - inde. often" — -å5; = AA PCF ou 68 partimotion ” : bror det till flinka fiolspeläres [den svar ns arpa billen skar, och Istämnlingen säger n våsynen' — gr REP Fler allmänn. j om slopande av det; | > Jåtar tills solen rann upp i, öster | ljuset, tå : mullen blänkte: i 'sol--|livet trots' allt h 085. spontant att Å a Or e . 3 a - barnbidraget. till äldstaj allt. medan. .kornknarren - lät höra ljusen och hur Grälla, farfars trog- lärt pengar. allt har större : värden Dar er fra .U. r | Famet I varje familj. och en dif-j &i de läte i rågåkta rat i många å - bengart, RA EA = ra fe va sl stl - Si ba ring. av, barnbi 5 En sund Ungdom som rågåkrarna, ade och drog här "uppför år, stre d Så sju så som mari här för en | ” SE er s Boöln nm ine barn avstyrks: av andra Mg on : ör sin iga livsglädi arna. oe : nd" uppt -tillva ” a . oo. Jutskottet Det hänvi 1 ot : föra naturliga livsglädje, Det är|. I sinom tid gav d SEN den. okränkta fid illvaron, med mi l 0 a | . styrkard et hänvisar till sitt av- . n 'ett' sådant tillfälle: som J W sinom tid gav dock farfar tappt |ten, ikta" friden 'och :stillhe- N os e S tyrkande av samma yrkande vid . Wallander hämtat stoff till sin be. för ö kten, som Tep ppt FR fågelsång och med syr- : ven 5 : . . . . 08 ä värriksdagen och till att då fatta-" + kanta tavla; Dans på "| des i första h resenterar- |SoFna "ännu de i gräset; med)... Miijon : . SN So än I SCR ss sea as beslut i enli . tavla; på Norsbi I and av det:nya' ån: |en milt! flöda gräset; med joner arbetsl . Se : rk es enlighet med uts) SN FICK ' KREATUBEN beta brytande samhällsskick et 3 va Än: RA flödande, kvällssol. givande] - byg,.en där den code och AE brist på kvalificera” arbetskraft. Öv obotolknins + ec RR förslag. Därefter har enligt ut på bemskogarna ett par veckor me- hushållningens ” tidevarv. läkar; ;betshänd else" över många par. ar- |” Hundratusentals -akademiker - ut; armande jorden inte kan ge bröd och verbefollkning på. Iands- , ottets mening ingenting inträf. dan. betet: på fäbodskogarna växt som' vi redan antytt, -inte gärna |Vet: sjä ers goda dagsverk;'där li] Detta är arbetsmarknad an arbete och yrkesutbildning, — 6 nn ete åt mer än ett fåtal, > |-2t; Som "nu skulle motivera ett "till'igen, Och sedan återvände man rum för arbete av detta' slag. gärna M / gjälvt-så att säga håller andan betslösa miljonerna måste TT symptom på en underutvecklad ekonomi.. Fö lan : sa | ändrat ställningstagande, - i , tll "fäbodarna för att ta itu med fallna gärdesgårdar och "ökäde a möjli, hoten £ö storhet —, ser. man | Tigorösa femårsplaner. + « n ändra hela samhällsstrukturen. I Indi i. För att ge arbete åt de ar=" "I I en reservation yrkar: höge: Je låtter. Denna hacksl ot fullbordade slutligen ned- att en såra = människa och natär Industralisering & de äct FENA ar ien försöker man göra det med daimöterna bifall till inotionén. SS g . å : - ång få förenas i evi 5 r ä fr kt sn . oo is . : : Sn 2 a dighet, Då tot av en livsnöd- rå Tälla I fån goda tanken att|moni.;: & få förenas i evig har- hå på arbetslöshetsfrägan och de fy be gånger så många som de helt jårspl alla ARE a So og" man det mesta i helgd vad våra I NL era +; | främsta punkten i Indi den larbetslösa, Arbetslö It jårsplanens alla n; An, Fö a kreaturen på, hacksloge der skapat-och lämnat i arv. ” EN Sonja Reshagen i planér. :'Men fädustrialisar s: femårs- | ell arbetslöshet Hllosmnor parti- | möjligheter. : DYR ans lnings- : a udtn detta längre I ges. det inte Grålla 7 me Kyst både farfar och NN : i I rar elkraft, ett effektiv. transport bar. var femte arbetsför dee. Men också här måste "maskin ml NN | FANN e,'1 varje fall in- Ijzgyt 4 sn? vårje gång. så : ENHAMN: R system och främst av-dllt eh hör! ”I6 wore Mort 9. I använd : . iner I terar ; IN all ins Mät a söm »far NT N: Rekti . främst av -allj 3 . eten ne där as av ekonomi - - — 2 sa Ian AO sydpunikt, Hela ala | gå, här, över sken ; hän] = gj, Titspong, omkom fo more fnisk, och Vetenskaplig standard "16 proc av jordbruksarbetarna: + | nur olla skäl, Povattninganlängnia. Ja 2 h st la RS å är MPN Re - mellar - e | industrier slandard. ön : ! . 2 : RA = er esti ad tiden.” Där "mol pehälle, Preci: - en i "1 | framur m gar mi z an. räknar. emelle; - och, brådskande. arbe. Ne TN 20 gå förunräiden.”., Däfmed” har denna gud -| fram;ur marker, $, kr. "nästan hälften: av städernas arbet. ten, Mén i de. fall där det tate är |re städer. Om » (Forts fr sid 6) home b något” som häl On ösa ä en. av städernas'arbets- | absolut nödvändigt & är det inte 'är | re 'städer.- Om väl : : niskotna hade. behö Sön MÖR lösa är, landsbor ets- | absolut nödvändigt att anvä ; er.: Om vägarna: kring Li i a hade behövt .ha' kvar. In- | - , |lösa är, landsbor som kommit 'till ski i ativända ma- | don berätfas från 1600-talet. att på . Fa dét att kronan Mä n- |: städerna för att sök ner. anlitar man i största möjli- | sina hå s från 1600-talet, att på 2 ; itt-kreaturen, går mis- betslö att söka” arbete? Ar. |g2 ;utsträckni i största möjli- | sina "håll. bestod landsvägen på: söm - ett” hälsosamt: och. allsidigt slösheten på landsbygden är' ing mänsklig arbet: 1. bestod landsvägen av ett I Mphbygkt. foder: - vad. nana Sidigt | der ” arbetets ' tlenna' och indsbygden är av [kraft «4 "nia ig arbets- | smalt, djupt dike" med lett : A v +. vad. råligt - å tets "gång; Voch andra anledni; AA beg : i 2 I leriga slutt- fhles må + . vad. iråligt "hade etets "gån att beräkna... dningar "svår | 1: 3 / SAR ningar. Mötte. en" "8 : dur. Överallt = I ösa alåtterda” vackra; Klangen, hör, någo Hl 28 miljoner. Bland Jorgargkan arbete och stotindustit är ät dell | en. a måste. han kppför sluttnin= : sär — | alla lindo och | CN Hernår örat; det jär: / er.; Bland -jordbri ite och. storindustti är 'det en. Därfö : sluttnin= " lögar, rådde «ft ella :lindor” och far .som i. dé i arbetarna' är 16 jordbruks- | nerligen"” viktigt "att syn- | gen. Därför red man ofta vid si Man alogr febril'" Verksamhet. | ma; i dé bete. — > procent utan: ar- [hk "! viktigt "att "understödja | av :vägen tills jordä a vid sidan Man "afojade . och "gl vä Bless Di rna . ; antverket: 'som .d:: 3 n tills jordägarnas förargel- saturliga ivslusten fick här oå den I terarbetet, 'Liayn . De pärtiellt arbetslösa: ä "> landsbygden "ger" do ynnörnet på set let gel: > slirskllt' nätt, fritt spelrum. Som te ket bätre då oc ligt fler på, landet än I städernd. Säl. hel "ller: deltidssysselsätt er ra "vägen landsbygden kunde sto- > UU atrhete med nära anknytntig Det "vet ” alla "so Cirka hälften bor i' st bruksarbetari går den indiske jord. - äuse är angelägen om att inte in ke. "En fransk a nednätt till ett dis"? : naturen, gav det människan äga var tionde invå städerna, pruksarbetaren utan ärbet - rierna . skall ' konkurrera "ihjäl | red resande, som år 163 ot ed > verkligheten h miskanc en. FRA 3 I Kä ndé invånare är”utan:arbete. gar om året, I södr. je: 82 da- | hantverket och::bel; rera "ihjäl | red: genom Östergötland stora vå livsinställnin, n harmonierande I 4 M PÅ FÖRMIDDAGEN. sår Kälkutta, som. får ta-emn "I dien: a a och västra In- | diens” politik” på belysande för "In. | gen fram till - stora / . 8. se det d ör räfsni. Air ständig” strö a- emot sen uppgår äntalet.a åsa" ins politik” på "detta sä a ör I Stockholm berättar, > 4LATN nog, så här kan det gå till] ge för räfsningen, Nu kan i östpalar rä av: flyktingar. från gar till. 110. = rbetslösa 'da- | textilindustrin, a” område är |att! rågen "på Östgötaslätten växte 2 Bud dag uppe-i fö ill | och: Stort å hjälpa till, Ännie var. femte' invånare | "cl av. årets sen Större .' delen av: 3 =.r1. |så hög, att' han inte. kunde nå | boda slåttern är dvetard särNA och Met. tåla Oh Pr sin nätt | Dei partiellt ; | b Internationella arbetsutskott a kommer att gå ut från tostilokatn öden från hästryggen. Detta kan bygden, sic oc re ,' och: til] och" med ha SE t..ar] eräknar dessuto: et.|kerna. son RON fabri- | förklaras "med : att h; 6 a NR har: arbete. mindre ä veräknar. dessutom att; 15,5 milj m sysselsätter 760. ER med a an red i ' "ide VEN ÄR FYRA sén glitt . - av neaal ERNA bys människor, på: nde - lar iNjor petare; medan två miljoner ida declist oh då var det ju inte un- inde. vacker sommar re . . ygden endast har: skent + | huvudsakligen 7” på d , , att rågen blev lån; | våndrar I imarmorgon, Far]: admin vart har skenbar syssel- står. fö ””på 7 landsbygden, | ' VIS Br H Inbt" hackslocen LA gräset bort s inte och oa ga arbete. som står för den Tiga "produktionen. VÄGAR, mon fate bla dte SINA . håller han liskon: inder ena armen | andra «ord - nvärd. inkomst. : Med | ” 2 AA Nuv CT or [bana a e blev det en väga ' d Y liskön' (= liarna > undra '. örd "en "tredjedel . -.. Ett speciellt indiskt p : a som skulle 'gillats i våra : de m - rna omvira- fjä en tredjedel eller "en | a iskt problem i: ' i > i våra då= går. kk hån ck, eller dylikt). Det UPPVISA res är ar jordbrukets arbetskraft är de många” arbetslösa med 'col SE sophögnd städerna körde man |. törsängen. ga "lar :i den” steniga SKREM JEAN MERMOZ TIL 4 ÅN FM lege- : eller ; universitétsutbildni > kel högarna till 'väglagning. Om= härhmare och bron finns : också. GENOM MOTORBULLRET. DET. LI KAMRAT : anför tvingas” man - diri ge som ” enligt "Mlanerlågskommisete ij Vägarna med de förbättrade man « ryne. I andra han. | I: KASTADES i T.. DET. LILLA PLANET andsbygdens. överflödieg arkoto |ssg a .beräkni igskommissio- | vägarna med slagg, vilket Toten ae oven tra han | BRSTADES "SOM ETT LÖV" AV. DEN DÅNANDE” - kräft till andra verflödiga arbets- | 550.000. I städerna. finns det I den bättre medel; Hur man net Ia el rar I daggkåporna oct FORMEN ae DR mag r Iden. Hantvå hetsområ- jna befolkni et i den. | dé och rustade, så var missödena ' . på trädens. blid, och här och och POSTFLYGETS HvÄlT ER ""Ikan be verk och hemindustrier sa ä 9 upp fler :arbetslö- | och, olyckorna sa var missödena | « drar. solstrålarna långa | och där .. MERMOZ SÖKTE BESEGRA ANDEANA SE + |der en övergångsted mgånga uns |sity " arbetande, Allvarligast är | dens vägar. F te taliga på medeltis "4 | "guld genom : nga linjer 'av =" ET PAss På 4500 IDERNA GENOM, dh övergångstid men lantarbe- uvationen i storstäderna som hy-|ned;sig: i g; olgängaren trampade : känna frisk och averket, Luften PLAN, soM ENDAST-GICA Asa JD MED en arnas: framtid ligger utan tvivel i). gun Härdedel av all hyr j ned; sig i gyttjan,. så han knappt ==" it och det hörs må METE AST GICK UPPTILL 4200. fötorindustrin,: i byggnadsa tvivel, i | av denna kategori a arbetslösa | kunde komma upp i PP Ha morgonröster inifrån smärt Mö onsser nn NRÄKTE PLANET UPPÅT" f | transportväsendet. bete, i| -En av kara dr hia fasthade också. i gem Hästarna - Vv let varit två veckor tidi nm BUCK SENARE Porse MEN. NÅGRA ÖGON "Men Indi en nl studenters förkä ER är indiska !stjälpla vagnar var 'en alld ul . drar ge Par, tre gökar ha sel are s R RESSADES MASKINEN NE jor dbruksland är fortfarande ' ett |ra. Man läser vek för humanio- |SYn, likaså kärror" med. hjul aglig damla fars glada trallande. Men det "0: Må Ad STENBLOCK "RUSADE ENOP, för lång tid mh lär förbli det nen än matnyttiga. fa ande äm | tande dast i gyttjan upp in han göken få ipråket, som säger att när LYCKADES EN. 1 SISTA ÖGONBLICKET jordbruksarbeta åt. Stora: antal ämbetsmannakarriärel annan är | ven: Då som nu vär det inte allti na så rt se de första höhässj SNÖKLAI MERMO2 LANDA PÅ EN LITEN .'e bete med at re kan: sättas i ar-|kelse : för de indi ns 'stora loc- | så lätt att vara trafikant, tid - ou så slutar han gala, håll jors FR DD SLUTTNING. SÖ METER ERAI Don kanal att bygga dammar och |som sök indiska studenterha |: Det var många" gån: ON , håller tyd- R GÅPADE AVGRUNDEN Fen brad och på: så sätt öka jord. större ULL statstjänst i betydligt | färdades på land Souter follt, som Nån > . os : ck . : e H : - utsträckni. ä S Lå äl Sväj : a listjorna NN ju alla att inte hö- ns ligheter. avkastning och arbetsmöj- | verken kan u emot Dead stats- | tider. Där var de vandrande fans ara utan göken foeken -till detta, jordbruksarealen skattning, kan antalet studenter' ökat med so här verkarna, t om sådana som både : ne Daturliga reaktioner VS djupare |: Jordbrukarna kan. få t betydligt. |cent sedan 1950-51, LP äverkade och sålde sina varor un= : ” ASNART HÖRES LJU] ock året i stället för en och där od Under andraplansperioden a nas "Me ringen, Av dessa kan näm. kliusnackar I li-stickan inn när för man sön sysselsättning. Ändå em ch pe att kunna ge nära och vävskedamohar nn Älvdalen Mr "fast lien med man räkna med att kolni och en halv miljo ; mm förså akarna från Mora, - dt hela är fö med på orvet, och av stora delar” - RT maa jon nya an> som försåg så gott soi 4 Prynet stoppr dt för användning betskraft blir nödväsdig. nn nn arolde arbetslösa, som åt de bilda [näe med vävskedar. De hade inn : fi ” a oo ä ur ertid be-)delat mark förr ine a om skicklig hand god na. Att planan beräknar att andra femårs- fann Deri oa Sa mycket under viset slapp de kontur drikt, på det” ” N ackslogslå pe «+ utvecklin; 9 i iod. Situationen and: rera med var= och dansar svän- miljoner nya arbetstillfällen anens början. ” Se as buskar, ristar funt. stenar och arbetarnas” Arbetstillfällen. Lant-|. Därför pl oc. -f, PLAND ALLA 'DE ne eh tnind och skör, Där det fö k genomsnittsinkomst ir planerar man nu stora handlande MÅNGA där” ristar van ser oåtkomligt je 17 proca förmodligen att höjas med a och — omskolningsläger för fram 'med tt lag vandrade . vägen döt'slär mark hort varje står, Bl ROCK - > träda omell ori. Staten skall också |"08 Västgöten den på Tyggen, var 2läg "och då länen > Mera rejäla] ' Vad beträffar industri, ellan med understöd till|Pes2 handla n "mest kände, : väckra add lägger sig gräset - a eträffar industriproduktionen åar mpelvis detaljhandeln där ' en | Språk, mål nde hade ett hemligt 3. Os trängar bakom honan stod man vid femårsplanernas bör. ja a t de bildade arbetslösa bör viktig del Sing,. som nu utgör en = är inns här slät jan i valet mellan = i kunna få sysselsättning, A ' språ fo ungdömens sl kollar fr riktiga, lindor AN 4 . - steg genom ökad mckanisering I andra femårsplanen h Lr indi. en mång fald de kunde man sa - te-blivit "le och här minsann inc INTA FRE OVGN Toa oe : ler Första” möjliga utnyttjande äv Ao, Staten föresatt sig att skapa a is= | vägarna I jön , foisängare på lands= S ig själ - E DYGN ig -arbetsk; ring tio. milj m- I sli mmal tid. Dä ä idoga förfäder ta. oc VÄlVA Vå VA TOG DET Fly etskraft. Maj - miljoner n; Om” | slipar är var skär= a förfäder har här gå ra | 7 ATT REPARERA PL FLYGARNA . ' en kompromiss in valde Ini sega ya anställ- e, lumpsaml 2 5 A PLANET — d promiss. so ingsmöjligheter, det vill sä det "umpsamlare, -där kom - <a &a och långa dagsverk gjort mån- Å / & BANAN VAR MEN START- D . 2 dbelt så > det vill säga dub- spelmän, där k : a för , fö DE FÖR KORT. . . : Den nya storind 1 elt så mycket , där kom också ti +? mark. De för att röja .OE MASTE HO sol . song som man |; re och AN igga= K ken. Det ä - oo eo vn en und nen, Som en jämfö ”Ist och förfall SS te precis et är in. MASK ot ler den nuva-| ni jämförels tudenter. na I är fråga näm ve Ästenar heller det En Duns OCK LADE, MOTORN FICK GAS. > : Verken T lanen. Ett exempel är stål näm nas att. sysselsättningen i USA rande Fada 2 stannade. de vägfa= 205 , ET LAN Al or . är man till : inder de fem å 5 . De kunde fö KR dana också finnas usentals så- . SIDAN KLYFTAN I DADE FÅ A te infö stor del mås- åren 1951—55 steg | medla nyh spn3 e föra no innas' med. Bumli : TAN? MEN DEN INDRA - ör automati å s= I med 2,2 miljo: steg eter utifrån, d SS På många hundra kilo I lingar FÖR LITEN — EN «DEN NYA PLATA, nen ki on, Stålproduktio miljoner. Trots att indisk: Slags vandrande tidningar. rn ett > OS ra kilo har : 3 NY AVGRUND IN VAR - :ommer att tredubbi. "[staten föresatt si 5 ska ande tidningar, CS Upp på varan staplats DÖDSKOPP. OCH ETT - andr : ubblas under |möjli att sig att öka arbets. | LAndsväj arv ann Na Fil:möjligt med dådde I har det va- 7 METER OCh 106 MARK tac Äng VCE sc skrin kommas gen men "stålindu. | oo eheternå med nära fera än. ning, därför ätt Sa lid sin tjuss > ser del?; Då fanns Inga enkla me- ANNY ETT HOPP OCH EN Duns ÄNNU EN ÅVGRUND — nyanställa er ändå inte att kunna a SA manga platser - kommer sir för våra -nomadi mor 055. utlopp | TA Sjö fraktoren, Inga stubbryta SPI LYFTER < 20 MN. SENARE VÄNDAS mL JASKINEN nyanställa mer än ca 20.000 arbe- |samma som vid planens början. De uppfriskande att ge uni Det: är PI JE: - H TT fe so; 1 ove i. . LS sevaskranar att lyfta med A eller ” BRACD ATSEN COPIAPO I CHILE. RYKTET OM må vip > Näst efter jordb, EV der planens början, De t,--2 58 andra trakte sg utpå en WE Sk föras med primiti Arbetet 93 ar sitt Fö gr HAN FICK STÖRRE MASKINER Thu struktions. Tr jordbruket ger ”Kon- | planens at åfrsarupperna har vid |1en- Ofta är det änn. och samhäl. sä SÅ vå - ight: 4 INDI . [8 mg ” O ö 10 mil, 9 a 2 red Copyriene: REA Ge FLYGPOSTLIN. KM VER nnceeE? HÅNADER van de största arbetemöj ng (sarheten människor. at, med tio miljoner friskande - att komma he. Upp= H - N NA KLAR. | ” om det . eterna. In- And . ot : . - . em i; So H Ne och den orivak ide kommer staten |lertid mm femårsplanen. är emel- Fritz Bengtsson." set investera så för att I femårsol tens” sista. Nästa lm, — og erbi mycket att tar vid dä ningspri et : >» "erbjuda en femtedel den kan lslutat och någon gå är den andra |gen, ji OPagandan, Industrälisentna"" > av andra fem- bö . | gång i framtid » Jordbrukets rati aliserina "> : ör den intensi len lundervisnid rationaliseri srt a Islva barnbegräns. Yvisnihgers pd isering och ' . väns= Åresultat, ” . rationalisering - ge”: ror En sydhallännine bon tan on än sydhallänning kan inte gärna vara utar —— oa he San inte gärna vara utan Laholms" Tidnins Sn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.