ot LAHOLMS - TIDNING "+ du själv är ett stoft! " .och' död, säger .:den amerikanske ' uppväcka den döde till livet. :. es Undörbar tolftedel . JULI MÅNAD — den tolfte- del' av, året som svenska folket älskar högst av allt! Och inte att undra på det. Det är den tid då det . åtminstone finns teoretiska möjligheter art det ska bli så där riktigt varmt och skönt och här- ligt som annars bara i fantasi ing Rivieran och på Söderh = överallt heter om den eftersökte: ”Han är på semestért” . Semestern kostar naturligtvis Pengar, men det ordnar sig all- tid, bara man lever som om var dag vore den sista. Den sista i månaden alltså, då jättelika kate- gorier av det svenska folket får . Sina avlöningar. När man sedan " na och. i minnet av barndomens somrar. Till den tolftedelen läng- tar vi hela det övriga året, för den planerar vi, för den förbere- " der vi oss. " Det gäller att ta vara på minu- terna. Livet är kdrt och somma- ren ändå kortare, Ja, det är sommar. bara en gång om året, ibland knappast det. Konsten att njuta av livet är i dag den aktuellasie av konster, Som be- kant är kineserna iali; Och nu är vi där! ger ut Pengarna, gäller det att . illa sin ekonomi på lårg sikt”, vilket lämpligen tolkas så att man tänker: ”Vad spelar det för roll om tusen år. Visserligen kommer det surt efter, men det är inget att göra åt, för litet var har vi ju märkt att om man skulle leva efter sina tillgångar, så skulle man inte leva alls. Det är alltså svårt att under t ex en julisemester realisera de filoso- fiskt iga kraven på den "saken, men 'en och annan svensk är också expert. Salig « 1800-talsbiskopen ' i Härnösand Carl Michael Franzén skrev t ex några ord, väl värda' att beakta . inte minst i dessa dagar: «+ - Sörj ej den gryende dagen förut njut av. den flyende varje minut druvornas doft, blommornas ånga » skynda att fånga... i ”Ynglingar dö . I ' Det där att inte sörja för mor-=. gondagen är nästan det viktigas= te. .””Hur sorg för morgondagen - fostrar lumpenhet och kiv!” kla= gade även Victor Rydberg, och . på "Modern svensk prosa heter samma” sak att man inte. skall + uppskjuta till morgondagen, vad : som' kan göras i övermorgon. I: "övermorgon är det kanske för ; sent, och på ' så sätt har man. | chans ' att helt slippa ifrån besvä=' ret! I ' många tonarter, har Jlätt- jans lov sjungits, bl a på italiens- "ka, 'där man högt uppskattar "la . dolce far niente”,' d. v as ”det » ljuva göra fngenting”, och den- na passivitet är nog den ”akti- ' vitet”, som juli månad bäst läm- Par sig för. Den som försöker sig :; På något 'annat, brukar skändli-' gen misslyckas, ty arbete är nu= förtiden" i. allmänhet", detsamma” -som samarbete, eller att. man i : varje fall på ett eller. annat sätt ' besvärar andra, men' i juli finns "inga andra "på arbetsplatserna, . Särskilt har nog försäljare och "”ägehter, inkasserare och "andra å ' yrkets.: vägnar påträngande män=" niskor en bitter erfarenhet av att det : m; äppväcka: död: "NEW-YORK (TT—AFP) ” Sovjetforskare . håller-- på med "märkliga studier äv frågan om liv] läkaren dr Jean Henley, som ny- , ligen har kommit hem efter en resa i Sovjetunionen. De går till väga 'på ett absolut systematiskt sätt "och! tillämpar metoden med lagarbete i i N . minsta detalj.” Speciellt inriktar de. sig på att analysera de många för- 2” ändringar: - som - äger ' rum i den": ;mänskliga kroppen efter döden och försöka 'bekämpa den för att åter; så Läkarvetenskapen i fSövjetunto- inen ligger "inte före USA: s-tilläg.' "ger dr Henley.” Sovjetläkarna tycks emellertid göra snabbare framsteg tack vare, ett bättre." Srganiserat forskningsprögram. men s . Fra Grete” > efterlysor 4 texten sn er visa som börjar: ”Bland ljung|. och mossa. i djupa skogen, där trasten nd Tack furugren .." > På rhand tack!" Ne i s ”Gallie” bElsabeth Ar och, Algot S” ska 2 tack för recept på den dryck fövstig” efterlystei I båda recep- SN . teh ha förekommer: gryn :som tycks 2 "Himmelsk marina” (kanske ex sorts aldrig hört talas om dem). I ”Elisa= beths A:s” recept sar man 1 kaffe- köpp dylika Eryn, 1 liten matsked sirap, I matsked socker och 1 liter Gyoen, Som får stå och dra i-tré + vara möjligt?” och så gifte vi mannagryn, själv har jag] ” lyckan, vilka fordrar att den skall vara varaktig, vilket är omöjligt med våra korta somrar, den skall ha hög grad av int , vilket s TT "I friskt nvsné > i Per August, £å till prästen a't prästen lovade att nämna saken i kyrkan vid nästa gudstjänst Då satt August också ”punktligt där, men mitt under predikan försvann han, se Någon tid senare stötte pas- torn på August och frågade ho- nom varför han försvunnit så plötstiet, — Jo, så snart pastorn kom till siätte bedet så kom jag ihåg var jag hade ställt cykeln! J Studie i svartvitt- "Den vite mannen höll på att upp- 'ysa en infödingsstam om civilisa- ticnens välsignelser. -— I de vita männens värld, sade han, älskar vi vår nästa. ” han blivit av med sin cykel, och : | ! skrek svarti — Vi har bekämpat sjukdomar och fattigdom. ”— Huzzanga tjöt stammen och slog med spjuten på sköldarna. — Hos oss finner man tolerans och förståelse. ” Sv H H t vrslad fd i en-sista hyllning åt kanske kan ' vara möjligt några sekunder, och den skall vara ren, d vs fri från tråkiga: efterräk- . ningar som t ex' räkningar. Det bästa man kan företa sig under juli månad är att helt koppla av. Det första man kopplar av är gi- > vetvia radion. Sedan kopplar man av telefonen, om man har någon. Sedan hänger man sig åt den un- ,» der andra tider, särskilt valtider, « så fördärvbringande ”sofflocks-| : mentaliteten”, ett ord vars språk- liga ursprung man inte känner . tilll En del påstår att det kom- mer av. ”sofflock”, som fanns på ett slags gammal- dags möbler och 'gick att ligga på. Andra tror att benämningen någonting | den vita missionärens visa ord. - Senare, när han var ute och gick med hövdingen, fick han syn på en ovanlig boskapsras som betade på ett fält och frågade om han kunde gå dit och titta närmare på :krea- turen. — Gärna det, sa , hövdingen, m men i huzzangan. " härleder sig från namnet på enl" . mycket lat gammal grekisk fi- losof vid namn ”Sofflockes”, Han var så lat, att han inte ens lär ha funnits till, ' Detta mycket lättsinniga kåseri Ne vill ge uttryck åt juli månads- . mentalitet, vilket är ungefär det- samma som slöhet, Nu får vi bara höppas att juli också blir då där ”s underbart varm och skön -. som "vi alla önskar: I själva verket har vi, förresten ganska små preten- tioner i det avseendet. Det be- hövs faktiskt inte riktigt vackert ;väder. många dagår förrän man börjar . få 'höra klagomål ' över eden olidliga hettan”. Människor- na: är otacksamma varelser, ' Inte minst under ' sommarens . soliga dagar, . i 1 liter vatten / tycke och smak, ide det varmt, till grynen "växt? "färdigt och man fick en god och svalkande dryck." ” Med hälsning. . . a : ”Gallie” "Frieriet , -— Pappa, hur friade” [a egenta ligen: till mamma? + Cu N = Jo, vi satt en Zäng 4 i,en soffa i din mammas hem, och då lutade hon sig fram och viskade något i mitt. öra. Och då sa jag: ”Kan det OSS så snart: som möjligt + vå Te Jodå, ni bar rätt,” Det är faktiskt ett "vi Jodå, . men. jag ; her svårt med uttas Jet av de där orden. :Klarar ni det? Bad och glada ungdomar hör ihop men simkunnighet är en tredje faktor i sammanhan- var. försiktig så du inte trampar oo " et .och var nära att ge upp. . Amerikanske skådespelaren Kirk -Burt Lancester och hans maka i ” tern i London före premiären på kings”, » £om spelades in i de norska; fjordarna, Dotglas (t v) samtalar här med. foajén på Leicester Square-tea= Douglas bkenaste: film ”The vi” a (DJURI 125 ES PB . Il: Vil. Hansen. : SA "Kungsörnen och kråkan... PRAT” Texten: Onkel. Kai. di låt oss kalla henne fru A — ? korsningen retulterade i en svart : och kring öronen. Det uppges att Lr Orsitstenes sy, Soc tr | SAGT och SKRIVET + Häromdan skrev vi vågat om de 'Behomskinliga fönstren på Vana- " disbadets damavdelning och med . anlednipg därgy skrjver en läsare run till en av hans goda vänner riket ut för va Uknande Pirrand -tplsoå under. en Semaeryistlse På hotell. När "hon låg i badkaret upp- täckte hn Plötsligt en -putsade Fönstret” till badrummet, Visserligen på utsidan, men i alla fall. Fru A blev irriterad över att «han - fullständigt |ogenérad' satt ” kvar och putsade och låtsades som om han inte ens observerat henne, +" Hon satte ag då opp på bad- .karskanten och fixerade honom . modigt, ; men när. inte 'ens "det Hjälpte; så tog hona Gud 1 hågen Vock gick direkt fram till fönstret na fönsterputsaren dock irriterad avbröt sitt jobb och hojtade: Va ; glor ni egentligen 2 - ha ni aldrig sett”. ”en "fönsterputsare för- (Call r Éxpr) ir dd Svt Rikedom kan återvinnas genom ”. flit, försummad uppfostran genom studier, ” förlotad '. hälsa genom + måttlighet och läkemedel — > men + förlorad tid är oersättlig. - " > Ä Nä sö soma OM Tupper) Tv vid en utställning i London visas en sällsynt fågel av exotisk bland- ras. Bastarden: har'en guldfinkhona frå Kwnla och bertiar ott-hude | Mobaca ' -dch"spände ögonen i honom, var-] Romeo och Julia dog fav olycklik kärlek Det-rådde sorg i fursteriket Mos naco, Både prins Rainier och harg hanna Grte Patricia var otrösts liga, då de fick höra att Romeo och Julia avlidit i okänd sjukdom, Ro- mee och Julia var två sjölejon, prins RåMifrs” äisklingsdjur, I Pwopas swäpsta dbanegraliska Institution 4 "Jevde. I bassängen Prirsparet hoppades. att den dag snart skulle komma då sjölejonen, följande "det höra bxemplet, hade förSkat ole. Fårat' då biåe Romvo Sh 'Uuhå val Uöde, kunde hots veterinären konstatera att de hade avlidit av brist på kärlek. De fana inte varandra, öd vill säga de kun- AN, Som] åe'Inte fra rarsndra. Bide Romea och Julia var nämligen Julior och det fanns ingen Romco i , moss i Det trycka nästan alltid våra res gel att de stora gäddorna är ho= nor och att honorna 4 allmänhet blir dubbelt och mer så gamla som hannarna. Ena gäddhane blir sklun« da sällan äldre än fem & sex år. gav 200. .000 . Den vinst uu 200.000 kr om | gick till Jämtland vid senaste ill mamma och en "kanariefågel- hané till pappa. "Den besynnerliga fågel med ' gula fläckar på halsen "Det var en "ovanligt tjockskallig + mussla som kungsörnen fått tag i. Det hade varit en smula smått med riktigt vilt, därför höll den till godo med ett så anspråkslöst byte. Och trots allt smakar” en mussla gott. Nu satt örnen och hackade på ska- Det var omöjligt att öppna den eler hacka sönder musslan.', ' 2 — Du bär 'dej fel åt; "hördes ' en stämma från ett av träden; som om- gav den" Jlla gläntan, där: «örnen satt, a nt Je Sköt dej själv! snäste örnen, — Det ser ut som om makt'och styrka inte alltid är förenad med klokhet. Du heter. kungsörn: -— och kan inte få bukt med en stackars mussla, Helledudant" då! : — Kom fram så jag kan äta dej, väste örnen, Han visste att han på grund... av sina' stora vingar inte kunde få fatt på mindre fåglar när de gömde sig i de täta buskagen. "= Du är inte särskilt vänlig, sa kråkan, För det var en kråka, Och så sitter jag ändå här och vill bjäl- på dej. us skalet? ;: aldrig försöka mej på det, Din näbb annat sätt, | I flata DR -— Hur då? Sn i — Aha, du har blivit förhand i— Kan du kanske" hacka sönder, I. — Nej, nef! Och :jag ville heller i lingsvänlig! Där ser man, till och |: med en fattig kråka kan vara till : heterna och ' tala" om hur jag sk; få sönder skalet. RA i — Stopp lite! En smula hövlighet skadar » aldrig" — "även gentemot småfolk. Dom kan man få använd; och musen. Men nu ska jag hjä lav detta plag. = ARP. ning för när man minst anar det, Tänk bara på historien om tefonet |] dej'i alla fall. Eu stycke härifrån finns det en fläck i skogen som är är det enda exemplaret i "ratade: Kom hit med den! Sa jag inte att man skulle vara hövlig: — även. mot” simåfolk, skrat- tade kråkan, Och vad var det mera jag sa? Så går resten av sej själv, så "jag, Och. det stämde precis, Nu lir 'musslan I min mage, Den sma- kade härligt, Tack för maten! Och så ånhan. gång = om du I i det hela ta- get, har någon; fäckt med stora stenar, Ta i näbben — flyg högt upp i luften Ål öch låt musslan falla ner på ste- narna, Sen går resten av sej själv. Örnen fnös bara till tack för rå- det, flög högt upp i lufteh och då den befann "sig över den steniga fläcken lät den musslan falla, I säm” ma ögonblick” dök den her fter den, ; och den var nu satt och hackade i sig inne bland grenarna. ; 1 Det är min musåla, är starkare än min, så när du inte |:;. kan, så... ja, du. kan: lika - gärna |” uppge det. Det ska tas på ett helt : ' Men kråkan, hade setat beredd” inte. sen att hug- |: ga "innehållet i' musslan, som den |., tr Och k de fi svann krä- bligationsd: . delas "mellan tretton. personer t Op- tand utanför Östersund. Förhl= atorien till storvinsten är kunlös.. En fåravels« och sambetesförening bildades 1944 i Optand, och yttet= a var med i föreningeh, När man " ]1950' upplöste föreningen, väckte en gens tillgångar skulle bilda en kasa ka för inköp av premleobligationer, Förslaget vann gehör och Optande fåravels- och aambetesförening om= um ett ” lag", F . no ——L v sb Ne iv "Doppa aldrig och knuffa” uärla "1 någon. "Ett. skämt av det sla» get kan bll ödesdigert, kan bland träden, DÄR os HJ Svenska Livräddningssällskapet och kladdat Not — Sån smörja man har tatt gå igenom sin ”examen” genom att simma 200 meter till simborgar- märket, Klarar man de 200 meter- ligare några personer utom vinnar. . hv vinnarna förslag om att förenin«| : Aigots S:s beskrivning är > variation: ”Man tar ett par kaffekoppar av en sorts gryn som för, 50 år sedan kallades ”manna” ofrånkomlig ma? Kan "era barn| na kan man klara sig i de flesia si- sun! : n a gör Ko röva själv och låt barnen tuationer i valinet, sim e TIDNING” | oo pe DS DE FLESTA 0 OCH BASTA ORTSNYHETE ERNA: FINNER Ni Ek AnOMs: ON IEEE NS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.