iller a L or , ” [9 Å en - ” ” + . s oo tagen sö oe De ee —- ; > / - : " "Fredagen den '18-juli '195g'. so - i - | eo - or ont 21 saknade - värmen "i iDamaskyg 7 LESS - ti EE tad, med t: | värmen. Us, Ja, odern p er,| jag hann att tänka på åtskil . kl es Butiker, mödesalonger, danstokelér, a er det att nattens Cmimar id | jvanon har just fu kommit 3 [ulf botell Palmyra. är (väl sde Jag t "mondäna tet Stade har också sniglade sig fram, bl a.det en kris blickpunkten 1 det oroliga, jä- i fwaste hotell och här träffade jag — fer i oändlighet. Stad en. id'Ame-] tiker en gång skrev i en Tecensiog de Mellersta Östern. Att läget [på mina reskamrater, som. redan - flera "läroanstalter, "döriblarid Am tl över en -av mina böcker hos Uvarligt framgår av ett tele-|lagt beslag på de bästa rummen. . rikanska universitete = vida beröm krevt. "det är till att ha undex| — «om .. är allvar orgontidning vari det | Jag : fick ' nöja mig med ett litet . "i hela Främre Orie = ; Hit söker| skrevi... nöjen”.., Meal i öädelas alt Libanesiska rebeller | rum, beläget i slutet på en ändlöst "sig studerande unge nr inte bara lien 3 fr ju "at slut, och der! ” -- Hlång idor. Värden förklarade, ” - Sig SN länderna utan] alltin; n - . wögrat medlemmar av FN:s obser- lång korridor. tok hade +” från de närliggande länder" VET Mev äntligen morgon. Jag kände! :q 'vatörsgrupp tillträde till en del re- att en sådan utsi! som man - ven från Arabien, Indien och Ki-| ble hungrig och kun de inte undgå" - .bellbehärskade områden ... från detta rum, det Uertid -- nå. Det stora modehuset Farid M| mig dera över vad man livnärde "Det" var under en färnvägsresa (enkelt inte. Nu de or men m Vt ”Kassatly kan tävla med vilket som att fundera M Sdont hus? Jag fick >. från Aleppo till Baalbek, som jag | hunnit bli alldeles mörkt, men om "; helst av Europas ledande -modehus| sig med i ett så nska fort = fö ärde känna maroni- jjag , bara väntade tills det blev . helst a r rnare ho-| i detta fallet svaret ganska. bon ie åe folkslag som bor | morgon, så skulle jag få se... =: >" a a öm ävt nya St Geor-| då samme tjänare nn föregående t på Libanon. Färden från AlePPO| Eftersom det inte fanns något z ha man svårt. att tänka sig.| kväll ledsagat mig till mitt fovge= ” ; till den forna solstaden går genom] annat rum så var er ft ln ”ibant har ett härligt klimat| mak, nu kom med en frukostbricka, N "de gamla hettiternas land och är tll att ta det. Något er ch vi at kter äro mycket efter-) som formligen dignade av alla up P början ' tröstlöst enformig.” Minal hade hotellet inte, varför jag ring-' «> och vissa trakter ä Snö finns] tänkliga läckerheter. Tjänaren vi= aö " "geskamrater utgjordes av tre vörd- de. på "en vaktmästare och bad att : fra inst tre och en halv månader | sade mig också var jag kunde finna | nådsvärda nunnor, - en - armel få ljus. Vaktmästaren b ed” öm året och i ett ytterst modernt | ett toalettrum med. dusch och — -+ prelat, en modern, ung syrier i fez| mig oförstående och förklarade med'” . > om året an få hyra allt| spegel" Jag fick veta att herrarna t en annan ung man vars ut-| tillhjälp av ett effektfullt tecken - sporthotell kan man få hyra dan hade ätit frukost i matsalen | ” seende a nar dr er dekan | Pråk, att han bara talade ed både an avi SS då skida rå CR och vöro redo för avfärd. Eftersom : i rundsku- örsökte dock; med både + turligtvis också skidor.:. - o SN aett ora? fodrad” med rött Pr oreda och fyka — och . ig + — en företagsam syrisk affärsman som | jag var europé och säkerligen, stat iden, de en khakiuniform | slutligen gick han och återvände .'. studerat skidteknik 1 Schweiz, och| vid andra:seder, hade e beslutat med "bröstet fullsatt. med” ordnar. | med en osande: fotogenlampa. Jag .;-. : kommit på den idén att anlägga det- | att låta mig riktigt ut um Du fru . fötte; hade han höga lack- täckte nu, att det var smutsiga .: sr s gonen och även sagi I att fr okövler med väldiga sporrar och på upp Ne ee kosten skulle serveras mig på sän= ". on konstrikt virad rutig : j gen. EN a Nin, turban. Vid varje rörelse, han gjor- Eftersom ”tjänaren föreföll ben " > ..'de, skramlade en 'sabel och några sviken över att jag redan var upp=.. . duinknivar, vilka "voro. fästade stigen, äntrade jag på nytt mitt vis =." 7 via ett brett läderskärp. — = loläger (egentligen skulle man be= an ;. Det var en glödande het. dag. |-- hövt en trappa, för att ta sig upp, ''” "Luften riktigt skälvde av värme, så "högt "var 'dety och "intog min. Nunnorna hade fallit i sömn, den frukost där. Så fort jag var färdig armeniske prelaten läste i ka bön- . : os. begav jag mig skyndsamt nn toa= ” bok'och jag betraktade lanskapet, .. ie i "ta hotell — ”Les Cédres” — och lettrummet, för att få en efterläng=. -. 'I närheten av Homs stryker järn-| = - M ga i server ta hotell. —:? N tad dusch, men där blev mitt bes = .a . vigslnjen fram över det fält, där | lakan i sängen, och gjorde' ett nytt 5 nu. strömmar det årligen massor sök "av mycket kort varaktighet. - . ci - u gång utkämpade sin |försök. — - / sot + av turister dit för att åka s Las] Dörren, som ledde dit var av jär , Ramses 1 en £ . =) — Dirty! Malpropres! Schmutzig!” . :: En biltur från ' Beirut till ”Les| Dörren, ok a a berömda : strid - med" hettiterha ö ” > er och 'gnisslade på sina. gångjärn, di 4' historien känd under namnet] Mannen skakade först på huvudet,.”, Cédres” tar. ungefär fem och: en|'9 öppnade den, och rummet, som "Slaget vid Kudesch”. Själva staden | men när jag inte. gav mig, smög : halv timme och är något av det ped stort och hade två gallerförsed- Kadesch 'är nu fämnad med 'mar-|han sg ort till dörren och kika | "mest sagolika som kan tänkas, Fär- da fönster, liknade én fängelsecell." Ä. och histori i; il dören; Sedan .han sålun- 2 fs Vr den går en lång sträcka utmed Me-) nster, Uknade en SeCe + ket; och 'historieforskningen har tilllut i omrid tersängen. viskade han SE - io : / nr Dien å ena si | Jag lät försiktigtvis dörren stå öp= sullo - Adagalagt, pet Ramses” vn a sonder r It: . an + så många ordnar och medaljer. . [mattor 'och. fanor och vimplar va-[ aktning om prins Adil Arslan och damavet, fom män dar I de vil pen, :medan jag såg mot "omkring. . han utmålat "på sina tempelväggar.| — Ich werde sogleich neue La=| == Jag! 1 krig? Nej jag är|jade från fönster och hustak... hans insatser i kriget, Adil- Arslan, | Skummiga vågorna skölja över vä- Undantag Sä nne fanns Inre — med | Blott: 1'ett. avseende" blev den -be-|kan holen, Ich spreche deutsch, fredlig "affärsman..” Min far har| Äntligen kom den stora dagen. | -— Det Vär Prins för rstan, gen. På andra sidan resa sig höga hä od pen ket, f Stsatt med järns + tydélsefull —'den gav. upphov till | aber nur unter uns. Es ist vielmals grundat'en stor siden- och galan- | Redan tidigt på morgonen var hela | som organiserade vårt stor krigare berg, här och där beklädda med länkar. I PT ” v. fönsternischerna Ny Egyptens -enda epos, skalden Pen- best nichts verstehen. : oo |teriaffär i Kairo, Och ordnarna och planén framför' stationshuset ett|de han. Arslan, är. en å har hen skira cederdungar,-apelsin-, man- ne N badhanddal'bredvia h6 I , taurs delvis bevarade dikt om fa- Jag fick ' mina nya lakan, oci medaljerna — det är bara leksaker! I hölj. hav "av! människor." Det | och 3 bl 14 åd ina.; Han | del= och fikonträd. I dalarna skynt- | !å8 ak a a d'"gröngult glas : ”reos hjältemod 1 drabbningen. Det- därefier bar han ut lampan Sea Sådant krafs ha vi till salu i vårlyar folk ur "alla samhällsklasser, också gott ne k - vasläkt som | !2 små idylliska. byar -— vita hus - ra SPege det grong Jus hen, : + tajdiktfragment har: ensamt trot-|mig ett. litet julgrane!''s istället.) sffsr- Turisterna. från västerlandet höga schejker i praktfulla dräkter,| tillhör Almat] århundrade här skat | med. röda tak — i.-bergskrevornå | Cisternen + föst jog såg Ingen! il, sat förgängelsen.£ 27 + 4, ve" os [För resten kunde han ",”".. tia sätter sådant på sig när de dansar ökenfolk,' män, och "kvinnor i ”alla | i' mer "än ett år! Södra Libanon, | 1YSer' ginst och mimosa och långa. aNtog Tag, hå de ned. sår Hen ",Sedan.v! lämnat Homms, blir ter- | vad jag skulle med ljus v..:: — — — — och jag tycker att det gör sig | åldrar, och «barnen hade mån tagit; över Syrien. och. s ra Libanon. I oträckor är vägen' kantad -med. blå | men ett. 'rep 'hängde' ned; så 'silen + > .., Krigen kupetad;"Det är 'Li-J, Vid middagen 1. hotellet matsal rätt, så .bra 'på min, uniform, som | med sig — till och 'med ”bröstbärn. | Denna »kungasläkt leder: sitt ”UI= iris, Sarons liljor och'.anernoner. .. fanns .nog gömd någonstans , . Ja i träffade jag mina. reskamrater, jag sjäiv komponerat... 'Ja, ni be- | Alla tycktes våra djupt! gripna; de|sprung från -den gamla Lakhmid- Många: minnen finnas här från r drög i repet, men knappast hade jag- I Mannen me: den egendomfiga kläd- höver inte -rodna,; madame, det är | samtal” som ' fördes voro dämpade | stammen, . som kom: från - Jemen mMartiden,' Just söm: vägen: löper .vidrört "det förrän ett -öronbedö«=. : seln hade nu: tagit av 'sig släng- | ger. "ni .som -tagit'.dém . och" själva” luften .var . fylld ”av | och, gav, oss - våra - väldigaste er- upp 'mot bergen kommer: man till| vande larm hördes och en vatten= > « kappan” deh' turbanen öch jag såg) y : spänning, Det' blev många timmars | övrare. Den ryktbaraste var kanske en flod,: som tar sig: väg mellan | massa vällde ner över mig, Det var " : | ft han hade en rätt.så mörk 'hud- i "väntan, men äntligen" ångide tåget] Musa, som lade hela Nordafrika och branta. klippor och rinner -ut i Me- | säkert minst; en hektoliter och jag". | REA 3 färg, låg. pånna,. finkrulligt hår Före f sta världskriget in på stationen. Allas ögon voro rik: | Spanien under . Prins "Arslan delhavet.: En bro från romartiden hade naturligtvis kläderna på, Först” ”VÅ'Bäalb 8 ngo såväl jag som töch spelande "bruna Jona od gis- väl Syrien .som :Libanon: tade”mot' en plattform;. som upp- : n ch h av: Musas En och löper - jämsides , med. en: ny, byggd | Visste jag "inte vad, det var: söm". Ä " minarsreskamr ser” äv. ' Nunnorna'| sade: att. han antingen måste vara kiet, 'mén ”efter' fredsslutet "övertog | byggts framför" ingången till sta- snille, "och. han slogs som ett lejon, | 4 fransmännen. På en -klippvägg | hade hänt,'Jag kände att jag låg : "abulle "byta tåg "för 'att' resa till berber eller egyptier, men det stäm Frankrike 'mandatet, Folket märkte «sr. och där kommo de, |för vår rättvisa sak ...: - no. strax här intill ha alla framstående | PÅ Bolvet "ock trodde vatt cisternen” : Damdskus, Prelötén skulle besöka |de Inte alls..Han Nar maronit, Om redan på ett- tidigt. stådium .att.det | dessa sågoomspunna” hjältar; vilkas | "Efter. festligheterna i Damaskus fältherrar som alltsedan urminnes hade", fallit över -mig, men då ja -än' vän, ; som: bodde” 1 närheten av detta folk visste "jag ytterst. litet kommit ur-.askan i.elden' och” det bragder "man" hört "omtalas," Först | blev jag inbjuden: att-gäsfa Sultan tider 'basserat platsen ristat in sina | märkte att jag. kunde . röra” m aliden, ,de unga herrarna Tag ån ras maroniternia dröjde : inte", länge”; innan. landet kommer sdoktor Schabander; ..den.| pascha 'Atras.i hans 'palats i Djeb- namn.. Där finns namn på gamla - väg, till en jaktstuga, beläge) levde p non'k td. Senast Jackor hade : splittrats i ånte; mindre!. än egentlige vupphovsmannen; till ”kri3sj bel Druze"(Druserbetgen).tJag Vå” assyriska och: babyloniska. erövra- | unge Taltt vel Vd Han. berättade sex republiker, Nationlisterna' kräv- | get, Denré man var en syrisk "lä- | gade knäppast tro :mina "öron; då |,e, egyptiska faraoner, greker och 4 slagen j att hars folk ”hadö sitt. egentlige de ihärdigt bildandet”av. ett syriskt | kare, som? under” hel; itt Ii jag 'mattog enna / inbjudan! "Var | romare, Den senaste inskriptionen | klarade ”att det”intr iz de var hans hedvid a nokta Libknon. "men "att | Statsförbund, men ' Frankrike: väg- en undanskymd fillvar möjligt, att” jag skulle gäller - England. och; är från . 1918, | fél. Han hade fört nig uill fel run, > > [det finns mardniter över allt i Sy- rade lika: ihärdigt: att. tillmötesgå nitiken plötsligt slun; . : Dagrarna över Libanons berg äro Den. RR förva Jag, hade, tömt, ov |: "på" pin | fen" och "på Cypern >, därifrån [deras önskningar — för att skydda | fram i ljuset. (Dol tor Schabander| jag livligt” had sea ände | 2Peskrivliga. , I. gryningen färgas| användes till förvaring av regnvat= Hg ökenstad, som lever. "på" sin de leda. sitt ursprung, Sitt namn | "minoritetens intressen mot den mu- "blev två år senare mördad av poli- aldrig vågar: hoppas på? "Jag kändö hela” nejden violett,' på: morgonen | tem, vilket: vid. behöv" tappades :u + flydda storhetstide' Akropolis: och had de fler den hollve Chrysos- tselmanska ' majoriteten! . Men även |'tiska motståndare). Efter "”honom'| mig övertygad om7att det” skulle lyser - det klart gult, för att vid) och genom i tempel, » utförda ;, under - Antonlus tor e.fe efter: ken Johani Ma på "andra - sätt försökte 'de' franska kom Sultan paséha' Atras, drusernås | hända. något i -sistå stund; som Om- | middagstiden bli kritvitt,:'Så blir |leddes:ned.; . Plus' regering och'skövlade'av Ti- jtomos vän, munken Johanhes Ma- herrarna : åstadkomma, ”söndring ' i |härsk som; med oförliknelig tap-:|1 j den fet i mur, Lenk;:Soltemplet, "med . sina mäktiga kolonner och ' härliga: ko ”rintiska" kapitälér, ' torde: vara "ett ev'de skönaste minnesmärken, som världen äger. från den romerska kulturepoken, >»: REL på de barfotad "herre, klädd "4 en rynkad kjol samt:en stick- "med Cooks namn på bröstet, log genast ner på mig "som 'en hök och ville visa mig ruinerna. I händen bar hah en kasse med en höna och 'ett bloddrypande fårhu= vud, men det hindrade. inte — allärerna framför allt! Jag var grym nog att säga honom att jag:'inte önskade 'hans tjänster — emedan 'jag kände. till staden från före- gående besök, Mannen var emeller- lån sit! rol sol ski ron, som dog någon gång i början” lärjungar hade" grundat 'ett stort kloster, 'S:t -Maron-klostret' vid flo- | med: tiden” ett "av ' de mäktigaste klostreni Syrien och lade. under melkiter och | dessutom . hela ' den lägre befolkningen på norra Libär- non. Genom århundrad ständighet, såväl i religiösa frågor det inte gått, Särskilt ha druserna, som behärskade södra Libanon, haft svårt att leva sida vid sida med maroniterna och denna fiend- sitt mandat; De"; hade > tydligen anammat Ludvig: XI:s berömda poz litiskå "maxim! Divide "et! impera, söndra, .oth > härska, Vid ' ett till- fälle, bemödade de" sig om att: väc- ka till liv en, nationell rörelse bland rLibanons druser Et tilll synes egendomligt förehavande; som dock hade" sin” naturliga förklaring. Det spända förhållandet mellan man”' d 420-talet. "Johannes: Maron ha- levat i staden Tyrus d "hans n'. Orontes, ' Detta kloster. blev t välde :stora skaror av Syriens ha ma- miterna lyckats bevara sin själv. |Slut lett till ett krig — som 1924 —25 utkämpades mellan druser och fransmän "”och' kostade . Massor: av människor livet." Dessutom : ödela- des lera' av. Libanons städer och en tredjedel av Damaskus jämna- des med jorden. Druserna + hade varit övertygade om att de skulle im politiska, fast 'utan strider har na och folket "hade tilll" perhet" kämpade” möt. fraåsin. nnen. under hela frihetskriget; Sultal cha var lång och mager, med:ett hårt ; ansikte. och tankfulla, -ljus-' blåa. ögon. Efter honom kommo de båda prinsarna Schakib och Adil Arslan, också de:'kända som skick- Öga härförare. Särskilt prins Adil Arslan "är mycket: populär blard n Men ingen = och, en: väckér dag mans med min värd, Sultan” pascha Atrasj Syriens justitieminister, Fa- ris El-Khouri,- (som.. senare: blev Syriens delegat 'i' FN). samt två tjänare, på väg mot äventyret. H - . Det. var en. glödande het dag då. vi starlade vår färd. Luften. tillsam= |; -I vägen, som sydost från Damaskus ! löper ut, i'den : vilda, ' vulkaniska det på nytt violett och sedan kom- mer natten plötsligt. och -höljer all H Djebbel :Druze, är inte' fullt så underbar, som -den-: ovan " beskriv= na; Vi följde den gamla romerska bergsregionen' — till. ökengränsen; Då: vi: kommit "halvvägs över den stora Hauranslätten, kunde 'man svagt. skymta staden Suweda, som I framträdde som en hägring långt borta över öknens' släta mark; Det') såg inte ut som en stad utan. lik- nade snarare ett väldigt bergmas- siv. Då vi kommit närmare tycktes "hade vattning. av. träd, och. blommor: .., Nu; var' det; emellertid så att en: kran i' cisternen läckte,” varför. den: blivit. lagad med ett'rep av hampa och den repstumpen' som jag dra< nl git i; hängde kvar för att man skul= le 'sé .om'.kranen:var hel,:Om rex pet: var "torrt, så var "kranen hel: och bm det var vått, så läckte den, Tjänaren föreföll förvånad över "att, jag inte. kunnat "förstå. detta av, mig,' själv, Om. jag; gjort; det, så. detta 'missöde aldrig, inträffat | en, nu skulle, jag. inte tärika > ” örd till det rätta rummet. oa — Jag. vill inte ha någon dusch, ; sade" jag och skyndade till mitt sovgemak, där jag hastigt bytte det här mera, nu skulle jag bli! . " . , ; ilj, N - 3 > St i : Å - ösgöra sig och | Kläder. Badmössan hade jag tagit tid envis och det tog tid innan jag |skap ledde till åtskilliga. strider, jY2 > > oe - sitt folk och det var den allmänna formligen" dallrade: ay hetta 'och några 'hus liksom lös; öra sig och| s Cnc > ; g i blev kvitt honom, Jag fick senare [Senast på 1860-talet tillställde dru- |Vinna kriget, men i stället förlora- ingen att om d seg-| sollj É brännande, "Anhärs komma emot öss. Det övriga” Såg | vare denmnn jag gick ut och tack; höra, att Cooks inte hade något om- | serna” ett. fullständigt blodbad på |de de.-och' deras n . : bud 1. Baalbek.. Utan tvivel hade |mi mannen stulit tröjan — och möjli- gen hönan och fårhuvudet också. Han såg att vara I stånd till unge- för våd som helst. =. a karna, som då Syrien... . i värit I krig — eftersom han bar ledare drevos i landsflykt..e «> sn ” I början av 1930-talet ryktades det att drusernas bortjagade härs- kare, Sultan pascha Atras, från sin tillflyktsort".i Hedjas ödemarker, konspirerade med araberna, och aroniterna, som avväpnats av tur- hade mandat över Jag frågade maroniten”om' han lyckats få dem över på sin sida Det skulle "vara ovärdigt det stolta drusiska folket, med sin urgåmla och säregna religion, att göra ge- mensam sak med muhammedaner- na — menade fransmännen. Men det gick inte så lätt att agitera om> kull de. klipska bergsborna.: De menade å sin sida, att druser inte behövde lära sig fosterlandskärlek - av utlänningar, som visserligen ta- lade vackert om deras religion, men : samtidigt skickade till dem katolska missionärer. Likaledes be- traktade de med största misstro al- la de skolor, som de främmande her- ' började "åter jäsa bland folket Fransmännen gjorde. sig länge dö- "va för allt omkring dem, men till slut folkets "krav — att hemkalla de " Fördrivna folkledarna. : : Det vår i maj 1937. Jag vistades a rarna byggt, och där drusiska barn tvingades lära sig franska... Det måste "de dock ge vika för just i Damaskus under de dagar . Så staden rustade sig för att vär- > digt mottaga sina hemvändande + krigshjältar. Gatorna i stadens cent- . fum voro smyckade med eucalyp- rat, så "hade han varit deras själv- skrivne kung. Men det gick inte som" man beräknat och han drevs i landsflykt, Tolv år tvingades han att leva i exil i främmande länder, endast med undantag av några få dagar vartannat år, då han fick myndigheternas tillstånd att besöka sin gamla mor i Bagdad. Under ett av. dessa besök i hemlandet hade jag gjort hans bekantskap, Jag träf- fade honom i en av mina vänners hus, och jag hade varit rätt myc- ket tillsammans med honom innan jag fick veta att den distinguerade främlingen, med engelsk stubb- mustasch och välpressad elegans, var drusernas fruktade lejon och kungsämne ... Också Sultan pascha Atras hade jag förut sammanträf- fat med. Det var under ett besök i Transjordanien, - . CX Det var Sultan Pascha Atras som satte mig in i drusernas historia. Denne krigare, vars vilda bedrif- ter levde på allas läppar, var i var- dagslag from och god som ett barn, och hade en vänlig röst och stora, välvårdade händer. Men över den djärva näsan och den h var allt en symfoni i färger, som måste påminna mig om mitt hem- land: Himlen vat; blå, utan én sky, vägen framför oss liknade ett svart streck, draget genom ett. stelnat böljande hav av gul. sand och Her- mons;'underliga bergskedja såg ut som en gyllene. stadsmur kring en bortglömd sagostad. Det var som att resa i en dröm”.: sv : Libanon framstår säkerligen för mången endast som ett berg be- vuxet med cedrar — men i .verklig- heten är” def en” republik, sedan 1937, belägen norr om Palestina ut- med Medelhavet. "Hela f landet är endast sexton 'mil”långt och om- kring två, och. en halv mil" brett; men .rymmer:: det: oaktat över en och en kvarts miljon invånare; Det största invånarantalet utgöres av druserna, sedan kommer maroniter och jer .samt en minori fortfarande lika hopgyttrat ut.' on I utkanten av Suweda -låt ett stort torg, flankerat på två sidor av' regeringsbyggnaden och cita- dellet; Här stannade bilen och' vi stegor ur för att fortsatte till fots. Stadens gator voro nämligen så smala och slingrande att inga bi- lar kunde ta sig fram där, Vi skul- le tillbringa natten i ett hus jill- hörigt en av pascha Atrag' vänner. Först följande dag skulle vi fort- sätta till hans egen hemstad, Ku- rieh, som ligger längre uppåt ber- gen. . Att komma till staden Suweda, ' var som att stiga driekt från nutiden in i Gamla testarnentet, Genom ga- tor, som voro så smala att två per- soner knappast kunde gå i bredd här, och som ömsom voro av stam- k Pad lera och ömsom belagda med araber, Druserna, som förr varit ett stort och mäktigt folk, är nu statt i utdöende. De äro högväxta och ljushyade och som en -egen- domlighet kan nämnas att de fles- ta av männen äro blåögda, 'under det att kvinnorna har bruna ögon. skuggade munnen — Jiksom över hela den kungaraka festanen — låg något myndigt och befallande, som krävde lydnad. Man anade att han kunde vara fruktansvärd i sin vrede. Om det blodiga kriget tala- Befolkningen på Libanon livnär Sig till stor del på tobaks- och bom- ing. Dessutom exporteras si- den, läder, ull och spannmål. Stora fikon, och 'mandelodlingar 'före- komma också — och ej att för? glämma mullbärsträdet, vilket od- präktig kull kommo vi slut- ligen fram till ett stort hus, som tycktes ligga fullkomligt öde. En &É av de tjänare som vi haft med oss i: bilen, förde mig till ett väldigt rum, där allting föreföll att vara av gråsten, golv, väggar och möb- få | vare denna omständighet var mitt, hår.torrt. De" våta kläderna" rullade jag ihop'och stoppade i badmös« san... tent tl | Det kändes underligt att ha van! rit gäst i ett främmande hus, utan j att ha sett en skymt av dess in= (Forts on i ler. Möblerna utgjordes av golv- E3 och. väggfasta, blankpolerade sten- bänkar och bord. På en av dessa bänkar tillbragte jag natten, med endast en tunn stråmatta under mig 2 och: mina egnå kläder på mig. Jag kände mig rätt kuslig till mods, 24 men trött, som jag var, somnade Net s sn de. han ogärna, och om sina egna llas mest för" silkesmask. skull, | j enast. Då jag senare fram på |' Rn + Resterna "av det berömda soldattemplet I Baalbeck, Som AumMera: — tusträd och blommor? på :husväg- | bedrifter nämnde han inte ett ord Libonons största städer äro Bei- natten vatnade stel av köld, behö sg tog en hästa; ' ana MRS : v värigens aju underverk, nl Särna "hade uthängts praktfulla ] Däremot talade han med mycken rut och Tripolis, Beirut är en fullt | ver jag val knappast söga att jag | "fn? Fungsämne st MOPA Gt a —-- först med-senaste nytt Du finner: det Da ver -söker:i Laho
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.