| SESEoEERSENEN |D GD ja IÄHOLMS TIDNING ' Poa ”. VEM VET | Lexikon för en var ” avdr ivVAREK ov: 4 Sverige, konstaterat att storkan- "talet minskar för varje år. Zoolo- :" giska "muséet i Köpenhamn, som sköter storkräkningen i Danmark, anser att det år 1955 fanns 434 stor- -kar i landet, år 1956 hade antalet -"sjunkit till 408, alltså med 26 ex- - emplar. Är, 1957 fanns bara 380 "storkar, en minskning från året för- ut alltså med 28 djur. a . "+ Minskningen av antalet storkar blir större och större för varje år och man försöker nu utröna ”orsa- ken därtill; I början av 1900-talet fanns minst 3.000 storkar f Dan- "mark, anser man, och en minsk- "ning till endast tio procent un- der bara femtio är, måste ha and- favorsaker än enbart utebliven - häckning, sjukdom eller dylikt. -Man tror nu. att den största or- . saken till minskningen ligger i att de moderna skjutvapnen gjort det » lättare att skjuta storken på sådana platser där storkkött är mycket omtyck, bl.a i Greklands bergs- « trakter,. där många av de flyttan- .de :storkarna slår sig : ” a Undervisningen ' på jordbrukets om- Fåde här I landet är ganska omfat- » gande, men: egentligen mycket litet : känd bland den stora allmänheten. Hur många skolor tror ni det finns -som aysslar med undervisning om , Jordbrukets skötsel? Inte. mindre 2 än 105 stycken, ' Av dessa är 50 shåtl, ned under | I Danmark har man, liksom här| AS För några dagar -sedan startade torbåt från Köpenhamn för att "York som slutmål. Båten, som kar döpts Ex ör : är 22 fot lång och drivs med en aktersnurra.: De tre på bilden är -fr v: Jim Wynne, Miami, Sven Eric Örjansgård, kapten i pen ska marinen, och dansken Ole: Botved, som är chef ombor: . i de. här tre herrarna med sin mo- söka krossa Atlanten och med N ew' till ”Coronet Explorer”, Överdåd efter kri gså tr >" Vid frihetstidens början tycks: ” svenska ' folket ätt" döma efter' "riksdagsprotokol! ha' tagit ska- dan igen efter krigsåren. En . prost i Arboga” protesterade ivrigt mot de dyrbara bröllo- -pen som kostade "landet minst 300.000" plåtar om året, likaså mot de eleganta ekipagen, 'slö- seriet med Papper och kläd- lyxen, " 'Stävjades ” husbehovs- bränningen -' skulle | inte" bara” . nykterheten "befränijas — man skulle också spara koppar! Slösande "import, :v ” Freketstiden hade som bekant ett utpräglat sinne för det nyttiga och var mycket lyhörd för allt som kunde anses framstegsbetonat.: In- nan denna nya syn trängde ige- nom, fanns emellertid på annat sätt nyttob de. repr r,' som oroades av den ohämmade livsgläd- jens överhandtagande efter de mån- ga ofredsårens slut, då svenska fol- föring med påföljd att importen svämmade över. alla bräddar. Myc- ket. gjordes för. att bromsa denna utveckling,' och "när 'det inte' gick att” tala folket tillrätta, tillgrep evolten . i Irak kan knappast komma som en överraskning. Inget annat land i Mellersta Östern har dragits med ett så vitt utbrett och — måste man säga. — välgrundat poliitskt missnöje som Irak. Faruks regim i Egypten var illa sedd. Men han kunde åtminstone åberopa: sig på de ekonomiska svårigheter som bomullsproduktionen drog' med 'sig. Irak har under kung :Faisals och Nuri-as-Saids "ledning haft-:bety- 0. 40 lant ” "skolor, och dessutom finns det 5 > "skogsbi 25000. a ins Dessutom, .utövi 4 1 lantbr 3 jordbr mt Alnarps lantbruks.,' mejeri- och trädgårdsinstitut' och- Rimft Ianthushållningsseminarium 'i Ös- tergötland.. ' Rn vy '-Sammanlagda antalet elever igen vid dessa "skolor är omkri ushållnings- sningsverksam- | mer -impones en fortbildan-' s.de! rksarmhet,. som, årligen "omfattar omkring 8.000 kurser "med "et 6 "antal 'kursdeltagare” -”som-överstiger 200.000! ble ag . | genomsnitt förekommer. det om. "kring 1500 skogsbränd . sjllskapén” unde "| skilt slående var. dessa under! dande ek iska ' resursér. "på grund av landets, oljerikedom. Ha- de en verklig vilja och. förmåga att rycka upp Irak funnits hos den gamla regimen så skulle den inte ha saknat 'resutser att ”görar det. När den engelska 'motsvarigheten till det svenska utri litiska 'in- Orsaken till krisen i I Merlersta Östern hade det varit angeläget ' att undanröja motsätt- veckla; sitt” inre missnöje genom en konstruktiv ekonomisk politik: sor ined "Iraks naturtillgångar hade alla utsikte "genomföras; Det :kunde -skett genom”att skap: välvillig "stämning .-.gentemot ferländet "i Egypten och, Syrier att” förutsättningar "existerade, för en medling: mellan dessa länder -och stitutet för något "år sedan gav” ut en studie över jordbrukets läge i Mellersta Östern fastslogs det emel- lertid där att Irak' var nä enästående i hela vi annat land med lika” stora" - miska möjligheter att utveckla sina resurser: hade gjort så litet för att skapa "bättre - villkor åt' bönderna som "utgjorde folkmajoriteten.' S hetssynder. enligt samma källa man jämförde med, de" mycket stora I i som gjorts'i Egyp- anstr ; sbränder 'i Sverige varje ' år. ' Under, särskilt. torra, är har, det' emellertid hänt inder närmat sig 2.000 styc- :gören Carl Milles 4 Tekaren G W Tisell? . ” VAugust 'Blanche' dog 'dén' 30'ho+ vember 1868 mitt :;undeér festlig: heterna I Kungsträdgården vid 'avs täckningen av statyn' över "Karl XIL. Blanche var 'enf'av: huvudtal larna vid festligheten och hade gått ned från podict eftersatt blibiha hälsat de från "Uppsala nedrestå studentsångarna,” Har” hade knöäpa past kommit ned från” talarstolen Yörrän han vacklade till: och "föll råkt I armarna på' sin gamla ' vän apotekaren Tisell 'och strax efter :Var'den store skalden dödi: +." > - "Ofta uppges det, vid skildringen 'av-Aigust Blanches död, att skal- den fördes'in på apoteket Ugglan på Drottninggatan efter att ha fått " en hjärtattack utanför. Detta är fel. Misst torde ha sk Lå att apotekaren Tisell vid tiden för Blanches död var! innehavare av spoteket Ugglan, '. " . i Däremot är det så att en känd kyrkoherde i Stockholm, kallad Mäster Samuel, drabbades av en hjärtattack på nuvarande Mäster- ”såmöelsgatan och fördes in på det Ar närbelägna apoteket Ugglan där - han sedan dog. Detta hände emel- " lertid närmare 100 år före Blanches "död. Mästersamuelsgatan fick sena- Ri sitt namn efter kyrkomannen. , - Tisell hade en dotter, Valborg, som gilte sig med majoren Emil . Andersson, Dessa fick en son som bjev den kände konstnären Carl Hille, >: OS Carl . Milles fick sitt efternamn därigenom, att faderns förnamn Emil 1 allmänhet uttalades Mille. Emil Anderssons barn kallades därför "Milles barn", och på så sätt ska. Pades det världsbekanta konstnärs- namnets. vo, söta s St " Det är luftens syre som gör att matsilver och andra silversaker för- . » ändrar färg och får en beläggning som gör att det då och då behöver putsas. Om man emellertid förvarar tex il mellan använd ärför, + | ganska stälvklart: Detta umisalöjd! . i | medel”så "att" det”tvingades att. gå längvarig bojkott från Västerländets och den' nuvarande arabrepubliken under Nasser å andra sidan... att antälet | nansiella” svårigheter. och trots "en driva en livaktig uppbyggnadspoli< tik; "Samtidigt fullföljde. USA : den sida. 'Att - et -med gl skulle. vara. stött i Irak. var. är! ör 'v. inte mindre :av atts det. Kölls baka : med ' hårda :diktatoriska undet"jorden' mera' fullständigt än som någonsin var nödvändigt exem- pelvis i Egypten under Faruks' tid. Irak .har med ändra ord-haft en yppperlig jordmån för revolutionära strävanden,, Att det förhållit sig 'så an, ma ästerlandet "inte. ha varit blin Under. Nuri as- Saids , regim, har -.emellertid - Irak dessutom, bedrivit en politik: gent- emot. grannarna. som ' på intet sätt bidragit att skapa'a ing i den= land brittiska bojketten mot :Egypten så att detta land knappast hade: något arte waliär alékotebtera,stöd från Sovjet, Detta 'var. givetvis inte äg- nat att sk; de ämtidigt -folkmajöriteten drä" delar av. Mellersta . Östern äribland Irak" — "den uppfatt-' ningen att Västerlandet bara stödde krafter, som hindrade en ekoriomisk uppbyggnadspolitik . i--deras: områ- de, 'att. Västerlandet alltså var: till skada för de österländska. bönderna i deras. befögade önskan att resa sig ur svåra ekonomiska villkor; i r | närmaste! tiden" | för de. otaliga oljeeldade: Kusén här a | tecke fråk X Å nu : skörda sina frukter, Under Suez-krisen var det bara fråga om ett" transportproblem för den olja som Västeuropa och även Sverige inte kan klara sig utan. Idag är det fråga 'om "själva oljekällorna i ett av" Mellersta "Österns . -oljerikaste land. Det är troligt att Europa inte får samma möjligheter att skaffa sig olja från Irak under. en ny re- gim. Man kunde kanske tycka att å | detta” inte betydde så "mycket, Saudiarabien är ju en oljereservoar som-i värsta fall, kunde "räcka ett gott stycke, ' Men man bör. räkna med att turen kommer: till Saudi-' arabien kanske ganska snart efter det att den nya regimen konsoli- derat sig:i' Irak, Mycket tyder på att :'situationen för "de amerikanska "| handa restriktioner, som' dock inte (för allmänheten begärliga varorna, man förbudsvägen och införde alle- ville slå igenom. Denna misslycka- de . förbudslagstiftning' : torde 7 ha bidragit till "den senare påkomna ivern att inom. landet tillverka, .de brad. min även i forna dar ket alldeles slog över i' sin livs-|k mycken mat, öl åt förutom , dock åt för rör bonden På ännvin, va Fen bes måst skuldsätta 'sig inne i staden för sina inköp, eftersom han hushållit så: illa under hösten. Det var dock inte Lampas me- ning att allt sällskapsliv med trak- tering skulle förbjudas, ty . go vänskap. borde ' alltid underhållas, men man' borde ställa det så,' att bondefolket kunde ha i d över förtäringen, så att allt tillbör- ligen och efter dess vilja användes med . måttlighet i både mat och dryck. Nu anrättades' emellertid så många rätter, vardera bestående av så många ingredieriser av motstri- dande natur men tillagade med ut- sökt läckerhet, att smaken bedro- ge magen: till överlastande; "på så- dant följde en rå digestion, osunt försvagande, lation . och krafternas jukd och till sist varigenom '" importen, beräkna kunna hällas inom "rimliga gränser, En i hög grad”sparsamhetsbeto- nad herre vid frihetstidens. början var prosten i Arboga Petrus Lam- pa, vilken till 1731 års riksdag ge- änkt "ett sparsamh som skulle täcka 'så gott som alla områden av: tidens livsföring; han begick därom ett "memoral till stän- derna, angående "åtgärder mot jp- pigheterna och överflödet och vann även gehör för många av sina syn- punkter, särskilt ide. som gällde .be-. gravning, barnsöl och bröllop men även. mot; den. lyx, som, yttrade. sig am, Därutöver intresserade han sig för i: hållande ”av: dyrbara : ekipager. |” N "obotlighet och på slutet en ganska bitter död. a '' Lampa "ville också 'ha bort det myckna | brännvinsdrickandet,. som vore 'ett smakeligt. förgift. vilket med ' sin" hetta förtärde inälvorna, slappade "magen, försvagade hälsan och avskar själva livet,” Sitt behov av alkohol kunde människan täcka med ' hjälp av "brödet ' efter. den ”blänning”, som Gud stiftade i na- turen. Minskades brännåndet, kun- de män också spara en myckenhet koppar, som nu användes till pan- städerna, tärde: också på samhälls- 1 . problemet, ” tvättmetoder- nä, Pappersslöseriet, '. överdådiga oljeintressena -i' Saudiarabien inte och annat och'räk- längre är särdeles ljus. Redan har i japanerna börjat -ta upp. konkur- r7 | rensen. där: Frågan" är 4 -kung'Sauds politiska tige "kommer «att. falla pres- i landet är detta ett djupt oroände » Mycket. kan sä 3 i Mellersta Östern, och vanligen: är sista:ordet, Nasser, Londohtidninger Times hade 'i sin litteraturbilaga en recension”, den" 4. juli "där följand örd fälldes:'”Ingen böstrider" vär: av Nassers strävanderi efter sociala” förbättringar, på hemmafronten och man kan knappast undgå att gripas' av'hans ädla vädjan om ening mel- lån araberna, Men det är löjligt' att påstå att Nassers strävanden i'den- na : dubbla "riktning Äinspireiats" åv liljevit . idealism”. +, Så "vackra > ord har samma tidning inte haft anled- ning att fälla 'om Nuri as-Said.-Det hade varit lyckligare för Västerlan- det om- det satsat litet bättre på österländsk "idealism — ”den" 'må krisläget , Denna -västerländska politik tycks |. vara liljevit eller'inite. An Carl Elol » Svenning. ' "Den fruktbara halvmånen”, Enligt detta projekt skulle Irak, Jorda- nien och Syrien förenas under Iraks ledning, Detta ansåg han Mara en kunna utnyttjas effektivt: för be- vattningsändamål. ' Nuri- as-Said Planer på att under denna motive- ring - lägga under sig Syrien har ständigt skapat misstro i. detta grannland. Eftersom Syrien . med betydligt mindre resurser gjort så mycket mer än Irak för att skapå 'jordförbättringar åt sina "bönder var den allmänna meningen i Syrien långt. . mindre missnöjd med sin egen inre ordning än folkopinio- nesn i Irak var. Det låg därför nä- ra till hands för de missnöjda i Irak att i Syrien se en förebild, och sedan Syrien förenade sig med Egypten i en arabrepullik under Nasser fick det underjordiska miss- nöjet i Irak ny kraft, = avt Det 'var denna situation som den västerländska = politiken hade att möta. Västerlandet hade två vitala intressen 1 Irak, Å ena sidan ut- gjorde Irak den bärande kraften inom Bagdadpakten som engels- männen byggt upp till ett motvärn mot Sovjets penetration i Meller- sta Östern och som även stöddes av USA. Om Västerlandet skulle ha utsikter att upprätthålla. Bagdad- pakten och förhindra katastrofer ningstiderna 1 något syrefritt pap= per. eller syrefri plast, som Icke släpper igenom luft, bör, enligt ex- pertisen, detta silver kunna' hålla aig rent. och fint i åratal utan be- hov av putsning, + >: i Våra vanliga smycken behöver göras re; a och då, vilket myc. ket få kinner til Ett halsband, ett armband ett diadem eller dylikt får alltid en beläggning av olika slag när de använda Halsban- dets pärlor kan sålunda efter en tids begagnande förlora en del av sin lyster genom beröring med bä- rarinnans hud. Botemedlet är emel- lertid mycket enkelt- Man tvättar bara sina smycken då och då i varmt såpvatten tillsatt med några droppar ammoniak. Det uppges från experlhåll att de flesta smycken, som blivit glanslösa, inte har an- nat fel än att de är smutsigal na. del av. världen. Han är framför |” allt känd, för att vara fader: till ett n projekt som går under beteckningen | ' nödvändig betingelse föratt flod- |: systemen i detta område . skulle]; TOKIO (AEP) SA Japan håller åedan flera år till- baka platsen som världssexa i stål- tillverkning, efter USA, Sovjetunio- nen, Västtyskland, Storbritannien och Frankrike. Den japanska stål tillverkningen uppgavs för år 1957 med 12.6 miljoner ton, vilket var 13.7” procent mer än år 1956. Nu skali den japanska ståltillverknin- gens" expansion ytterligare påskyn- das, Regeringen har i dagarna pu- blicerat sina planer, ' enligt vilka stålindustrin under det, pågående året "och fram till år 1962 skall vinstera 1.5 miljoner dollar, bygga 10 masugnar och 18 konverter, med vilkas hjälp landets ståltillverk> ning vid mitten av år 1962 skall uppgå till en årlig kapacitet på 22 miljoner ton. ' Järnproduktionen uppgick i fjol till 6,8 miljoner ton och blir år 1962 14 miljoner ton. Japan svarar just nu för mer än 60 procent av hela Asiens stål- och järnproduktion, Sovjetunio- 'nen undantagen. Målet för den japanska tunga industrin är såle- des att inom fyra år distansera Frankrike och rycka fram som värl- dens stålproducent nummer. fem, eller. kanske till och med överträf- fa: Storbritannien, och inta plats nummer 4, > rr fe Medan stålindustrin under fjol- årets andra hälft och detta års första sex månader visade en ned- gående tendens både i USA och de västeuropeiska industriländerna, har Japan utan avbrott ökat sin andel i världens ståltillverkning. Självklart är den japanska stålin- dustriens största problem att i till- inom ståltillverkningen räcklig "omfattning kunna få kol Den egna. kolbrytningen kommer under" detta år att uppgå till: om- kring 54 miljoner tor, vilket är 20 Procent" mer än under år . 1956, Landet måste importera stora mäng- der av kol, främst från USA, Cao Vantrivs du: > "> res till Canada där har du mycket bättre chanser, är det råd som t£ provinsi, H nade: fram” besparingskalkyler ', av. sådan "storleksordning ' att statsfi- nanserna på kort tid skulle kunna sättas på "fötter, ol it Kans tåg, 'saint inrätta och sätta sitt bo i gott 'stånd med det, som nu'an- ill bröllk pskost. och: platt n och annan handlade visserligen på "det sättet, men de voro: ganska” få Bbli' till "exempel; varför: det bleve nödigt' stifta en . allmän lag med bindande. verkan, så "att" den inte kunde kringgås: "es. ee I detta sammanhang framhåller Lampa att allmogen överallt i lan- det ställde till dyrbara bröllop allt- efter råd och ämne; ”Där brygges, bakas och brännes i hela 14 dagar eller. 3 veckor: förut, där låntages ofta långväga nog allehanda käril täcken, ” linnetyg : och. sängkläder; själva bröllopet står mest hela vec- kan och då går det överflödigt till; där sitta 50 eller flera personer till bords på de första dagarna.. Där- efter måste det låntagna återsändas, så att hela" fyra, fem 'och sex vec- kor löpa bort med sådant brude- lopp, och. emellertid avstanna: och tillbakasättas gårdens ' angelägna sysslor;' kanske kreaturen bli”stil- lade, kanske' inte”, Och ehuruväl förningar sändas till brölopsgården av de bjudna till att underhjälpa tillredningen, - så skola dock alla givare ha hemförningar med: sig ren" i Österkorsberga, dr Lennart Sandberg,-ger ”intelligent och ener- gisk ungdom” i sitt läkardistrikt. Detta står att läsa i hans årsrapport till medicinalstyrelsen.” . Dr Sandberg är ingen vän till skattemyndigheterna, ”Vår tids fog- dar” kallar han dem. De "sprider stort missnöje med höga och tunga terna här hemma är så höga, att de omöjliggör reparation och sering av bostäderna, ' dr Sandberg, Där finns större möj- ligheter till arbete och skatterna är låga och canadensiska staten bevil. jar t o m lån till överresan och ger familjebidrag till nyinflyttade. , eo ———— stt ek " . Prenumerera: . skattepålagor ute i bygderna. Skat-]' moderni- Canada är mycket bättre, säger |” tillbaka, v inte bättre till- går än att gäster” och värdfolk för- tära sig själva inbördes, Väl vore sant att icke mycket utländska va- ror. förtärdes på desså bondbröl- | vart "fjärde = och medförde en orik- tig fördelning av arbetskraften samt slöseri med' en mängd råvaror som kunde, användas till "bättre ting än vagnar.; En myckenhet foder blev et hanterande "vid sistnämnda "med våldsamt ' vrida; de, 'släggånde ”klappt Å åste förnyas; av sådant visste .man”intet i husaktiga- re, land; där "man: dock, förstod «att : Papper ” Sverige : på mångahanda :vis både" .vid:trycke- rier,' och "medelst: det.. sedvanliga spatiösa skrivsättet. De flesta brud- och gravskrifter och- sådant borde genom, att tryckas 'och' bleve till sist ända bara till strutar i krydd- boden -eller: bakelsepapper i köket, så dyrt det inköptes hos utlännin- gen, De inrikes pappersbruken för- föll av brist: på lump, som vi med vårt sinne. för hushållning brände upp. I det enskilda och offentliga skrivandet använde man alltför sto- ra bokstäver och breda marginaler, varigenorn ett helt ark ginge åt, där det kunde "räcka med ett kvarto- blad. Akademiska . avhandlingar kunde saklöst nerdimensioneras och den som ville lära sig skriva, kun- de man sätta krita och en tavla 'i handen. pe Det riksdagsutskott, "som fick hand om Lampas' memorial, tog upp flera av hans synpunkter, bl a om ” begravningar; gravöl, bröllop, och barnsöl samt andra gästabtd, men kom också ined egna förslag. En särskild skatt föreslogs 'på 'den tidens lyxåk och: skulle utgå efter omvänd ' proportionell : skala - me a rang som. = re: ju högre rang, desto lägre skatt, men riksdagsmän skulle förstås va- rä fria. Vid barndop i stad skulle intet traktamente i mat, dryck el- Py veder måtteligen. Beträffaride vanliga gäs- tabud konstaterade utskottet före komsten av en syndig överflöd: i mat och dryck -och -Guds lop, men allehanda specerier ginge Pärla i kokosnöt blod :i ådrorna med tyngre cirku-Jh tt, "särdeles 'den |; trä : och ”tänga | "+ linnebestånd få nekläderna - rätt |: på landet skullé' därmed förhållas |” ; . as + VEN - Måndsgen Jen 21 juli 1958. / svd var MARE I närheten av staden Anuradha- pura på Ceylon har en arbetare på en kokosnötplantage hittat: en kokospärla, så stor som ett plom= mon, Kokospärlans värde uppskat= tas till i runt tal 100.000 pund, oms kring 1,5 miljoner kronor. Ägande= rätten till dyrbarheten'är omstridd, Arbetaren som hittade pärlan iköt- delat sig med ' plantageägaren ' och givit ,bort .den ter, där pärlan nu bevakas av de heliga männen. De tillät myndig= heterna visserligen att titta på pär= lan, men, de placerade den vid fo= ifrån ' vågar inte ens polismakten ta "den," Plantageägaren "anser "sig som -ägare till den dyrbara pärlan. : Kokosnötens pärla. är ' självklart inte - någon pärla : såsom musslor=- nas. Den är:en förstenad grodd'i sällan." Vetenskapen :- kallar ärlor för ”litopedion” eller. ”Llitorion”. Det finns 'enligt uppgift terst 4 pärlor, i världen”. De" flesta. ägs av buddistiska kloster "på. Ceyion' och i Indonesien där -pärlorna be= traktas som heliga - föremål och den sk de gudens, materialise= ring. ' Kokosnötpärlor var tidigare upphov till blodiga” krig "mellan de olika stammarna. De har. vack« rare glans än vanliga pärlor. 'Sone bekant här 'kokosnöten tre ”ögon” eller groddhål, av: vilka två alltid' är fast tillslutna; medan. det: tredje na genom vilken nötens grodd bry-' ter fram; Pärlan. uppstår - då det iltredje groddhålet är fast tillslutet . och : grodden inte kan bryta” sig igenom. ' Då blir ”fostret” förste överdrag av, en fabt kalkhaltig väts. ka som stelnar. och ger dess glans. st ola t för att bli fagra 1'ansiktet.De ; ken senare gör den' verkliga sia: H 'sen om” den -utspädes med vodka, " RR Tydligen? har: mani” Ryssland” för : flickan - som trampade 'på | brödet sr vasa RN - "Men vodka i. ansiktet är 4 all fall; raffinemang," fast "man, hag förstås hört talås om personer ut, allra högsta. socialgruppen so! borstar tänderna "i: champagne: a oc "(Håce i GT) hetsiga kryddor tillreda mat jäm«' tagne främmande drycker och viner, varför utskottet förslog reglering . d 'solenna : så i dagligt bruk so! he fritt tillträde på alla gästabud ” för att: kontrollera efferlydnaden' och till nit. höga ” bötesandelar. ' Beträffande” bröllop föreslog en föreskrift att de skulle börjas så tidigt på dagen; 30] re klockan tolv på natten. ' ss Utskottet förslog även restriktio- ner beträffande införsel av utländs- ka möbler, tapeter och annat, spe- per, spetsar och.tyger. =. oc va Ett särskilt avsnitt ägnades åt klä= der «och ett speciellt sådant åt det'' hos en del tjänstefolk inrotade missbruket” med dem icke anstän= diga kläders bärande, En rangskill« nad tjänstepigor emellan föreslogs dock, nämligen att de av hederligt härstammande, som för fat+ iiroms skull gett sig i tjänst hos - > trskaper eller; ståndspersoner,: + :ulle. få. bära inrikes , tillverkade av siden, men 'ringare tjänstepigor skulle hållas strängt efter i enlig- het med 1720 års förordning, som '", dock borde skärpas i anseende till straffet för överträdelse. För första '" resans missbruk skulle det bli åt- ta dagars fängelse vid vatten och plaggen, Andra resan skulle pigan . dessutom mista en fjärdedel av 1ö nen till kronan och tredje resan halva årslönen. ON : Mycket av detta blev också lag; men med denna lagstiftning gick det som med åtskilliga av våra ra Iser under ändra” världskriget, de slog aldrig riktiga igenom, och så tvangs man att på andra vägar rädda betalningsbalan- sen vis avis utlandet, : ' nn No Du finner det Du söker Laholms Tidning 0 Iskolns Tiding Nöt med senaste nytt U ”. dyrare äh diamaånt” bara omkring 20 kända kokosnöts= ' är överdraget. med en ' elastisk hins : nat, Grodden ' kondenseras ' genom 5 icke hört talas om hur det gick i lag åv antalet rätter och drycker, . - tillfällen; kronobetjäningen skulle” ” 2 1 Gunnar Wiraell f”'. pr a vet tet' av en kokosnöt här inte meds - sällsynta växten -. till prästerna i ett buddistiskt klos=.-: r ten av.en Budda-staty och därs ' ” nötens kött och. förekommer ytf="--.-: skall dels tvätta” sig med ' såra": + : mjölk och dels med gurksaft, vil« te många starka i ömnogt mått irni= + . i att de ofelbart kunde vara slut fö= -.; . : gelglas dock undantaget, samt nip= - -talvsiden och yllna' tyger" samt vad ».: . .jde av sina fruar eller matmödrar : kunde få av dessas avlagda kläder - bröd samt förlust av de förbjudna: - '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.