X LAHOLMS TIDNING — .: z Torsilagen den 24 -fuli 1988. sin berömda skrift ”Om avens- : karnas lynne” (1896) skrev Ver- -; ner von Heidenstam: ”Det finns ic- ke: en" avktok i Europa, där fos- terlandskärleken ligger så död ba- .«- kom ihåliga ord som hos oss”. Och "till yttermera visso: ”Sverige har ; hemfallit åt en materialism, som, blottad - på allt idéinnehåll och på "Varje annan känsla än egennyttan, . undergrävt vår auktoritet och vår : sista återstod av självkänsla”. - Z . Var detta överord? Eller äger Z , kanske Heidenstams ord alltjämt giltighet? Har de rentav särskild : Av Tho ( - S tå vänner 1948. utgivna ' boken ”Det svenska Finland”, - där det hette: ”Det synes ' vara ofattbart för en av orden finsk och finne fördunk- lad tanke, att det i Finlard kan finnas vida: nejder, vilkas befolk. ning. är svensk, och hundratusen- tals människor, som icke förstå, än mindre kunnå tala det finska språ- <Vilken terminologi 'bör då, bru- kas? Frågan har länge och lidelse- 3 fullt diskuterats. I Börje Colliah- ders " inträngande studie: ”Fin- ländsk” (1945) finns en instruktiv rsten Aberg > tillämplighet på våra 'dagars 8 k folkhem? litagande.: materialistisk. ' livsin- ' heller det. religiösa hyckleri, som ” en:gång Strindberg avslöjade. Inte "heller är det fråga om att ge ett Uilfinger åt det slags nationalistis- "ka inställning, som blivit utmärkan- "de för vår tids våldsideologier. Na- ändock konstateras, ätt det inte hel- "dej "bra som det nu är, Det be- hövs ingen professionell pessimism för att rada upp exemepl på föga " uppbyggliga . ting och tendenser i - dagens Sverige, Redan avsaknaden "av. verkligt ledande och samlande .' >. män fnom det politiska, kulturella . och religiösa livet torde säga én - hel del, ;- Pöosloen ot "VTill. det hart när fantasiska i svår nationella och andliga lågkon- » junktur hör, att den övervägande + delen av vårt folk synes' vara all- . delés okunnig: om att så nära som "A Finland hår vi mer: än 340.000 4 2. : t Den ' fi 1. d. Je : "folkgruppen är större än den dans- + 1: "medeltiden. — ' €om;en så stor överraskning. Emi- ") : Men 'samma fråg: . ka i Sönderjylland och 'den frans- "kal Elsass-Lothringen och mer än "dubbelt så. stor som den isländs- » ka, "Det svenska - Finlands ytvidd " ömfatfar. ett område lika stort som « Göteborgs > och '. Bohus, : Hallands, on Blekinge" och : Gotlands. län ' sam- 'manlågt: Till antalet överstiger den " fönland vu hafaflkni ”' ställning hos vårt folk. Ingen öns- kar fraspatriotismen” tillbaka, inte ; törligtvis inte. Men 'det kan nog ” : fia Det finns nog de som menar, att 2 Å föraktet för de. nationella värdena ? . går; hand .i, hand med en alltmer 2 Sedan + å 'har i "stort redogörelse för den senaste stora ; debatten i Finländ och Sverige år! 4945 i samband med att den 1941 tillsatta" ”. ”språkfredskommitténs” betänkande publicerades, Den gån- Med I dagarna öppnar den stora engel- ska id ävli ””The Queens gen 'var 'begreppsförvi stor. Här skall: nu emellertid i klarhe- tens ! intresse samma ' terminologi ativändas"som i den nämnda. boken ”Det! svenska Finland”: finländsk är det vida.e begreppet, som om- fattar "både finsk och svensk na- hationella, svensk: (i Finland): eller sett samma områden, främst "Nyt land, Åboland och Österbotten, för> blivit svenska, vartill kommer; det kanske redan fr om 5900-talet ko- Ioniserade Åland. 'Alltjämt utgöres svenskbygden av två femtedelar av Finlands' kuster, nio tiondelar "av dess-skärgård "och 30.000 av; dess 35.000 öar.: Vinster och. förluster "i terräng har för finnar och svens- kar uppvägt varandra”' ända'" till framemot 'slutet av 1800-talet. Vad befolkningssiffrorna beträffar; har de i fråga om den svenska folk- gruppen hållit sig från :slutet. av medeltiden fram till vår tid. ca 12 å 15 proc av landets: folkmängd. Främst ' på grund, av --nativitets- minskning. — men också på grund av finnarnas procentuellt våldsam- ma ökning och de många bland- äktenskapen —- har .den svenska befolkningen i våra dagar inte kun- nat ;: hävda: sin procentuella :ställ- ning. inom - Finlands . folk. Enligt ka be invå- > "närantalet iÖstergötlands län; Hel- singfors' med. sina'. 70.000: svenskar 'är, den; stad som, näst Stockholm, folkräk 'år-«> 1950 : uppgick svenskarna "till." 348.266 - personer; som utgjorde endast ca 8,5 proc: av rikets samtliga , 4,032.690 "invånare. CN, -N lsingborg i och : Chicago inom hyser det största 'aritalet svens-” nen 1 Chicago kommer kariske' inte » grationen': till "Amerika läser man ém "1. skolorna "—" och -j Vilhelm Mobergs : bestseller-romaner. Nåväl da” gen till Finland och om grun läg- " gandet äv en' svensk riksdelj som först 1800 "gick förlorad. Man vet + till och "med. något" om detta vårt sista krig för shalvannat :åfbund-|' Fade' sedan — "Fänrik, Ståls sägner äv, Johan Ludvig Runeberg glöm ”Kier'man inte så lätt. "en. befolkning, som 'var svensk? Var 1 Vi 'har tydligen. kommit till den punkt, där en kort historisk åter- flick är av nöden, fe ok Ret var. under "den stora ger- anska 'folkvandringen, som” fin- jnarna kom till det land, vilket nu "bär namnet Finland. Vid den finska inflyttningen, som pågick till slu- jtet' av 700-talet, drog sig lapparna Jallt längre norrut,' I sammanhang med de från Sverige företagpa korstågen på. 1100- och 1200-talen + kanske tidigare — har så i stort gett de svenska bygderna uppkom- mit, alltså i varje fall under en kid, säger historikern Eirik' Horn- borg, då de finska stammarna in- om det nuvarande Finland ännu inte hade vuxit samman till ett "folk; Det" politiska och militära stödet från den svenska befolkni gen I Österland — så kallades riks- delen öster om Bottenhavet under förlorade -" enligt .Hornborg. snart 1 betydelse, eme- dan "det svenska 'herraväldets art inom kort grundlade en orubblig bikstrohet också bland finnarna. Många "orsaker" bidrog därtill, in- te minst att 'den svenska kolonisa- den inte finsk?" Svar: . ” Aden var finsk — och svensk, Vv. > = Iten man andas utan något att var-1 | je dag på nytt erövra. Kanske den | i | Vi rikssvenskar har inga politiska. skäl att” engagera -oss för en viss del av Finlands folk. Vårt. politis- ka intresse gäller. hela det Finland] som i så. många. århundraden" har varit förenat med'.vårt land oc utstått så mycken kamp för. oss, fö Norden, för den västerländska "ci vilisationen. : ”; Finlandssvenskarna utgör den ena av'landets två lik- ställda ” och - tillsammans 'statsbil. dande nationaliteter. ' De hör: alltså oubpplösligt "detta 'vårt kära grann- land till, Som Bertel" Gripenberg sjunger: i (18.”Den: svenska stam- : som det sin kärlek gav... " Detta ' måste" vi” måste vi leva oss in i. "Men; kvar står der nationella frågan. Kan vi rikssvenskar i stå giltighet för. en tredjedels miljon landsmän, för vilka svensk kultur och svenskt språk är helt omistli- ga värden? Här behövdes ett väc- kelserop, som gick ut.över" hela Sveriges land -och som åstadkom en nationell renässans. Lärde vi. oss på nytt att älska det svehska, skulle vi sätta värde på detta varhelst i världen vi än' skulle upptäcka det; Men det har också blivit för mån- gen så, att det nationella slumran- det har blivit väckt borta i främ- mande land, där det svenska inte längre har varit självklart som luf- stiltje, som materiella högkonjunk- turer och grönköpingsartade idyl- ler här hemma har skapat, inte alls utgör den rätta förutsättningen för att förstå det innersta i 'vår kultur, det bärande i vår tillvaro? "+ > I es & Låt oss nu emellertid Benast.er- till svårs med denna utbredda lik- ||” finla dssv är också ett, natio- nalitetsbegrepp. Exemepl: :Helsin- gin'Sanomat är en finsk : tidning och Hutvud: r: finland: svensk; båda är finländska. På sama sätt bör substantivet finnar résérveras för den, del av Finlands befolkning, som är av finsk natio- nalitet; nedan svenskar. eller. fin- landssvenskar. gäller dem' som, är åv svensk; finländare, är , då .— praktiskt taget — hela”Finlands be- folkning. 7 Att uppdela + denna. i svenskfinnar och finnfinnar, såsom exempelvis Henrik Schäck:- gjort, är däremot språkligt och sakligt fö- ga lyckligt so Men RE PA lan det "geografiskt. och det natio- nellt .betingande! Vi. rikssvenskar; som under det senaste "decenniet har: bli 5 kommit ..: till arealen : ganska” obetydliga Schweiz finns plats för fyra olika nationaliteter:"och språk "och i 'det ävenledes" lilla: Belgien för: två,: Vi kan, fillägga utan att i övrigt göra någon jämförelse, -att' också: inom Sveriges, gränser hyses 'en annan nationalitet" än vår egen,: nämli- gen ' lapparna. "Vi har "för | resten uppe i norr även, de s k norrbot- tensfinnarna. Nog borde fadäser -av det .slag, som ovan har, relajerats vid det finlandssvenskå besöket. .i den rikssvenska föreningen, snart kunna höra historien fill. Vår fria och ” frivilliga; ”folkbildningsarbete har här en viktig uppgift sig fö- relagd, som ingalunda står i något tio; alitet; finsk -motsvaras inte av |. + geografiska : förhållanden / utan av Empire Games”. + Cardiff. Med an- ledning därav har ett budskap från drottningen förts 'av Stafetter från Buckingham Palace till Cardiff. De första löparna i stafetten-ses här + Bannister 'och Peter i Driver. Länets miljonärer, ' 1"; Förutom -de 1.345 miljonärer som fanns' i riket vid årsskiftet. 1956/57 redovisar statistiska ' centralbyrån omkring 3.400 ägare av förmögen- heter "mellan 14 och 1 milj kr. Lik- som-rniljonärerna har halvmiljonä- rerna. minskat i antal. I Hallands län fanns 82 hel- och halvmiljonä- rer — 43 på landsbygden och 39.4 'städerna.-".« ÖR NG "I Älvsborgs n fanns 165 'hel- och halvmiljonärer —72 på lands- bygden och 93 i städerna, |. :| gårdar. I Sverige kan man gå i 7 ”Den italienska sommaren är in- te minst. angenäm genom "vädrets beständighet, som blir större ju längre söderut man kommer — från juli till mitten av. september 'faller inte en droppe regn”, upplyser helt oväntat en entusiastisk fotnot i min italienska" parlör. Alltså lämnade jag galoscherna kvar i Assisi, de skulle ju inte bli aktuella förrän om ett par månader, och vem slä- par i onödan på sådana effekter itrettiofem graders julihetta! "Min första dag i Florens 'förfris- kades av ett nära dagslångt sky- ; | fell "och: den mässande prästen i ' gatukapellets .morgongudstjänst överröstades av åskdundret, En ut- färd till Pistoia den följande dagen av inte vad som väntats — till följd av ösregnet och de kvarläm- nade ”'galoscherna.: Lördagen blev verkligen regnför: Men söndagens morgon väcktes jag av störtskurar- na över. hotellets, tak; Inte förrän långt fram på eftermiddagen skulle solen blicka fram — för några korta stunder mellan de alltjämt hotfulla molnen, jagade av vindar, som på- minde om svensk västkust, Det stod höststämning, en nästan nor- disk . höststämning över Florens denna högsommarsabbat den 'tju- gonde juli, Mens Vad gör man en sådan söndags- förmiddag annat än går i kyrkan, i all synnerhet om man sedan barnsben är van att tillbringa ett par av vilodagens timmar. i Herrens kyrkan , mellan elva och tolv. Florens,” liksom i: alla, italienska städer kan man gå i kyrkan hela öndagsförmidd; från sex till nödvändiga : insatserna. på - 6 ternationella - : området.>:- Radion, pressen och skolorna borde. också göra en mer målmedveten insats i denna upplysningsverksamhet.. Rey "Vi sammanfattar! Målet, som; vi inte får släppa ur sikte här i Sve- rige, ären nationell" och :ideell väckelse. En 'sådan' skulla ra allt. Kanske skall den dröja. — åtskilliga tecken tyder därpå. Men? en rejäl upplysningskampanj av be-' rört slag bör under alla förhållan- den ligga inom. möjligheternas gräns. Redan en sådan skulle göra stor nytta, Vi skulle:inte längre! i onödan förödmjuka våra: stamfrän= der som hittills Kan +Vi inte vara dem till 'så 'stor hjälp; borde. vi åt-: minstone'kunna undvika att:lägga sten på bördan i deras redan. tunga kamp för: sin nationalitet och sitt språk.” Ty: det är én .beundransvärd tolv eller ännu längre. Där avlöser mässorna > varandra i” följd, och skulle där till äventyrs vara tyst en stund, pågår med sä- kerhet en gudstjänst i nästa kyrka något hundratal steg längre bort. Santa Maria Novella, efter vilken Florens” .. huvudbangård , fått. sitt italienresénärer, "Ingen ' som' kom- . | mer till Arnostaden kan undgå att på sin vandring från och till sta- tionen : observera - denna 'väldiga tempelbyggriad. Mitt i trafikvimlet och 7” trafikbruset står den; Men dess murar ' är tillräckligt 'massiva att utestänga varje ljud från jätte- banhallen åt ena 'sidan, busscentra- len på andra sidan. I dag brinner hundra ljus: framför det hisriande sköna: högaltaret, Men kyrkan :'har många ,altaren, "och det' brinner hundraden ' av ljus framför dem alla —:' altarbildernas. färger ' och förgyllningår' strålar söm i tävlan motsatsförhållande till de alltmer strid, 'som de fört-och alltjämt" för, med de. prunkande blommorna. En svensk julotta, men . mångfaldigt "MAN SOM 1715 SPÅRRADE Na NITHSDALE. HANS BLAND DE UPPPORISKA SKOTSKA DELS: " FRUKTADE TOWERN I LONDON VAR LORD SINI DET: svs TOWERN I." => HANS: SKÖNA MAKA HADE "DET OMÖJLIGA —= EN BLARAT FLYKT FRÅN oc i" oavbruten |” namn, torde vara välbekant för alla |. arsöndag i. "Av JOHANNES GILLBY,: intensifierad, mitt i den sydländska julisommaren! I dag inskränker sig inte prästen i den vitgyllne siden- ornaten till att bara mässa. Han predikar verkligen, och församlin- gen trängs på huvudgången upp mot högaltaret — blott ett fåtal har fått sittplats. I de korta bänkra- derna: . Menighetens storlek på- minner också om en svensk jul- otta,' Denna menighet räcker till även för annat än den predikande Prästen " vid högaltaret. Överallt vid de.många ljusbländande sido- altarena ser man flockar knäböjan.- de kyrkobesökare, som här håller sin egen tysta gudstjänst. För att Lloren sad med den kristna åskådningen, som hävdar andens överhöghet, — En . kinesisk ämbetsman gjorde i detta århundrades början en resa i Euro= pa. Han skrev hem till en kollega: ”Dessa städer är så fyllda av oan« ständiga bilder, som de kallår” för konst, att jag bestämt vill avråda min broder från att fara hit och se dem”, Så reagerade denne kine= ” siske buddhist mot det som tolere= " ras och. gör sig brett till och med i den helige" faderns eget land. ”Han såg inte med konstnärsögon"”. hör man någon invända, Men' en berömd dansk författare och no» helnrist. - P inte tala om skarorna som ström- mar ut och in genom de öppna portarna och dörrarna i det gigan- tiska rummet — turisten för vilka denna plats endast är en Program- punkt bland många andra,. innan tåget om någon stund bär dem vi- dare eller det är dags att åntaga sin middag. ' : ör Predikan är slut mässandet bör- jar, eller skall man hellre säga :fort- sätter, Santa Maria Novella har in- ga korgossar, i varje fall inte i dag. En herre i. grå kavajkostym assis- terar prästen, lyfter på den guld- broderade sidenfrasande ornaten, när offici gör sina knäböjni gar med en fermitet som efter ett har sagt alldeles detsamma om: än i något annorlunda ordalag. ' . På 'vandringen. . genom : salarna stannar man en stund emellanåt... framför "ett av "de höga: fönstren och blickar ut över staden, dess tu=, : senden av röda tegeltak, dess hunds .; raden av torn och. spiror, .. över .- Arno, som grå och 'maklig dåsdr sig fram under Florens sju broar,,:|/ Här befinner vi oss 'nu i 'centrum av den stad som Chesterton räknas de in bland”världeriå”feri "huvud städer. Här går floden, halvt. uta torkad, fram mellan stolta palats : och. dyrbara "lyxhotell, Men inte d långt i öster och inte långt i väs- : ter vidtar landet med gröna, -cey«= .: " väl inlärt exercisr En gör sin rond längs bänkarna och slut, Det är en ständig omsättning i: denna församling. Många har hunnit avlägsna sig och många nya har kommit. till. under tiden som custoden gått sin .rond. Ständigt singlar mynten ned i offerpåsen — den svartklädde mödar sig inte för- gäves, hur många ronder han än gör. Toni N Det är söndagen den tjugonde juli i Jesu Kristi stad Florens. Jag tänker på de tio tusen sommar- tomma — på många platser. alltid tomma — kyrkorna, kapellen: och bönehusen i det likaledes kristna Sverige, ... ee re Det fromma Florens, det hednis- ka Florens! Johannes” Döparen är dess skyddspatron, dess 'sekunda skyddspatron, ty det har också in- skriptionen Jesu Kristi stad Firen- ze på sina portar. Fromheten; den katolskt färgade, har tagit sig ut- tryck: i. den storartade -offervilja, som är nödvändig förutsättning för alla" dessa grandiosa och- sköna tempelbyggnader, : och ' framförallt då, domkyrkan, : en: mångfald pressk de höjder och' blåa berg därbortom. Här var det som Dante, poeten, och Giovanni Angelico, må=: laren, såg sina paradissyner. Man förstår att detta landska sådana visioner. På den pi de vägen uppåt kullen därborta var det kanske som: den urge Dante mötte Beatrice, hans blivan= .. de ledsagerska genom sju "himlar. > Och höjderna upp mot Fiesole, är ' det inte samma höjder som i för- klarad, överjordisk skönhet möter . oss från Fra Giovannis tavlor som i den : blommande vårliga bakgrun- z den för de saligas paradisvandring! ” I motsats till i de flesta andra italienska städer; den helige Frans' Assisi: ej undantaget, är. Florens”. butiker stängda på sabbaten. Sent på "aftonen följer . jag - Arno förbi :- de sju broarna., Här ser 'man nu . inte mycket av turistströmmen. "På - de breda strandgatorna promene= rar'stadens egna medborgare: tuns '..- ga par: med: sin: barnvagn, unga';' och ;svärmiska trolovade" som. går arm i arm, åldrande florentinare.. som tar sin. långsamma eftertänk= '. . samma kvällspromenad,. innan det, kända och. en ännu 'större mång- fald okända ;stilarter förenat ' sig till ett. oöverträffat helt, till en himmelslyftande harmoni utan dis- sonanser, Från detta tempel, så lin- jerent i all sin orientaliska rikedom och utan vilket Florens inte skulle är dags. att gå till ro. Vid en & broarna 'har' vattnet 'dämts upp för att underlätta. byggnadsarbetet : vid bron: ovanför. Fördämningen är full av filosofiska eller ivrigt aktgivan= de metare” Folk stannar och be= traktar med livligt intresse deras spännande förehavande. Varje napp. . vara Florens, leder en kort gata fram till stadens andra, monumen- talplats Piazza Signori med Veccio- palatset och det. stora k föranleder ett mångstämmigt gläd= se jerop, varje bärgad fisk ett ännu .:- mer må ämmigt.: .Detta är .en Inne i det.sistnämnda ,kan. man be- . Jundra en ojämförlig' religiös konst, den medeltida . och italienska, så eterisk," så sublim i. sin oreflekte- rade » trosvisshet, att''man tänker vilken himmelsk - strålglans 'som "än i dag slår' öss till möte från ”den mörka '. medeltiden”, medeltidens stjärnenatt! Bestämt kände .dessa konstnärer en hemlighet, till vilken vi numera tappat klaven. . Men galleriernas entré är kan- tad av hedniskt nakna marmorsto- i der, liksom arkadernas valvbågar. ' Denna hedniska dyrkan av musk- ler och lemmar låter sig inte förena | tavla som stockholmarna så. väl känner igen från: sitt . eget Norr. ström i ljusa nordiska sommaraft. nar. Solen glimmar i väster, del" är strax; före nedgången: Allt är ro och stillhet. .Den fjärde :eller femte 'av världens fem huvudstä . der har vikit undan. Framför mig od utbreder sig en söndagsstilla små. stad: med solnedgångsljus i flams mande rutor, med ensamma vänd, -. rare och' vandrare" par: om par — med åldrande ögons vemod och un- Za, älskande ögons evighet, :. i Ur en, kommande bok ”Pilgrim fe ER i Pisa” En normal skörd från ett hektar innehåller . ungefär ; så ” mycket Den där. lilla kopparmängden har "'.|stor, betydelse för såväl växtens ut- veckling som för djuren på gården, som äter hemmåproducerat foder. kopparbristsymtomen och jag skall helt förbigå dessa. Koppar - ett betydelsefullt" > mikronäringsmedel i jorden. | koppar, som finns i 5 st femöringar. I0 Det är ingen lätt sak att klara ut Kopparbrist kan förekomma på 7 26-ÅRIGA HU i I WINIFRED. BAD FÖ NGT RU LADY Rionen hade tagit all möjlig hän- HON HADE. SMUGGLAT IN EN KLÄNNING syn till bestående rätt och hävd i Het - införlivade landet samt att dettas invånare, finnar likaväl som » Byenskar, från, början blev delakti- €å av samma medborgerliga, rättig- heter som befolkningen i moderlan- det, Typiskt är, såsom R A Wre- då framhållit i sin skrift ”I vår nä- Tionalitetslrå sa” (1933), att flera av de "härförare, & vilka sedermera Gustaf II Adolf, Karl X Gustaf och Karl XI anförtrodde. de "viktigaste befälen, var bördiga från Finland och att. under det sista århundra. det äv Finlands: förening med Sve. Tige: ledande platser i rikets ay- belså Icke sällan intogs av -finlän- dare såsom Arvid Horn, Gustaf Fi- känna, att till det sakernas' ömkli- ga tillstånd, som i det föregeånde berörts, har en ganska . elakartad begreppsförvirring i.'inte- - inga mån bidragit. — ococa nr sa Det hände sig i en liten 'sven stad för några år sedan; 'att'man vid ett föreningsmöte hade en fin= landssvensk" gäst, Ordförand , en aktad medborgare med en. ' god samhällsställning och med 'i' varje fall stud som studi rit, utlät. sig då” ungefär på 7 jande sätt: "Tänk, att Ai där! Orta är så många finnar, som : har” lärt er svenska språket! Och vårt mo- dersmål, som akall vara så "svårt för en" utlänning" att lära!” Förs visso: i allt detta låg en ny ber ter sr N lip reala. och Gustaf Adolf Reu- kräftelse på Tiktishojen i ett utta- lande ; FÖRGÄVES: KUNGEN OM MEN LÖRD NI VAR, TOM I. i den av Svensk: Finlands] ' 7arv"> TYRLIG -RITT TILL SLOTTET | SKOTTLAND ov NÄSDUKEN - SKRED FÅNGEN UT' MED BE" "OCH EN PERUK TILL MANNEN. SOM EN "SNYFTANDE KVINNA MED ANSIKTET DOLT I SOKARNA. - LÖRD NITHSDALE SMUGGLADES TILL FRANKRIKE AV GODA VÄNNER. HANS EFTERSPANADE HUSTRU GJORDE EN ÄVEN - OCH HÄMTADE FAMILJENS PENGAR, PARET . ' BOSATTE SIG SEDAN I ROM, a - Jolika typer av jord, sandjord, myr- jord," gammal sjöbottenjord m fl. Misstänkes kopparbrist, bör kemisk ej är tillfredsställande, bör man ej rusa åstad och lägga ut en massa pengar på kopparsulfattill, rsel till jorden. Det är en dyr historia, Man bör i stället pröva sig fram. 'Man 'Tkan spruta några drag med 1-pro- centig kopparsulfatlösning På säden och £e Om grödan reagerar, Först då man är säker på sin sak bör man överväga en tillförsel av koppar- sulfat till jorden, | H ”” Bristsjukdomarna vanligare =" förr a Vad är orsaken till att. bristsjuk än analys av jorden ske. Om analysen ” Det är det lila som gör'et. En nöra mal gröda från ett '»ktar innehål, ler så mycket koppar, som finnes ev 5 st femöringar. Denna lilla mängd ">. koppar har stor betydelse för gröa: "> dans utveckling och för djuren, som: utfodras med grödan, handelsgödselmedel och . betydligt större grödor, som bortföres från. . - jorden. oo en nea ” Så till sist; Lös Ert” eventu mikronäringsproblem på ett för ue domarna nu är vanligare än förr? Här är några av orsakerna, Min- - Are eller ingen stallgödsling, renare med enaste hytt z 0 stå digt. och ek iskt sätt, Tra i inte att allt är bristsjukdomar.: Så är det inte alls, «= 27 Amd bv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.