ER Tisdagen. den 29. juli 1058 - ON " bilden och ge anledning tillkom- på. Bäst. är naturligtvis laxen ""'' samt halades”i land, Ett väldigt "ta sig .ut mot havet, 'där den ”. I går såg jag en lustig syn. Det - Var en sportfiskare i farter och . han kastade ut sin metrev vid : ”tullbron i Falkenberg nedanför Grand Hotell, där han med barn och blomma parkerat sitt flotta: semesteråk, En dag vid laxflo- 1 den Ätran kunde ju alltid vara sa elt Mi ikt inslag i - mentarer i vänkretsen i mörka : vinterkvällar. = Alltså = kastade sportfiskaren ut, ' och döm om hans förvåning, när det blev napp ögonaböj. Försiktigt vevade han in sin fångst. Fisken glänste. som - silver och 'krumbuktade sig -' värre. Det skulle vem som helst 4 gjort, som fastnat på kroken så . ordentligt, "Fisken kom upp på . Jand.' Naturligtvis trodde meta=" ren att det var en -”börling”. I ! själva verket 'var det en-av de "väldiga idar, som håller :till vid, "' kloakmunnarna 1 Ätran och blir "feta och skinande. De är som " bekant ovanligt glupska." Dom nappar t o m på en cigarrstump, : "om man kastar den i ån, men den spottar de förstås upp igen, ' Fiskaren' drog sin kniv från bäl- ' tet och gav fisken det dödande . ' snittet i' nacken, varefter. han stolt uppvisade : sin" fångst för maka och barn samt öppnade ba= '' ". gageluckan på bilen, Frun 'assi=., — Va ska herrn mä besan te, : sterade med en hushållsrulle och ', fisken sveptes omsorgsfullt i pap= per, innan den instuvades i. bi- , lens 'innandömen, Så bar. 'det oc väg hem, till sommarvillan. Man ” ville förstås ' avnjuta fisken färsk. .' "För något år sedan låg det en: påg på magen på kajkanten 'och " lekte "med : en björntråd 'i vars "ena" ända! han "satt fast 'en met- krok med brödkula, Så fort:han -. kom till vattenytan. hoppade” en «' liknande ' fisk 'upp,' högg till'sig +». brödet och fastnade på kroken » stim, fiskar. väntade på att det” . snart "skulle bli deras tur. Just + då kom det ”en'ung stilig stock= holmska, - och stannade hos! den . « lycklige fiskaren, — Hö du, du, . tappa hoppet. Låt inte dessa små ” du. E de der fiskarna lax? spor- .:.de hon, — Lax; sa pågen, i hon- > i dan, heller, dä ä ”dyngeprinsar”. ”: I Vi får väl kalla 'den här sor= sv > gens "fisk den 'fula' fisken, Men ", .Jaxen, det är fina fisken det, helst - gravad. Den kan också ätas ”spe- > FOTOOLLSKLUBBARNA I |. SPELADE MAN FOTBOLL| VÄRLDEN RÄKNAR TOTALT 3 I KINA > .v CA 30MiLL MEDLEMMAR SS BR | EN AV DE NIKÄSTE KLUBBAR” "| NA ÄR TOT TENKHAN HOTSPUR REGEL" | (ENGL) MED.ETT KADITAL PÅ LÄNDER | C:A 3,4 MILJONER SV. KRONOR? REDAN PÅ 1500-TALET. ” SKAEVS-I ITALIEN EN I BOK OM FOTBOLL FOTBOLL SpELAS BUNDET I C:A BD DEN MODERNA FOTBOLLEN DATERAR SIG FRÅN 1863] Lä Fina. fiskar och fula - sedan den saltats som bottenlax ” "sommar, sedan smålaxen kunnat och riktade den mot sin frus äl- i skare, Men hon kastade sig emel- lan och -ropade: «fv EN lämnade det jordiska. Östlund var skäligen , misstänkt - att ha varit "I MELLAN 1869 0cH 1871 |. FICK MÅLVAKTEN INTE RÖRA BOLLEN MED HÄNDERNA > För dation. för säljaren. re” på vintern. Ty glöm inte det, att spekelax, det blir laxen först och sedan tages upp och skäres i skivor och lägges på smörgåsen, Salt lax kunde man förr i tiden också vattna ur och koka, Det var den sortens lax som tjänste- | " folket i Falkenberg var' urledsna färsk och nyfångad. = - mL ; Det har faktiskt varit ganska gott om lax nu ett tag efter mid- : komma 'in f' ån. Men .de flesta fastnar förstås i de många sätt och ' garn som finns ute i havet, Det gillar. inte sportfiskarna. De skulle helst se att dessa garn försvann all världens väg. Då ha- de tillgången ökats i ån, « Men ännu gen liten solskenshi- storia om laxen, En sportfiskare hade fattat posto Uppströms bron nedanför Skansen och på sitt kastspö fått en stor hejare på kroken. Han vevade in och var framme med" håven och bärgade sin fångst. Laxen hade inte gjort märkbart motstånd, annars bru- « kar dom inte vara så lätta att ta hem utan vill ”kimmas” en ” god "stund först. Fiskaren var verkligt belåten, Men så stod. där Värre Den blide och koherden Y besö skolorna i en dal, älskvärde kyr- | ker en av folk- : 2 och an. ndoms- er sig till en ställer - förhör i kri kunskap, Han vänd, Pojke och frågar: | — Kan du säja mej, var Gud finns, så ska du få ett äpple? — Kan kyrkoherden säja "mej, . var Gud inte finns, ska kyrko- herden få två, svarade den lille munvige dalmasen, Förtroliga stunder Svar till ”Hur ska jag göra?” Naturligtvis ska ni svara på poj- kens brev. Varför skulle inte ett par fonåringar kunna skriva trev- liga, kamratliga brev till varand- ra?Men svara inte så ögonblickli- gen att han känner sig generad om han sedan inte ger svar i samma takt. Låt minst någon vecka, tio dagar gå mellan vart brev och be- rätta glatt och naturligt om det som händer er, om det ni läst och HH några bb i ”Pr den” undrade dom, Hon sto 'där borta - ve. trappan 'på andra sidan för en stunn sen å då var vi där å klappa henne på röggen. ; » Sällan - har man sett en mer förvånad fiskare, Han var upp- ifrån landet och visste inte vad en ”besa” är för fisk, Så kal- . lar falkenbergarna en ”kramad” lax, alltså en utlekt eller vid laxodlingsanstalten :- rom> eller . mjölke fråntagen lax, som sedan "den utsläppes i ån igen för att klara sig så. gott den kan' och återfår sina krafter, om den nu orkar. Den anses ifråga om köttet "vara sämre än torsk, SA Men sportfiskare . brukar inte bidrag till fiskehistorierna betaga er Justen att fiska, ty det finns riktig lax också. Om man har tur. Sportfiske är i alla fall en trevlig, vilsam och avkopplande sport. I synnerhet för fisken, > + i = "+ Tokig karl - Rasande drog "banissin' revolver = Är du tokig; Emil m- ska du skjuta dina barns fart ” noll Pålägg vv - Östlunds viga hade fått en poj- ke, som emellertid kort därefter med om både det ena och det an- dra, men "saken tystades ned. En tid därefter fick Östlunds egen kä- ring en pojke. . Men 'när Östlund kom -:till prästen med den : och skulle ha den, döpt, sade prästen: '— Jaså, Östlund tänker lägga på den härle skålen 7 Vid transporter av fvsmedel måste varorna vara övertarkta, "> Livsmedel. som”. förvaras öppet - t ex vid landsvägstronsporter, ””bliv smittade av orenlighet. : Va» '» rorna blir” ev fara för: köparen ” och absolut ingen rekommenp- VI.VAR ETT. GÄNG BAKTERIER) H OMMER DÄR EN TORG] sis ALUG FICK VI LIFT) | > SOM SKULLE UT PÅ VIFT... SEN KOM VI d över. Ni kan mycket väl börja: breven med ”Käre Bo” (el- ler -vad han nu heter) och sluta med ”tillgivna” eller bara nam- net. Med hjärtlig hälsning. Sot ”Gallie”. Svar till ”Sylvia”. Inte 'ska ni gå och gräma er' över den där ”felplaceri. ” Då midd Det är ganska vanligt att en värdinna försöker vara extra hövlig mot så många gäster .som möjligt. - Den här gången var det ju 'er mar som fick en ”högre” - placering, nästa gång blir det antagligen. ni. När jag hör människor klaga över ”felplaceringar” "tänker jag alltid på den store statsmannen Bis- marck som -: under 'en viss: period]; hade fallit i onåd hos, kejsaren och av denna anledning blev för ”lågt” placerad på ' bjudningen: Någon sade litet ironiskt efter middagen: ”så förskräckligt att Ers excellens blev så ' illa placerad”; varpå Bis- marck svarade: : ”Där jag där är alltid hedersplatsen”.- Och varför inte resonera som så: ”Där jag sitter ska det bli allra trevli- gast, för jag ska försöka vara så trevlig och glad som möjligt”. Ja, det är bara min privata åsikt och jag tycker livet har så mycket verkliga sorgeämnen att man inte . borde ha tid att gräma sig över sådana små bagateller, Med hjärt- lig hälsning, > voc sitter, (.DJURPRAT. [27 Ceonan PLB Bo Vi befinner oss i en trädgård med massor av blommor. Det är gula, vita, röda, blå och en del med pric- kar i alla sköna färger. De står och njuter åv solskenet och nickar för den lätta vinden för att tala om, hur underbart de har det. Bina be. söker dem och suger honung och för frömjöl från blomma till blom- ma. Öch det är båda parter glada för. et : — Men : några av blommorna ser längtansfullt efter bina när de fly- ger bort. Och de ser efter 'svalorna, som ' susar - omkring högt uppe i Tuften. ERA vat — Varför ska vi sitta fast här på våra stjälkar? suckar de. sz Varför kan inte vi också flyga upp mot solen, som vi älskar? 'Kära bi, vill du inte vara så snäll och flyga ut i skogen och be feen Miranda att komma och: hjälpa '0ss. .. , = & :Det ville biet gärna. Och så kom den underbart vackra och goda feen Miranda. ":-—' Äb, kära fe, vi vill så gärna ut i livet — ut och se den 'stora världen liksom bina" och fåglarna, Gör'oss fria, så vi också kan flyga! ”— "Vill ni allesammans ' kunna flyga? frågade Miranda, ' oa Många svarade ja, men lika mån- ga önskade inte någon förändring. — Alla blommor som önskar fly- ga ska röra blombladen upp och ner, sa Miranda. Och då såg man den underliga synen! En mängd brokiga blommor slet sig lösa från stjälkar. — flaxade med blombla- den, som. nu hade. förvandlats till vingar -— och flög upp i luften, Som D > sociala orättvisor I sitt fattigkvarter. kallades hon bara ”La Manja”. Hon hade en affärsrörelse av det mest be- synnerliga slaget. La Manja be- gick” sina "brottsliga . handlingar enbart av” protest mot det" rutt- na och orättvisa spanska ”sam- hället, : sade hon. Under. flera år sökte polisen förgäves efter den skickliga tjuv som begick hund- ratals stölder i Madrid och aldrig kunde spåras. La Manja skyddades effektivt av sina ”kunder” och då hon äntligen kunde ställas till an- svar. för 159 av henne medgivna stölder, fick till och med den här- dade domaren tårar: i sina ögon. La Manja dömdes milt, till sex må- naders fängelse, SIN "Hon var tjuv, detta medgav hon villigt. Men ingen ordinär brotts- ling. Hon stal bara på beställning och avlämnade de stulna varor- na' till kunderna mot rimlig och billig betalning. Hon är mantals- annaler. Hon ordnade tillfällen för att kunna få tag i just sådana ”va- ror” som någon av hennes kun- der väntade på. Hon stal aldrig an- nat och aldrig mer än som hade beställts'hos henne, sin Kunderna, betalade vad de kun- de- och La Manja var självklart) mindre fattig än de andra i kvar- teret, Hon gav gärna bort inhand= lade , livsmedel, i synnerhet . då småbarn svalt hos någon av gran- Narna. sea 6 ” La Manja förstod att försvara sig inför rätten. Hon höll ett mångor- digt och flammande tal och ankla- gade ”tjuvsamhället” som tillät de rika att äga mycket medan de fat- tiga inte ens fick ha trasor för att kunna dölja sina utmärglade krop- par med, Hon kunde för domaren framlägga »”affärsböcker” där var- je stulet plagg noggrant hade an- tecknats. Där stod den forna äga- rens namn och ”kundens” adress samt 'det pris, som varan slåts för till d. i Då d skriven i en av Madrids f: förorter där endast få män äger skjortor, få kvinnor underkläder och barn aldrig har skor på sina fötter, Där måste man, leta län- ge innan man hittar någon som äger en näsduk eller sådana lyx- föremål som. strumpor. La Manja skaffade sina vänner och grannar några av denna världs godsaker. Hon brukade systematiskt besöka kvarterets fattiga familjer och ut- fråga dem efter deras mest trän- gande behov, Hon förde noggranna anteckningar :' om = ”kundernas” önskningar rörande linne, bomulls- tyger, strumpor och liknande. Hon visste precis hur mycket ”kunder- na”, trots sin fattigdorn, kunde be- tala, La Manja gick på spaning i de rikas kvarter. Då hon såg att tvätt hängde på tork, på terras- serna eller i trädgårdarna, lycka- des hon alltid hitta på något knep som hjälpte henne att få. komma innanför, grindarna. Hennes påhit- "4 SAMBAND HED ETT KÖR omm LESTA OCH B a tighet saknar motstycke i rättens tillkännagav den milda domen, hyl- lades La Manja av” ett femtiotal närvarande ”kunder”. De försäkra- de henne att hon efter sex måna- ders fängelsevisteles under heders- betygelser komme att mottas av en tacksam allmoge i kvarteret. ' ' "I des de nu — att de satt fast på en "| ningsflottan för » att lyckas bärga av a” Texten: Onkel Kan ett praktfullt, brokigt: moln av blomblad flög de runt omkring Mi- randa för att tacka henne. 7 +. » Deras gamla kemrater, blommor- na, ropade:: — Farväl och kom snart igen! Och de kom snart igen ocha sög nektar: med sina långa snablar... Och alla: var. lyckliga, -, > > Men ibland när blåsten var stark önskade fjärilarna — för så kallar stängel. För det hände ibland att stormen tog dem med ut, över ha- vet, där de blev olyckliga och kom inöd, oh OBE SO » Men;sså, är det nu en: gång. Om man -vill. uppnå något måste man offra något. Fjärilarna fick sin fri- het — men de fick betala den med den säkerhet och trygghet, som är förbunden med, att. vara nära jor Isf BA a å a Den vita musen ”Wickie” som följ- de med som passagerare i noskonen I på den Thor-Ableraket som avfy- rades från Cape Canaveral på ons- | dagskvällen. De båda tidigare rymd. mössen som uppskjutits på liknan- de sätt” återfanns” aldrig; men den här gången har man; utökat spa- . från läsekretsen, : Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet ett envara anonymitet obrottsligt bevaras Märk breven DOKTORN SVA- . RAR och sänd dem till redak- — " Svar till ”Undrande”, Den besvä. rande tendens, som Ni tycks ha, att Ni rodnar vid minsta påfrestning, spänning eller' ansträngning är svår att råda bot för. Det är dock gan- ska vanligt, att patienter med så- dana besvär ha nervösa besvär till- lika och plågas av vetskapen och känslan av hetta i kinderna, Jag kan absolut inte tillråda några operationer, som skulle förstora blodkärlen i kinderna, men däre- mot vill jag tillråda Er, att tala med "en läkare, helst 'psykiatriker, som 'Ni kanske kan få någon lätt lugnande medicin av och bli be- dömd sakkufnigt, vilket jag tror kan hjälpa Er en hel del, . . Svar till-”Lantbrukareson". Det . förhållandet, 'att Edert ena ben är c:a 5 em kortare än det andra be- höver icke vara tecken på en di- rekt sjuklig förändring. Man har ju häller inte funnit några andra symptom och Ni har ju inte haft några besvär, Det är ytterst ovan | ligt, att benen är exakt lika långa, men skillnaden 5 cm kanske är något större än vad man normalt finner. ' "Ni behöver alls .icke på grund av skillnaden i benens längd vänta Er några besvär i framtiden och det nämnda förhållandet behö. ver ej vara ett hinder för Er, att utföra tungt arbete. Skulle Ni kän-' na "någon onormal trötthet eller! några lätta smärtor i ryggen kan Ni dä; om den läkare Ni kontak- tar anser det. lämpligt, få ordina- tion på inlägg i ena skon eller dy- likt, som i väsentlig grad rättar till förhållandet utan" större märkvär- digheter, Det finns alltså, absolut SAGT och SEPT ET i SKRIVET Alla andra ska också trivas, För att andra ska trivas, t ex ens Eäs- ter, ska man intressera sig för dem, för deras problem och åsik. ter, och inte bara prata om sig själv. Det har jag läst om jen bok om-konsten att vinna väns E3r och inflytande. Den boken hade kanske också den berömde filmskådespelaren läst, aom efter att.I en timmes tid ha underhållit sin bordsdam Vid en bjudning med skryt om sin egen Person, plöäs? ligen lät sitt bättre jag tala och sade: - . or . — Nej, nu ska vi prata litet om er, om vad ni tycker och tänker, ' Hur gillar ol min sista film? "ov (Are I Sk D); Detektivromaner skrivs på 18 ” pande band, och snart finns det i Sverige inte en journalist eller författare som inte har skrivit åt. . minstone en detektivroman, En ny av Albert Olsson heter ”Man mördar inte en överlärare”, vilket personer med sådana tendenser bör lägga på minnet, Säkert blir det en framgång, Man mördar in= te författare av detektivromaner heller. (Får extralärare mördas?) (Kar de Mumma i Sv D) 4 RR + Ordning på torpet " Bergsprängarbasen och två andre gubbar höll på att baxa undan en sten på några hundra kilo” med spett, då arbetsledande ingenjören Kat ot D M I — Den där lilla stenen kan n! väl rulla: bort för hand! :; ' .— Försök mä då själv, då! ut- brast bergsprängarbasen. . » Ingenjören, som också var en kraftkarl, rullade bort stenen med händerna. Men då blev bergsprlin= Earbasen arg, gick efter stenen och bar den tillbaka: ensam:. > 7 "om Sätt an mä spetten, gubbar! En sten ska baxanl : ? ingen anledning att ora sig för detta, ' DN Le ” OLJAN I VÄRLDEN ” VÄRLDSPRODUI I PWickier, tu Ra nr västeupora nn] ser litet ut, men det rymmer allt jag stop-. De har inte var ot: 038 om alt de lättat ankar. - — Den: där" ön vi . sökt hela veckan är" I, en bläckplump, — Vad' se; is intressant j vågorna? 2 dr "ro - Kapten, "vi bar "däckt eldsvådan! Även . Jordaniens huvudstad, 'Amman ligger 4 ett ökenrike kan: 'det dock då och då falla häftiga egnskurar över staden. Då före boer många gator och vägar till + moras, men arabbefolkningen tar situationen med friskt humör, Här Wo > hoppu några ammanhor över "I: + >. Vallenpussarne ; — Aha, det är söndag 4 dag kan jag se! I ÄSTA ORTSNYHETERNA sv mac: forte EE NEAR | ANNE NDS f UA J
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.