| | i fö laetrd, rv I i l LAROLMS ondatakd ”MARKARYDSBYGDEN | Laholms Tidnings lokälredaktion: Markaryd, Villågatan Redaktör: Sven B. Jönsson, Tel 10150 Markaryds köpings fullmäktige tillstyrkte. sammanslagningen julia ideas " Komrunalfullmäktige i Markaryds köping höll på tis- 1 Pan le siat dl dagskvällen sammanträde under ordf.-skap av folkskollärare "Assar Frick. Dagens viktigaste :ärende gällde sammanlägg-, ningen av Markaryds köping. En . särskild "kommitté med representanter för de båda kom- munerna har tillsammans gjort en omfattande ' utredning, och denna har tidigare föredragits i samband med ”ett diskussions- möte vartill de kommunala för- : troendemännen . inbjudits. Vid detta möte gjordes många posi- tiva ” uttalanden. Fullmäktige hade. nu: att taga ställning till . ärendet och” beslutade ” därvid enhälligt att tillstyrka utred- ningskommitténs . förslag, som gick ut på att ingå med ansökan om sammanläggning fr. o. m, den 1 jan. 1960, och man beslutade ' föreslå att fullmäktigekåren i den nya köpingen skall bestå av 35 ledamöter. ' ; Kungl, Väg- och Vattenbygg- . nadsstyrelsen 'meddelade i en skrivelse att styrelsen beviljat köpingen statsbidrag med 2.400 -kr, till vatten- och avloppsled- ningar i Bondegatan, På kommu- nalnämndens förslag beslutade fullmäktige att mottaga beviljat statsbidrag på i skrivelsen an= givna villkor, '. Hr Auborn Jackson hade mo- tionerat om att åtgärder vidtages för anskaffande av bostäder för åldringar och . pensionärer, an- tingen genom ' att anordna pen- sionärsbostäder i flerfamiljshus eller genom uppförande av ännu ett pensionärshem. På h . nalnämndens förslag ; beslutade , fullmäktige att motionen skulle överlämnas. till. Fastighetsföre> ' ningen -Höjdens styrelse att > beaktas vid planering av nästa byggnadsföretag, och "man , be- slutade att nämnda styrelse & även "skulle göra en undersökning hu- ruvida lägenheter i redan fär- digbyggda hus lämpligen ' kan Hr Jackson hade även före- . | sor upplåtas som, pensionärsbostäder; vå . i | | a i: | ; Å na cc slagit att "annonser angående fullmäktiges sammanträden även skulle omfatta fullmäktiges före- dragningslista. Fullmäktige av- slog motionen. =: . Trafiksäkerhetskommittén: fick . 200 kr. i tilläggsanslag för att :.s täcka ett underskott i samband med vårens trafikskola. ' . På lönenämndens förslag ' be- "slutade fullmäktige att uppdraga åt Svenska stadsförbundets löne- och förhandlingsdelegation att på köpingens vägnar emottaga upp- "< sägning av mellan köpingen 'och Svenska ' kommunalarbetareför- -. bundet nu gällande kollektivav- tal, att å sin sida 1 Hishult vann" ; regnig match mot Skogaby| s lina? 7 i "gårdagens ,” Hishult och SV. Sy på Hi v I grelse mellan Sveriges GC unnar Att gå nm den nya ärkebi- skopen för att tala om Gun- ' J > Bar Hultgren är dåligt använd H tid, det finn sfå ting som den- ne biskop anser så foga värda: uppi som nye är kebiskop H ultgren i L närbild rit måttligt, 'respekt för överså- tar har dåligt grogrund i norr- -jländska. stift. Dels finner de att han skaffar sig en egen position i väsentliga frågor genom ingående Gunnar "Hultgren. Men tala gärna ' med honom om kyrkans isolering ' och vägar ur den, fråga honom om kyrkans upp- "tifter och möjligheter och han "skall 'ge snabbt och klart och alltigenom" "uppriktigt ' besked. . - Fråga honom för den delen om nästan vad som helst om tiden - medzser, han kan finna intråsse - i industriers produktionssiffror ' och, konstgödningskoefficienter om "anledning ' finns att dra samtalet åt: sådant håll "och precisa uppgifter står” att få, I alla händelser är de ju för honom mer värda intresse ä ämnet Gunnar Hultgren. > > - Inte heller 'skall man dra fram de granna etiketter välvilligt folk leipat fast vid hans person, Såda- nå som att han är ett ecklesiastik A- barn. Eller att han till typen är a, Plan blev r€sfatet rätt oväntat seger för hemmalaget med 5—4, Matchen blev mycket spännande men efter "den senaste tidens myckna regnande var planen säåp- hal' och svårspelad, Det blev ock- så ett ytterst chansartat spel. ting att säga om och Skogaby vi- sade ett. ganska svagt spel. Det verkar som om laget just nu är inne”i en nedgångsperiod och det bådar inte gott för. seriestarten på söndag. Men Kaj Borglin var skadad och kunde ihte deltaga ning av laget. Hishults innertrio spelade tek: niskt och gjorde en god insats för sitt lag, Bäst var hi Arne Olsson, som stod för. tre fullträffar och de båda andra målen gjordes av vy Åke Karlsson och cf Kjell Ake Karlsson. Nära nog hela Skogaby kedja, antecknade sig i maålpro- tokollet' och målen gjordes av hy Harry Martinsson, hi "Tage :JO- hansson, ef Torsten Karlsson och vy, Leif Pettersson. Bra domare var Claes Franzén; Laholm möter Hasslöv ” Våxtorps: - OS ; representa- -tionslag . från ' 1951, -den elva "som hemförde : sin serie det «året återuppstår i morgon, och ;tar. emot : Hasslövs”IS i. en "match, där ”de gamle”. tänker visa, att man inte är för gamla, ; Våxtorps femtioettor : ställer upp med följande lag, som sam- las vid planen kl.:18.30:' Herbert Kristiansson, Knut Nilsson, Sten Johansson, Sven Nilsson, Ingvar Eriksson; Egon Andersson, Stig Bengtsson, Gösta Karlsson, Ove Klang, Harry. ”Pattly” Anders- avtal, samt att med för köpingen > bindande: villkor träffa överens- " kommelse med kommunalarbe- ”tarförbundet om ändrad uppsäg- ” ningstid för eller. prolognation av avtalen, ': "Direktionen . för "Markaryds landskommuns ' och - Markaryds » köpings kommunalförbund :för : social hemhjälpsverksamhet hade hemställt "att: resp. fullmäktige . skulle besluta att ingå till läns- styrelsen med framställning - om upplösning .av kommunalförbun- ' det: För köpingens del beslutade " fullmäktige att ingå med en så- dan begäran, På revisorernas förslag "Pevil- -jades ansvarsfrihet för. Marka- ryds polisdistriktsförbunds rä ' kenskaper för 1957. - . = Den kommitté,. som kommu- nalnämnden utsett föratt under- handla med markägarna angående förvärv av gatumark i Göinge- gatan, hade träffat en preliminär överenskommelse med ägaren av stadsägan nr 475, mejerist Bertil Larsson, Enligt denna överens- kommelse skall "köpingen till I Larsson överlämna c:a 398 kvm. i av , stadsägan nr 476 som ingår i tomten nr 12 i kv. Hästen. Lars- | SON å sin sida skall till köpingen överlämna 288 kvm. av stads- ägan 475 som ingår i tomt nr 3 av, kv. Hinden samt dessutom ett område.av samma stadsäga som . skall utgöra gatumark, Ett uthus "som är beläget på gatumark skall bortskaffas, Fullmäktige besluta- de! helt i enlighet med förslaget och analog 2.000 kr som ersätt jesbel Lopp. . ENING Söndagen, den 3/8 månadstävling för! alla öring]. Olle. ? Wilhelmssons LAHOLMS SKYTTEFÖR "|Zars Hugo Larsson, I gerström, son, Hasse Bengtsson, : Erik : >. DOMARELISTA 388 >... Hallandsserien div. I = +, Skogaby-Start: Kjell An-| dréasson. "Reservlagsserien : ' Skogabyn St Robert Jo hansson; Våxtorp—Heberg Algot Nilss Våxtorps Bois ' spelare vid Taxi i kväll kl. 18 för resa till Ränneslöv: | J.-E. Nilsson, :.' Rolf Pettersson, Rolf Jönsson, Göran Lindbom; Villy Arnesson, Runo Dahlberg, Lars Gunnarsson, Sune Öjrsson, Arne Gustavsson, - Ib Olsson;-- Hans Karlsson, . Lars Dahlberg, Jan Ji önsson.: ; an - ARK s : Samling vid träninzsplanen. kl. 18 i kväll. Samtliga måste när- vara, Följande juniorer samlas i kväll kl. 18 vid idrottsplatsen för resa till Halmstad: Leif Andersson, N. ÅA. Nilsson, Gert Wennström, Göran Hägerström. Arne Nils- son, Kurt Dahlgren, Ulf Mau- ritsson, Kiell Nilsson, Kennet 'Thronå, Ingemar Svensson, Bror Nilsson, Stig Kjellberg. « > LIF Säle LFK n Samtliga medlemmar samlas i väl kl. 18 -på Lagaholm för iordningställande av festplatsen. Mangrant, . IFK, Laholm "Följande spelare torde samlas i kväll ons dag kl 19 på tränings- planen. : A-laget: Jan ATS, e a Karl Olsson, FR "Palm Ni , Krister - Hoiströma deny C ” Christensson, Björn -Hellberg, Mats Friberg. J 3 fJof Bengtsson. .= Forsberé. Sverker Pälsson,.. Krister Löv. " Hishults vinst var dock ingen-' vilket innebar en avgjord försvag . . Pojklaget samlas med följande mn av”, kardi släkt." Eller att han i' sina stycken kan nämnas en svensk Augustinus. Somt har ré- son' och somt är bort i tok. För Gunnar Hultgren är i alla: händel- . ser frasrikt tal" om honom själv främmande : och fåfäng tidsspillan, slösande av tid som kan användas till nyttiga resonemang. Hans trä- ning i att prägla klichéer om folk och sak är bristfällig, inget gör han heller för att avhjälpa bristen: ve Annars inbjuder han naturligt- vis till snabba omdömen av ' väl- vilja.: Han var domprost vid 38 år, biskop - vid 45,' ingen torde dock kunna”. visa ' blåmärken ' efter en : Hultgrensk "armbåge. Under ut- ecklande av stor trävi och » ovilja har han nu, vid 56 år, nöd- ”gåts acceptera en ärkebiskops. post, v v Bort, klart och koncis "Tal och" .skrft skall "vara kort, Hart och koncist, onödigt 'ordande Lör till denna världens obeskrivliga elände, är Gunnar Hultgrens lära, ' Skall. denna knappa linje följas en' verktum framöver så kan hans ba- na tecknas så här: Född i Eskils= tuna 1902 av läroverksadjunkt Axel och fru Maria Hultgren, teol, kand. i Uppsala 1925, vicepastor i Hus- by-Oppunda 1920, ' i skeppspräst "I på ”Fylgia? — på kryss "till: Västindi-' en '— samma "år, tf kyrkoherde I jörklinge 1930, komminister 1 Vik- a 31, teol. lic; 33, kyrkoherde 'i Björklinge" 34, teol.dr. och "docent "IT systematisk . teologi 1940 — på en ” ävhandling om ' ”Det , evangeliska kärleksbudet hos Augustinus”. (som bekänt - -också. en herre” med stor tvi et inför "7 . ningar), domprost Ä Härnösand "40, biskop i Visby 1947, i Härnösand Sly ärkebiskop 58. Därtill studies tesor, ledamotskap” av kyrkornöten och utredningskommittéer..=:2.3 YN:,: > Kommittéerna kom här . på "slad- den vilket logiskt folk kan finna ' galet. Ki ittéer och i Gunnar ” Hultgren, han : gör . sig bättre i kommittéer än i katedra« ler. har det sägts. Men "inte 'etter den slappa vana som säger att ett sammanträde hålls i januari och ett i maj och däremellan funderar; en sekreterare vid tillfälle på proble- "men. 'Utan arbetet som 'demokra- 7 tisk: och effektiv "arbetsform; ' ett «medel att få fler människor att in- tensivt och gemensamt studera spe- ciella” "problem . och. sammanfatta. dem: i klar och koncis skrift; Ett väl » och: kt arbete är av-stor betydelse för s Hans veigirighet har av- lägsna gränser, och det kan tidvis vara till besvär för" omgivningen. Han har ovanan att be sakkunnigt folk göra en förteckning över det yppersta 'zom kan läsas i något speciellt ämne" och vederbörande skriver gärna enligt människors sed, en lista av stor längd upp- tangade tjocka. verk' med kompli- cerade titlar- och finner allt gott och väl till en tid. Men det här sin risk för förr eller senare kom- mer Gunnar Bultgren -— det. kan ta år, men han kommer — och frågar: . Varför , satte du upp den boken 'och vad' var det egentligen Tför märkvärdigt "med den och vad tyckte: du om synpunkterna i den? Listförfattaren "kan tänkas ha slar- vat igenom enstaka rekommende- rade. verk, Gunnar Hultgren: sak- nar tyvärr d sympatiska vana. kyrkliga rangrullor' a » Men” sådant rättarting : känner inte skarpare straff än på sin höjd ett ironiskt ögonblänk; Och den som gjort ett gott'arbete har ibland kunnät erfare att hans förträfflig- het basunerats ut.om inte för kela världen så åtminstone för delar av. Härnösands stift, Gunnar Hultgrens svårighet att nämna egen duktig- het kompenseraå nämligen ” över nog av villighet att tala cm andras förtjänster. Och där som i andra skiften känner han inga "kyrkliga rangrullor. Mången har . gripits 'i kavajslaget av- Gunnar : Hulgrens näve och förväntansfull förts till en stilla vrå i.tanken att nu skall 'slö- jan över stora hemligheter lyftas, För. att sedan lyssna: till -lovpri- sande av den' diakonens uppoff- rande arbete eller” den kommini terms goda och klara pre: ikan' Skenbar neutralitet - Sådana ”gårger kan” han "synas entusiastisk även för folk som kän- ner: honom föga, "annars. har” han vid första påseende ; ett” drag av neutrål . och | avvåktande” kylighet. Han kar inte suttit elev i den” nya tidsålders skola som lär att bryg- gor byggs och ' kontakt skapas ge- nom -: ivrigt + dunkande : och hejigt berättahde avs! heter. Men neutraliteten. är. sken för Gunnar Hultgren har en lugn" nyfikenhet :i : allt "sont "gäller sakliga ting och riktiga människor, hans' alamanacka är" välfylld. av in- rutade göromål, men han har svårt att avbryta étt samtal med en med- människa som ur, någon äyrpunkt kan vara intressant. Den-som'nal- käs" honom med välvilligt "sinnelag kan räkna -: med ' att "få tala: till punkt, Den som nalkas med' sinnet, fyllt av arghet talar både'till punkt och utropstecken, dock bör han för i argheten. Atskilligt har; Gunnar, Hultgren hinnit sätta igång under sina tret- ton biskopsår, skräp till biskop vo- re det annars förresten, I; ett av- seende .kan han inte fråga honom föregångare. Det gäller, 'é ågan hur nya kontakter skall skapas, mellan Kyrka och samhälle;. hur: söndagens kyrka” skall "möta vardagens. om- värld. till ömsesidig "vinning. med biskop Hultgren -om den: sär ken så får ni besked. sen :”Isol n, den har: han lärt av PM: innehåller för denne ' biskop : betydande . skönhetsvärden. Därtill är det en nödvändighet! för. man skall tänka noga innan. något "av vikt sägs eller görs.” "Aldrig på ämbetets platå . Folk som prövar denna form av umgänge "med - Gunnar - Hultgren ” lägger' märke till ett par égendom” ligheter. "Dels ' ser 'de inte :någon biskop ..i rummet, för” han kliver aldrig upp på sitt ämbetes''platå. för. att göra sig hörd och utverka respekt; han 'behöver: det -inte och . saknar fallenhet för myndigt upp- ” trädande — funnes för den delen lusten så hade -resultatet ändå va- Qin un : I SAGT, och SKRIVET Många Bar visst fått för äg att ett temperamentsfullt och lidel= sefullt -uttalande är mindre sak= ligt och sant än ett torrt Jogiskt . knaprande. = = erfarenheten,” först' som -försam- lingspräst i Uppland, sedan — och mer, närgående' — som domprost i Härnösand. Visst var och är kyrk- . ]liga .besökssiffror lika goda i den staden som de kan vara på andra z håll; Men en. prästs kontaktpunk- ter "ligger ' framför ' allt i: medlin- garroch förrättningar. När det gäl- ler aktivt deltagande i kyrkligt ar- bete .och -i gudstjänster .kan det glappa svårt. Och 'för biskopen i detta; stift .med ,dess. starkt skif- tande "struktur. — ett stift" med landsbygd, där kyrksamheten kan vara. ganska god, och industrior- här problemet fått ny re- en ”Söciatetiska uppgifter : Gunnar” "Hultgren : saites ” 1949 .|dan gammalt till : Gunnar . Hult= : djupfrysning). Men han hade tidigt sin egen skull ha? någon fankeréda H T rit klart positiva, de har med stort, är den är. av obetydligt for- 1: bygger inget av värde bara på uppflammande entusiasm. Dagens samhälle och "dagens problem får man inget grepp "om utan "ingå= ende analys av vanor och värde- ringar i. var fsärURpAr och bebyggelsetyper. i t oc Saklig Iaformatton Ar Gunnar Hultgren och hasn nä- ra medarbetare har lagt ner'stor tankemöda ” på | dessa isoleringens frågor, Genom hans försorg 'har kyrkan utrustats med en expert som helt kan ägna sig åt de socialetiska problemen och studiearbetet bland präster med kurser och studiecirk-+ lar" om : arbetsliv och samhällsliv har nått "betydande omfattning, Men har gått till de stora folkrö= relserna' och organisationerna, till industri och jordbruk, till arbels- ' Eivare : ” och ”"fackföreningsrörelse, - Inte med vänligt och överslätande tal .om att vi skall hålla ihop och vara. sams, utan med begäran om saklig. information. Och: man har, fått saklig information i- övermått - av den häste expertis, det sitter för» ståndigt och klartänkt folk 4 led=" ningen för alla samhällsgrupperin= gar och de har mött biskop .och präster med "stort och positivt in- tresse i insikten om att detta”-är : riktiga och väsentliga ting, att öka= .' de kunskaper om varandra bara är till vinning för alla parter. Gun=' nar Hultgren har fått ny'näring för sin tes att människor ur olika ' läger kan komma långt på väg mot ' avlägsna mål när de möts. I sakliv ga resonemang. ” . : "Mindre mot.än a vid sidan De i: franska. arbetarprästernas , kontaktförsök följde Gunnar Hult«" gren med .hopp men utan gtor tro på deras möjligheter 'att' lyckag - (franska förhållanden , hör nu se=:- grens ”intressen,' har har Inom sig | | åtskilligt av fransk esprit-i "nordisk - klart för sig att arbetarpräster in= te var avpassade efter svenska för= hållanden, deras”. förutsättning är den ' klara ' motsättningen - mellan . kyrka : och ”arbetarvärld, I "Sverige . är det mer likgiltighet är motsätt=': | ning, de ' naturliga ” ”kontaktytorna avtar, man talar. mindre. mot va andra ö än vid sidan; av varandra i 1 nn Gillar direkta insatser - Nu "tycker: Gunnär Hältgrenr att de första förberedelsernas tid är av=1 slutad," man har fått ett fastare - grepp 'om realiteter. och möjlighe: ter, förverkligandet av nya kon: taktuppslag kan börja. Det är myc ket. därför "han .med sådan mots- : villighet" lämnar 'Härnösans ' "stift, där. har 'han 'känt sig stå ett”ett” | enastående '” :fruktbärande ' arbete ; och samarbete. Nu gäller det prak= . tiskt omsättande på allvar och han - känner" det som tragik "ätt inte” manträdenas. Gunnar Hultgren j=> : gillar. direkta. insatser, ' Låter . - : "lättsinnig ” kullerbytta .. så: som trör på kyrkans” soctal- eti ka uppgifter" har” mött - kritik fö r mindre" utifrån,» starkare ; inifrån kyrkans -egna led." Det. jär naturligt. för många " konventionér + . måste ' "offras, : Men ” vida "kretsar bbland' präster och lekmän har vas! intresse” = "och "i alla åldersgrup- per — deltagit i i studiearbetet. Och " de andra, de som befarar att dessa nya vägar för bort från, kyrkans centrala . uppgifter, vill? Gunnar Hultgren inte söka övertyga genom . ändlöst resonerande, Resultaten får" visa om han och hans medarbeta-' res idéer har livskraft. Utan" ex= periment kan man.i alla händelser ' inte bevisa att något är omöjligt, det är .nu hans föga komplicerade filosofi. + : ' Saklighe och samarbete, ET Prästerskapet i Uppsala stift lär inte "behöva befara: att radikala ' vindar nu plötsligt skall blåsa -hårt över - ärkestiftet," med enveten vil- "a tur. å YT I50 läkare kämpar Frivilliga blodgtvara mod stömmar uu tll I massor IM Tetor ect för att försika rädda livet på "Nils-Olov Wisell, Nils-Olov har ma Jovat 4 a re. Själv vet han ingenting « . till Sverige, 50 läkare kämp döden — de kä för att & - VV ks för Nils Olovs liv den sällsynta blodgruppen B Bent på Brighamssjukhi. den H-årlge motalapojken 55 dagar utan nju- om att han bara har en Uten . chans att lämna sjukhuset levande. Nu Iover han bara för Yen ; dag, som kanske skall komma, då han åt; 1 Tr får konuma hem ar en eovis och hård kamp not tad) hoppet om att man skall Iyvokas hlir mindre " Sår. Den svenske pojken har ett" mirakel men för var dag kom Ingen unlng om att han kanska blir ett ”fall” sora blir mellelnsk Historia, om Ikarna yckas. Han vet Inte vad en njure är: Stört polisuppbåd j i Boston i dag) agar i Opatija Ett mycket stort polisuppbåd- Jagar mördaren I Opatija men några direkta spår tycks man ännu inte ha fått, förklarar ambassadör Unger på TT:s fråga 1 dag på morgonen. Mändel sen betecknas i hela Jugoslavien da fru Rydins stoft skall snarast som ytterst beklaglig, Den dö- föras till hemlandet och för- beredelser har 'redan vidtagits. Den 52-. -årige Lulcåläraren Gun« i nar. Höök är på fri fot men vist: "Istå till polisens förfogande, as alltjimt på hotellet för att : Stockholm i dag. TT. kt | CENTERPARTIET ; HK | 'har nominerat .sina landstings- kandidater, I detta utpräglade Jordbruksområde Anns ; en -mängd ' goda kommunalmän 4 yjordbrukareleden, och vid tidi- "gare val har därför helt natur- digt jordbrukarna - warlt ntra Nog ensamma på bondeförbun- - dets landstingslistor, När man å , flol "bytte parti- namn,-och gick in för en brodd- | ning av väljarunderlaget tvivla- "de många på, att detta skullo > slå igenom på centerpartiets ljg- tor vid höstens val till landsting ” och kommunalfullmäktige. Man "räknade med att' lantbrukarna som förut. skulle dominera li3- .torna, och att det på sin höjd ; skulle bli ett eller annat namn från andra yrkesgrupper i bor-"" ten 'på icke valbar” plats för att ' Jocka väljare från dessa håll: MANDAGENS NOMINERING. |A Hök, ett av vårt lands mest; Jordbrukaredominerade, «område, , visar att denna "slutsats var £el- ” aktig. Talet om . centerpartiots ,. " breddning är inte bara fagra - ord, . utan "en verklighet,” 50: " gäller även partiets framtida”re: . presentation 1 - landsting och kommuner. västen KR - Att denna uppfattning. åtrin- . stone i södra Halland genomsy-; > rat. även! de lokala .CP- SLKP och ; .SLU-organisationerna ser man: av, de : förnomineringar, som'här gjorts. :Det länder des- sa organisationer till heder, att man. genomgående , givit hä- radsskrivaren' Erand Linton och fackför H ne DEN 30 JULI 1958 Verklig breddning i i Hök L1l = Mia Ne lägre Irörterna söker sig LS detta parti. 1'Erland Linton har väljarna en kunnig och varm. ' ”hjärtad förkämpe för ett rikti. :&are förhållande 1”denna fråga, Då - häradsskulvaro Linton &' : fandsbingets många olika ar betsuppgifter besiltor goda in» sikter. I aha sammanhang ar. 'betat för, var bygds Intressen ” och bland annat hårt bekiilmpat det centraltseringsraseri gom o- ' .-lika myndigheter hängor sig ät, ' " finns det alla skul för sydhal- Ninningar inom alla somhälls- - grupper, "att genom sin röst trygga Irland Lintons dnval tillsammans med centerpartiets var” "Andersson Bengtsson. "båda nuvarande erkänt akickit- : ga landstingsropresontantor Ale + och Richard : "SOM FJÄRDE MAN på con- terpartilistan, alltså av allt att , döma på första suppleantplata har man som nämnts "placerat en fackföreningsanpluten skogs-... : arbetare Sten Carlsson, Mestog- , . ka; Trots sin ingdom har han airlär inom SLU, vars politi : Han har som löntagare 1 ott ty: piskt glosbygdsområde mött do, : . många problem, som, på lands- ” bygden 'är gemensamma för Jön- , tagare; Jordbrukare och ändra .företagårn, problem som tving- ' a ar också till, politisk gBamman- - ” hållning: De många. arbetare, som 1 'Juntvalet stödde. center- ” Partiet, har i Sten Carlsson en ung duglig reprosentant, som | . det finns alla Skäl att stödja 1, " ' betaren Sten Carlsson” samma " höga placeringar, som de sedan fick på de i mändags fatsställda listorna. nn .serna har alltså inte falllt för” ; frestelsen 'att i listans nedre del ” placera -”lockbete”. från andra” yrkesgrupper, I stället har man ' placerat. en tjänsteman på val- . bar plats — trea på ena listan o. etta på den andra. Detta gör, att Erland Linton som tredje namn, har mycket stora chan- 'ser att gå in I landstinget, De ' många tjänstemännen i södra " Halland har dock genom att an-. |. vända listan ;med Linton som : första namn jligheter att yt- . terligare stärka haäs kandida-- Centerpartiets kamp mot det "orättvisa dyrortssystemet gör att allt flera tjänstemän I de DE NOMINERANDE lnstan: det k de valet. ua CENTERPARTIETS Jands- 'tingslistor är, således mycket . starka, Det mäste även partiets motståndare erkänna, och det får de också känna av 4 valet den 21 september, Centerpartiet 'i Hök har med glans klarat det "svåra prov många trodde ”man skulle .stupa . på, en verklig breddning av landstingslistorna på valbar och näst intill valbar - plats. Att man däruill gjort det 1 fullständig enighet garanterar. ett effektivt valarbete ,och. ut- sikter till ett mycket gott val. 8, I. . a fr så till vägbro . vid Skottorp från .ärkehish år- Hos väg-; och vattenbyggnads- styrelsen y järnvägssty- N ta en vän "leende man som ef, tertänksamt stoppar" sin pipa och 7 är beredd. att möta" saklighet med : | tlishet. vänlighet med vänli och 'väggr "med en road; som ordförande i Di el- - sens sociala utskott, biskopsposten nämner ban'i förbigående, detta so- ciala uppdrag omtalar -:han med glädje..och nästan stolthet,. Det är där. han — tack vare goda med-' arbetare får man veta, för det är. Gunnar Hultgren som säger det-— kunnat systematiskt tränga in i det glimt. .Ingen--bordsskiva - lär .bågna > under kraftigt knytnävsdunk,. för sådant är för honom klen ersäft- ning för argument. Och ingen cen= tral trådar 'k att - löpa ut genom ärkebiskopliga pör- tar över stift och land, för Gunnar Hultgren "har föga tilltro till cen= - kyrkligt arbete. Hans .. stora "komplex som kan'b kyrkans socialetiska uppgifter. Sy- stematiskt framförallt, ett osam- manhängande , ryck av goodwill- iwla ger ingen Åhukt, man recept för praktiskt arbete kan låta föra märkvärdigt. Han tror på ex= " periment och exempel, på sakligt ” tal och samarbete. - : Mats Jo on, - Lennart Aronsson, Greger Larsson, Ber- til Andr Rolf J samt ”Acker: -— gren; . Helimo' Nilsson. Sonny Nis]' CHAR NE FEL PA ERT : | STRYKJÄRN je” char uar Nag pentaket = elo- ELEKTRISKA e INSTALLATÖRS- : ORGANISATIONEN 'EIO ' — HALLANDSDISTRIKTET — relsen till att planerad vägbro ' vid Allarp på linjen Skottorp— Båstad kommer till stånd. Emel-- lertid påpekas, att då vägporten . är föreslagen för ett spår en av SJ planerad förlängning av mö- ! tesspåret i Skottorp ej kan genomföras enbart mot Båstads- hållet utan att spårväxeln i ban= . gårdens andra ände också måste . flyttas, ” Utföres i broförslaget angiven spårhöjning Fkommer detta att föra med sig genom- gripande ändringar av de elek- triska kontaktledningssystemet. Något bidrag från SJ på grund av att en plankorsning kommer att slopas kan inte lämnas, enär idigt med ' avstä det av denna korsning en annan kors= ning, som nu är låst, måste öpp nas för vägtrafik, Sikten vid den genare korsningen är sämre än vid den förra, . unnit med én läng politisk » ska, ledare 4 Halland han fr i. SJ. bid ej - - | Firdära SEE "rd d i ] i i i: AV Mn Fe RR KRt På AA ARARe LEN RR OUTER VÉN TVR RR RR AR RI dT FAR AR RR as I au /antD 1 a OT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.