en Torsdagen den 3 — 7 I ar JAR” ingår en pärla i för” någon 0 CAI SUNGDOMENS / CT det” som " bekant 'som . : uppfostringen . att man td skall tjäna kung och fosterland, ' Man blir danad för krigets värv, man får lära "sig att. befälen: tän- : ker för en och man bygger upp 7 Sin tålmodiga fysik -med härdande kröppsövningar. Man blir en kriga- Te och känner sitt ansvar för -fos- terlandet — och när man kommer " hem har man oändliga ' bragdhisto- .. Tier att berätta, där man naturligt- vis kreerar huvudrollen; " ett antal. år sedan var vi en « ” samling”. landsortspojkar, söm en, solig vårdag inställde. öss , för tjänstgöring i L—d. Vi tillhörde den då så populära ersättningsre- - serven, där man sioppade in alla ” som man inte fick plats för på an- "nat håll. Vi fick ganska kort tjänst-. I göringstid. och var inte ledsna för et. FER - Viåkte ut på heden för exercis, Den gjorde oss ganska mörbultade ” "4 kroppen till en början, vi var in- te vana'vid så hårda övningar. Vi - > fick lära" oss att- hälsa ordentligt, tala högt och militäriskt samt lä- = ra: oss. överhetspersonernas grad- beteckningar, . Efter "två: veckor - Ansågs vi ha inhämtat 'de elemen- :'> -tära grunderna 'för. modern krlig- > föring och blev befriade från” öv- ningarna på heden. Vi utplacerades istället på diverse viktiga poster in- . Om förvaltningen," Bäst tyckte 'vi den. kamrat "fick det,” som" skulle servera "på officersmässen; Han -kunde ju -”käka” 'så "mycket god = mat han ville, 25575 vt - DET. VAR ' SPÄNNANDE när väntade 'på besked vilket jobb vi skulle ha: För egen del hade jag tur, — blev skrivbiträde på kom- paniexpeditionen, "just vad" jag " önskat mig, Där satt kompaniche- fen jämte” en 'gammal fanjunkare ML Va " anmälde . mig "till var ; chefen ! borta, ! '"som'. var: 'mycket "folklig, undrade rakt på sakt. +... .- — Har, du-nån gång sett' en skrivmaskin eller skrivit på den? . Jag måste ju medge, att kunska- perna på” onirådet var" tämligen minimala. ' Fanjunkaren muttrade något om "vilka nöt de. var, som gjort. arbetsfördelningen, men mot "mig var hån vänlig och så fick jag sitta och träna ett par dagar för att "+ lära mig, var. typerna satt på ma- skinen. Eftersorå jag var synnerli- gen intresserad, brukade jag tiden . — väl. och kunde skriva skapligt på Utse tredje dägen. DÅ Erhöll jag en "or: Å dér att renskriva, Sen blev det att gå till bosten, och naturligtvis kun- "> ode.mard” passa på att få sig en Kopp kaffe på ”markan” på samma El : de mig: ha" från prole- Als tariatet blivit upplyft några pinnhål på samhällsstegen, som . fick sitta > linne på en fin expedition ; och -. skriva varje dag och hå det gemyt- ” ligt . Sen. man. väl lärt sig tyda kompanichefens handstil, lärt 'sig hur en ' skrivelse skulle uppsättas, ; hålla kåft när man inte blev till- . talad, göra ställningssteg vid che- . fernass bord samt. vid dörren vid -- > in-' och. utgående, få. lite fart . Det erhållna arbetet räck- te inte alltid till, men jag skrev i alla fall för träningens skull, Så hade man femtio öre om dagen att festa om på. En femma i börsen var "tionde dag — då: kände man EN "DAG -FRÅGADE' fanjun- kare T, om jag hade lust att tiäna lite pengar extra.. Naturligtivs lät man inte en sådan chans försvin- na.: Skulle alltså' infinna mig: på kvällen hemma hos honom i hans ”Tvilla, Mottagandet var hjärtligt, här märktes ingenting .av militär dig trädgården, det blev' till och med en konjak och en cigarrett, +... : > Så kom fanjunkaren med . sitt uppdrag: so > rtn .— Du som är. född på landet, är” väl fin på att nacka höns? ' ; Det gick en rysning genom mig, ty om det var något jag avskydde så var det 'all slags djurslakt, även inbegripet hönsnackning. Jag sva- rade undvikande, men "fanjunka- ren lät sig inte: bekomma; Vi ste- gade. iväg till hönshuset,' han tog fram 'en gammal yxa och en hugg- kubb, stegade in till pullorna, bör- jade sen langa ut ungtuppar till mig. Jag fick tag i den förste, han flaxade "och 'galde som en besatt. Jag stod där darrande med yxan i handen och försökte mana fram mi- na råa instinkter. Här skulle slak- tas, här gällde det att visa sig ka« vat! Man var väl krigare, utsedd att försvara kung och fosterland! Man skulle börja med att nacka ungtuppar! Kraft i arm och mod i arm. ..« r se " JAG" HÖLL .-TUPPEN i benen och snurrade honom runt med all makt, tills han blev alldeles vim- melkantig, 'Så lade jag honom på huggkubben — han sträckte snällt ut halsen, Jag klämde till, så yxan åkte långt ner i kubben, Efter en stund var det tid med nästa. När jag nackat tjugo tuppar och vänta- de på den tjugoförste kom fanjun- karen utklivande med mössan 'på nacken och sa att nu var det inga fler tuppar kvar, ' ' : in > Det här skötte du bra! sa han. Ja, jag visste väl det, att en pojke från landet skulle klara det! De är ju vana vid sådant! . . - ' Berömmet styrkte mitt självför- troende och jag talade om, att jag aldrig. övat mig i halshuggningens ädla jkonst; 'Jag' erhöll två kronor kontant för besväret och vandrade lättad iväg till marketenteriet för att kunna "bjuda en kompis som var pank på kaffe. - SN " Ännu en gång blev jag hembj ciplin, fanjunkaren: var en "riktigt |- trevlig" och snäll gammal farbror. |. Frun bjöd på kaffe och kakor i 2 , Svensson i konstsalongen be. fraktade en abstrakt tavla, (0 — Vad föreställer den där, . frågade han innehavaren, — Kor på äng! —- en - ”— Men jag kan inte'se någon" Ängs ett ae feta so; Nej, tacka för det, när > korna har ätit upp allt gräset.” » — Men jag ser inga kor hel- ler? en so a : «= Nä, vad skulle dom på en, äng, där det inte finns något gräs, At göras AT ae Fyrbent emigrant . v Schweiz. finaste sånktbern- hardshunder har i dagarna utvand- tat fill USA, där den förvärvats av en kennel; : Leord vom Säuliamt, som » hundens klingande "namn ly=- der, 'ståtar med schweiziskt mäs- terskap för 1958 och är- dessutom internationell champion. Naturligt- . innans förklarade gunstlig på . Ne >” Överresan, Lea gubbens CN : kommentarer: : Kampen om främre orienten blir lättare att förstå om man tar del av de enorma värden oljan där re- presenterar, ' En inte ringa .del av vinsten hemföres av amerikanska och europeiska koncerner, För de ikanska bolagen föreligger in- ga exakta uppgifter, men den störs- ta ikansk 1 det . brittisk-holländska . bolaget Royal Dutch Shell Petrolium Com- pany, . redovisar . för fjolåret en vinst.”på 595.619.000' dollars: "på - en försäljningssumma . av '7.376.827.000 dollar, Brittish. Petroleum "Compa- många förbi vis blev den fina vovven flygvärd-' "I början av 1800-talet flyttade ett ungt tyskt par över till Sverige och j sökte asyl på grund "av de pol tiska omvälvningarna" i hemlåndet, | De kunde 'inte få så mycket av sin förmögenhet på sig, men det var nog för att inköpa en gård i Små- land. Där bosatte sig makarna Pål tersen och -där' förblev'.de, Vårt land led ännu av sviter efter de Den unga herrgårdsfrun på Herre" stad kom dagligen i kontakt 'med den, Det var långt innan Frälsnings- armén börjat sin verksamhet, K som den hade” fru” Petersen inte gott:om pengar. Men hon 'startfade en' arbetsförening "och" genom siha förbi elser "både i Tysk "Hör få be. Man vävde ock spann öch utförde, manlig slöjd! Hon "stärtade, || ärbetsprogram för händernå . och tog sa Wska barnen ig gjorde Mörmor] på Herrestad för fattiga? svdärkall barn" "Man" märker "den tyska grundligheten "i" det hon tog sig], för.” Det "gällde "att få hemarbete |, och förtjänster åt änkor och fatti- ga torparhustrut: Mar läser om hur barnen kardade och spann och köp- te nödvändighetssaker till'h för pengarna, AT Men hon startade också en sko- la, "ett internat för ”sockenbarn” stora krigen, Fattigdomen Vår stor. i som den husmor hon var, med: ett'|]- Av Märta Leijon sin egen bykd. Hon är inte så känd som hon. förtjänat att vara men fl ket i bygden.migns henne och ärar henne,. Hon stred inte 'med Å i hand som Blenda och Kr Gyllenstierna,-men hon gav uj helt »för "det - hon : ennés namn finns inte j den k (då Led trodde Under » Förse FÖLMNg ae INS "t Örskting + fallit cc ; en'sjuk:duva fots ra ; 7” rUggig av sår och vånda « har”talal!" ct sx ”övet fddens' "+, månspegeln i v > här tala es” ad de älskades röster har döft " över floden, prövar ejdern” inge "sn" bt 'oberoélide av natt och dac intoda ”oberöeåda 7" FaR ERE fsin'h komma 'v: «1 Svar ti rljena av; ä producer; vitt sing ägt RAD är gravid, ir ju Orsaken till att jag kom satt in- tressera mig för mormor på Her- restad var att'i vår socken" fanns en" äldre "lantman” som" varit grå- sparv i 'hennes skola. Barnen fick mat och logi och kunskaper. Sko- lan var mycket större än den lilla gården orkade bära. Hon fick kon- taänta bidrag från Tyskland och från olika” delat av: landet. "En torpare. från” Osby har skänkt en riksda- ler," En. häradshövding : Odenkrantz skänkte en tunna råg, bakad och | utbören till julbröd åt behövande. Friherre" Rappe skänkte. 9 lispund ull. Barnen hade grå vadmäålsklä- der. Det var starkt och bra och kos- tade ingenting i färgning. Det var därför" de. kallades gråsparvar. En fransyska har skänkt 'lin till spå” nad; Det; finns noggranhasförteck> ningar "och: redogörelser .. för i allt. Hur Emelie Petersen kom” att.kall 1 ny” hade-'.en :f av 2.220.376.000 dollar med: en vinst av, .177.022.000 dollar, Därtill kom- den till fanjunkare T, men då gäll- de det att plocka bär. Hans unga, söta dotter hjälpte till, och det var en. bra mycket trevligare .syssel- sättning. Jag funderade ett ögon- blick på att offra inneliggande kon- tanter på att bjuda ut henne en kväll på kondis, men avstod, Lätt- sinnet får ju ha en gräns, och för- resten hon kanske inte hade velat, Efteråt ångrade jag dock, att jag ". på skrivmaskinen, så gick det rik- > to Har Ni hört inte frågade henne > -Fribe- sået senaste replikskiftet från rak- ” salongen? En kund kom in och slog sig ned för att få håret klippt. — Och hur önskar min herre att få håret klippt?. : Co oc ... — Utan ett ord om Kräsjtjev och toppmötet och FN och Mellersta Österal DL eos SC sö De båda rymdfarande marinoffi .uppstigning till 20 km:s höjd. Av " över 25.000 -m höjd. Färden vara ket slår det gamla rekordet m utom de två, arna ha Lee Lewis framför sin stratosfär ballong med vilken de gjorde en 088 (t v) oci sikten var att den skulle stiga till . de i 34 timmar och 39 minuter, ed två timmar och 10 minuter: de ball sin aluminium. dot mängder av bistrum ent somt en del insekter, >. mer de ikanska bolagen samt en del smärre koncerner. Men de arabiska furstarna inhöstar också enorma summor "medan folket le- ver i armod, Där de största rikedo- marna samlas, där finns också den största fattigdomen, Inte att und- ra på att det jäser i ”lyckliga” Arabien, ; . Ett annat armt land, de fattiga gruvdistrikten i Wales, skall få en äv "världens "rikaste furstar.” Den - | engelske tronföljaren gkall utropas till prins av Wales, Som -hertig av Cornwall får han då ett årligt apa- nage på 130.000 pund, Titeln har varit vakant sedan nuvarande her- tigen av Windsor blev kung och pengarna har samlats på hög, vil- ket de också kommer att göra tills pring Charles blir 18 år och myn- dig, 'varvid han får en li las Mor ”på "Herrestad. vet jag inte," Troligen”: var"? det! någon literi som börjat kalla henne så och sen tyckte alla att det passade hen” ne. Men det var inte bara - små barn hon 'hade omsorg om." Hon tog också hand om fångar och and- ra utstötta ur samhället, Gång på gång "klagar" hon över att 'ekono- min inte vill-gå ihop men: alltid ordnar det sig till sist. Där handen är "öppen flyter det både :ur 'der och i'den, = sw of actpe ca ol, Dh Men mormor på ' Herrestad, som började så riktigt 'med hjälp till självhjälp, inéd-hem åt barn. som inte" hade hem;' med "undervisning åt. folkets barn” och ' stöd : åt de vilsekomna, blev också 'en religiös förgrundsfigur i stå bygd som ald- rig skall glömmas. Hon förverkligade kärleken själv i liv och, gärning och hon lärde 'ut åt andra det hon kunde.: Hon ordnade. med ' guds- tjänster åt folket. Många kunde in- te läsa i brist på skolundervisning. Hon struntade: blankt i konventi- tkalnlat N där maskinen, uppfinna? evo "Ja, menni den skulle" användas till,.: , en:iisvensk legitimerad : läkare endå. . ikostnadsfritt !inedicinska frågor från läsekretsen. ; signatur..och uppgiv. Och köns Det är givet ett envars ymitet, obrottsligt bevaras | breven DOKTORN SVA-=" a RAR och sänd" dem till redak«. var till -”Ledsen kvinna 63 år”. Besvären med att hålla urinen, då istående"ö :Å[ dersom uppstått med åldern ”och || eventuellt "med: barnsängar: eto, : 1 många fall kan god förbä :IImed: sakkunniga ingrepp, höver: man ej. så vantira. äggstöcken finns” kvar "och ) - rum i den, Svar till ”Nec adlDet är väl inte osannolikt,: att Nil . Ilamåendet, :yrseln,. trötthe- iger rum i.Er kropp, som inte malt. Jag föreslår, att Ni ge- söker. läkare för. att, få klar- huruvida graviditet föreligger, denna rubrik besvarar frågorna med lämplig helst ålder PER 'h' gående upprätt, före- |. ligtvis hos: kvinnar. Det finns möjligheter, att på medicinsk i väg påverka besvären, men :acksål t lätt att 'att operativt Tätta till de förhållan-| | 1 fjol, ttring fås fru”, För att den ken är borttagen be- j, ha, blivit"steril: Den 220 års fru”, 8 på -'vänligt;'sätf,' så sjukliga -, indringar stämd Irene 19 år”. då Er menstraution ute- också tecken på, att nå- ra och |. aa ixten.torde” inte vara helt ve- | tenskapligt visad; preparat fås utan recept och några skadliga verkningar torde det knap- bast bli av-att använda dem konti- och: E-vit på ' Vissa vitamin- ligh har' hån glömt vad att ett stort klippblock hade ryckts ' loss: av Niagara. Det är säkert inte så många, som ägnade den notisé mer än en flyktig tanke, ”och än är uppgiften en bekräftelse, p Niagara-fallet håller på att di Ännu "är detta vattenfall ett 'n kar cirka 2 miljoner besökare; vil ka alla "står -stumma av beundrai inför. de imponerande”. vatteniras sorna," som störtar ner” från tin 50 meters höjd. Oväsendet från” d: nerstörtande ” öronbedövande, oväsen bortsläpas' i' tysthet stenar och "grus. efter år. > Ibland rö e om ett stort klippblock; vilket hän- de' för någrå år sedan: Men Nia>- gara :draper sig tillbaka i tysthet.|' Vatinet slipar av klipporna, och vattenfallet: dräger sig också mer ta och .. mer : tillbaka. Av kartan här[fa framgår tydligt de storå hästsko-; En" vattendroppe kan å längden urholka den hårdaste ”steri.; Det. ett gammalt känt faktum; Hur stå måste då inte kraften: vara hos-mil= joner och åter ten?;" Frågan . är aktuell. för det” världens uriderverk, som heter Nia gafa-fallet,, ty, här är kraften ;s; enormy;: att den "håller .på att.leda "till Niagaras undergång. Det är ba ra hågra år sedan. det blev känt, naturunders vi - : Mången ,. Nästan ” tid"och s cn "Den som | trots rött ljus. "En ursinnig trafik- + konstapel skriker till honom: > . ' |, — Ser du inte att: det är rött. — Jodå, nickade hegern milt, >" — Och ändå kör du igenom? — Ja; ursäkta så mycket, kon- stapeln, 'men jag vet skillnad på' vita och svarta här 4 stan ..> och när jag 'såg att dom vita stoppade så trodde jag det var . s min fur att köra u i en se frn ar RR nose Nn Ne Norrgrann : ( > > Om ni utgår rån att tänka ex "5 säl ”Ilvet som en' börda; kommer ni - genåst”. att'”känna er trött, och + | > därigenom "kommet" ni Fett: + gynnsamt utgångsläge, .”: inte kan sätta sig över Någonting här i världen kommer ff jaktligen, att ligga under, : :> G. Chr i > iljoner ton vat vat a när [Ar 1955 försvutnalj" Klippmassor I men ' under : detta densis ägnat, . det sig med en” gång VANA etta "tillbaka från under : N förmögenhet på närmare 10 miljo- ner svenska kronor. Att vara furste är ett inbringande yrke även i vår demokratiska tid. Nationernas gal- ijonsfigurer är guldförgylda. Det ur semestersynpunkt tråkiga vädret har aktualiserat frågan om, nöjeslivet, : Nöjesindustrin,: - både den statliga och den enskilda, tän- sol. och badliv, resonerar de, var- för det är lönlöst 'att locka med goda ' program, Biograferna bjuder på gammal, billig skåpmat och Ra- diotjänst nöjesavdelning ”förnöjer” det ett 'nöje. GIV. OSS. HYLAND ÅTER! 00. 0 0 has 1 På. tal om" semestertid, säljer SJ så kallade semesterbiljetter; vilket är .gott och väl, Men de: får inte användas när som helst, i början inte kan. användas åv en. person genom att resa när denna börjar eller slutar. Att restriktionen gäl- hänt, då är det trängsel på tå- gen. Men: för "övrigt rimmar set ker med almanackan, Det bör vara, med Fantastiska Jönsson. Det fan-; tastiska i saken är att man kallar: av en månad eller en lördag eller |- söndag gäller. de inte,' varför ' de |. som vill utnyttja hela sin semester |- ler jul och midsommar må . vara |: hon prästerliga förkunnare så långt hon kunde men hon lät också lek= männen predika. Nu mer än hundra år efteråt har man glömt k att bli: allt."djuparé tills en vacker dag I i vatten-| a od ; sig ner via att er”, än 80 proc -flodens vatten störtar .det kanadensiska fal- o ljupare kommer i den” hälsning. och djupare, ögonblicket är fallet har för- tikelplakatet och stiftets biskop lå- ter kyrkvärdar och poliser förrätta gudstjänster, På den tiden Mormor på Herrestad levde var det inte så då h svunnit. Detta vär :vattenfallets oundvikliga le, uppkomst för mer än 25,000 år se- dan, har' fallet ”retirerat”.' Ur av-| mi öde, : ty” sedan dess riskfritt som nu. Naturli ; hade hon vänner som stod bakom hen- nes rygg, Men sitt program för de- mokrati, folkupplysning 'och hjälp till självhjälp stod" hon "själv för, den tyska flyktingen som kom till vårt land och lade grunden, till diakoni och folkfrihet inte. bara i P på klippvä 8 flodbottnen har man kunnat fast- ställa, hur. mycket fallet «under de senaste tusen åren ' dragit 'sig tillba=! tiga”! nog a ; ka: Detta återtåg rör"sig om åtskil- människor. Dettå liga kil och pr före] bli å klipp och på oci ia” "att "äta sig in”, och osynligt kommer det nedfallande vattnet att: släpa med: sig, det dö- ende i Niagara-fallets ' stenar. Under seklens & ång :hår också vatenfallet it lägre. "Ju mer vat- att förtrolla miljontals re råd, kommer alltså att' miljontals ton vat- lopp framgår tydligt av kartan. På kartan. ser man också, att Niagara-? wa ten, 'som fallit — dag. efter dag] ”eklaterar” > i” vel Svar. till ”V ä nuvarande antibiotika. brukar. norré kunna botas på några dacar eller högst veckor. Man använder — efter vad en läkare säger mig. penicillin, men även andra samma "mediciner; Det fall ni inte möjligen "syfilis det 'var fråga + om? En sjukdom "som kan ha dq | mest” skiftande följder även efter”. dett stort antal år? Men fråga någon " läkare 'i bekantskapskretsen, då vi, inte ger svar på medicinska fr ” r spalten. Med: h XM i Svar till ”Fästmö I augusti”, Om ". ni 'vill ha det hela litet högtidli= gare är det lämpligt att er far och mor ordnar: en. förlovningsmiddag . för de närmaste, eventuellt också några intima vänner. Vid varmräts ten håller er" pappa. ett'tal' och förlovningen. > Ringar byter man numera i enrum och I allmänhet är 'det fästmön .som bes" talar fästmannens ring och vicevers . sa, Men skulle fästmannen ha bätta — .. eller fästmön kanske äga några guldringar hon vill göra om,” ' så är det naturligtvis vederbörandes = abspluta privatsak, Lycka till och , hjärtlig hälsning. === os > or ill. du sintes. lappa hålet i min fis "dör trött på att.stä "Den gamle svartp farmaren kör: a | sin ålderstigna Ford in i en av des- : ss ydstatsländer, fär man hårda -. | Packat vägrar att ställa sig lagen '- Tom jämnställdhet mellan Taserna” till efterrättelse, ' NS Gamlingen : kommer till en tra= fikkorsning och kör v lugnt vidare ju att det är Ler Ung man har lite för Flömma den mö som föll >. [i G Elliot Harv tv : Erie" Linklater Lichtenberg us lingaller? Jilla", med. SJ:s. gopul , , a Zz a X 270 DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSN YHETERNA FINNÉ sn os : toto! cv - 2 Sr vi + | , 1 juli 1958 Ls: N . . Hö EAA ÄS Fl TTT | Svart”syn-- 2 kl Galleri Humor” oo Svart” ID. ot. Sa - rn Gc na zc N ; Varje man önskar -e SE . kvinna som talar om hans fram. inte öm hans förflutna. ETTAN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.