Sommaren, Tyger och doftar. Fåg- , arna” matar sina ungar,, Fjärilar : $pränger Buppornas hölster, pumpar Juft i vingarna och blandar sig med det färgglada vimlet över ängarna. " Blåklinten har lyft sina himmelsblå, torra blomkronor inne i den oru- . Bande ”rågen. ”Tjärblomster brinner bland ögontröst, humleört och gök- Kaprifolium Jag fyller bröstet med ångorna, tän- ner deras tungsinthet och rusande, vilda sötma. Min barndom kommer re RV on . i Svårt avgörande En flicka satt och grubblade, | så fundersam ut att hennes | väninna frågade; ar j — Vaå funderar du på egent- i ligen? — Jo, blev svaret, det är bröll lop i morgon i kyrkan, och jag funderar på om jag ska gå dit eller ge mig ut att segla. — Vem är det som ska stå rud? Tb |. — Det är jag . p Do DOKTORN. > | SVARAR. H en. svensk. legitimerad läkare fritt frågor mig sällsamt nära på den k de grusgånogen. Jag. minns. sådana här. kvällar, då jag fått löfte att stanna uppe lite gre än -vanligt för att samla nattfjärilar. Bedövande d från kaprifolium och - ärt på dikesrenarna.' Mep syrenerna ha: blommat slut, tiljekonvaljerna är slut, midsommarblomstren strör sina -blomblad i gräset. Naturen står i ett . rastlöst skede, Den rymmer hektiska av häftigt uppbl av fruktsättni och nervi: d : Nya liv produceras oavbrutet. Liv växlar med förintelse, Det porlar och jäser inne i själva varandets rot. Men övergångarna är så gömda i det " väldiga . spelet. av nyanser, att 'vi knappast märker dem, om vi inte särskilt letar: och tänker efter. Så fort något sjunker undan, stiger nå- got annat upp. Sommarens gobeläng - lyser "med en nästan . oföränderlig färgkraft för våra ögon Nu: är det kväll. Det myllrande |. Tvet har liksom fjärmats,' slutits inom sig självt. "Återbämtning och :..hemlighetsfullt lugn : präglar det i " Jätta .skymningsslöjor :svepta : land- - skapet. Rymden har mistat alla grän- 5 sGr,. är genomskinlig som en källa, värs. vatten genombrutits av” ett - avagt, ”rosafärgat hus. En igelkott rultar över! grusgången en bit ifrån " mig: ett taggigt nystan med en liten "" &karpspetsad, känslig nos. Inifrtn en gyttrig klunga av häggar och rön- nar Huder en par rödstjärtars god nättrop. Ne " Nyss nere "vid fälten andades be jasmin. Prasslande löv — cirklande flädermöss — vid horisonten solvän- dans sken... Jag skulle gå upp på mitt rum och lägga mig vu. Men först måste jag absolnt gå fram och titta om det är några. ”svärmare”. på kaprifoliet, : 1 en snärjlig klase klänger kapri upp bland grenarna på ett äppelträd på andra sidan, De gräddgula blom- gapen andas inne i skuggorna, Jag lyssnar. Hörs inte ett svagt svirrande av vingar? Jo visst, där hänger en tallsvärmare på vingar, som dallrar så hastigt, att de liknar grå rök strimmor. Endast den långa, kraftiga kroppen bar någorlunda tydliga kon- turer. Och där — lite högre upp — står en snabelsvärmare framför en blomklase! Den gungar lätt upp och ner. De laxröda och gyllene färger- na skakas av vingarnas snabba vibre- rande samman med skymningen och kan inte ' arskiljas, . endast anas. Hängande fritt i luften pumpar fjä- rilarna genom de utsträckta sugrö- ren in den essentiella sötman bakom de förledande dofterna. i ' Jag står där och tittar en stund, Men jag bar ingen tyllhåv som för så där .tjugu 'år sedan. Och slutligen går jag tillbaka upp mot Stiftelsen, sting kullen med dena monumen- tigger mälarlandsk &» den skära doften av tör anor. Ny slår en tung kåre från ka- - prifoliet borta vid muren emot mig smög' han sig Greiktigt in 3 säng) : kainmaren;: klädde" av sig och kröp; $ säng. "Efter" en stund hörde han? | le hon; jag "bar 'så "hemsk F bavudyätk oc Nej, tänd; inte ljuset — -det är så plågsamt. Men snälla du, kila ned till apo- : teket och köp ett par pulvert. ... i sin skuggiga frid." ot EE Sven Rosendahl - = Öppna” den Nilla munnen nu, så att den snälla farbror. doktorn kan komma ut igen! Föne | från läsekretsen. ' foliet över stenmuren och vidare, Förse frågorna med lämplig . signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet ett envars ' anonymitet : obrottsligt bevaras Märk breven DOKTORN SVA-. RAR och sänd dem till -redaka tionen. : i Svar till Kristina”. De knölar på stortålederna, som ni har kunna gö- ras till föremål för operation, men det är ju ovanligt, att man ger sig på och opererar sådana tillstånd om de icke förorsakar patienten svåra besvär och smärtor. Svar till-”Tacksam för svar”: Det ni : kallar '”tvångstankar” - torde I knappast vara tvångstankar i ordets vanliga och psykistriska bemärkel- se, Emellertid så är det ju tydligt, att ni har vissa andliga problem, som besvärar er så långt, att de kanske t o m framkallar spännin- gar i kroppen, kroppsliga besvär med värk i nacken och armarna. Sådant kan tänkas men utrymmet tillåter inte, att jag i detalj redo- gör för sådana saker, utan kan en-. dast hänvisa er till en psykistriker, som ri kan ha möjlighet, att disku- tera igeriom hela er situation med och kanske med hans-hjälp få ett bättre grepp om er egen personlig- het: och därmed större säkerhet i tillvaron... Nu verkar det som, av edert brev att döma, ni har ganska svåra problem, men att ni också har förmåga att bemästra dem, även om ni kanske behöver litet hjälp för närvarande. Givetvis finns det me- diciner, som kan ge er en avspän- ning och möjlighet att se på det hela med litet mera perspektiv.' "Svar. till ”Myggbett”. Somliga människor plågas i oerhört hög grad av insektsbett och de kunna då få en viss hjälp mot denna överkäns- "stirrade bort i fjärran och såg | "Under denna rubrik.besvarar | Ni är kanske ungkarl "ung 1 gräsänkling, eller gräsänka. Och ni ligen dyster så 1 är har ni allt- har kanske inte semester förrän frampå höstkanten. I så fall är det ju inte att undra på om ni känner det mer eller mindre ensamt emel- lanåt, Det är föga uppbyggligt att alldeles solokvist sitta och stirra på väggarna i våningen, inackor- deringsrummet .:'eller . villan tycker ni. Och radio-' och TV-program- men, är inte heller roliga och in- tressanta för jämnan — och inte heller är 'det ju alltid man har lust att ”gå på lokal”. Om män åtmins- tone haft en hund, en: katt, ett. marsvin eller en -burfågel att sittå och småprata med! Men inte. en själ - . "Inte? Ar: ni "alldeles > söker vå det? Är ni verkligen så till den grad ensam som ni sitter där och tror? : Nej; det är nt inte: "alls. Ert amn synes så. levande liv — ”undanta- gandes er hemy' är i själva verket ett tä gen välbesatt ”menageri”l Tag till exempel 'och gör en titt bakom bokhyllan, byrån eller linneskåpet. Sitter där inte ett par spindlar och glor," så möter | ni kanske" istället en vil myra eller geting. lighet, . allergi, ::med av s k antihistamintyp. Tala med en läkare om detta, så kan han rekom- . mendera lämpliga preparat. DAGENS NTF-MANING Skräm inte barnen för " trafiken. Lär dem re- sera spekt för. dess faror. » AKTA NES "Överh In' kastade ” kläderna och. gick ned till apoteket, v där; han ringde på: nattkloockan och fick” sina pulver, - - Är det inte ”överkonstapel Ber. long? frågade "apotekaren vänligt. "Jo visst, Hur så? : > : 4 bara undrade varför ni ') ”Chauffören på en buss, som kör- - de genom Sahara bromsade härom dagen "upp när han såg en nan - komma springande över sanden en- dast iklädd badbyxor. Mannen för- . klarade att han skulle bada, varvid | chauffören undrade, om han var på det klara med, att det var 700 kilo- meter till vattnet. - — Ja, "svarade ' mannen: är det inte. en f tastisk bad et i Fantastisk badstrand, på sig |]— ran ma EM vidare ENS ER se sekund oe Sr RE Aon neg s - - KE m. 60 80: 100 - 120 140. t60meler STOPP-AVSTÅND a FF. T Filosot. Picasso, som med åren tycks bli i gle mer otillgänglig; har ”nu 'slutit eig till den imponerande skara av fransmän som filosoferar över kvin- nan och hennes väsen, Då han ny- ligen satt och pratade med sin vän . komediförfattaren " Marcel Achard, yttrade” ban: ' 5 ”> Vackra kvinnor tvivlar andrig på sin intelligens — medan intelli- Bkönhar” Kvinnor alltid tvivlar på sin radaå Marcel: Achard replike- käre vn båda. varter har rätt, olycka i de flesta fall är en fråga om ett par centimeter. Hade man kunnat bromsa in dessa centime- ter tidigare, så. hade olyckan inte blivit så allvarlig. Detta senare är nu emellertid just pudelns kärna, dessa . centimeter är en följd av många meter, = oc > Varje bilist vet, att hans vagn inte stannar ögonblickligen,: då han trampar på bromspedalen, Om så vore fallet, skulle han' flera gången om dagen ””stå på huvudet”! Han vet alltså, att" bilen, efter det han bromsat kommer att köra några meter vidare, men ,han vet för- modligen inte, vad som kurvan här visar, att dessa meter. vid högre tigheter ökar avseväri sedan en plötslig fara hotar, "Statistik utvisar, att en trafik-) blir situationen än svårare, Bilisten först sedan följer reaktionen: han trampar på bromspedalen. Under denna ”skrämselsekund” kör han emellertid- normalt vidare. Efter det han bromsat, är han emellertid fullkomligt beroende: av vad hans bil företager sig. Under den' tiden är han maktlös, och att styra bi- om han nu inte förlorat sin sinnes- närvaro. Kurvan på bilden är ba- serad' på en- normal: väg, ,» betyder, «=, att - bromsningssträckan vid vått väglag eller: med dåligt material avsevärt kan, förlängas. Att det därför är nödvändigt att regelbundet kontrollera bromsarna, framgår väl också ganska + tydligt åv wv denna kur va latt hitta en eller annan miniatyr- "ligt uppskjuten och framkanten når. ser faran, han blir bortskämd, och ; len är allt vad han kän göra .—"' Iket |: '.Och är ni förresten alldeles sä- ker på att det inte — fast Gud må förbjuda det — finns en eller annari mal i garderoben? Gack och se' efter för ' säkerhets skull, Hittar ni inga malar så finner ni säkert en hel del småspindlar och. skal- baggar i stället. De. senare finns i många storlekar, förger och faso- -Jinga wu . Namnet dödsur har den annars mycket livaktiga. baggen fått tack vare att sjuka människor ofta le- gat och lyssnat på dess tickande och därvid : fått. associationer till Tidens ur, dödens närhet 0 8 v. - ' En del tror att tickandet kom- mer när, dödsuret äter av träet, men så är det inte alls, Det är halssköl- dens buckla som slår -mot väggar- na i gången, och slåendet är helt enkelt ett slags telegrafering' bag- garna emellan. 'Dädsuret bosätter sig med förkärlek i gamla soffor och fåtöljer. En gång höll förresten en härskara av dödsur på alt äta upp hela Kalmar; slott. Ett" jätte” uppbåd av tapetserare, cyanväterö- kare och konservatorer, , lyckades emellertid efter mycken : möda hej- da den våldsamma ”bagginvasionen, Emellertid är det ju så, att na- turen ” inte ; ti åter någon djurart tort herravälde nå- |” jEonstans,” Från: den regeln. finns. ' fat utanför Danmarks gränser är -| Silkeborg, : berättar - den dansk- lamerikanske "|G Agderso Inlga mlapganteck- "| farenheter till nytta för mitt bli- "Hill den sällskapliga samvaron. Taf- Väktarna: vid Kristi ora grav ' Den märkligaste dansk jag räls utan tvekan Peter. Beckholt: från journalisten Alfred ningar från sin långa verksambet I pressens tjänst "Och hans syssel- sättning var änny märkligare än ve Peter Heckholt var nämligen väktare vid Kristi grav, 1Jag kom: tik Jerusalem en dag är. 1907 på en jordenruntresa, som jag tänkte skulle ge mig en del er- vande journalistiska arbete. Jag träffade Beckholt första gången i hans lilla hus i den trädgård, som omger Den heliga graven alldeles utanför Damaskus-porten. - Sedan besökte jag honom nästan dagligen i tre veckors tid. Han var änkling och bodde ensam i det lilla träd- gårdshuset, som låg alldeles intill den i en .Klippvägg inhuggna grav- platsen, . I regel drack v vi | eftermiddagskaf- ve inne i det lilla huset, Beck- holt lagade. kaffet och jag hade alltid med mig en påse danska wie- nerbröd (inköpta hos en dansk ba- gare i Jerusalem) som mitt bidrag felmusiken exekverades av turkis- ka' vaktpöster, som, vandrade fram och ” tillbaka På stadens . gamla murar med sina röda, långt ned- hängande byxbakar smällande mot hälarna. »ö.w , Peter Beckholt hade seglat på världens alla hav på stoka fullrig- gare och snabba barkskepp. En tid grävde han guld i Alaska och se- nare diamanter 1 "Sydafrika till dess han tillfälligtvis kastade ankar i Jerusalem just precis som sysslan som Den heliga gravens väktare blev . ledig. Han var. en. vänsäll man och besatt en god jylländsk humor, Ansiktet pryddes av' ett brunt , helskägg” och på. huvudet salt "en .gammaldags, skärmprydd sjömansmössa, Vi diskuterade aldrig hans religiösa uppfattning, men jag fick det intrycket att den i varje fall inte hade några djupare röt- ter och att hans, intresse för 'väk- tärsysslan kom ' sig av tillfredsstäl- lelsen över att ha fått ett'arbete, Detta bestod av. att sköta .trädgår- den och tänsgöra .som ciceron för besökande. , Jag minns att vi'en. eftermiddag avbröts” "mitt ”&' kaffedrickandet av ntag. 1. -väggen, soffan el- ler fåtöljen finns merendels .för- utom 'dödsuret.. även en annan bagge.” Den kallas dödsursjägaren och är en lång, vessg'elik gynnare; som varje hus- "och möbeljägare bör ör lyfta på hatten f s . mill 'de Inteate bland den mång. fald av insekier, - som. anländer dörr-, fönster-' eller! ventlilvägen, hör. den otrevliga ”spyfiugan och den. 's k takdansflugan. Den förras vanor, och ovanor är för välkända för "att behöva” nämnas,, Men, hur många är det . som: vet, att i :tak- ner, och särskilt under riktigt he- ta: sommardagar , dräller de ideli-. gen in” genom: de öppna fönstren | eller, ya ve ventiler och trummor. = Men låt oss ett' ögonblick åter- vända till. bokhyllan, Bakom bok- ; raderna kommer ni' med säkerhet skalbagge, och är ni lycklig: inne- havare av gamla böcker med verk- ligt gedigna skinnryggar, är. det stora utsikter att ni träffar på en riktig bokmal, dv s er sådan där krabat, : som " bokstavligen spisar i stället för läser litteratur. - "Vägglöss och loppor finns för- modligen inte att uppbringa i des- sa dagar, men är: bostaden försedd med träväggar, kan det mycket: väl hända att dessa härbärgerar några av de" spöktelegrafister som kallas dödsur, men som egentligen heter kapuschong | e!ler munkbaggar.. Däödsuret är en svart gnagarbags ge,” omkring fem" millimetér' lång och rätt smal. Halsskölden är puck- ut över huvudet alldeles som .en. munkhätta. Svart med hätta, lite långsträckt och i det hela taget täm-' dansflugan ä även kallad lilla husflu- an, är en av våra allra effektivas- te smittospridare.: Den ' lägger —V. eller rättare. klistrar fast — sina ägg på diverse' matvaror. Larver- - nå är små, genoms'inliga och ut- i rustade med krokar och hullingar ; som den värsta karäborre. De. kla- rar sig med livet i behåll" genom människans "magsäck och stannar sedan med/ förkärlek i tarmkana- len. Blir de många, kan man få; en |. 'speciell > förm ' av .”sommarsjuka” men ”svindelkänslor 'och: höggra- dig tröttht 'som "främsta symptom. Så : det sällskapet kan ni! alltså betacka er för, " - En välbesatt del. av ”menageriet” brukar matskåpet vard. Där spratt- lar ostmasken och ”pyllrar”" ost- oret ” (även kallat” ”korsordsdjuret nummer ett), där.” ”yrar? .mott och lar och fat. — Förresten kan 2 av 'huset också förirra. sig: både nyckelpigor, myror, ' fäflugor > och en 'måhgfald> maskar " och larver; De os ämnd . oftast till en engelsk. dam, som. ville bli vi- sad omkring, När. damen" gått och Beckholt: återkommit och slagit sig ned - vid: kaffebordet, utbrast han indignerad på sitt breda Jylländska tungomål: ”Sikken en fjettet kjaeli ling, hun gav mig bare ti pjaster”. — På äldre dar, återvände Peter Beckholt: till Danmark och slog” sig ned i. Askov; Där byggde han "ett ginell trädgård, där det farins exo- tiska träd: och många andra sex höäskola : känner . till - anläggningen i: värdheter, "Alla, elever, vid stadens - traven IETRRSRTT a SAGT och SKRIVET Men betydligt värre sump än mina gjorde en bekant nu i vock= ändag. Han stod mod kastspö len roddbåt och skulle tända en cl- Tarrett. För att få fria händer klämde ban åt knäga kring spät och tände en aticka, I det dxon= blicket fick han ett så kraftigt på hugg, att spöt sleta loss och droge Å sjön, där det blixtsnabbt sjönk, Han försökte dyka efter det men vattnet var för grumligt, "Bortåt 200. kr kostade spöet,' så det var ingen billig. gädda Och fast han inte landade den —så Dog fick han äta upp den efteråt alltid, : (Pennéon å St-T) Men nu ska v! vara snälla! det finns en skön ensamhet för, män= niskor, som aldrig" får Vara ens N ma och som tränglar” efter pA med olycklig kärlek, Det es Te sortens ensamhet, som Birger 3 berg besjunger och som, han kala lar ljuva mörka ensamhet." Men E | . allmänbet så snobbar människor med ' sin längtan efter " eosamhet, Det är fint att vilja vara ensåm, ett. slags bevis på djupsinne,' men det är med ensamheten som med det manliga previlegiet att vara fuk det får Inté överdrivast . : (Corinna i Sv D) I - Krusjtjev-staty. un Senaste historien, som sipprad ut "genom. järnridån, kommer från Budapest, Där gick det ny- ligen rykten om att höga veder= | börande tänkte: resa en jätte. staty av Krusjtjev På ett av sta= dens förnämsta torg, Ryktet nådde till de små vinstugorna I Budapest, där det livligt kom< menterades — men det fanns folk, som ansåg att detta skulle väl ändå bli en alltför kraftig. utmaning mot ungrarna, . .. — Varför det? invände en; småväxt man, Vad skulle vi ha emot en sådan staty? Den. kan, ge oss skugga i solsken och lä I blåst — och fåglarna får. ju en , chans att visa vad vi allesam.: tänker om honom, hus, som han Omgav med en 'ori- I w — Sluta upp med attt giltiga grin och. personer, 'som besöker staden = hjälp mej i Istället att hitta mina der! . 'Hjölo tll. att n skydda sm eofer barnen i i trafiken, ” AKTA NEJÅ med "grönsaker I mån köper : hem, Morots- och rödbetsblad 0 s v kan vara "boplats" för både' tordyvlar, sniglar, ” däggmaskar,” jordspindlar, vete allt. För den händelse ni'4 er ensam- het håller” er ' med snittblommor, björkris eller annan växtlighet ut- ”.fifrån, zkan ni vara' hundraprocen- Jtigt säker på att med” blommorna och ;bladen följer en rad krypare, hoppare och flygare, Sätt. igång och leta bara. Ni kommer inte att behös " "Sture Wahlström jordlöppor, bladlöss och gudarna år Sorg vid Fleet Street | Lady Rhondda, utgivare av den ansedda och . oberoende . politiska och litterära. veckotidningen "Time and. Tide” har avlidit I London, 75, år gammal, Med henne har en profilerad och stark personlighet lämnat Fleet Street och den'en= gelska tidningsvärlden. Bara för några "månader sedan förklarade Lady' Rhondda att hon skall över= leva sin tidning som sedan många kämpat med finansiella bekyma mer, Den energiska damen hade under närapå 40 år svarat för tid« ningens fortsatta utgivning och off. rade därvid större delen av sin pri«4 vata förmögenhet.' Time and Ti« de hade många anhängare men ut« kom: senast bara i 23.000 exemplar, I februari i år var utgivarens fis nansiella medel' totalt. förbrukade. Det var nära att tidningen måste krediter till Lady Rhondda. 4 KR. L : MS A N läggas ned, Då ingrep några pen=. , och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.