, finner. att Mellbystrand vis- gerlige: rjar bli folket, jar bli allt. mer av- bad stod i händelsernas. bränn- punkt i torsdags.. Två stora ” manträden hölls där ute, . ena kom: av sig redan innan det började, medan det-andra . blev ÄN lesto livligare. m brättnande spörsmål. Jaktvård och vägar har alltid förmåga att röra upp sinnena. JAKTVARDSOMRADE för Mell ' by och angränsande delar av sta- den har länge. varit på tal, men entuslasmen för :ett sådant ver- kade inte så stor hos de omkring 15 deltagarna i mötet. När det så konstaterades att. det hela inte var lagligen ulyst blev.det inga . giltiga diskussioner. Men lite blev det ju alltid sagt, och inte minst > rävarna och rävjakterna kom på "tapeten, skulle vara med i området berod- » de enligt flera talare på att mån " inte villé hä några rävjakter där — rävarna håller efter kaninerna - som är en mycket värre plåga än rävarna, mycket svårt kapitel även ute vid Mellbystrand,! och: förvaltare Hil- - derfors : berättade "vid det efter- a följande "kaffet hur han en- gång | för inte så länge sedan sett. en + fasanhöna + med en kull. ungar; + > som kommit, ned. till Smedjeån ” för att dricka, Rätt som det var "kom en mink upp ur ån och knep en fasankyckling. Och detta gjör- de han så fint, tyst och smidigt att. fasanhönan. inte särkte att hon blev av med kycklingen ens, ALLA : VÄGARNA vid . Mellby- strand — Atminstone sådana där det finns -bebygge'se, bör vara i . föreningens. 7 "-underhåll eniga : om lömet "vid den. livliga - > vägstämman? > Det sen intet. emot och hade redan tagit, initiativet till:ett stort. an- tal vägar skulle bli:intagna. Att "te sedan trafiken ökat något allde- ;: les . ofantligt och: därmed även tripp finns mycket att se men där det också börjar bli svårt att hitta ee utflyktsmål som har nyhetens be- " hag. Redan för tjugofem år sedan började Södra Hallands fruktod- lareförening sina- utflykter — en gång hade man hela nio bussar — och. detta - + många efterföljare.- Men det ser ut som om -fruktodlareföreningens 7 färder inne och det är massor av för- NN eningar, som tar sig en endags- - LAHOLMS TIDNING : me : N a Det: "I sjönk men att det i mycket hög sam- men det Bägge. handlade "Att Hökafältet inte Minken - är , också ' ett var det knivar, '. hade 'styrel- tänkte Hedat Skåre, där det ju tur,. tänkte "onkel August, och den — han frös och var hung- rig själv, tänderna skallrade och händerna darrade. Om inte alla tecken slog fel, så var. han i al- la fall frälst! Men det gick'än- då inte så fort som han hade hoppats; ty var Peter:'lIvanovitj bodde, var hån nu satt och åt sin kålsoppa med den röda saf-' fiansportföljen det'kunde ingen på järnvägssta- | tionen ' ge' någon upplysning om — :han hörde inte till den Vi- borgska sidan, .I fyrsprång bar det av tillbaka till finansdepar- Hementet, ' fick ”kusken besked om Peter Ivanovitis adress, och sen gick färden vidare ut till några, skrä- piga ”förstaädskvarter; , och efter runda två timmars förlopp stod onkel August inne på en. bräd gård, och blev. visad in, mellan timmerstaplarna ' till. en - ruskig tvåvåningslänga 'och där ' knäc- kade han på nummer 19 — kål- soppan” hade han" dragit känsel på redan i trappuppgången. Det första han fick se, när han öpp- | nade. dörren, var den röda saf- fiansportföljen; den. låg -på sän- |- gen mittpå huvudgärden, under | : ikonens - och vid bordet satt Peter Ivano- vitj med en hornsked i handen, | omgiven av fyra ungar. vid spisen stod "hans hustru stor och präktig —' hon väntade den femte. Barnen var hela och borz det var renskurat, luften var så tjock ätt den kunde skäras med ordentligt ut. Det är alltid me- ra reda med de gammaltroende, signade . religionens. makt över tjugufem ' men »på , villkor att han .genast drog sina färde. Han kysste se- deln och r väggade från det ena kan man väl kalla för tigt tillbaka i ett hörn av slä- |han de det kun inom räckhåll, ett han - han och vid hållplatsen sta spis bes hun till lilla — plirande. lampa; Borta ren men förresten såg det hon onkel August, och . väl- I ern slitaget på vägarna är något, som | folksjälen. Und det inté är lätt att göra hågot åt.| Den" 'rådsnaré' kusken,. som Itade UTFLYKTERNÅS TID . är nu|hade." klämpat - efter, fick "inte rubel, ' : utan. femtio, sern vad - initiativ har vunnit alltjämt står sig "gott i konkurrensen. och: på deras färd på torsdag blir det troiigen hela tre bussar. Det är kanske besöket hos de förnämliga Färeindustri- erna. i Lönsboda och bbhult som intresserar. : honom in: Att jag är en. börsjob- bare; en svindlare; som varit nä- ra att mista bytet? Vad ska de tro om de rike, som kan ge tu- |] sen" b "ob 25. benet till det andra, men rik- sticka näsan i den röda saffians- portföljen, men det fick han in- te. När han gett sig av, te ens låst — och där låg tegel- stenen, : garnsknuten "var : Vad skall jag ge åt Peter Ivano- vitj, undrade onkel August = garna visserligen ' följde hans rörelser med . men att Peter Ivanovitj fortsat- te att äta utan att förråda min hästru ' beträffade, så hade hon skaffat sig något Denna finkänslighet rörde djupt onkel August, och med ett :räskt på träbordet. Där var en tusen- rubelsedel, : sköt onkeln- alltsammans : över I håns ögon tåndes e en eld; som brann klarare än lampan under ikonen; men han slickade skeden bordet; innan han reste sig för att tacka, Hustrun sneglade bor- ta: från' spiseln, och 'sen började åstadkom en våt fläck på golvet. onkel August tänkte begagna sig av förvirringen för. att snabbt försvinna ' och undgå tacksägel- nöjd var han ändå inte — hade velat stanna kvar och öppna- onkel "August portföljen — var snart gjort, den var in- 'så” orörd som någon |u de "begära: lacket på segel- inte ' brutet. Par hundra rubel? ' Medan grävde I sin plånbok, lade märke till, att de fyra un- tindrande ögon, nyfikenhet; - och vad häns:- att beställa eln :. och. vände ryggen :till. lut tömde han : sin "plånbok och » "åtskilliga ?-"på dra rubel; .. utan att räkna Peter r Ivanovitj.” vo "Fredrik Bö k 3 och lade :den ordentligt på snyfta; ungarna stack fing- i munnen, och 'den. minste er verop och ursäkter stör- hustrun efter en trasa, och' a och handkyssarna. ” Men ska de tro om mig, föll det Tubel: SA fred med för att hån, ” är mentet. Hade de komet på vi så . hade . det fattiga ryska folket fått bära förlusten — Jag hade inte kunnat, "ersätta der,” « lövägar,. kost i N den Historier från. Hällandsåsén lisk och samhällsupplösande tan- key den kommer att göra dem bittra 'och upproriska. Det här är hederligt och rättskaffens folk, de är bättre värda. än så. Jag ska förklara det för dem — det, kommer att göra dem golt, Och, onkel August öppnade den röda saffiansportföljen och tog ”Detta är tusen såna sedlar: som” den här”) 'sa ”en million rubel. Pengar- nå är-inte mina; de tillhör ryska staten, de ska gå till lantbruks- |- kolonierna i, Sibirieh,' De är an- förtrödda åt mig, därför. att jag tegelstenen. = Ira sd än hittat honom i brädgår: sig. årende: ur brö: tades inte en enda. n Å. Efter denia erlagda d | rang lämnade onkel, August vå- ningen n:r 19 och dess förstum- ], made" invånare, hittade. nere i brädgården den rådsnare kusken som. väntade på sin säkra kund, körde till den sibiriska kommis- sionens ordförande och depone- räle' milloner ' Land först därefter unnade han sig en försenad fru . sin klubb.” För ingen ; - . un o04 te [nämnde hah ett ord om 1 vad som | | | hade tilldragit sig. Om nätterna såg onkel August onda | drömmar, men om dagarna gjor- de 'den honori inga bekymmer längre — han släppte den aldrig ur sikte för en sekund, han. hade lärt sin läxa, En vecka. därefter, när han satt i'fullt arbete vid|- sitt" skrivbord,” kom. .vaktrmästa- ren in o. skruvade sig.” Vad var det :som. stod på? Det. var "en kvinna därute, och han var inte mänska”? att bli av med henne. Hon hade frågat. om excellensen hade . en: portfölj av rött läder, och vaktmästaren hade begått det stora felet, som-han nu fick sukta för, att bejaka det, - begärde - excellensen, det gällde. en livs- sak.. Hon var alldeles "säker på att hon skulle få företräde! vaktmästaren bara "ville "änmäla hustrun" "till :" Peter « sIvanoviti, röda: portföljen i: att få ett samtal väl ha bruk' för dem! ” Hon blev. inte "sväret: skyl ha- | märgfullt Peter Tvanovitj. kade: eg barligen " ” varit. Guds” hän skulle tå våra hemma i män barn," ärlig ' och samvetsgrann försummelse kunde bära ång gern.”. i, -Hon med om | portföljen; av en fotgängar novitj var.:omöjlig a rödfläammig i ansiktet, men hon var alldeles fattad, och hon tala- de redigt. Hon var kommen för att berätta att Peter Ivanovitj) " . blev begraven i går. I tre dagar| | : sot hade han gått kring som ett spö- ER ke, och på fjärde dagen kade de han "hade: kåstat sina tömmat kring en timmerstock och hängt Nu ville hon uträtta siti stickan blockade hon ”fråri é&t brunt' kovört öck' räckte onkel August, och inne i det låg tusenrubelsedeln, och al- la de andra sediarna — det. fat; Onkel August stöd där som , ett frågetecken. Varför hade Peter Ivanovitj hängt -sig? Och varför te- | ville hon lämna tillbaka pengars | na? Nu, om någonsin, kunde hon Hon talade så bra för sig, satt onkel August häpnade, kört och skatten, så att han själv öch hans familj och hans" fattiga. släktingar byn skulle bli försörj- da: allt , itll” döddagar.. Peter Ivariovitj :hade " varit 'en' from ch "en god. fär: för”sina allt vad. han företog sig, och den "han. låtit komma sig till last var större ä än att han Hon hade gjort allt vad som stod i 'hennes'makt för att trösta honom; ” Hon hade sökt. intala hönom' att det - kunde ha: varit I mycket" farligt att behålla den röda portföljen —— " polisen kunde ha; kommit ' honom på ' spåren. Men Peter Ivanovitj lät inga un- danflykter gälla: han hade: haft två” passagerare i släden efter |— excellensen och en av, dem. var en främling, som for 'ut ur lan det. Vem som helst av dem kun- de mycket väl ha” tagit hand or "själv / "behövde. han aldrig : ens ha lagt. märke till den, Den: kunde också ha fallit ner. på "gatan och blivit hittad han var inte värd att leva. ... 7 "> Ev. text Det är en rätt våderlig vältarén, ' som ” förskingrar herres ägodelar, men sedan rättelse som 'mötes Oss här, För- ”SABBATSTANKAR Å Luk, 6: 1-8 no -TROHET och KLOKHET bå- utan sådana har allud funnits. Och i Orienten räknade t. o. m, jördägarna med att förvaltaren skodde sig så gott han kunde, sin ge- ton ' Fredrichsen . har hanla sädesåker”: givit .sin ligt fängslande. s ur livet. Det Många :' har - -grubblat ' På den texten och den har alltid vållåt predikanterna " huvudbry. An- i ””Fyra- tydning av texten, som är verk- "Vad som är mest :fängslande i liknelsen är att den är tagen - ”Hure' ofta ställas vi inte, inför ' otrogna . förvaltare. är -inget nytt nöförtiden, hom. en. klok manöver räCdär medan rdä jordägaren > låg inne i sig ubdah 'den överhängande ka- | st d och road FN gl roade sig, Det. var endast en liten parantes som betydde rätt litet i det hela, | Men i detta fallet hade för- valtaren gått för långt. När jordägaren kom hem och kräv- de förvaltning så hade han sä- kerligen inte några större illu- sioner om förvaltarens ärlighet. Men att det var så dåligt ställt hade han inte tänkt sig, För- valtaren fick avsked på: grått Papper, som man säger, >Jord- ägaren drog ej sin förvaltsre in= ut- beer Slatt.det kunnat bli: "vanskligt han: hade skakat på huvet, svarat att det var en dålig säkt:;' han” visste nog, hur - ha ' gömt dem i flera år, och och: Nisjni. Novgorod, Hur vred och;'vände' på det, en. iloch., han tålde, inte :se: sol ljus." Men” "om han själv tog straff på sig, skulle Gud för! var som 'én råtta . .som ätit Räddas kunde han inte. 'Och nu var. "hon. "här, änka, . och ville' "lämna igen. välsignelse med dem.: Det dem i huset fick hon ingen "sista" natten hade hon. i gryningen hade: hon: varit och och 4 mmen,: men så :hade söka' upp ” excellensen” och sedlarna kvitt: Fen ÖRLV od leM ven Prenunierera på. w -Hon hadé. vidare. sagt honom, | it [att "släppa ut så stora'sedlar, men på sig av. samvetskval, Han kun- de "inte förlåta sig: själv, att han försummat öppna den röda saf- fiansportföljen: Det hade uppen= skulle ha burit sig åt, han skulle skulle ha växlat dem efter hand, intei Petersbur B,. utan i i "Moskva och på de' stora mässorna i Kiev .sumlig . och. lättfärdig - klåpare var han, -han hade svikit de sina, hönom och: frälsa hans fattiga själ. I tre. dagar. och tre nätter, Peter ' Ivanovitjs cellensens pengar. Det var ingen syndapengar. Så länge hon hade kunnät, få en blund i I sina ögon, tittat efter timmerstocken fått den" tanken, att: hon' skulle bli för rätta, Han fick Bard, beske- det att överlämna allt och för. svinna, '., Nu voro goda NV dyra för förvaltaren, Han 'stod färdig att själv få gripa tlggarstaven och vandra Bå vägarna. Och famil-' jen skulle lida nöd. "Det gick inte. Något måste gör; . Det var då han kom på denna räddande idé, att. skriva ned de, olika skuldsedlarna, Därigenom fick hah: "bundsförvanter; som 7 sin tur måste sörja för hans försörj- ning. «Det 'är ingen: vacker historla, Men så går det till i livet, Hus- bonden kunde intet göra, utan ' acceptera, förvaltarens åtgärder. J Han återinsattes i sin värdighet, Och "vad ha vi att lära av detta ur rent kristen synpunkt, Förvaltaren ' såg sitt ohållbara läge, men han såg också ufvä- gen. Och ' han begagnade den,” Det är där som . klimax ligger, Genom ' att han, aldrig tvekade att begagna 'den' enda tab-= vs la utvägen står förvaltaren” för alla tider som 'ett' föredöme? för a människan, ' som : står' under . Guds dom. Människan i. 'det' lä- > get har endast att se situationen med saklighet och handla däref= ter, - med åsidosättande av alla hänsyn. . Många gånger. kräves det drastiska åtgärder om man skall rädda sig undan fördärvet, | Men genom .en hänsynslös: hör- samhet mot ' 'klokskapens bud: '» LT har förvaltaren” blivit ett före. I döma för ”ljusets barn”, : nog och ur- han han hän för- lens sitt låta gift. ex- var frid inte ute hon et: kom” "ett telegram” til UD:s ”arvssektion från" ett svénskt' konsulat i'Amerika: En svensk" vid namn så och så hade " just "avlidit; enligt uppgift från hans närmäste , skulle” han; vara > född i Gussiranskars i Holland och " sades ha en kvinnlig släk- : ting: där. Släktingen hade arv att » utfå lor. To Så långt ielegrammet. >" Gussiranshars i Holland; det « lät mäkta” besynnerligt, men på . Arvsbyrån är man specialister på "att tyda kräpphändiga och gåtful-| - +. Ja hotiser av det här slaget. : «23 FRU WIERTH som hade hand . om ”fallet” .: satte sig ner och " grubblade' över de två ortsangi- 'velserna, Holland" var tämligen "enkelt att komma på spåret, det förda sig alldeles säkert c om a Hal: I Revisor åke Johnson på Årvsbyrån är mannen som delar ue ärvs iljon 22 te & | guld Er BOLLAR EFTE NN land. Vad farms för orter i Hal: land som påminde — om än ald- "ig så lite! — om Gussiranshars? » Efter flitigt bläddrande i upp- slagsböcker och kartblad kom fru Wierth'fram till Gunnarshis, Näs- ta åtgärd blev att göra en förfrå: gan på pastorsämbetet i Gunnars- hus. Fanns där: någön med nam- net. så och så som utvandrat till Amerika på 80-talet? Levde i trakten "någon "eller : några släk- tingar till vederbörande?. | > vc < Förlåt, men är det möjligen till att ha en : förmögen onkel i Amer > rika? ec oc | > I så fall får ni förr el ler senare alt göra med > Arvsbyrån, d. vis. den: sektion inom "UD: som har till sin angenä- ma syssla att fördela ut- landsarv ; till. svenska | släktingar," et a me dj + Jo, det” ' stämde allts fru Wierth hade ' skjutit. mitt i prick: Och -kort tid därefter kun- de en äldre dam i Gunnarshus i Halland hämta ett betydande be- lopp på banken, arv efter en an- hörig som hon knappt ägnat en tanke i hela stt liv 7; ST Det 'här är ett oxenipel på | hur ett arvsärende' kan :utvéckla / sig på UD:s Aryssektion. Givetvis är de flesta fallen enklare i sitt för- lopp än det ovan skildrade, men ofta nog "är det fråga” om "rena rama detektivjobbet,. >..." v7 i Efter 70—80 år i främmande land är det begripligt om utvand: rarna' glömmer både "var: de är födda och vad släkten heter, .all- ra helst som de ofta varit alltför att upprätthålla” kontakten med hemlandet. ' Många ' ;' utvandrare bytte eller amerikaniserade' sina namn, vilket.. också försvårar i- dentifikationen för dem som har hand om boutredningen, 12 miljoner om. året ' åt Det måste ha varit duktigt tolk som - gav sig iväg till ”de obe: gränsade möjligheternas land”. i slutet .av förra "seklet. . De visste att slå sig fram och tydligen även att behålla vad de förtjänade. Nu, tre fjärdedels sekel senare läm- nar de årligen efter; sig cirka 12 miljoner. (É svenska. kronor)” att fördelas bland anhöriga i Sveri- ge. Det blir i JInånga fall en slags ostum gottgörelse för vad som tidigare Brustit i kontakt med de hemmavarande, ' upptagna av 'att samla "dollar för |” jobbet ara ägt | DE 6 Je A tor bä 10 in | Nordamerika och - Kanada utvandrade "och " också till 9890 därifrån. ,. ” Arvsbyrån "utreder. 12— arvsärenden öm året, men av dem är" det knappa. hälften som ger utdelning; + Visserligen är arvsrätten i | Sto terna närmast "obegränsad, å andra, sidan ä ettrig och oavlåtlig kamp in-; och utländska - arvoden -vid arvsprocesser.' En uppmaning i det samman hanget: >: Ni som har ett arv att. vänta, vänd er till UD:s Arvsbyrå ingen annanstans. Tro inte ler att ni bara har att sitta och vänta så kommer pengarna själv). mant på postel Måttlig "popularitet ' Upptnaningen '& är befogad, les .bestämt intryck av att m goda” medborgare ser med 'miss. troende på deras verksamhet, . — Det händer faktiskt rätt säl. lan att folk. tackar 'oss för att vi hjälpt dom att få ut.ett arv — däremot skäller de gärna om det inte går som man tänkt sig. det" vet en jua, svensken är trumpen av .sig.... s or Den "kommentaren den' söm delar ut pengarna. . — Men för det mesta är det onekligen -roligt att arbeta i -Éru Fortunas tjänst, så till sägandes: Häromdan .skickade . jag . 8000 kronor till 'en 100-åring som dock inte var äldre än att hon. överlycklig över den oväntade gå- andra gidan världen, - van från arven kommer dessa processer i allmänhet förenade med 'krafti- |: ga utgifter. De svenska konsulaten |. har bl: a. till uppgift att på Arvs-|- > | byråns direktiv bevaka arvingar- nas intressen, så att inte boupp- teckning, begravning och andra | formaliteter ” ”äter upp” arvet. Vi- dare för. man på Arvsbyrån en ”arvshajar”, smarta herrar som 'spectialiserat sig på: att skoja åt sig -jättelika |" kommer från revisor Åke Johnson som är man 14001. "men mot [NE och |: hel- "lyckligt i lan för på Årvsbyrån kar man ett allde- Den här avdelningen: inom UD heter egentligen Arvs- och Ersätt- ningsbyrån' och här blir allmän hetens intressen väl bevakade, vå ré sig det gäller arv eller. andra méllanhavanden med utländska myndigheter. : "Med ' byråchefen Curt Löijon omfattar - Arvssektionen - hela 18 personer, vilket ger ett begrepp om arbetets omfattning. ; De" fyra damer . som n mast handhar uppspårandet av"arving- ar har vid det här laget en ofant- lig erfarenhet när det gäller -att -bena upp: knepiga -släktförhållan- den eller att tyda dunkla 'perso- naluppgifter.: Ibland förslår . det inte med intuition och bokförings- forskning. Då får man ta till ra- ånga Men ite blev "Det är r många em rantöden som” "få 18 personer på sektionen "pa dio ' och - press; vi kar alla hört döm -docktoners.; sla I imåoga Andersson ”Arvsbyrån efterlyser ”anhört- ga. till .Jahan, Swansson, New York. ss: - : En sådan efterlysning ger o- riedelbart resuliat, så till' vida att ömmar, in en störtflod av arvsanspråk, där man efter mån: ga sållningar brukar kunna vas: ka fram de behöriga. . :Fället Peter Freeman: M " "någon enstaka ” gång slår alla'ansträngningar slint. Som till exempel.” fallet : Peter. Freeman, Om: denne : :amerikasvensk har arvsbyrån följande uppgifter, lärm- nade av konsultatet. i-New. York: : Peter Freeman, död & New York 1946, född i Malmö 1889. Föräldrarnas ' namni Petet”. Å. Freeman .. och Mary Freeman, Fa NS sin "definitiva final i'Arvsbyråns arkiv under årens lopp: Var- : vjé pärm innehåller de hundratals skrivelser och aktst än som vill till innan ett arvsärende förts <> Vad de här” två damerna; fr: El vet om släkthärvor” "och rvstrider är säkerligen inte' värt att veta. och fr. Ingegärd Johansson inte | anhöriga | till denne Peter Fre. man; Man har forskat på varje - I ort eller gård i landet med names: net Malmö — det finns ett tju gotall "Cr os RV - Men ännu har man inte hittat” några arvingar och Freemans ef: terlämnade 7000 dollar är f. n. ”infrysta” i Amerika, Hör någon .]till sist av sig finns. det dock chans ser att få över det mesta av peng : arna: CC oo "Heter nå "alltså Freeman (eller" någof liknande), fa och gör'lite släktforskning, för skoj skull:.. kanske är just Ni. den så livligt L. eftersökte! - : --Fallet. Freeman är som sagt: ae - na undantaget. I allmänhet väd- rar UD:s. arvsdeckare upp sitt. byte och revisor Johnson har ba. ra att fördela = arvsguldet över” lyckliga ostar landet kring, -- >> Olor Mark ISSN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.