i sl Måndagen den å äugust 1958. M AR KA R Y D | Morkorydsvinst = över Skoppshult| > Markaryds" IF tog båda po- : ängen ' I "Söndagens ptemiär i Sk där 1 - fick : se! sig slagets med 0—1. Målet inprickat efter 15 minu- ters spel av ef Terje , Tellram, som för några år sedan var trä- nare 'för det 2 han sköt i sank, .' Ft Med. tanke på de chanser . Kemmalaget hade borde de kun- : nat ta minst ena poängen: ' "> 1: hemmalaget kämpade hela försvaret." storartat och, ' inte "minst brödratrion Svensson off- rade sig helt medan kedjan utan "NN Sven Svensson saknade det rät- 2 ta stinget och dessutom saknade «tur. Bland annat: fick man 'ett ” mål bortdömt. Gästerna missade ” dock en straff så det jämnade ut : sig. Olycklig skytt var hi B.'A: Andersson, : Domare Stig Svensson, Värna- mo. Publik 150 personer, mn Div 4 sydvästra Småland - Alvesta—Strömsnäsbruk 2-0 ” Ljungby—Diö : ATraryd—Burseryd". Hallands Turisttrafikförening | höll I på söndagen årsmöte i Laholms g Rei- ” mer' Johansson Tätade i sin väl" "och komsthälsning ett särskilt tack till 'överste G Lundgren för dennes ar» 'bete inom föreningen; Ärsredogö= relse och kassaberättelse föredrogs” dkändes. 1957 års bal äl ning slutar på kr 53,816:61. Styrel- sen, som består av 63. ordinarie och 11 sleanter, om= > Fa februerikväll I den Ia monse ka kolonin Panama år 1524. I Her. ”nando de Luques hus har tre män " gemlats "til hemlig rådplägning Den. ene år fader: Luque själv; präst och lärare, en mån med avs "flytande. De båda andra är solda+ = ter och äventyråre som vunnit en "tvivelaktig ära på amerikanska slag= fält.” Mest. berömd och beryktad är - Fransisco Pizarro som följt äen sto -- re: konkvistadoren : Balboa, Stilla " Havets' upptäckare, på blodiga 'ex+ . peditioner:. genom: Mellanamerik > Pexarrö är-:en krigare skoningslös ” både mot fienden och mot sig själv; Den andre ' heter. Diego de: Almä. Ero, kastilianare,' bokligt okunnig —' som. sin kam- rat och som han römmande om v ett Eldorado; ett: :buldland, någon- lan söderut, : =. LAKE > En-av. . koiontns främsta adels- : män har nämligen just kommit hem Erin en sydlig expedition med be- + fällelser om ett rike som indianér- "Nä. kall Piru och vars furste sa= "des vara av guddomligt ursprung; Det som mer än allt annat. intres- 'Berade spanjorerna : var emellertid ”båståendena om de väldiga mäng- der guld som skulle finnas i' detta ; land.; Det är därför man 'nu:sam- "lats hos fader Luque för att disku- tera möjligheterna av. att sända en - expedition till "detta guldland, Pi- det verkligen existerar. Han” har nämligen också: en gång mött.en ung indian som pekat söderut och .Bagt att han kom-från ett rike ”där man drack ur. bägare av guld och «bt på tallrikar av guld”, "rr De tre kompanjonerna- vill. 3) öta - rit företag utan någon inblandning av "myndigheterna och de är'till-' valdesi sin helhet. Ordf är lands hövding Johansson, Revisorer, hrr E Meijel, B Westberg, F Asbrink och E'voh Arnold, omvaldes: " Årsmö- tet 1959 skall hållas i Halmstad. I er "rapporten över 1958 års verksam "> Laholms ' ändå det. ln av. Tre kvinnor skall vi' presen- |" ' " tera,” Ann-Marie. . Christensson, | "het bl a den 'som utgivits för Laholm och vilken stad har bekostat, :-- : Monia Sihlberg och'; Barbro - Falkström — de spelar. var sin "sar henne bra — ”kurret” med |: - fru. Heiberg gör. hon livfullt... "Monia, danska =»: skådespelerska. - Fru Christensson ' för : en" flytande |: dialog och är inte rädd för att ta : till. de teatraliska' gesterna- Rollen som den uppburna" skå- despelerskan Anna- Nielsen pas- .Sihlberg ' och : Barbro Falkström har mindre roller. än fruarna' Edén "och Christensson, . men, deras' behagliga uppträdan- de' och särskilt Monia Sihlbergs nätta” dialog med. den dyrkade : Romeo ger gott betyg... Eoland Falkström, Paul Eriks- son. och Allan ' Andersson. hör « hemma i den' gamla uppsättnin- gen ”lagaholmare”.: ; Falkström "gör bra ifrån sig som kultusmi- nister Hall, Andersson assisterar : i rollén som departementssekre- . teraren. Paul Eriksson anammar tacksamt varje uppgift. som ko- medien — i år är han tjänste- anden. . Hansen, ' som : serverar "champagne ' och :”leker” filosof . med 'samma ”goda "humör. Att " Paul Eriksson är-en lika god- ' modig och tjänstvillig figur) som > den han tolkar, kunde den upp- märksamme konstatera vid pre- miären. Efter champagnekalaset dukar: han ut, efter gästerna. " Serveringsbordet får. en . lätt .smekning med servietten — men inte bara bordet. Fiffigt och helt " utanför programmet : torkar han » trä ++ ledigt. Ett ' den stol, på vilken Lennart Gus- | "tafson skall sitta i.nästa scen. allt... räckligt rika för att kunna” bekosta en stor del av ionen. själva. sevärd förmögenhet och. stort ine. p ka:tapper — och i 5 "kärro. anser sig ha fått bevis på att ' på en klppö : ute -i: Söderhavet ' Men en dag kan han åter styra sö- : - i ae och dess SS I gades han tillbringa sju månader! indlanerna. För att skydda sig mot angrepp från dessa uppförde inka- folket stora” fästningslinjer "längg' derut mot sina gulddröi s land. Och en morgan upptäcker utkiken i det starka solskenet tempel och alals på stranden, Den indianske tolken Felippillo berättar att det är:Tumbes, den stora staden som inkan införlivat med sitt rike. Bort- öm" den höjer sig 'emelartid ”An- derna: 'm xiiga siluetter och det är till dess": Pizarro måste nå innan han. kan: ta sitt guldland i, bésitt- . IningsÅtta år räknat från den förs- ta expeditionen tar def. honom at komma dit. Men den "5" november 1523 står. hån med sing endast: om: :sring' 200 man på Cajamarcaslätten uppe i det peruanska höglandet. Må- let är nått. Erövringen kan börja, Guldhungern lyser "i allas. ögon, iman <har redan sett åltt berättelser. Ha talade: sanning, D är. "ett guldlahd. ' : ;Inkarikets härskåre heter. Ata hualpa” och : det är: honom Pizarro |: först av-alla vill träffa; Han sänder en av sina kaptener, Sota, med bud till > «honom, : Pizarro önskar: möta sin Från början vs : inkas ett tämli- gen litet folk. Avt de ändå lycka- des lägga så stora områden under sitt välde berodde framför allt på - deras enastående organisationsta- - lnager..' Inkariket är kanske der mest minutiöst organiserade; str historlen' känner, "Allt klassifi icerr. des och inrutädes på ett för nyt. den skränimande sätt, I mycket Fa inkaväldet v visioner av ' framtider. delades" till ' "exempel £-10 klasser allt efter deras användbarhet sför staten: : Varken” de. orkeslösa.' åld. ringarna: eller spädbarnen lämnas - des : "aprganiserade”,' En klass "u gjorde, till: och med ' sjuka, döva, stumma, 2 "blinda, :” ”puckelryggiga,” dvärgar och enbenta;- som ”gör' vad de” förmår och kan tjäna Hill Hds- : :Inkaindia rna 2 kände visserligen - inte till skrivkonsten, men de ha- de. ändi-'ett medel att: både" sköta ”' en | ndggrann bokföring och att föra. Lä honom 'som . vän. :Atahualpa. svarar änhäll inte direkt på Sotos Han över delser i riket, - säger: ”Ni behandlar, hövdingarna för: mina provinser illa" och ni:slår dem: i bojor”; :”Deé "kristna: "bjuder fred "åt alla som” vill. vara. deras vänner,” invänder Soto. Inkahärs- karen samtycker så småni till ämli i Denna utgjordes av. ett stort 'antal olikfärgade snö= rén.. Genom att slå knutar på des« &a. kunde man med;sor "exakthet ' meddela” sig : Pskrift!i igt”. "När "det gällde räkenskaper utgick man från. , vilket i att "möta Pizarro och. hans män, Han kommer tillsammans med kan- ske tjugo fusen indiansold ; nerna" alltså kände till! Kanske var; det .quipoun som framtvingade : den, H Det som nu händer i staden 'C4-. jamarca "en :novemberkväll:'. 1532 tillhör” det grymmaste och "skärid> ligaste i den: amerikanska erövrin= gens historia; Just som” Atahualpa tesplatsen' ljuder". ett "skott." Detta är len till: ett. blodbad utan Tills -vidare anser- de sig emeller.; ” tid - behöva : guvernörens "officiella : beskydd och 'sedan .den..ekonomisz ka frågan blivit. löst. föréspeglar » man honom, som motprestation för "detta, 'andel i guldfynden utan: att det skall kosta honom er för guvernören. som” dessutom har |. många obehagliga 'erfarenheter : av den motvillighet; varmed; Karl ,den like. Med sin i "överlägsna beväp- ning. mejar spanjorerna” ner. över två tusen . indiansoldater:.; ; Anfallet hår kommit; så överraskande satt indianerna. år gränderna I i staden -Atahualpa : är emellerti värdefull för ätt dödas genast. Han fas till fånga och behandlas: till" en början ytterst hänsynsfullt, När han ! I Hovat att fylla"det rum där han hål- les fängslad med guld så högt han kan "nå "med ” handen "förespeglas i blir fri är med 'säker? " det” tillsammans "med hundratolv "spahjorer. och några; infödingar. Ef- ' ter stora strapatser måste han emel- » fertid: återvända” utan att ha lyc- . kats tränga” upp: bland” Andernas mäktiga berg: Det ä är bakom dessa" . Piru, eller "som det senare kallas Peru, enligt kuststammars vppelt: ": ter är beläget.” I het' hans och hans konkvistadoters dagar lätt räknade. Atahualpa' mås- te" dö. Det gäller: bara" att först -se till att han plockar” fram allt guld landet äger. Men inte ens' Pizarro, som -annars inte bekymrar" sig "öm ett människoliv. mer ' eller” mindre kan förmå sig att döda inkåhärska- ren utan förevändning; Att finna en sådan är emellertid inte”svårt, Han får ju "ta emot besök. av sina N li expedition landväger och åt -mer med entusiastiska. berättelser ' om de guldsmyckade infödingar han mött och dödat. Visst finns det. ett +: Eldorado. ”. : i "> Genast börjar män förb eda en sa - hö Ej hjälp får man av en ökänd ockrare "| ' vid namn Gaspar de Epinosa. För- utseende nog lyckas man" förmå guvernören att'inte vidare." . Bera sig av företaget.; Det är. illa ; nog att spanske kungen med säs kerhet kommer att kräva dryg an- » del i eventuella guldfynd., Den ' 10 mars 1526 upps tes så ett kontrakt mellan de tre kom- : panjonerna som i detalj ' reglerar fördel di ev Inkomster, Det" innehåller också ber stämmelser” om" de" allt annat, än milda straff som .väntar 'den' som . bryter kontraktet. "Skrivelser, bör- "jar med dessa ord: "I 'der Heliga Treenighetens, ; Faderns, Sonens och den Helige Andes nämn, 'fastställa " Vi tre män, vilka tro på den ende och sanne guden, i den héliga Jung fruns : namn följande förbund.. Det var detta kontrakt som skulle leda till Inkarikets undergång, till ”utplånandet av en av "Amerikas märkligaste klturer. Detta väldiga . peruanska" rike, där: sannolikt; änt nu ingen vit man satt sin fot, sål- des, :styckades ock reglerades. 'ge- nom en skrivelse, som i "Guds och Vätö "upprättades av . Lennart Gustafson, ja. Vi har sparat” debutanten till sist. För att, slutet skall bli riktigt: gott Pjäs författaren behövde" en ung! man för rollen som den ;käns- lige, "inte riktigt: mogne. skåde- " spelaren : Michael Wiehe. ; hade knappast någon i den gam- | ensemblen, som var Br rollen. Han fick "emellertid "ögonen , på . Lennart Gustafson, prästson ' från "Hishult, ' Valet kunde knappast blivit lyckliga- . Lennart . Gustafson , verkar långa! stycken” direkt professio- «- nell; hans monologer är väl fram förda; hans” dialoger flyter rent —"och framför allt; hans upp- dande på sceheri är lätt och fel: gör han emeller- tid — men . rummet regin: Han : ”klippt” : 'där är det i främsta . som brister. ”Av= "a " tre män i - nama”. ” namn i ett vitrappat oh i a LA Med 200 man lå eulästaden i fatt » portar. 5. :" | 1 "Snart styr Pizarro åte” sat på Sö- derhavet, Denna gång. skäll han'nå målet han svär det vid den heliga mes Jannan, Han har den äkta kön- kvistadorene "ve TS ambre och : + likgiltighet både för egna och and- > rag lidanden. Och dessa skulle san-, . + nerligen bli'stora. Tre år skulle det också ta innan' ham nådde fram ' til inkaivlkeis laud. Aviarsa vits , ny, expedition bättre rustad för dess la > har -han anstiftat en" ” komplott. mot spanjo= rerna. Straffet för denna måste bli döden, en grym död dessutom, näm- ligen att brännäs levande;- Endast om. han går med på att:låta döpa -Pizarro är ju: en: god kato- pa sig och föres ånärt till. avrätt- ningsplatsen.” Pedro Sancho ; de Ja Hoz, panamaguverdör antecknade i 'sin ;rapport: ”Medan spanjorerna orakring ; honom "läste tresbekännelsen dör. hans själ, ströps kungen snabbt”. s och hans fölkk kommit fram till mö- | ys verket var. det. bara - en håndfull män, ; som ' bokstavligt och” "bildligt: . höll i inkaväldets trådar, De Såg, "till. att: ierövringarna: sö erställded od också av: hans släktingar, I. själva genom: att befolkningen från de eta &lövrade provinserna byttes ut -mot "folk från någon annan provins; det : var. de "som ordnåde' gar soner i olika landsändar med,” » Forskarna räknar 12 Inkökongar] Den förste hette Manco. Capac och! 7 antas ha regerat i mitten eller slu tet av 1000-talet, Först: på. -1800-ta-] "I Maurice Bleustein un ” REKLAMENS MAKT : Den ' franske » reklammannen — När en böna har lagt ett ägg | så kacklar hon. När lagt ett Hex l lagt ett ägg säger den ingenting, Följden är att alla niskor . .|Felande länk — - fynd i i gruva - Ett komplett fossiliserat et skelett av en märtnskoliknande - Ad ' varelse som levde för 10 miljoner år sedan har hittats i kol- gruvan Bacinello. nära. Grosse Joh to. : Den schweiziske. veten» 4, A köper ' hönsägg, medan efterfrå- gan på endägg ä är milt sagt mi iu . som tillkiö . fyndet anser att det 122 centimeter långa skelettet bekräftar och hans teori att mä den kk båda utgick från samma stamfader. liknande apan (Grosseto I dag) >>. NT at Joräbruksntskottet har. för . Fetagit sin sedvanliga studiere- . i så I år blev det för Festen två. i; resor. Den ena' gick” till Kalas = 4 Mar,” där man dels besökte K Skogsägarnas - cellulosa . AB:s : + Stora fabriksbygge i Mönster >, ås och dels studerade avsluta« ide och pågående skiftesförrätt. dine i några byar samt det .; - mindre . "Jordbrukets problem, Den andra 'resan:” gicks till: "h Stockholms" skärgård” med” ben » bök dels på en fiskeplats & Mälaren, är i Oxelösunds fig. i 3 fiske utanför Oxelösund. Dess- . utom besöktes Östermalma Jä= :; garskola, ' - Färdledare - var A jordbruksutskottets.; ;ordföran : . de, Anders Pettersson iDahl.. 3 Det första besöket under kalmar. : 'cellulosaaktiebolags 'stora I fabriks- bygge i Mönsterås, där resenärerna i tör. Rutger Martin-Löf, som gedo= te ; Mönsteråsanläggningen är. Impo= Tetande i flera avseenden; För det första är dess! proportioner impo- nerande,” Den "är projekterad ' för ": en,-årsproduktion” av 70.000. ton . Pappersmassa, :' men” den' är så pla> . herad' att den kan byggas utitill resan ' gjordes" vid :” Skogsägarnas : : togs' emot av företagschefen direk. | Skogsägarnas. cel lu losafäabrik” - blir: den modernaste i l landet EE enn par str sker alltså utanfö ör kärgård så "ett a, det,” vi : utspädi så 'stor att avfallsvattnet. i förorsaka några skador, = Anledningen till: att denna fal rik kom till. stånd, är ju känd.'Den var att söka skapa jämvikt mellan tillgång och avsättningsmöjligheter för ;sl Mönsterås. köping,” - föl Detta belyses kanske häst med pågs — - ra siffror . som bostadsproduktionen köpingen. ' 1955 produceradeg, där. 43 bostadslägenheter, : 1956 114 och ' 1957 157, I år har hittills ' uppförts oc 30 o nådhus samt åtskilliga' egnahem,» Mö industri in kar | kant v varit uns de. bevis för vad. skogsäga åsfabriken är eft atrålana. — > :;7 Imponerande: är också de snabb het varmed "detta väldiga, fabriks- |: komplex" har; byggts upp.” Uppropet |” till aktieteckning utsändes i början "av 1952, På kort tid tecknades ak- itier" 1 företaget av inte näindre än 160.000. enskilda : skögsägarg, I artill 'kom RLF och en rad 'ekonomiska ;fordbruksorganisationer. + vx Bolaget, jstörstå antalet” aktieägare art lan= svaret på frågan varför de 200 spans: jocerna ' kunde "erövra :riket.: Ha namn” var” Huayna' Capat." Kort I före 'sin 'död säges han' ha haft:.en uppenbarelse som han avslöjade förj : sitt privata. råd, de lärde och pri-r vinshövdingarna. ”Vår fader Solen”; sade .han,'”har uppenbarat för mig: ätt sedån tolv inkahövdningar, hang söner, "härskat över riket skall: en för ss okänd 'människoras 'under-| ' Inkahövdin-| . lägga” sig: landet...” garn” bevarade" denna: spådom minnet ' och. när- Pizarro och hans. män ryckte. in I landet ansåg de att] ; den'; höll "på att gå i uppfyllelse. Detta var solgudens vilja: som in-| gen dödlig kunde eller borde hind-|" ra. Därför. gjorde de heller ingett mötstånd. mot konkvistadorerna. karikets 'ödestimma hade slagit. = En fransk historiker” och: förfa tare; Bertrand . Flornoy,' har ägnat! många - år åt "att ' söka kartlägga: - inkarikets: histöria, inte minst” på, grundval: av, krönikörers uppgifter; under. 15=: och 1500-talen. Hans bok; har" nyligen översatts till svenska under titeln:”Riket som försvann”: och -det' är ur denna ' författar till denna artikel hämtat ' åtskilliga ifter.: Bättre än någon a de nu börja. Guld ingenting annat än guld, var det 'konkvistadorerna begärde; .Gudabilderyn "konstverk, smycken, ja . allt som innehöll den ädla: metalie. ältes ner, Pizarro |! grundligt ätt en femhundraårig kul= tur” nästan fullkomligt utplånades. Hur kunde nu detta ske i ett rike med omkring 12 miljoner :innevå- nare? Hur. kunde; det', krossas” av 200 spanjorer? För att besvara den= na fråga räcker' det inte att tala om. erövrarnas överlägsna beväp- ning, om deras 'kanonér och hake- bössor, Förklaringen låg långt till- baka i tiden. Men låt oss börja från början, v Inkariket tillhör Ing galunda Ame- rikas äldsta indianvälden.. Det upp- ra |kom knappast före år 1000. Dess medelpunkt: vår den Jegendom- $punna huvudstadenCuzco i det pe- ruanska höglandet, Efter hand be- segrade inkaindianerna sina gran- nar: och utvidgade undan ' för un- dan sitt rike, När Pizarro bröt in i l-det: hehärskada intag! an ctr del av Sydamerikas västkust från Colombias sydgräns i norr till mel- lersta Chile i söder.-Som bergsbor kunde de emellertid inte uthärda de troniska låsländernas hetta och TÅviR Uaisvb blb Avsså' MON, Uono gar och hans män. gjorde sin såk 'såJ; nan har: Flornoy ' lyckats. levand: göra ett rike och ett folk' vars säll- samma öden ofta bara framstår för oss som”en gripande” och ' tragisk Film- och bystdrottningen "Jayn ansfield, som 1' vintras gifte. sig: n med ”muskelnutten” Mickey Har gitay, har nu — fullt i sin ordning; : - jublande meddelat att de väntar, en baby 'i december, Så det, så! =: « Hennes: filmkollega Ava Gardner, bar (fast inte alls i Jaynes sam=." manhang!) blivit tillfrågad om hon; alltid > tänker på kärlek. Kanske, förtjänade: frågan just det svar hon kav: > '— Nej, det gör jag inte. Men när be tänrer, tangser .2 på FArick. ee . Och '”gamle” Bob Hop reflek: terar följande: :" c '— Äktenskapet är något bra derligt, Man murlar fram ett par ord I kyrkan — och: så är man gift. Sedan mumlar man frarh någ- Fa' ord I sömnen —'och ak är map. Bnart skild. Ur filmstjärnor as Uv | 1 | = + lätdningsscenen” är mer än Jov- Jigt klumpig .'.. Hur klär Gustaf, $on av sig byxorna,' tär han” in te spelar teater? . 2 i OR förra hö de då striglvatmg: 9 "Men ltet kom” emellertid den ,inkak . "dets" sarotli '' Nu, sex 3 sarro, Nar, andra "planer. mm fn som med' all..sannolikhet ger .os år efter. det” "bolaget bildades, står nlöj det: " de färdig. Man beräknar kunna kös nadskostnaden'' : har : > beräknats ; uppgå till omkring 757 miljoner kronor. "Aktiekapitalet var vid: -starten 50 miljoner kronor, men är nu, up- pe i 50,4 miljoner, Fabrikens. tills tänkta op rag I en bildades 'i juni '19527"har' det | 'ra igång i oktober i' år. Bygg-]. genom 'god samvarkan, 7 den dubbla 'h ' Fabriken | 3 ? är: också den riod et sulfat- 20 no H fabriken i landet.”; 3 råvar : Och god, därför att få i enorm: betydelse för skogsbruket i sydöstra Sverig +' Mönsteråsfabrikenr pär: det 'gällt, alt skapa. det ekono; -har det' vari ska” underlaget för denna fabrik. > så ”sAhton-Julius Fransson ; ördinärié oa ; lårarerjänister” Mer N va riska ”skolorna), och" dels högre I la + skolor, ': allmij : sv läroverk, statliga . och k la gy la. yrkes. - skolor "och 'k handel istér: (9 kicka-obli Sar, + skolor).". ; Å åde - faller — där, & med” den” nyå” Mönsterås räknat. Området omfät- <tar: sålunda: huvuddelen :av' Små" : land och inte obetydliga 'delar "av halv cirkel med 15 mils radie från | - till sföreskri ft "Den: nya: stadgan” inriehåller kapitel. och har som "bilaga malinstruktion för skolchef; -Läns=- d - får: genom ;stad- ; Blekinge och Östergötland.? Fabris + ken kan med den kapacitet den får » till: att börja, "med: förbruka ”om- kring: en halv kubikmeter : massaved.” I Fabriken 'är. uppförd ' vid kus- gans'”; föreskrifter belogenheter som tidigare + tillkommit +2':regeringen, få ONS RARR hg eller "de: lokala -Exempel: länsskol nämnd, til! ätter : ordinarie ” ”lärar- tjänster vid: "ståtliga eller kommu- nala' skolor. upp ti "lektorstjänster som 'tillsätts av "regeringen: Tjänst fölörelselagens och stadgan. "innehåller 4 flera ” O brgånisatiorisplanen ” "lalla skolor som står under skol-. styrelsens förvaltning och att den er. till. denna lag, : a i än skall ;' 4 "uppta också skall ange, I vad -mån sam: verkan med annan kommun skall . lga rum. För skola eller del av så- dan kan i planen fastställas elev- område, d v s det område från vil- ket skolan 4 första hand skall'mot« tä... elever: .Organisationisplanen :. 4 fastställs ; av länsskolnämnden, ef. ter förslag av skolstyrelsen. ter: 8 kil från Mönsterås kö- '. ping' på ett område, som förut var | ren. vildmark." Att fabriken 'förla- "des? just" hit "berodde på att, där fanns” möjligheter att "anlögg; än - Tillsä av ordinarie Jär: som skoldi; skolas direktör! och "rektor: vid ” statligt allmänt” gymnasium tillsätts" också av regeringen, medan ga rek- torstjänster " tillsätts” av .skolöver= ' :egen' hamn för. ' betet. med att muddra "upp 'hamn- « som: bäst, arleden får ett djup av 1: 8,5 mete : "Några bostadshus" ör tjänstemän "och arbetare kommer inte 'att 'upp= föras i närheten "av" fabriken, utan . de förlägges till: köpi En del | området och: anlägga kaj: pågår:nu' |" j has: av 'skolstyrelsen med biträde ns tytel« : Den närmaste ledningen äv skol- väsendet I i en kommun skall hand- vg skolchefen. Vid-stkolstyr 'sammanträden- får- rektorer; läras rail upptill nämnt, länsskolnämnden. Undantag har, dock gjorts för Järartjänster vid provårsläroverk och de skolor” = > som -enligt beslut av regeringen . « . samverkar” med lärarhögskola. Här tillsätter ' skolöverstyrelsen. Vidare har. denna ' styrelse och yrkessköl+ To överstyrelsen att beträffande lärar« '«. + tjänster i Stockholm utöva de be- ' fogenheter som eljest. tillkommer ' länsskolnämnd. Vad åter angår tills lär lektor ''åligger. som re: och ' skolläkare i av "av personalbostäderna bygger bola- get självt — drygt" ett 20-tal "här " hittills uppförts — och den får de anställda sedan hyra. För resten. av bostadsproduktionéå 'svärar köpin= gen.” - . Någon väg ned till fabriksområ- - det fanns "givetvis Inte.” "Nu: finns > det -en fin asfalterad” väg. "med riksvägsstandard från riksfyran till fabriken, ; Vägen har Skånska ce- ment: byggt åt" bolaget,' och det '. ekedde på en rekordtid'av tre må- nader, Det: var: nödvändigt med - en-väg-av denna kvalitet, eftersom > huvuddelen av. sulfatveden ' kom- ' mer”att transporteras till fabriken "med" lastbilar. Transporten av ar- fackrepr . delta "ÅA. över- läggnintarna'; men inté i besluten. Antalet" ' > fackrepresentanter "för rektorerna .kan vara högst tre, be- roende "på: vilka ' skolformer som finns i kommunen. Likaså, får :Jä-4 rarna utse högst tre fackrepresen- tanter. Finns "det .fler än en skol- läkare : utser skolsiyrelsen+ fackte- preseptanten. ör EF .stora” skoldistrikt . kan. det vi. g erforderligt att lärarna får välja | fackrepresentanter . genom ombud, :som ,» utsetts - av lärarna, Stadgan , öppnar . möjlighet ' härtill styrelsen. tillsätter, av icke- fe är .Kuvuådregeln den att' skol: "IT varje" befordriagsärende skall.; - förslag 'avges' av skolstyrelsen” som . därvid . har att iaktta detaljerade bestämmelser om befordringsgrun- derna; I fråga om lektorstjänsterna skall. dock förslag avges av skol- överstyrelsen; skolstyrelsen skall I i: det fallet inte ens avge yttrande. :' En viktig principiell nyhet har" införts "ifråga om Tärartillsättnin«. | garna. För statliga tjäristet har ju' . hittills- åtskillnad inte” gjorta " på på liga och kvi öh men om ordningen för utseende åv dessa ombud skall ett särskilt teg- lementa fastställas. > > 4 det gällt kommunala tjänster . har däremot sådana. kunnat .Jedigan-! med. förbehåll för endast; a Den 2ya stadgan innehåller ock- Iser om skolråd och gt I ske med bolagets egna bussar. An- : talet arbetare beräknas Bat »146 och antalet tjänstemän" BT: a -Watténförsörjningen" til TaBriken har vållat en del bekymmer. Vatt- net, måste nämligen tas från Em- . ån, men den flyter: fram en halv: > mil från föbriken. Man har där- för fått bygga en vattentub mellan fåbriken 'och Emån, och derna tub. har en kapacitet av 2,0 kubikme- ter vatten i sekunden. . "Avfallsvattnet -ledes ut” i Ös- 1 tersjön "genom en 6,5” kilometer | lång ledning,” varav 3 .Eflome- Sr bee 2 siökotipen: Utsläppet I så b yrkesråd. Till de förra skall" skol- ledare, lärare" och elevernas, för- äldrar eller vederbörande, lokala sammanslutningar ges tillfälle att föreslå lämpliga. personer. Skolrå- det -. blir. ' ktorgan,' mellan man, eller kvinna. Den nya stad! gan utsäger klart och tydligt attj- anställning endast i den mån kmt| så bestämmer får förbehållas en-| : =. dast män eller endast kvinnor. - Till sist kan nämnas att länsskol- nämnden blir första instang i dis- >: talled. ål, d v 8 om bif? hem och skola. Yrkesråd skall ut- ses för värje yrke eller, grupp av yrken, vari undervisningen neder [a trädande åsidosatt sina skyldigheter eller vi-j . sat oförstånd eller .oskicklighet. Ij skolledare eller . lärare d kan dör las vid skolan, A arbetstagarorganisationerna skall ma till högst avsättning men ett! ättningsbeslut. mi Sr ännag beredas tillfälle att föreslå lämpli- ga personer till ledamöter.” - :' Stadgåfi lämnar i ett särskilt kål pitel föreskrifter om organisatfons- plan: för skolväsendet i eri. kom-. li mun, De Ajora nyheterna är här alt nvur fråg tjänstgörlpgn.,.- ås av vederbörande överstyrelse. Vid, . svårare brott skall' nämnden: ana: > mäla vederbörande till åtal och kan; ' avvaktan på dom. avi a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.