4 qisdagen den 5 "augusti "1958 "LAHOLMS "TIDNING : | Vas e ST - ” - TS TR - T = = a - - en EA |Esasenmenrenr oe LUGN Varför stimmar fisken.och | DJURPRAT JSAGT' och 0 0 Besönnerlia ågedon” ” "|. Ber .sytsorna Sförspelf?j =S. 4 so mina OSKRIVET 0 - Nu skonn i tro att ja har > saitt möet märkelit i denna vä- ren, I fraiddes i hin ugan voren vi ude å åockten buss -ain hail + da, De .Va styrelsegobbana i vao- . Tan tröskeverksförening, : som hadde fått för seg att alle dail- ägarna skole fao komma ud å sai'$seg "omkring ain da;” innan skören å all den annra höstbrå- skan börjar. N daen.—' både stora hus å grann va lHaväl ain flymaskin, som vi fingen sai pao backen å pao ricktit + nära' höll, Vi voren pao ain fl$g- . plass, å 'pao länger höll saoen vi . flajre annra flymaskiner också. ' ” Möet: bésönnerlit, saoen vide il ".gröe å masser ao bila å annra . - ågedon, De allra besönnerliaste : "som ätter den värste horrvin. Ja så gick dao flymaskinen. Farst rulla den pao backen lite saock-|. . ta, men sen gick de fortare å 1 - fortare, Rätt som de va höppa den nönna gaonger som ain krä- > ga, å sen va den öppe i lofften. » De va rälit va de gick fort, ” när dai floe. Ain vesste inte oret ad, innan da gjore ain soäng över - oss; å se vore dai laongt sin kos. " Dai "vore" öppe i lofften ain go stonn, men sen komme dai nair|” igen. Dao floe dai läggre å lägg. > flyfältet, å när dai 'sen komme -” nämmer, stroge dai fram raint över märken. Rätt som de va bör. ja hjulen rulla pao backen, å när detaljer komm mån beroend se och förvånas öv i hetsfulla” Of 23 över det hemlig- Mannen anledning till fö där lekmann något ma nat än vad som är sjä a självklart känt sedan an grodornas konsert i 'kärret, Ofta re över den bötterste ännen ao hör vi blott en kaotisk blandning av kväk, kväk” och ”koack, koack”, Men ibland stiger. och : faller lju- det unisont med tydlig regelbun- denhet som om alla grodor satt i u méra man & tuderar djure: beteende, r djurens desto flera ”gåtlika : grund ”och ta finner vetenskaps- en inte ser något an- gammalt. Tag t ex Denna förmåga till synkronise- rade reaktioner påträffas inte blott .| bos insekterna. Tänk t ex på del... stim av småfisk, som man särskilt under sommaren kan iaktta vid åkanter ellerspå grunt vatten vid stranden. Tusentals små fiskar gli- der i täta led fram genom vatt- eller en skugga skrämmer fisk; na i främsta ledet” Med”öns: der hela 'stimmet ”bå”en 'g ng vore det en enda sammanhängan- de organisation ”ock"flyf T' rät vin- kel möt dén trsprufigliga Tiktnir- gen. Har alla dessa små fiskar sant- tidigt sett- den- hotande- skuggån? Ibland kan stimmet vara”så” stort net, till--dess.-en- rörelse-+-vattnet |- . =: En skandal i djure Iden.” >. En pessimist är en Person som tror- att 'alla är lika otrevliga som bax rjälv: och därför avskyr dem. MP (Bernhard Shalv) i . FÖ NLA a ÄN EL a Ingen förströelse 'är så billig som den att läsk; ingen tillfreda- ") ställelse ak långvariga 00 ov + MFP Mbady Montage) Vad är lyckan annat än det att vara i harntoni> med ”atg" Gälv, sr tt ffbsen) - Allt vad. jag gett .min' mag det har försvunnit, Men -det- los der jag givit åt min själ det har Jag kvart, "dvd ens a das ett (Callimachos) .. m— mån : dai sen komme fram te 'vaoran j ett orkesterdike och tittade :upp jatt detta' förefaller osånnolikt.- För Uf När, ain' sar flymaskinerna' I" höllplass, körde dai lia- fi mot -en osynlig 'diri in- Fövri, ör en så Nee e ; : ma Fa: för "jn= nt som ynlig 'dirigents: taktpin- | övrigt utför en sådan parad av små : festa mms : Joften, så bin mosa påo ein buss. PP EN ne. Är det endast en" tillfällighet | fisk ofta vändningar: och svängat, . Inte så farligt fors | | | RN ra fn for dana härle VI Si va aln vell, men: nåock'e att grodorna kväker samtidigt el- stiger eller dyker till synes' enbart < Har på hört histörién om äkta a "1." flymaskinen va aitt stort skrälle, ”: de bra' onnerlit' mä”detta flyanet. a tmouta sönfligen på en och |för nöjes skuli”utan att def finns SRS open som kördé ut på fhotorö; MN i Fölk konna kryba in i flymaski- skönn "i' tro. Den' va "laong som '. toärs över haile gåoren här i Ale, ”. - Brai' vä den söm ain läddevaogn ner, å' sen fära dai” öpp i lotf- v ten raint som ain kråge älla ain samma impuls, vilken den nu kan ara? OA 2 Frågan är mycket intressant där- yttre anledning till de plötsliga och absolut samtidiga kursändringarna, I sydligare havi har mån iakttagit RR nt RR . Det Far hög stämning på kapplöp- hingsbanan. De -fleåta "av" skogens mans hade varit förgäves. Båda do marna: hade fallit i Efter en timmes färd blev han! upphunnen” av' en ' polisbil, borå! cykel med sin fr'på Föngdllen?! Na för att det visat att .många djur | ; 'stbppadé 'honomb'!:=0- av mssal har'en hittills inte utredd förmåga - gär Hallå där” sade" pollsmen-! 4—5 meter långa fiskstim, som sam- tidigt hoppat över vattenytan, när ” aen ful. Ju hyggre dai komma, & vingäna' vore 'störa 'som lopor- : dess minner blir dai, men när inte: sett ett dugg..- sov ft | Det blev"en ryslig skandal, som fö. > far När: dai" sen/”skolle flya mä. SS till ”synkroniserad ktioner” oe a : ) : ; er den värre än självas.' '. fölket kommer nair pao back ynkroniserade reaktioner” syr-j en rovfisk angripit: någon. fisk i vi an? nen. Vet äl inte att'er fru fam-" | : ena bene ob Fm själva oe dai liaväl välbehöllna. A tänk ne liksom: sydliga länders tikador 'stimmets periferi. Den nyligen -av-.|24 för att inte tala Sr vidare iman? I sportkretsar talade om ill lade av eh mil böråt? Sivaw tva "es : 4 | Denne härie flymaskinen had. "> Va fölk konna sai laongt, när dai kroner tg onsörter med”ett syn- | lidne tyske zoologen, professor An- | Endast ugglan, som var så klek och se år efteråt; Kommer ni ihåg] Gudskelöv, 'så rnotörsyklie-' sa 1 sv." de 'dai”för fölk; som” velle fära '' Setta I ain flymaskin, Ja tycker siken sätter igång. på allvar. hör brann = fäktiagelonr och INRE lörd, föraktade så föl i sörän? Och Jeg som Hade satt blivit sura Sr ha här, NN - > ne fö ?. it övr! sense er In ok 25 nötter på Jakobeus! Ja; det var mr äre ok Bö kens j ' alla tiders:sportskandal, Men gräv- EN - J ” lingen"och ugglan fick i varje fall - opp"i loften”å sal” seg omkring. '; Att ja" sair möet, bare ja kry- fö . > Fölket fick Zao öpp ao sin trap- : ber ÖPp pao stuetaget, men mä , ”Pa,”'å sen ginge. dai in i flymas ” Ain flymaskin komma dai ju än- man ofta under 10—15 minuter ett torrt, ' knakande ljud, som synes komma från alla sidor av ängen. dimensioner utfört sådana manöv. rer i samma bråkdel av en sekund, sa UR en Sp eve nns eve dn A sinEn lonleför: cor I; gå sn > > då möet hyggre. Vi å- a gen ov MÅ : + SEIIDLER us Lite krama 0 de Sevrin åa at de ch he voct | Det är. tusentals cikador, som med | Fiskarna rättar sig' alltså inte ”ef- digt kr Fr er det riej full- | det ut av saken; att de' aldrig mera] "7" -"Kretsgång miska nn | T-vadra buss; ite krappare va rolig å fl: ” skolle vort I största ision frambri; detta | ter .v dra, vilket skulle ta 'be- Ste Om Teodor kan | blev anlitade som domare, Och det): Negern Jim stod och grävda I e kr .; de Ja inhe i flymaskinén, men där .0HE å flya ain gaong: Men deljjug på en gång. Hur och varför | tydligt LA aa a Jakobeus — eller : : ikejssn st 3å vibblt nn. 4 byd 0 å ; : längre” tid, "utan ”reägerar, samtidigt på samma — okända impuls. Men vad består denna i? Och vilken eller vilka fiskar sän- alla' fall plass”ain tie-fem- ”faor nåock va, Dai velle ha trät- Ng or FE a å. . .& ricksdaler för att ain'skolle | . fao åga mä 'ain' enda lideri ron- fick FT 1 Varför gräver du i hs "Stan! hänlhesker./ Ja" ja] som so i öblpäsernnde oe ind ger Servrin sa — aitt lagom 'p I de avlåter detta förspel med så- dan noggrannhet vet vi inte.: .. ... « Hos lysmaskar och i synnerhet ialla fall spännande, SF j ler t igg;. sa ekorren; — Man behöver: väl inte:vara en + lim, > Pereplockätelag? da, å de € för möet, Trätti ricks- hös vissa” tropiska ä 3 - es KN TÄPPIOe er ag daler — MN mn . opiska eldflugor .kan | der en sådan signal? ;".. : Hr 2 pe RN (5 : s SRA ARR EI a oc A När vär sen skolle fly 3 De komme räckt Rå höns n29. | man ibland iaktta ett synkronise- |! En liknande synkroniserad reak/ |!Värvigg därför att man har högre — Med vad -ska du göra - a SE frö” de pla" Faltt liv. Moto= '. ; & 565a. aln [rat tändande eller släckande av de- | tion kan för resten" iakttas i ett intfössen”än att 'se På två sniglar, Pengarna? «sv. ta oy fö hail ko'i den gamla goa tien"—= ” när de inga flymaskiner fanns. ' : "Lasse i Ale — Köpa en stor oxe, 2. oa — Och vad tänker du göra mel Oxen? js Ara Gt fo » IL äta upp honom så jag får stans ka muskler, «oa - "rerna 'Uöna” är ”propällana : — Säkra; hard på ”Ioren! rög år" g ade Å a - akvarium” om én enda av fiskar” na där blir' skrämd. Det ser man om man. matar en'av fiskarha där ras. lysorgan. Plötsligt tändes i den mörka, varma natten ett helt fir- mament av små lysande 'stjärnor, som dansar i luften. och glimmar i en annan, där ingen av dem har 1 got ått göra. Vad ” det är dårak ”— Jamen, du måste då medge; det är hälsosamt med idrott. ' - frabna gt os . £rästosbana: yrde och till:fodret sätter något "ämne- I I : . | gräset, och i trädens lövmassor, Så) som framkallar skrämsel hos fis- Kansk, MARE an Nee Fa as en gång släcks alla ljus 'endast! ken. 'Genast råkar inte blott den|; ”—--PAnSke -- men vem vet förreés- ' — Och vad ska du göra med dis en ” ten? I''varje' fall: är det'bara 'för|- dem sora "löper." Inte för åskådar« |' na —"och def är de flesta; Det sun" daste med :spörteti är, att inga djur . får äta upp varandra, så länge täv-)' Da muskler? Ceti gr opitols? för att; ett ögonblick senare tän- das på nytt, alla på en gång. Även djur som sitter bakom träd så att de inte kan se de andra tänder och släcker sina små lyktor i takt med matade, fisken uian' samtliga : fis- kar i akvariet i vild panik. På vil- ket sätt- sprids den skrämselsig- Halen? Sökes a NE ; Men , mest imponerad blir man : Gubbar. emellan's Sven Efraim hittar på lands- vägen en spetsnäsduk: — Va ä detta 'häringa för en slags härr«: UL Gräva diket - I! son för en vär av'dr IVAR EK " (Eftertryck förbjudes) i — Eftersom du spelar bridge kväll en efter. kväll, får” jag 'väl 'skaffa mig > " fnitill" häns- bröst jag: lutar mig till : fr "nevarolda AN ':" Den österrikiske. alpinisten” och " ter. efter i mänskliga " , bosättningar " folkets 'städer låg högt uppe i ber- " .och'bittade på"6.737 meters höjd på högst på” berget ÄAnitanoll och på . ihkafolket ägde ett omfattande och Som fågeln uåder' moderns vingar & Ske vå teer er vilar "SS ni ROR Och kommer: NA . or "en a Pilary Ne grar dock .och segern är mini Jag se; se tros on Erik Sjöberg . låg :6,137 meter över: : Stavsytän . fer FD bitsch :har' i nordvästra; Argentina upptäckt res- från inkatiden., Det: gamla indian- gen, 6.000 meter -och mer, över ha- vets yta. Rebitsch genomforskade Pina de Atacama och Monte Cerra berget Llilläteö," likaså 6.400 'meter berget Aracar på 6.080 meters höjd, "ruiner "efter" tempelbyggnader och offerplatser . som inkafolket hade byggt före Amerikas upptäckt ge- nofa européerna. Det gäller här råster av. monumentala byggnader ont i storleksordning kan mäta sig ed de mest betydande fynden ef- r” inkafolket. "Mathias Rebitsch g med "sig tre små statyetter av lver och "överlämnade dem som ck för hjälpen till den argentin- ske" statspresidenten Arthuro Fron- dizi. Rebitsch' är övertygad om att Fem a fonale- tekniskt. högt utvecklat signa ringssystem” som . förband helgedo- tharna ' på de' olika bergstopparna rv skapstrasa? Antinus:.— Dä ä Ja en spets- näsduk, sir du fäll, ped hela det synkroniserade fyrverke- riet,":., fler wa Sven Efraim: — När en har 10 fingrar, så begriper ja inte ocket dä ä, som snvyter sej i en trasa me hål påE: . = en lr Ge sffrey "Fisher, ä ebiskop av; Canterbury, vigde en gång som ung ;— Jag har inte någon bestämd taxa, svarade prelaten. Ni får betala, vad ni tycker det är värt. + ev Då vände: sig brudgummen moti : bruden och sade: «me me srt ve : Älskade, du har ruinerat mig för hela livet, ++ = 1. fot osm Förtroliga stunder H Nn . s li Svar till ”En mödomsflicka”. Om a en man verkligen är kastrerad har |, n . kostnadsfritt nedicinska. frågor, "Märk breven DOKTORN SVA- : " RAR och sänd dem till redai soner, ' där, pulsådrorna ' på ' halsen ligga ytligt, kan man se hur pul- sarna slår, men detta innebär inte teorier 'om 'att Ni har en försäm- rad. blodcirkulation synas mig då- SVARAR. > Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad : läkare från läsekretsen. . s , Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet ett envårs anonymitet obrottsligt bevaras tionen, = : : Svar. till ”Inger”. Hos magra per- ågot sjukligt i och för sig. Edra igt motiverade och jag skulle tro, tt Er ängslan: och oro för detta är jet väsentligaste. Kärlkramp är en ämning, 'som ofta orätt Han inte förmågan att fullborda ett lr intimt umgänge. Men då detta fö- p rekommer. ytterst sällan i Sverigela är det troligen fråga om någon form av sterilisering som tillåter samlag = mensutan avkomma som följd. Men ' hur det förhåller sig i detta människor rör sig blodkärlen mera än.hos andra och om en människa har lätt för att blekna eller rodna å f dringar i: cirkulationen av Na möjliga olika slag. Hos känsliga Nörand dock av denna djurens synkroni- séring, när. flyttfåglarna sämlas "i skaror om" tusentals' och tiotusen- tals individer. När ett sådant moln av fåglar angripes av "en rovfågel | virvlar alla fåglarna plötsligt runt, runt" som en 'tromb' och gentöni att'slå ettenda byte Över Trä- falgår Sduäre i London; söm 'bli- vit 'ett--omtyckt- nattkvarter "'un- ledning men 'med perfekt synkro- nisering.: Märkligt nog vänder” och svänger fåglarna: inte blott-sam- tidigt utan de' anpassar också sina rörelser" inom” det täta fågelmolnet med sådan" precision, att inga kol- lisioner inträffar "trots trängseln och det virvlande tempot. 7 oven Man måste därav dra den slut- satsen att det finns en metod att meddela sig ” med . varandra, . som användes av många. slags djur som uppträder i flock; Men hittills. har' man inte en åning om hur sådana signaler utsänds och mottages eller, varav, de" består. ” bete för > Helmulh Gottschalk fara Yr för i Guldkusten, ;' eller " Ghana; som landet 'nuriera' heter, lär vara” det mest prövande landet när det. gäl- ler klimatet, åtminstone för de vita som är bosatta där eller' som av någon anledning måste tillbringa en längre tid där. Det finns heller inte så många vita i' landet, och de som är bosatta där står i allmänhet inte ut med klimatet annat än i kortare fall bör väl mannen: själv: kunna [la talar man ju därför inte om att ve- har kärll kin- åt gången, :'.. .. ge exakt upplysning om. Med hjärt- d lg hälsning." ngallie”. lerna. ce be Sn Svar till ”Ordning och reda 1921”, Svar. till ”Onger-Stina”. Om det är fråga om borgerlig vigsel pas- sar dräkt utmärkt. Viger ni er där- emot i kyrkan är det nog lämpli- gare med' klänning. Tycker 'ni omlo blått, så välj den i vacker helsiden —- eller tunn ylleklänning — + nå gon klädsam blå nyans, med, läng eller tre kvartslång ärm. Ti) la len trekvartslånga bär ni i så fall läng re vita handskar. Liten blå hä eller coffie, gärna med flor, vore vackert till: samt eleganta pumps ji klänningens färg eller någor jus i ilvergråa a beige :. ellelr silvergrå 2 RT bestående av ett. fenedrinliknande preparat, samt pentymal. Båda des- sa preparat kunna hos vissa'indi- vider föra till läkemedelsberoende fall en ytterst ogynnsam Medicinen bör användas med stör= sta försiktighet och endast på' lä- karordination,. tuva . mot piperazin-preparat torde Vara en -ytterst ovanlig och exklusiv ale lergi, men dock synes Ni' på ett ve- derhäftigt sätt ha diagnostiserat den på Er själv. Jag tror inte, att/Ni är en ch ha oförnuftigt använda i mångå effekt, Lt vs Svar tin ”Beda”, Överkänslighet "Så vitt man vet finns det ännu ingen vit, som 'med livet i behåll, kunnat stanna ' där längre än två år på en gång. Det finns visserli- gen vita som vistats betydligt läng- re i' landet under en' sammanlagd tid, men dessa ha under denna tid haft en eller flera längre viloperio- der under sundare klimat.» + = - lingen pågår: + Vefivddi trumpen' natur,: kunde inte : heller med: allt: det där ståhejet med rop öch: väsen! som ”heja, heja; heja!” och ”sätt upp farten, Teodor!” "och hitta på att ropa. Men tävlingskom- ittén hade i alla fall lyckats få ugglan 'ocK grävlingen att:vara do- mare, De var absolut de mest”opai fiska; omer i Och så började det. De två snig- Grävlingen, som verkligen var en! allt, annat" som”ungdomén kunde A rer 'med det.” En kinesisk. teexpe rsta h: dledning 1 konsten att koka te, som man -:känner' till, är inte: så gammäl som man kanske en'aktningsvärd. ålder. Den förskri- Ver'sig från 800-talet och! ger” inte Bara” undervisning:1 hur? man skall koka teet, utan också hur 'mån bör producera detsamma och göra Affä- med -ett tyvärr okänt namn fattare till denna: skrift, 4 smaka, skulle" ge startsignalen, som bestod i att han gav tecken till en ékorre, som satt på en vedstapel och skulle knuffa till ett. vedträ. I sam= ma ögonblick vedträt. nådde mar- ken, skulle man starta. "sn CAN ÅA; så spännande det var! De. båda löparna : kunde "nästan inte: hålla ga 'hela fyra meter;' så er-stor: del av dagen skulle" gå med" det. Men det gjorde ingenting.”Det hade i; gåtts höga vad. set 7 > Räven gav'tecken. Ekorren knuf- fade. Vedstycket" föll, 'Sniglarna : | startade” Ett ögonblick var det and- lös tyslnad; men så gick det lös." Hälften höll'på Teodor, hälften på "| Jakobeus,.” Och "dén man: höll på skulle man uppmuntra.” : vo st '— Upp med farten, din -sölkorv! — Häng Bara "i! =: Se att vakna upp! —' Heja; .helå; heja! Det var otäckt. spännande, EE ich 47 : minuter efter starien gled de bägge löparna flåsande över mållinjen.” Det var svårt för åskådarna" att se' vilken av de båda som'kom först. Men do- marna, . som ' satt "alldeles mitt för målet - borde väl kunna avgöra det, Man väntade i olidlig spänning. Ti- den gick. Men inget resultat utro= pades, Varför? Man satte igång en talkör. ee He Sa OS — Vem vann? Vem vann? Veni vann? foor plot : Till slut gick ' ven bort för att känselspröten stilla. De skullé sprin- | fråga grävlingen. Men'ack, alltsam- - de vara, det; Bl a framhålles vikten av att ett rent vatten användes till värma te, eller, ”koka 'det två gån- ger", som det står i handledningen. Hellre än att värma upp ett en gång kokt te, bör man dricka det :kallt eller. helt enkelt kasta bort det. se AR ON H » En. gran, som. är tre: meter hög, är ungefär 'tio” år gammal, Granen växer nämligen" ungefär: tre deci- meter pr år :om. den, får, växa, under normala omständigheter, dv, 8 med normalt" vindskydd, :normal / neder-. börd och normål.: jordmån. + 42. ' En vanlig julgran för bostadsbruk i - Fö som är mellan två och tre meter hög är alltså: sju-åtta år "gammal, men om denna gran består av en topp av ett äldre avverkat träd, 'vil- ket ju ofta är fallet, kan åldern inte så noga beräknas, Visserligen växer en" gran i höjder! så att millimeter lägges till millimeter, men förmod- ligen växer; samtidigt - hela "granen en aning, Dehna sida "av granens tillväxt är: ännu. icke tillräckligt studerad. — 1 BORN Ra Däreinot Kan med bestämdhet an- ges att, de kommunala - julgranar, som numera uppställas varje jul på offentliga platser i de flesta sven- ska” städer , och större samhällen, ”Joch som brukar vara mellan 10 och > [lån 30 och 45 år VAS leon oss val har ett späckla- tror, : men har' givetvis: dock ändå|Mr bridgegönget:. . «su kokningen” ; ock, att "mån "inte" bör | fädern till. Euröpa från Östasten 4. i5 meter höga, haren ålder av mel-1 en annanrkarl, sade: fru-Söderström thorskt,. rg 1— Ja, mamma Na, gör. da det, svarade Söderström — men:ta ingen t, furfolk eft tecken på Hög värdighö I sin nuvarande form Infördeg sola , Hos har emellertid Usolfj Kd ” årinät än 'ett'attribut till den kvinhö'' liga" festdräkten, "Stor ” fjäderns .. utsmyckning, Numera är den ji dock så gott som'ut brilé" hos .oss, Mest använder 'vi den. nu under” maskerädsäsongér, nien är den dock-+ ännu 1 dagligt bruk :i traditionella kretsar, men I mer tar intryck 'av den amerikana dska kulturen börjar .solfjädern blå allt mer sälls; paren a Sen 0 fatt -Myndighetsåldern ' för 'oss vann+ ga människor är ju. här 4 Sverige 21 år, det vet alla.' Men det är kan« ske inte alla som vet att det är två svenska medborgare som är'undania tagna från denna bestämmelse; Eri< ligt författning är det nämligen så , att både kungen'och tronföljaren, ” såsom enda svenskar, blir myndiga när de fyller 18 år; se vet Sd AR Få get M - Ett skarpt mänskligt öga är Xunz ”. na från vilken 'plats som helst på ' jordén' när 'som helst vid klart vl=, der se omkring 2.500 stjärnan rev SN bldrig” varit > > orisorg Har "från tid” "td Tagtå "fed BAT sI” VT Bgant os de" samhällslaget 'där” man "mer beh”: prästman ett brudpar. Efter vigseln der vintern för hundratuséntals en- | larna Teodor. och Jakobeus stod]" Beträffande kokninger' frå ger på sin, kropp, som är. ungefär ågade brudgummen: NN gelska starar' kan man se förria- | uppställda på startlinjen; Räven, på |ler författaren "vissa detaljer som fyra decimeter tjockt, stt -— Hur mycket är jag skyldig tionsflygningar -"oih . flygmariövrar, | Vilken det vattnades i-m vid | fortfarande är normgivande vid allt... "TT ESKS . Wpastorn? --. = mt som utförs : utan 'synbar yttre" an- |tanken på hur gott snigl skulle > Eller ål bor- | 'golfjädern var hos forntidens Kul. - . — AEP. gt | ? vast ve sinalt 'pärlhalsband ä lin | gaste smycket. Glittrande eller prå i en passar. inte ihop med behöver: vara rädd för att Er dotter ekall bli. överkänslig, men givetvis få sr re - - : > dålle Olle. sn 7: fyra &r, slickar sockret a rik” (sedan smöltronen. är uppätna). | Pappa: — Du får 'inté göra så. : 1 Olle: '— Varför det? 3 ; Pappa: —- Det är fult att slicka, | Olle: — Får jag aldrig slicka nå- m ; ÖS SS rå slips, svar h så Vv Poa = Aldrig. 0 7 flmsnejlika +. tnavphålet. Lycka ": Olle (efter en: fundersam pans): tilll" ”, a Vardör finps ordet slicka då? ' LA liga smyck ssar. In tär ilfi det”en möjlighet, då hon ju] 7 -7 : : v sin tall | prudklädsel:- Om -klänningen fn tillhör en familj med en viss benä- 2 : j blå ton passar skära m I i buketten alldeles utmärkt - till mörkblått går även, röda. r9son kulle vara era favori - om Åöt a tammen bör lämpligen ha "mö kblå kostym, vit skjorta, silver- gå skor och så brud- genhet för" allergiska reaktioner. » Mig veterligt ingår icke pipera- zon i några andra preparat eller näringsmedel, utöver det maskme- : del Ni använt Er av. F ö får jag |” Il tacka för Edra påpekanden i Ert brev och Ni har nog alldeles rätt i dessa synpunkter. Jag skall för- | ”Gallie” söka bältrd mig. + 0 Ce > T 5; - SVEARNA "— l — ULAHOLMS TIDNING ZPEraR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.