Länen ; —="LT DEN 6 AUGUSTI 1958 LT = [ - Sydhalländsk + turism Co UHALLANDS TURISTTRA- FIKFÖRENING höll i söndags sitt årsmöte i Laholm.' Denna förening är utan tvivel, av 'ut- refaller. det av fjolårets verk- samhetsberättelse 'att: döma, som om åtminstone södra Hal- land skulle” vara ett' område, F " omordentlig betydelse-i ett tu- ., där. det" behövs kraftigt ökade” ristlandskap som Halland. Tu- ristnäringen' är. ett närings- fång liksom "andra? Den kräver . ständig förnyelse, lyhörd upp- - märksamhet på publikens skif-. tande .. önskemål, "anpassning till nya tider. och nya seder och en målmedveten. reklam : för de' varor man har att sälja, 1. detta fall saltmättade väst: kustvågor, . lockande , stränder , 'och ett ' skiftande i" "vissa avseenden . unikt' nati r- och költurlandskap.' => ATT: TURISTSÄSONGEN har problem att brottas med fram- "gick av” "den : diskussion, "som : förekom rå mötet. Främst var sand-= ' . insatser r för turismens” utveck De i sanning | blygsam re- -klamkampanjerna har förutom | en halländsk pensionatsförteck- ning : helt - förbigått Halland. Att i:en stat på över 60.000 kr. endast uppta 2.000 för reklam” .kostnadér — denna” turistnä-]: "ringens allra viktigaste gren — kan för övrigt i te vara klok por ser för turistbyråernas :verk- samhet i Halmstad;' Falkenberg, 3 och Varberg, nämns Laholm'en ” enda gång. . Man; konstaterar, det hotell-: och ionat arna, "som "uttryckte. sina be: ln kymmer över den moderna bil- turismen,” söm ' inte; , -lämnar s ärd- några pengar över för "den ger. tlige firaren att besöka hotell ' och. .restau- . i : +»: ning av betydande mått. Hal lands Turisttrafikfören. AM "sin lyckönskan och sitt: uj ranter. '". > Den : "alltför. korta säsongen med. alla industrisemestrarna koncentrerade till. juli" månad ' vållar också - problem" ' med överbeläggning" och” försämrad . service" som. följd- Några radi- . kalmedel för att sprida semest- " frarna kunde mansdock inte , komma med, även om man an- såg att införandet av sommar- tid -.skulle förlänga säsongen genorå att augusti då fick: flera” , soltimmar, Hälle sig. inom område ”tiristirafikföreningen inte: Har ” så stora möjligheter att påver. ka”: "utvecklingen. De"många lo kala spörsmål om; "reklam, i | mätning av nya” "turistområden; t. eeing-ture: v turistgul- > som” nan” i andra. Gaftlörenings nuvar ande verk i samhet. eller ; dess resurser olika hänseenden, men nog fö att: ”Lagaholmsspelen den 3-4 augusti , firade sitt 25-årsjubi leum med uppförandet av colns. hustru. Genom dessa spel |; och ” de konstverk de” tillfört |: Läholms stad, har. Axel -Malm-]1? quist utfört 'en' kulturell 20 riktiga: fack", : och i detta fall i hög grad be rättigade, — men som sydhal länning skulle man önska mera aktiva ' insatser.” av Hallands Turisttrafikförening i vår läns- del, Måhända saknas resurser- na, men samtliga sydhalländ : ska kommuner . med ' undantag | : av.två | ger dock” bidrag till för- -eningeny, niock bög: borde mari se "Tikhet” med. | Halrästad, Falken tå "hand om de främlingar & som ; turistbyråservice söker. sig. hit. I detta” hänseen” at: ua "sedan omtalade ” > ; min Guårige son stolt för mig-att co han kunde, göra mjölk: Man tog smör, och vatten, pressade smöret genom en sil, hällde på vattnet. Jag” försökte förklara . för hi nom. att detta var meningslöst. . Men 'engdast några dagar senare läste jag i tidningen att man -Uppfunnit och tillverkat en "koi maskin", med vars hjälp man av huvudsakligen smör och vatten kan 'göra mjölk ”bakvägen” 'och att denna maskin kommer fa få mycket stor användning, . a redan kommit till användning, 'särskilt på fartyg, där det annars kr svårt att få tillgång till frisk. mjölk Härav kan man lära att man inte bör skratta åt barnens "”uppfinningar”, Intet är så barns- . ligt att det inte kan bli högsta er "vishet i vår härliga värld! v: > Del där att förvandla tillbaka : en förädlad produkt, så den åter blir råvara är I alla fall intres= sant, Kan Jet få användning på flera hållt Att försöka göra mer eller mindre ren sprit av t ex. hårvatten har ju ofta försökts, in= te sällan för övrigt med dödlig "Utgång för den experimenteran- . de, En och annan husnior kanske ekulle tycka bättre om man kun- de gå: baklänges” ännu längre och göra potatis av brännvin. - Fast det blev förstås väldigt dyr potatis! Däremot vore det inte så dumt "om man överhuvudtaget kunde göra en del gjort till osjort, sagt till osagt o a v, men sådana m er Mäter nog vän- a ta på sig. esklg £ Att göra” guld har tusentals maskinen. ur det + Så" plockade han fram sedel ; sin" portfölj; och , Placerade'. den omsorgsfullt, på bordet. Den såg ut ungefär; som. 3 sera. samköp av, fö av männen: stannar hemma 'och> 16 Oroade I trädgårdsodlare:.. Ökad. grönsaksk itivi "kommer im SY i ne in konsumtion”. iporten. tillgodo. |” Vv De svenska frädgårdsföretagens möjligheter att bestå och ut-" vecklas 1 den allt hårdare konkurrensen från länder med låga 1 + mad. har stått i "9-5 'aug utgivna årsboken; " anor r I berättelsen konstaterar SHTF, som kan anses i främsta rummet företräda” "odlingen under. glas, att marknadsutrymmet för såväl färs- ka grönsaker som ' blommor och + prydnadsväxter - expanderat även för den som Sve- riges "Handelsträdgårdsmästareförbund (SHTF) bedrivit under 1957 " och: "som 'dokumenterats i den inför fullmäktigemötet I i Växjö den . ' Men också rationali betet Svensk i "Danmark! : N "En aansk lantbrukares ara. Fbetsdag börjar. klockan 5 på och varar till 16-. inom företagen har främjats, bl a | tiden, då det lagtvungna, bok= genom en k g för odlings- och växthusteknisk 'råd- givning samt lokala fortbildnings- kurser och fackföredrag. Förbundets emellertid icke . > under 1957. genom en förskj av. ' konsumtionsvanorna till förmån . trädgärdsalster till godo, vilket n. inhemska odlingen inne- gnation av avtagande rela- i tydelse. Inför de aktuella pla- "nerna "på ett . västeuropeiskt = fri- ; handelsområ de, ter: sig: denna ut- ilt oroande och krä- ver skärpt: uppmärksamhet från så- dlarnas som statsmakternas. si- es rar " SHTF:s Yerksamhet under det gångna Året. har också främst ta- LU d : git sikte.på åtgärder, som kan bi- i drastill att öka de svenska träd- i gårdsföretagens konkurrensförmåga t inom ramen för. ett ' väl avvägt ? I gränsskydd på rimlig nivå. Sålunda har nedlagts ett betydande : arbete på att främja tillkomsten av ett ra- ; tionellt utbudssystem på producent- kooperativ ;basis samt att organi- på långt; när behovet och stats. makterna har i olika sammanhang bearbetats för att få till stånd en snar lösning av. . konsulentfrågan, helst genom förstärkning hv hus-. hållssällskapets rådgivningsverk- : samhet på trädgårdsområdet, Förbättrade "villkor för lökki : Vid handelsavdelning; [ intresse" för 'trädgårdsnäringen "har SHTF medverkat och bl a lyckats åstadkomma förbättrade villkor för - köp i Holland av den viktiga rån : varan till lökblommor; Handelsfö handlingar 'med. Västtyskland :öpp- nade en chans till export av blom- : mor och krukväxter, en situation som också utnyttjades av flera före- : tag" och som klarlade att det för vis-- sa. slag av. blommor . finns export-" möjligheter, som bör llvaratagas, : ödent och olika" slag. av tjänster." Ett direkt och.påtagligt resultat av detta ar- bete är den försäljningsorganisation, : som; bildats i Hälsingborgsområdet NH och som, våren 1959 beräknas vara . klar, att, sätta igång enligt samma system, som tillämpas av. de före- SHTF:s centralstyrelse att stor för- . ändring av näringens struktur. sär. på väg och att det bör ankomma på den arbetande trädgårdsutred- ningen att fina medel att leda den- : na förändring i rätt riktning, d v s mot bättre produktionsbetingelser ' , dömligt: ppt da trädgå ” rativerna '$' Holland och Danmark. Genom att. beträda denna väg — samlade: utbud — räknar 'man med i att också kunna lösa-problemet en- i ; hetlig : sortering. och förpackning Ygambj.f a.till' stånd en sådan fort- i löpande v verblick - över. det 'ak- ; tuella marknadsläget, att förutsätt- för spekul tav- för under tryggare former för. den enskilde odlaren. : "Det nu avslutade verksamhetsåret är det femtiofemte i ordningen, vil- ket innebär att SHTF torde: vara en av landets. äldsta (fackliga före- tagaror; uppgår till något över 3.000 och för-' bundskansliet.: omfattar samanlagt sévärt begränsas, framhålles i berät- telsens' fylliga. avsnitt :om. försälj- | ningsfrågans läge, . Y MM N åtta, befattningst e" därav: tre". anställda på förbundsorganet Träd-.. gårdsvärlden och två på konsulen sv avdelningen, "evock, ua Sen CKVINNORN. ÄR "BORTA från 2 förvärvsarbetet om. lördagarria!ii körre' utsträckning än » En. N Utvecklingen på. akti ivar” | 'då" han svarar för" utfodring och a föri "arbetet tar vid, - Sockerbetor och korn till av= ;. salu och Juzern. till djurfo=" der utgör de huvudsakliga od= i lingarna, Mjölkproduktion och - "försäljning av. ; slaktboskap, > gödsvin och smågrisar svarar : för övriga . bruttointäkter. ' På en gård om 60' tunnland kan | årsnettot med denna upplägg= " ning av produktionen stiga till 4 3 25. 000—30. 000 kronor, "I varje fåll kan gårdsejer, Alfred Arildsen på Jensmindes gård i Kal-: ö, Lolland, redovisa dessa 'siffror. Han är en knappt medelålders man : med spänstig hållning och ett ka raktärsfast ansikte, Harr är "ord. förande i riksorganisationen Dansk Tandboungdom 'och betrodd' man i, övrigt, Han äger" en utomordentligt välskött gård och en smakfullt och gediget möblerad "bostad med goda ' utrymmen. Köksträdgården är! väls pkött — fast det ;är nu mte helt lArildsens förtjänst, i Fru Inger är älitig. trädgårdsmästare: vid sidan . v. hushållsarbetet och omvårdna- en av: makarnas tre barn, en käck ielvaårig dreng och två söta” piger bå nio'och tio år. > ss, ;F I ladugården " står 12 mjölkkor, och :dem tittar” gårdsägaren själv, till redan vid 5-tiden på morgonen, imjölkning, Korna mjölkar inalles ' "60.000 ”kg- pr år . och ger 200 kg : 'smörfett pr ko och år "med en me- 'delfetthalt .av 4.3 proc: Under maj och juni månader, när köttpriserna är bäst, slaktar 'Arildsen ut de äld- re kreaturen, vars platser fylls" av kalvfärdiga kvigor, vilka efter kälv- ningen; "blir > mjölkproducerande. Mjölken betalas med 16 öre pr kg; vartill”. "kommer 8—10 öre i återbä- ing från" mejeriet ' allt efter” årets driftsresultat.: ; 1 : > Fru” Inger : är - uppe. "klockan 6, och en timme senare 'skall hon ha frukosten klar för. den egna famil- jen och gårdens två anställda. ar- ibetare, Deras lön utgår. med .300. kr i månaden :vintertid och 400 kronor &: månad artid jämte fritt under större” delen" av j li månad Hag av tiden” tiska krisen undersökning” visar att-10 procent. | Procent av: kvinnorna. v Detta är : förståeligt; i skriver . Skånska :Dag- bladet (cp);'ty kvinnorha här en ångt' större” arbetsbörda hemma: vad männerthar: li Den förvärvsarbe inde gifta: Kvinnan har ingen, lätt. uppgift. Hon ;hari. två ' poster, att. sköta, 'desfi ämringen,- rå En + hemmet, och sin ark j Def; erhört. pressande för” henne watt held tiden ha hemmet 'att' å, samtidigt & som hon: skall p iullgöra amma "arbetsinsats : som 7 en - t 1 och -' var till formatet cirka dubbelt så stor som en tändsticksask, modell” större. Min vän klippte, till ett . vitt papper - av. tiokronorssedela > storlek, stoppade in den i maskia - nens ena ände, vävde på en vä = och I andra änden kom strax'' ut en finfin, slät och vacker äks, H ta tia! Servitrisen och, andra. i närheten, som följt proceduren, ” med spänt intresse, gjorde' häps" na 'miner. Men den misstrogna kvinnan godtog inte sedeln som ', . likvid; Jag måste lägga ut pen="' gar för min vän, Jag har inte a fått igen dem ännu så på sätt. . och vis gjorde den där maskin, "nen sin innehavare rikare ialla > fall! "Så ” oo a här under rötmånad : "genom, denna alltför stora arbets-” ; bördar, De fria lördagarna , som”. Ä kommer, om ett par år: blir” g- iv vetvis en ' lättnad. 'Men' den" ar- , betande gifta .kvinnan får ändå "för mycket arbete.- Det är främst de höga hyrorna som tvingar bå- "da makarna att ha. förvärvsar- ov bete. Men: säkerligen bör det i +-'större. rutsträckning, än som nu sker, gå att ordna halvdagsplat- +» ser för, de gifta kvinnorna. Syste- . met med halvdagsarbeten ökar .. visserligen, men isynnerhet i fa- briker och i affärslivet skulle det EN att'ordia sådana i ännu 'stör- ”Tentsträckning, : "Är. det inte en uppgift för fack. sföreningstörelsen att försöka få till stånd uppgörelser med arbetsgivar- Ba om flera jan Sk platser för - kläcks det en massa rötmånads- ; så uppfinningar. Vad sägs t ex om. skuggparasollet? Den är revoxs lutionerande i sitt slag, Det gäl- ler ingenting mindre än en para- . soll som skyddar mot skuggan 1 stället för mot . solen! En ljusäl - kande "person, som exempelvis en solig dag går ute' och pro-., menerar i en allé, vars träd ”. kastar skugga" över hans: Väg, , behöver endast hålla upp para- sollet emot skuggan ifråga, Pa- . rasollen eller ”Paraskuggen”, som qnänniskor försökt sig på, Inte ba=. I tidevarv lär väl detta vara möj= High men lönar sig knappast, "Skulle det lyckas att, framställa Id billigt i större mängder, blev guldet därivenom " värdelöst. Ja, så är det här i livet Hur an än vänder sig har man än-' an bak. Och kunde någon |upbfinna ett sätt, så att man fick tändan fram 1 stället, så vore väl nte heller så mycket vunnet med Iden saken... " Apropå guld, så hade Jag en god vän, som hittade på en sedel- maskin, Fast bara på skoj för- e stis Man miste ha riktiga sed. lar som ”fusklappar” dolda i den, V En gång när vi var på res. taurang och skulle till att betala, -Bopoade han sn Plånbok, anla» i ikti bär heta, hindrar d helt naturligt skuggan att falla, honom, Lika enkelt som gen nialiskt! För övrigt kan jag ava kr i 3 spörjer SkD. = a i FRÅGAN OM SKYDDSHAYT- TER FÖR TRAKTORER är ej nöj- aktigt tekniskt löst genom. regerin- '€ens' beslut att nya traktorer. ef- ter 1'juli 1959 skall vara försedda med -störtsäker hytt, anser Jord- : brukarnas Föreningsblad: : +" För dågen förefaller det knep- ” bast troligt att det kommer att ett tillräckligt urval hyt- ter och skyddsramar vid den tid- b "> punkt dessa blir obligatoriska. Alla traktormärken kommer så=, . ledes troligen att kunna utrustas ” med hytter eller skyddsbågar. "Man kan bara hoppas att den - Hästrist på ett år, som tillverka : nu fått, skall slöja att en s re nu äntligen har lyckats kon; struera perpetuum mobile, evig-" hetsmaskinen. Detaljerna ' kan naturligtvis inte avslöjas, men” till utseendet beskrivs den som ' ”ett i luften fritt kringsvävande ' ingenting, liknande ett upp= och nedvänt klot, ehuru något mind- re”. Eller har ni hört den bes ' skrivningen förr? I så fall har jag gjort mig skyldig till ”litterär ! stöld”, varifrån vet jag inte, men får väl skylla på rötmånadsvär- men i skrivande stund som för- mildrande omständighet. MT l änväntlas väl och att provade -skyddsanordningar trots allt skall hinna komma fram I tillräckligt När c den delvis olustiga pressde- " Batten "1" denna fråga nu väl är över, kan det kanske vara på sin lats att erinra om att från jord-' ets sida alltid hävdats at id för traktorföraren måste på ett eller annat sätt. Vad . iman från vårt håll vänt sig mot är "AR en så betydelsefull fråga skulle va handläggas med en bråds- ka som kunde komma att ställa de "Eäldnnan : : ten: För aktieplacerarna har ju "dei senare alternativet 'den. största. be-'”) tydelsen; med, hänsyn; till. ' eugusti” har 'Alfärerna "något ”av- mattats:. o köparna . "uppträder nd : mera tveks: in tidigare. Order: na är i regel limiterade 'och ej som förut ”bäst möjligt”, 12 st nya års- bästa har. noterats mot inga nya bottenlägen, ' Det 'är' alltjämt trä- och investmentbolagens aktier;' som, tilldrar. sig, det / största intresset, Boxholm har stigit hela 20 kr till; betalt i ny topp med 270. Vidare! har nya högsta lägen. inregistre-: rats för Holmen B med 190 och: Iggesund med -400 kr. Beträffande' holdingbolagen tycks det inte fin- Das någon övre gräns och köparna fäster tydligen ingen som helst vikt vid der omedelbara avkastningen, som endast är omkring 2 procent. Kinnevik har sålunda avancerat 20 kr till 320; Custos och Investor har Omsatts i nya toppar med 410 resp 415 betalt, » Några av verkstadspapperen har smittats av, åtstramningen, Sålun- da har t.ex Husqvarna gått upp | Mkr till 115 och ASEA 3 till 178. Rederierna ligger -åter - lågt. och utan intresse men med hög avkast- ne pr emot 6 procent — om oförutsej a utdelningen. tt händer .beträffan- viss uppmärksamhet "råder fn kring Pripp & Lyckholm, som avancerat upp i Ny topp i 196, vil- ket ger 'en så hygglig avkastning som 4,5 procent, Stark efterfrågan råder i Gränges med omkring 2.000 Papper i omlopp Under en kurs-. berg med. 9 kr till högst 300 17. högsta lägen — Götabanken: kur SIåa Iman dar o 108, - är joma dej farand, 'Dna grupp fort- de sstoingen sä låg och En pmågrisarna. Av; de båda sist ämn- + fingen” anlitar:?3 s.Arildsen "en 'assi- ervisning”: har , sfinansmi" | då” ha Nivre. De : anställs i "regel 'halvårs- För « tillfället" Vistas 'därjänite | Fortsätter j "med utfodring > av de tio avelssuggorna, 'gödsvinen och Btent,'som kontrollerar de för var- inimalt. erforderliga: givorna. 4 med erhålles: garantier:för attö luppfödningen inte kostar. mer 'pen- gar än som är, nödvändigt. Under det senaste året har: i Danmark Bonde med 60 tunnland jord” får 'årsnetto på 30. 000 dkr. oe os AN å "Alfred Årildsen utfordrar sina svin efter rationella metoder. oci ön SAKFÖS, vilket" betyder ”Sammen- slutningen av /kontrolforeninger for ökonomisk ;svinefodring”. .. Organi- salionen' omfättar " nu .36 föreningar med ca 30.000 nedlémråar. Vid det vanliga, jordbruket åtgår” vanligen me" dan. SAKFÖS/ medlemmar, är nere på 3.6.£e; Denna besparing ' "genom rationell. utfodring motsvarar 20—- 30' dke" pr. "svin och. om hela Dan- mårks” årsproduk n på I miljoner svin, utfodrades .dJika Öl fn Allt korn går tll målnts sparar. därigenom 30 kronor Pr svin. fa . framställning vid bryggerierna. ” Klockan '12 skall fru Inger”ha middagen klar och klockan. 3 drics ker man -eftermiddagskaffe, Sedan återstår kvällsmåltiden efter" slutat dagsverke; I dagens arbete ingår också ' skötseln "av" "luzernodlingard "7 pt na: som skördas tre gånger " varj sömmarhalvår. En del: av "Iuzers nen males på fabrik och blir ett utt märkt kraftfoder för gårdens hönss” besättning, Sista 1 skörden 'ske; ne skulle! detta” betyda. sparing på 1 sommartid med hackning, a av :soc- kerbetorna; Har. man. inte tillgång r.pa. sker red kort hacka," betalas kro- nor "19:16 pr: 1.000 favne, (en favne är. 1.80 'meter och motsvarar när- mast. en svensk famn), För andra hackningen, : som ' sker. med, lång hacka betalas kr 11: 26 pr 1. 000 fav- ner En duktig arbetare kan avver- ka'en areal om, ett halvt tunnland på" ca” 10 timmars arbetsdag 'och förtjänar. då ' omkring 50 dkr. På Arildssons :.ägor ger sockerBetsod- lingen en tredjedel av gårdens brut- tointäkt medan ' mjölk, slaktboskap, gödsvin 'och smågrisar samt korn- tillkommit en + ny; förening: kallad . odling. svarar för återstående två terutfodrin gr. men : | tar ki "lär, inte” främmande för kulturell! i oktober och denna skörd ensile- | .| ras. Man har två silon vid gården, I den ena inlägges SGT JÄTEEN ochi den andra: betblast -och lu-. [zern. Hö produceras inte Efte Ö a har” Arildsen avverkat grovsysslorna. och ägnar Tu återstoden av dagen åt andra And. gelägenheter, "bl '& . bokföring efd' tersom en ' gård av:denna 'storle) har bokföringsplikt, När Arildsen ' blickar tillbaka på det. ekonomisz ka årsresultatet kan han notera en: nettoinkomst av 25.000—30.000, kro=;+ ;: nor. Egendomsskatten på 7. 500 kr: SN är. då fråndragen, men hans per=r NE sönliga skatter, som "på 30.000 'kn uppgår till 8. 000 kronor återstår” att etala, '; :Arildsen redovisar alla fakta sak< ligt och : lugnt. ' En "dansk bonde ' måste se realistiskt på' tingen och |lägga sin produktion efter affärs fnässiga principer. Men familjen; 3 inslag. Fäderneärvda allmogem ler vittnar om kärlek till det fi gångna och inredningen är. kultis verad. Arildsen köpte Jensminde . av: sin far, som i sin tur förvärva=- de den 1899, då ägorna avstycka-: des från ett storgods. Gården ger familjen en skälig bäring efter . träget arbete och utgör ett triv. samt hem söm en ”svensk i Dan mark” skattar sig lycklig att ha fått gästa. ” : kent . Bertil Lundberg Studenter åtalas" . för symbolisk eld” vid Linnéstatyn” - » STOCKHOLM (TT). . ” Tre 19-åriga nybakade studenten .. ' i Stockholm har av stadsfiskal Bir, < ' ger Hallberg nu åtalats för förarna - LM att de bränt sina 'skolböcker vid . Linnéstatyn. 1 samband därmed skulle en' del skador ha vållats på statyn, De tre nekar till att de väckt förs argelse och påstår att de endast ”symboliskt” bränt några blad, Ina ' te heller hade de, påstår: de, vållat några skador, -Prenumerera . Fru Inger. Arildsen har ett vackert hem med många förnämliga en - Vöktklenoden,: | or vo - fa se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.