Vallberga—Skottorp 'på- rikstyåan var en riktig olyckssträcka - > på onsdagen, På ett par timmar: inträffade nämligen två ”tra- ” fikolyckor på vägbiten. En Iaholmsbil körde av vägen vid Vrångarp söder om Smedjebron, Det var vid 12-tiden, Kloc- tysk bil med: en traktor. inne i å . -F N:R 180. - ARG, 27 /a TORSDAGEN DEN 7 AUGUSTI 1938 Laholms Tidning - Din och södra Hallands tidning M HOLMS Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm Ansvarig utgivare J. B. Bengtsson Sydhallänningarna är med bland de kyrksamma : - KYRKAN I VÄSTSVERIGE har ett starkare grepp om människorna «än vad man i allmänhet tror." Biskop Giertz har visat det med sta- . tistikens siffror, Vår bild visar det. underbart ' vackra tornet till : Ysby kyrka. Vallberga-Skottorp olycksväg - Annes — kan halv två krockade en . Vallberga samhälle. . Hur dikeskörningen tillgått är ännu inte helt klarlagt. Laholms bilen, som kördes av en dam, kom söderifrån och I en svag hö- gerkurva tycks bilen ha råkat i sladdning' i, det hala väglaget- Bilen vände . nästan ett halvt varv och törnade först med hö- ger framstänksskärm in i väg- banken, varefter bakpartiet slog i. vallen: Föraren - kom - undan med en lätt skada, en spricka i nyckelbenet, men bilen blev illa åtgången, bl. a. böjdes rambal.. och måste bogseras .från Vv ken, platsen. Krocken i Vallberga blev gan- ska: komplicerad. En tysk” bil med en . dam vid ratten" köm norrifrån och skulle i samhället köra "om. en bil,:som framfördes med" låg "hastighet. I samma . ö- gonblick köm: en mötande trak- tor; och- en krock var :oundvik- ig; När "den tyska" bilen törnade mot traktorn, for denna i sin tur mot :én' vid sidan omavägbanan parkerad skåpbil tillhörig" tele- verket. Denna fick plåtskador, och på traktorn böjdes frari- axeln och frampartiet blev till- bucklat, "nte med att själv vara överrask- " skrift, :Så även i ”Brytningsti- | uppgiften om; den styrka; som |. | Giertz Serverar ny överraskning : Ingen brytning med kyrkosederna Vi sydhallänningar lever i > är förvånansvärt starkt. Rent lokalt slår kanske Solbacken, ” Fågelsång och andra populära festplatser ut våra kyrkor som publikdragare, men ser man till hela Göteborgs stift och tar del av dess senaste statistik, kan man utan vidare ställa sam- ma fråga som biskop Bo Giertz: Vilken annan ideell rörel-' sei Västsverige skulle under ett enda år kunna ordna 30,000 sammankomster med 3,5 miljoner deltagare? Dessa" siffror gäller för gudstjänstbesök i vårt stift just nu; — -- -' | - Det sägs, att våra dagars ame- rikanare är och svenskarna på god väg att bli ”galna i statistik”, Sydhallänningarna bl. a. — 'sär- |- skilt" de "sydhallänningar, som]. gärna följer upp kyrkliga frågor — kan få sin ”statistiska hunger” mättad med intressanta och fak- tiskt rätt lättsmälta siffror i en av biskop Giertz” senaste skrif- ter, boken ”Brytningstider” som givits ut av Pro Cartitate.. Biskop Giertz har för svenska folket framstått som överrask- ningarnas man, alltsedan han dök ' upp från sin komminister- tjänst i en mindre östgötaför- samling och blev andlig furste i Göteborg. Biskopen nöjer sig ningen. Han. vill servera över- raskningar också — 'i' tal och der”, som innehåller en impone- rande rad statistiska ' uppgifter | : om det kyrkliga livet inom stif- tet. -' Vi ' sydhallänningar : har hjälpt till att ”göra” denna sta- tistik.— vi har också all anled- ning att ta del av resultatet.” : Överraskning nummer ett är|. — vi har redan antytt det — vårt kyrkliga liv i verkligheten | : här; ” Påståenden och resone-|' mang ' med . diametralt motsatt innehåll bleknar betydligt, när man får ta del av göteborgsbi- skopens siffror, "4 sen "Biskop Giertz visar 'ofta, att hån "har en realistisk syn ' på tingen, En gång i tiden studera- de han till och med medicin. Som realist ställer han också upp sina påståenden i den aktuella boken. Han påstår: Kyrkan i Västsve- rige är stark. Här finns inga tecken på: brytning med” våra kyrkliga : seder, : Ett "påstående måste av realisten kunna bevisas. Biskop Giertz lägger fram be- visen här: eo € Av den, sammanlagda befolk- ningen i Göteborgs stift besöker 7,7 procent någon gudstjänst varje vecka. ” ee € Storstädernas "invånare är i regel mindre kyrksamma än ningen utanför Göteborgs stad ”går i mässan”... ett distrikt, vars kyrkliga liv | Kyrkan och det kyrkliga li- vet befinner sig mitt uppe i en brytningstid — ingen har välj' livligare än vår biskop bevisat det ' påståendet i de . senaste årens alltmer uppmärksamma- de kyrkliga 'debatter. För ett par år sedan vidgades vår re- ligionsfrihet genom att männi- skorna fick möjlighet att utan vidare procedurer få utträda ur kyrkan. Många trodde, att detta oa steg skulle bli slutet för ”fäder- |. nas kyrka”. ' Så har det inte : « (Forts. å nästa sida) en kär rekreationsplats för de gamla, « > Även'en lter stad behöver parker — oaser, som är tabu för alltför tung och bullrande trafik, områden mest — den vid järnvägen. : : ink i Lagan” ---men:det vs ydhallänningar, som älskar kräfi r, upplever en stor dag i. dag, Det är, nämligen - : kräftfångarpremiär -i. Småland, och 'det är från Småland vi sydhallänningar får våra läckra .. skaldjur." Kanske: en och: annan av” er: åker öster ut'i kväll — till 'bekänta borta i Små- » - land, som är så lyckligt lottade, att de har. kräftfiskevatten på 'sina, domäner. Då'skall ni veta, att ni. varken. är. ensam om att fiska upp: de-röda vattendjuren eller att kalasa på dem. Ni har en svår 'konkurrent — vildminken; som i år ar-vilt i de småländska å >! Här i södra Halland har vi inga: egentliga, kräftfiskevatten. -Men vildmink har vi.'Den går > hårt fråm : längs ”Jagan "bl. a. +: Frossär på smådjur och " det står härliga tillv rn 5. ”Våra jägare. och jaktvårdare har gång efter annan haft: anled- ning att reta upp 'sig på den :. blodtörstigé jägaren; 'Där "det inns gott om vildmink finns det nämligen dåligt "med 'småvilt. råga fågeljägarna i... : ".--Vad Lagans vattensystem be- "träffar är vildminken inte den "> enda faran för kräftorna. La- gans hela system i Kronobergs län är avstängt i år på grund åv kräftpesten, Likadant är det Mörrurnimsåns vattensystem söder om sjön Sa- len: Kanske har man varit väl sträng i Kronobergs län, men landskapet hade kräftpest så sent "CARL IFVARSSONS TRÄDGARD har blivit ett uppskattat mål för. många Iaholh fisk så! Och småvilt är ofta ädelt vilt —"' SN imska flanörer och som verkligen tar sig tid att koppla av litet. Laholm" lagom rikt "begåvat" . med grönområden och parker i ; som bryter av gatornas Tånga linjer och Laholm är lagom rikt begåvat med ”grön- områden” -— det. betyder just parker på det nya arkitektspråket. För dagen märks två grön= nya anläggningen . vid Medborgarhuset och Ifvarssons Trädgård nere "|: Medborgarhusets Nilla -parkan- . [läggning bör "varenda laholmare och varje turist vara mycket nöj- da med — planteringarna är enk gårdsmästare CH B har. fått; fram -den lämpligaste tänkbara ram till .medborgarhus (och nya skulpturen; De jättebre- da.trappor i sten, som också kom "mit på plats i sommar, är ”prle- ken över. i”..; Pilates Carl Ifvarssons- Trädgård har mer och mer framstått som La- holms "stadspark — trots sitt Ul- "la format. Dels ligger. platsen centralt i sta'n, dels är blomster- prakten 'sommaren igenom = jmen kanske allra mest dessa da- gar -— storslagen. De turister, som har tid — de är sannerligen inte många -— missar heller inte | Ifvarssons Trädgård, där den sto- re bondehövdingens skulptur är .medelpunkten, Och även om turisterna rusar förbi i allt för stor omfattning, "har Ifvarssons lilla minneslund .sina trogna gäster. Det är pen- sionärerna på intilliggande pen- "sionärshemmet, som varje sol- skensdag tar sin lilla motionstur till trädgården, Många'laholmska flanörer har säkert lagt märke till de gamla damerna när ia ; och "gräsmattan -stor.- 'Träd- - Uppgifter från "Laholm. - gläder svenska. pressen "BESKEDET OM att inga drunkningsolyckor eller ens allvarligare ' tillbud i sommar inträffat vid de halländska badstränderna kom som - en glad överraskning — efter de » tragiska olyckor, som inträffat tidigare. Den svenska pressen - har mt Jandehö ding Johanssons upplysning vid Turisttrafikföreningens möte i Laholm nu i söndags. ' | landsbygdens. För vårt stift blir ; Ibra bit högre, om man i statisti- siffran 7,7 här ovan genast en ken utelämnar ' Göteborgs stad — procenttalet blir: då 11. e Båda dessa siffror — 7,7 och 11 — är emellertid i verklighe- ten väsentligt högre. I sin stati- stik är nämligen biskopen av praktiska skäl tvingad att räkna med alla människor inom ' stiftet, alltså även med frikyrkofolk och radiolyssnare, som är gudtjänst- besökare i sina kyrkor — fri- kyrkorna och ”radiokyrkan”. € Sina besökstoppar . upplever kyrkorna vid de tre stora helger- na (jul, påsk och pingst), då ' (Forts: å nästa sida) cirka 38 procent av hela befolk-! markerna är den en marodör. MINKEN är ett smidigt och vackert djur — men den är absolut mest till sin fördel — tycker viltvårdarna — när den sitter bakom : galler i sin bur. Som pälsdjur är minken 'av stort värde, men ute i som 1933, och av den anled- de sitter och ”binger” på soffor- ningen vill man vara restriktiv na i den lilla parken. En och några år framåt för att inte ta annan av, de gamla kan myc- några onödiga risker. ket väl komma ihåg Carl Ifvars- ' Nu är Lagan inte något kräft- son även från den tiden, då han rikt vattendrag. — hur som helst inte ”satt” staty. Ivarsson dog « (Forts. å nästa sida) som bekant 1889. ' " Svenska stadsförbundets sta- tistiktjänst konstaterar, att icke mindre än 174.972 stadsbor, el- ler 4,8 procent av samtliga, . under år 1957 mottog social- hjälp i någon form. Statistiken, n tig-Sverige”, men man kan ning lägga märke till väsent- liga skillnader i procenttalen mellan stora och mindre städer. Laholms - stad ”— den lilla Landshövding Johansson kom med . "glada uppgifter från Laholm, : Laholm slår rekord som kommit från stadsförbun-. det, är mycket intressant. Den pekar knappast på något ”Fat- -redan vid en första genomläs- a JF (6,9 procent), Örnsköldsvik (6,7 procent), Stockholm" (6,2) 'och Eskilstuna (6,1). — Städer, som vid sidan om Skanör-Falsterbo och Laholm ligger mycket bra till är Djursholm och Gränna (vardera 1,2. procent), Lidingö (1,5 procent), Mariefred och Tidaholm (1,7) samt Hjo, som redovisar 1,9 procent hjälpbe- hövande. Dessa sist uppräkna- de städernas invånare har som procenttalen visar varit så pass välbärgade, att de endast i" ringa mån behövde ta det all- ”landsortsstaden” — delade un- der 1957 ut socialhjälp endast till en procent av stadens in- vånare, 1 procent motsvarar 32 personer. Med denna extremt låga procentsiffra ligger La- holm näst främst som ”burgen” stad. Endast det ännu mindre Skanör-Falsterbo kommer fram till ett lägre procenttal, nämli- gen 0,9. - . ' Ett relativt sett mycket stort : antal understödda människor . bor i Arvika och Visby (var- " - dera 7,4 procent), Härnösand ' . narna i burgenhet” männas ' hjälpresurser i 'an- språk. ” Man kan av de rorna dra en slutsats, som ser ut att hålla även vid närmare granskning: Vid sidan om in- vånarna i några burgna förorts- städer till Stockholm (Djurs- holm och Lidingö) är det invå- idylliska . småstäder (Laholm är kanske där den bästa representanten) med 'en relativt hög procent pensionärer i ekonomiskt tryggad ställning, som klarar sig bäst, " : aktuella siff- a LT ek dl Ränneslövs GIF:s pojklag r gjor i ä tt -över- "har gjort en verkligt god fotbollssäsong genom a z | tygande vinna pojklagsdetaljen i Hallandsserien div. I. Vi gratulerar, samtidigt som vi presenterar laget: sittande från vänster Jan Krister Nilsson, Göran Svensson, Göran Gun-. narsson, Ingvar Nilsson, Assar Eriksson, Thomas Karlsson, & Stående från vänster Relf Olsson (lagledare), Bo Wenn- . - ström, Sune Bengtsson, Lars Larsson, Karl-Erik Petersson a och Matti Eriksson. . [4 w
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.