/ — ".nAlng'av kräftfiske vara något all- legendariska, kräftsenerna och kräft-' , ” ekiyorna lte. varstans I Jandet, kan: mät : stjärt; och klor" såmt, . Icke, slillan' sker, avätninger 1. det « Arja; någon ' lummig; lund; hemma- ' de sälja -för 25 öre tjoget. Numera + 4cke "sällan 'av”en' fläkt av söderns on Fock hämligen' helst. under . bas, av.:ljuset" från : en "Iyckt 65,5 0 koäfa bär all ön dk glans må röda skal och stora klor, som . "stundom inte fanns... "Kanhända ha de fångats vid lykta "långt förut : och gömts I någon ”sump” förutan . gnånaden, augusti. slår på de fes- ta håll i landet kräftans ödestim- "ma, Så snart 18-slaget den 7 au- '&usti förklingat kan man vara 8ä- sker på ',att åtskilliga" kräftsugna "medborgare är I färd med att från "utsatta mjärdar, håvar, burar och "andra förädiska fångstredskap för- söka snärja de läckra skaldjuren, som ” företrädesvis -uppehåller = sig Å vassbänkarna i någon .sjö eller "annat utsatt vattendrag. Det är nå- got obeskrivligt spännande, intres- sant och tjusitg, att vara med om en' kräftfångst, utrustad "med en lämplig eka och klädd i sjöstövlar, ljerock och övrig idering, som ägnar och anstår en riktig kräft- fiskare - vid en ritualenlig förrätt- ning vid detta företag i åar och wassrika. Insjöa sådana vatten- drag, där. den förödande kräftpes- "ten jar, måste en återuppliv- deles extra, Det gäller ju nämli- gen dels att fånga kräftor för eget "bruk; dels för avsalu. För ett 30- tal: år' sedan fick man en krona tjoget för kräftor, men då var de inte så' eftersökta som nu, och det fanns småpojkar som idkade den- "na sport som tidsfördriv och kun- kostar fu kräftorna minst 5—8 kr tjoget och efterfrågan är det inget fel. på: Man köper kräftor I myc- kenhet. för att skicka dem: vidare till” huvudstaden. där "man sanord- oar: gillen och kräftsexor efter alla konstens regler, .! a <Sedan kräftorna 'väl fångats och "sumpats”; begynner; de: hart när? eke främst 4' Småland, [0 omfång och" progroi uppsluppenhet,'. värvid utstöts' vil- da Ar n + honkrätfta. med ”välmatad iycket: rom, vid, 1 en föt, berså, eller ute:på en Tong Bunte veranda ' :eller bad= osculörta” 2y! .”Krältskiyor- ar kvällar: och utsträcks sturidom också till" nhåttåns. sena timmär, va vid en magisk belysning förhöjer ktämningen, ' eventuellt : Då bergallska « eldar, stj va stt fånga djuren. med händerna, Kräftorna blir då lätt förhäxade. NE och stillastående 1” sitt bakåtsträ- vande "leverne" så" sndrt de arali, tersom . de: då bländas "svårligen . Få så sätt kan det arma djuret fångas lätt HOZ, även om det lär våra förbjudet att tillvägagå på dét- ta sätt” : Man kon också nga kräftor med fårna, sligs det, vilket lär vara än- nu mer spännande, Vid laglig kräft” fångst: bör man 'dock'ha lämpligt beto,' Många är förvisso de 'kani- ner 'som:- fått släppa "livet till för dylikt ändamål, påstås det. Men "angla". med varjehanda fiskyngel | glädjetjut när man tex påträf- När ar gtås också använda Pr av ”ekomr- kött. = - Kräftorna fönas I allmänhet på kvällen före "lovligheten i utsatta burar som vittjas på ef- ter alla konstens regler. Buren ska ler av galvaniserad järntråd, över- dragen 'med fiskegarn.' En mörk något, regnig. eller: disig pläga kräftorna gå väl till, En sak som är av. vikt. vid kräftfångst är att kräftan skall hålla stadgeenliga mått. hornet till fasta kanten av mellers- ta stjärtfenan hålla nio centime- ters längd. Förrän kräftdjuret hål- ler denna längd är den inte lovlig. na -stadgeenliga längd är -det -lika gott 'att omedelbart håva dem. I vattnet igen." a En kräfta anses ha lika många år på nacken som hon är lång. till. Det kan därför dröja sju till nio år inran man får fånga kräf- tor i förut pestsmittat vatten, som alltså först bör bli pestfriförkla- rat innan man ger sig till att fiska. Honorna lär vara störst, romrikast och mest åtråvärda. . i: " Kräftan delar: med augustimån- skenet dess romantik'och lyriska atmosfär. Alltid har det dock inte varit så ithy att densamma för någ- ra hundra år sen var ett tämligen okänt djur i de svenska fiskevatt- vara tillverkad av videgrenar el-|- kväll eller' natt, helst om den är ” Den skall från spetsen av pann-: Påträffas kräftor som inte ha den- - nen, Först under Erik XIV och Jol så förutsättnis för 6 å han III tid lär kräftans förnärali, egenskaper som läckerhet ha upp-. täckts och taxerats, I urkunder. be rättas "det nämligen att man först år':1566 inplanterade kräftor i Sörm- ländska sjöar. Det var i Karl IX hertigdöme och det påstås ) vara han som kom på kräftans” lukulliska egenskaper, Nämnda är utgick på-' bud från Svartsjö till Härlngé' om kräftfångst ”till kungl majestäts och hovets behov. Mi det äröjdi ta all och något. sålt. :en:, högröd. färg" äride färdiga för spisning efter avkylning, Serveringen, kan "ske på olika sätt 1 säll; lämpli Aryck” "och 5; "Till; fornater, rökt v vin och pimp ella 0 5 v. KN är bla Wiens. borga mästare. talade och et gram. Svår fölikdansara, :” Vid avslutningen på förde' Unga. Örnars förbundsordfö rande, ;fru . Aina: Erlander; "den svenska , gruppens tack och. över lämnade en .penninggåva, avsedd för att. utbilda en blind flicka, från Wien. >oN Deé svenska örnarna beräknas vår lär också gå för sig och många på- ra hemma i. Sverige på onsdägen.; "nns firmorna så här års ofta i tid-" /-: Semesterstängt-- vet jag då den urraffi iga "omslage: flickan modell 58 1 baddräkt storj " got om sv psykoloel” "har. i varje. med= | lands för att få glädje av; desså: Det TTV drar: till. att' göra den "interna får ni sti Sy i förvä och maskar för de äldre. ; ” Kunskåper. kan ge vardagen ins nehåll och bérika livet både för en själv och ens "omgivning! Världen och livet är fullt av andliga rike= domar och glädjekällor, men okun- nigheten är en neddrågen ”rullgar- |] din, som "skiljer oss från dem. Var- je ny: ; kufiskap, skapar. en ny "kon att ju. to mera'”-har den att” ge” oss: "Den teater, får ut mera konsert;" en" bök; en politiskt. och socialt: initierade blir dagens | tidning: "mera 'spännande. Pan” idrott är. dags- ven tavla, sen på dens frönten. av. stort Åntresse: För -alla ' andra är den "bara me- ningslöst "prat; bortkastad "radiotid. Å står, som regel betydels er av kun S skaper. Om Han. tex är reklam>; man; skall man kunna säga ord ho- nom; 7 söm ”kan” konst, musik; litteratur; ä ka, skall det heta: "Det finns. abso- | sitt arbete; . känner sig Jugn och säker och för den duglige finns un- der normala tider alltid arbete! Framgången som hobby. De flesta människor har. en .hob- by. En del har, valt”. själva fram- gången till hohby, och dessa för. Våd han inte vét om reklam, inte vi it att vetal”, Cch om, det är en Hon, 'och" Hon» är:. dä ut ingen, ; "som kan. s nik och företagsledning för:att kun- na gå vidare; 'och Hon skall kun" nå kontorsorganisation'” för att” så Den som ') kan” hågot. om 'm al har; dubbel ; ö rapporterna. vc är dubbelt: så roligt att se: och ra”en Sudländsk film, om man a som sägs, utan att behö va brieglä” på "de. svenskå" texterna, som” bära | allra, i gaste;! fi att: man” ska först men s hjälpligt.” Inte. bara utan också böckerna, " pressen " och | tionella kulturer tillgänglig" för als la: vs i full utsträckning! ens "alla som kan språk! Ingen översättning kan ge" mera än ett svagare eller starkare :återsken av konstriärskapet hos en Shakespeare; en Victor Hugo, 'en- Goethe, - em Heine: 'en Dostojeuski, 'en' -Moliere jni eller en.'Thomas Elliot; De bör helst Väsas på originalspråken. . Språk och anspråk I Men det är ju "inte bara för 70 skull” män läser språk. Var: "och en det in= te så är de stängt ändå. Den astackars ' kringirrande ' gräsänk- lingen I staden, som vill ha ett. par byxor : pressade, > möts av skylten . -"Semesterstängt” — på skräddarens eller press-servicens dörr. Och skomakaren har semes- terstängt och kontoret dit man ” har, ett ärende och... Det värsta '. är att hjärnans idékontor' också -äannonserar "semesterstängt”, när. man vill få fram något matnyt- Rn för ett kåserl Vad gör man "+ Ja, det vanliga sättet är ju att Bläddra i tidningarna för att få uppslagsändar, Men allt passar ju Inte, Det ska helst vara litet lät- tare stoff och sådant är gott om ifall ' man vill skriva om sex Van jag ser i bladen, så ser jag fubriker och bilder som har med "sex" att göra — stexdrottningar, sexiga ' badfoton, sexmord och fester med sexiga inslag. Ont och Colt om vartannat, men "sex” ska det vara med. Se här står också något om ”Sexländerna"”, + men vid närmare betraktande visar det sig handla om ekonomiskt sam- ' arbete mellan sex länder och in= te om sexiga länder, Det är in- &et intressant för vanligt folk som inte intresserar aig för någon »Onnan siffra än sex Nej tacka 40 på den kol < vét att” numera är de veckotidningens. nr 30. köl året! Henne kan man verklis gen kalla för en riktig fem-etti i fråga om sexighet! Eller — nv kläckte faktiskt min självrådig! semestrande hjärna ett nytt orca nej två — varför inte kalla e sådan där topp-sexapulla för van hon är, en verklig sexsexa? :i Man kan bli femfemma” föv mindre i rötmånadsvärmer; ock för att komma ifrån allt sexigt « och få andra idéer med aktuellt inslag, slår vi upp ordet "ses mester” i en ordbok. Vad tror ni "där står? Ja, var det inte de: man kunde ana! Jo, så här: ”Ses mester, Av latin sex (sex), och mensis (månad). ”Semester'i betyder alltså ligen ”sex« nödvändiga inom ett mycket stort antal yrken och synnerligen meri-' terande inom andra. När det gäl- ler verkligt fina befattningar, har i de flesta fall arbetsgivaren an-, språki på att den sökande 'skall ha goda språkkunskaper. De som kan språk har mycket större chanser att' själv få" välja levnadsbana liksom att komma framåt i det yrke som blivit hans eller hennes, än den som inte kan något språk tämligen väl: Tusentals människor förlorar årligen tusentals” chanser därför att ligt rationellt komplettera de språk- kunskaper de i viss mån redan va= rit i besittning av. . Härmed har vi kommit i in på den månad”, och det var som sagt vad man kunde ana, eftersom sexigbeten då står isttt flor! Förlåt, jag har fisst misstagit mig, Fortsättningsvis ' upplyses det nämligen att : ”semester” ur- ” avser halvå vid universiteten. Och om jag riktigt tänker efter, tror jag att jag erinrar mig att ”Herbstse« mester” på tyska betyder ”böst- termin”, Det var ju skönt. Och därmed Semesterstänger ' vi "för denna gång definitivt ” avdelning ser Camillo mera än så, tv den som nyttan av kunsk med vilken nöjet och den inre tillfreds- ställelsen följer ' som en oskiljak- tig vän. Psykologin lär oss ju att ett medelbart intresse, d v s nå- got som jag intresserar mig för, därför att jag måste göra det eller har nytta av det, så småningom brukar övergå. till ett omedelbart intresse, alltså något man tycker är roligt att syssla med, alldeles oavsett om det medför något prak- tiskt värde eller ej, Detta är så att säga en delav ”dygdens belöning”. "loch "Oi dugligheten, - har: Jalltid sin grund i förvärvade kun-=, de inte haft ambition att tillräck>| + Kunskaper pphnar” "portarna till världar, som för den fåkunnige' bara är vita fläckar på kartan; De : - . ökar möjligheterna till kontakt med det.som gör livet värt att Ieva. Numera än någonsin utgör de ock- : ärvslivet. Själva studierna: tränar intelligensen och hjälper till. 3 att: bevara hjärnans ungdomliga vitalitet. Dess bättre erbjuder vår. moderna tid en sådan ofantlig Bi mängd; studiemöjligheter för "alla, unga som gamla'att ingen behöver stå utanför. I denna artikel tips inför den stundande studiesäsongen! ol . kunskaper alls utöver folkskolan och avgifterna är som regel myc- (ket: låga. Det finns utrymme både för andlig -och fysisk verksamhet, både för: arbete 'och lek, både för allvar. och glada förströelser, säll- skapsliv och kamratlig samvaro. :. : "För: den som föredrar att: studera i. hénimet;,- finns också: möjligheter. För: »det första har vi ju radiokur- ser' av olika "slag. föratt nu: inte tala" om "de" bildande: radioföredra- ”.. | trädgårdsodling väckte stort uppse- "I kets belysningsproblem som nyligen '| bruket kommer detta att-betyda Tröst i regnvåt: sommar: Tros PIE Om en inte all ” bjälp av konstgjort ljus inom jor "sets betydelse -- Joseph P Ditchman, som i över 30 ” expert framtid kunna kopiera "vända dem för att påver.fa väx Dessa Ditchmans profetior om en ljusare framtid ' för jordbruk och ende vid en konferens om jordbru- hölls vid universitetet i Utah. Ditch- man frainhöll för. sina 250 sakkun- niga åhörare bl a: ”Nära nog obe- gränsade resurser ' elektrisk kraft står till människans förfogande. När dessa resurser sammankopplas med nya rön och framsteg inom jord- enormt ökade” möjligheter för stör- re 'och bättre skördar”; Ditchman hävdade att elektriciteten inte en-7 dast kommer ati få stor betydelse när det gäller att ersätta solljuset, den har redan stor betydelse" inom jordbruket : och '' dess binäringar. ”Bättre belysning ökar arbetsför- Solen ersätts, "konstgjort ljus » sätter. fart på växtligheten lägsen framtid kommer människan I att få ör inom dbruk och trädgårdsodling. Solljus för gröda och växtlighet kommer att minska. Enligt Patt inom en snar al Electric i USA kommer vi ”a änka kl de produktiva delarna av solljuset och an= tligheten i naturen lika lätt som vi - i dag solbränner oss med kvartslampor”. fa år varit verksam som belysnings= att "avsevärt. utsträcka arbetstiden”, på landet. Det finns inte längre nås gon” mörk årstid. Modern belys= ningsteknik rätt utnyttjad ger'ar-: betskraften på landet möjlighet att: arbeta i dagsljus dygnet runt”. El- ;.- kraften, fortsatte . Ditehman, har också avsevärt ökat säkerheten” i arbetet på landet.” i "Vid General Electric arbetar man >. nu intensivt för att få fram nya ty=. per av belysning som kan ersätt: solljuset inte bara inom växtvärlden , - utan 'också i djurens liv. Infraröda värmelampor påskyndar redan upp» växten av kycklingar och grisar. Inom äggkläckningen medför nya typer av belysning bättre kontroll. av. äggkläckningsprocessen, Det äm redan möj; ljus skifta hönsens bästa ägglägg- till vin= mågan' och den d > belys- ningstekniken har gjort det möjligt | d från SE som : besöker Västtyskland ;kan : inte. undgå att lägga märke till den! rika bok- flora. om syns lite: varstans, Sär- pocket-books ” som "presskioskerna skyltar med,” Här "finns ' filosofins mästerverk: och" världslitteraturens klassiker omväxlande med. biogra- fier: bild. gen” av inte "enbart :ped isk art ”Gäller "det" språkstudier” finnst vis däre de utomordentliga" språkkur- EE so per: grämmofon, ”språklära=- ren” som” kommer" hem” till er "och bå dertider som bäst passar er själv, bästa, uttal, samtidigt som ' ni. kan följa med. i en bok med motsva- rande text samt bilder och ordlista.” När. det; gäller. språk, ,. Kan. natur är de som. beklä- ade :pösferna inom Och å folz.- Medan > :medel-' måttorna” till sin egen stora. för ning ofia förblir .medelmi ittor. även socialt. och ekonomiskt. Den där kunnigheten; scm ästan. skaper, Medfödda talanger och ;be- gåvning gör, vaturligtvis också sitt till Men om jag inte misstar; mig; så” hävdar den. moderna Psykolo- giska vetenskapen att de flesta män. niskor aldrig utvecklat . de medföd-, da anlag 'de har till maximum av vad som teoretiskt -vore - i möjligt. En medelmåtta” som studerar och tränar sina förståndsgåvor, -kom< mer snart att övertrumfa en , intel-. ligent 'men 'lat person, .vars anlag |: förblir mer, eller mindre Jatenta "Måssor « av bildningsmöjligheter Tycker ni (om? "att "idrotta; spela teater, dansa, slöjda, göra långpro- menader . till fots eller per' cykel, diskutera politik, måla tavlor, byg- ga modellplan, lära något praktiskt yrke, musicera, sjunga eller reso- nera. och lära konst, litteratur, psy- kologi religion, heminredningspro- blém elter barnuppföstran? Är ni över huvud taget intresserad äv någonting? — Ja, det är ni säkert, annars hade ni inte, besvärat er med att läsa. igenom denna arti- kel! i Därför finns det säkert också Plats för er i någon förening el- ler klubb, kurs, skola, föredrags- serie eller studiecirkel, där man just sysslar med sådant, som ni är intresserad av. Möjligheterna står öppna för folk av. alla åldrar, av alla bildningsgrader och alla in- ”Dygdens belöning” blir mycket behärskar drer och bostadsort. TV : Förryind apa 7 Undervisning per korrespondens ars särskilt, under; senare : år. fått ”alldeles”enorm utbredning.' Den ger "möjlighet att; tillvarataga" fri- tidens stunder, antingen de är lån- = jga "eller .korta;” antingen :”man : är | hemma eller. någon annanstans, De é är. synnerligen väl. upplagda ur.pe- dagogisk-:synpunkt; Och inte minst —. de: faktiskt" tvingar eleven till a |den. grundlighet som: förutsätt- Alningen för framgång: Vår! tid :har faktiskt medfört en :|hel revolution när det gäller, fri- 1 R .och eterna "är: legio," så många att. vi: här inte "kunnat behandla A dem alla., Tänk -bara på en sådan -isak som möjligheten till självbild= ning genom den fack- och skönlit- teratur som finns på alla bibliotek "Joch'som man kan inhämta genom värdefulla: tidningar . och' tidskrif- "I ter! Och det bästa är att dessa möj- ligheter .siår alla till buds, oberoen- de av förkunskaper, ålder, inkoms- Oo Carleson steg frivilligt Sin i. radiobil I Polisvaktkontoret på” Hisingen i Göteborg hade :en "ovanlig gäst på onsdagsmorgonen. Det var en liten apa som hade tyckt att det var ro- ligt att ge sig iväg ut ett slag på egen hand. Radiopolispatrullen upp. täckte apan i terrängen vid Keillers park och Hallegatan. Polismännen lockade på djuret som -var käryvän- ligt och hoppade in i bilen. Där satt den på ryggstödet mellan bilens be- tjäning och fick skjuts till'sjätte di- striktets polisvaktkontor. Här fick den bananer och trivdes gott. Vad de omhändertagna fylleristerna fick för tankar när de fick se apan vet man inte, = mm — å xt Den svenska statsskulden uppgick den 31 juli till 182 .miljar- ning från den sista jun! med 161 I komstklasser. Tr. Ofta fordras inga för- | milj kr. ” låter er höra" det främmande. språ- |? ket med rätt: satsmelodi "och: det ! der kr, vilket innebär en minsk-| ' fier, och moderna romaner; — allt i en pris- klass som väcker, både häpnad och avund, ' Var" någon annanstans . får man köpa Markus Aurelius PSjälv- betraktelser”. eller Augustinus ”Bet ? Reclams små häften som förmed= lade "världens hela bildning för 35 pfennig häftet, Jag äger ännu en 1934 "utkommen : förteckning över ”Universal-Bibliotheks”; 7.250 num- 1 | mer, ' där: man" exempelvis > kunde köpa Selma Lagerlöfs ”Gösta Ber- ling (5 häften) för 1:70 DM, Ofant- » [lig var. den betydelse . denna” serie med, sin "särskilt starka .represen- tation av an iken. hade för tyskt kulturliv. I våra dagar. ser det ut som om det. vore; : Rowohl-Verlag i Hamburg som : med sina pocket- books övertagit. Reclams' arv.: Den serie ”Litteraturens-'och vetenska- pens 'klassiker” "som - förlaget starz tade för 'ca två år-sedan har med sina 30 titlar "redan , kommit upp i en miljon i upplaga. De s'k ”ro- tations-romanerna”.. (ro-ro-ro) är med i -runt tal. 260 titlar uppe i en totalupplaga av 25 miljoner, och en så exklusiv serie 'som "”Rowohlts tyska. encyklopedi” (rde) räknar 65 titlar : med sammanlagt 3 miljoner exemplar; . Nu Yr Det nyaste tillskotte i Rowshlts pocket-books-produktion är en se- rie monografier ”Störa ”personlig- heter i ord- och: bilddokument”, av. vilka hittills fyra band” kommit ut, bland dem ett om ”Knut Ham- sun, Trots att'varje band omfat- tar 160—170 sidor och innehåller över 60 utmärkta reproduktioner kostar " det -i flexibelt khalvlinne- omslag endast 2:60 sv kr. Att jag i dag ämnar uppehålla mig särskilt utförligt” vid encyklopedin . beror på att jag tror, att den del av vår svenska bokpublik som är van vid att läsa tyska kan ha stor nytta av just denna serie. Den innehåll IE uppror” (nr. 10, stickord: massa) utkom i januari 1956 i40.00C uppe i 70.000 och i februari i år” har den ' nått, 105.000, Relativt '”ex«'t klusiva” verk. som ' den ”amerikans- ka” antropol » Ruth : Benedict örd:; etnologi" och ' antropologi) ” ”el-: ler' den" holländske: filosofen Huizingas", .”Homo ,ludens”! (nr; 21 stickord:; lek)” "har på 14 månader resp. knappt "två: år ”endast” "nått en "Upplaga . av. 50.000 'ex.: Encyklo. pedin innehåller inte bara "nytryck av "redan ' utkomna ' berömda”. verk . utan även originalverk; resp såda-, na "verk" gom »skrivits enkom ? fö denna serie. Ett originalverk av glos - sikern . Werner Heisenbergs "Den . 8, upplaga hittills: 90.000, : stickord: nätur), 'som "mig veterligen" ännu inte "översatts till svenska, Det är tänkbart, att "denna: bok. "en, "gång kommer att tillmätas samma bety- delse som Einsteins popilärvetens skapliga' redogörelser för sin' rela= / tivitetsteori.' Till beställningsverken hör Fritz Baades "Världslivsmedel: a för: rjningen” (fr 29) som jag digare "anmält i'en "specialartikel.. och: härmed” ytterligare vill" anbe=. falla för sina stora vyers och. ori ginella tankegångars skull, "Det verkar otroligt men är” ändå. sant att vart och ett av dessa bånd" ibland 'onekligen sina fördelar : att tillhöra en åtor natioh, fast. nack< delarna 1 stört sett säkert domine-" rar. Vad beträffar den svenska ut- givningen av böcker i fickformat har denna fråga vid två fllfällén | nr'1 och 3). Man finner. här både en. intressant redogörelse för .:de' ikanska billigt . och en hänvisning till de försök' som här i landet gjorts med Aldus-böc- kerna, Men både den skönlitteratur och den. populärvetenskap som' gi: vits ut'i den kvalitativt högtståen- de ”Higher Priced Paperbacks”-se- rien och den Aldus-seriens kräsna urval av representativa verk' från skilda kulturområden "betingar "pri« ser som ligger långt över de tyska, , Böckerna i den amerikanska se- rien är prissatta till mellan '5—10 - böcker som dels inte komrnit ut i Sverige ännu, dels är så pass dyr- bara att folk drar sig för att köpa dem, Väsentligt är, att det genom- gående är fråga om orginalverk, således inte om några sammandrag av den typ man tyvärr möter i vis- sa amerikanska ”kondensed”-serier. Jag har jämfört ett par tré verk i Rowohl-serien med originalutgå- vorna och kunnat k att kr. och Aldusböck pris varie- synd att vårt begränsade språkom- råde skall göra det så svårt med - stora billighetsutgåvor, Det är egont-. ligen endast FIB som lyckats slå igenom på bred front med priser (lyrik-serien!) tack vare detta för- lags speciella anknytning till folk- rörelserna och tack vare en för- utgåvorna hos Rowohlts är abso- lut pålitliga. Varje bok är försedd med ett s k encyklopiskt stickord, d vs en inledning i det ämnesom- råde boken 1 fråga behandlar (ca som till. stor del -ligger mtanför den ordinarie bokhandeln." Frågan är, om: man inte skulle bemöda sig om att i samarbete med landets bildnings- 5 sidor) vidare en kort författar- biografi (ca 2 sidor) en rikhaltig Ilitteraturförteckning (ca 4 sidor) samt ett namn= och 'sakregister. » Vilket enormt intresse Rowohlts "encyklopedi tilldragit sig kan av- äsas av resp böckernas upplage- 'ometer: ' José Ortega y Gassets kulturfilosofiska huvudarbete ”Mas= or högre skolor, biblio- tek m m få fram en subskriberad billighetsupplaga av, några verk i stil med ovan nämnda. Kanske ett uppslag för LT eller KF? H Herbert Connor — ” PRENUMERERA + Ne Laholms Tidning - först med senaste nytt. Nr er ”Kulturens urformer”-(nr 7, sticks -- igt att genom konstgjort, ex. Juli samma år var -. upplagan > Johan bal betydelse" är den tyske: atomfyl moderna fysikens :naturbild”” ("nr - endast kostar: 1:90 DM." Det. har ; 7 diskuterats i ”Perspektiv” (jfr 1958, et rar mellan 5:75 och 11:75. Det är -' som kan jämföras med -Rowohlts La
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.