rak I s et är en höstdag år. 1286. DDanskarnas konung = E-ik Glipping" har låtit locka sig till Jakt fast han egentligen inte har Just, Det är hans hovsven Rane, "som värt så envis. Kung Erik är icke riktigt' sig själv på hela da- . gen. Han glömmer att hän är kung och Rane bara en småsven. Rane leder jakten och -om kväl 1en hitta de båda ej åter till här- » bärget; utan'; tvingas -att. söka nattvila i en gammal I lada i Fiä- derup, . I 2 Mitt 1 datten vaknar : kung Erik. Hörde .han. inte steg , och viskningar därutanför? Han: vill väcka Rane, men finner honom inte." Rösterna bli högre. Det -är fu gamla bekanta :Marsk Stig och, greve Jakob — inte .är det just. konungens allra bästa: vän- ner. Och Rane, "Vad" gör ' Rane därute? "Längre hinner inte" ko. nungen f' stina funderingar. Dör- ren 'slåg upp och in. störtar. en , skara -män 1 svarta kappor be- ” väpnade” med ' dolkar, Om nägra ” ögonblick” är konungen mördad. 3 un -'Kungamördartia.'. VN seve "Jakobs län var norra Halland,- landet norr om Ät- ran: Hit. rymde kungamördarna, ” blivit. förklarade fredlösa. = Och" här byggde de sina fästen, > Varberg och Hunehals. : > Hunehalg - 1". Hanhals ' socken längst. in 'i .Kungsbackafjorden, var redan 1294 så starkt, att det kunde tillbakäslå ett anfall. Det var fursten Vritzlav .på Rygen, som. . av. konung. Erik Menved skickats, att ta hämnj på 'kunga- mördarna” och göra slut 'på deras härjningar. "Aldrig kunde: man på - Danmarks" kuster, vara säker. för . dem... Än var dét marsk:Stig, som > från. sitt ...slott'. ; Hjälm . -företog härd ngstäg” På Iylands kust, än det: greve Jakob "och" hans män, som med Hunehals somut. gängspunkt” "gjorde" livet surt för sin. forna landsmän. ” "De: fredlösas' härjningar. gingo också. ut över” fredliga köpmän. Hanseaterna' klagade häröver för ” de”norska konungarna. Brik och . | dejäöbrev? för”. "Vismars ' borgare, "soma 1: handelsärenden ' besökte uppmanas” ”slottsfogdarna '. slottens innevånare. samt: > Breve "sJakob av : Haltan från Vismara | "borgare taga, var ”Iade Hondhalö stenar därav och betala efter överens- kommelse eller ock låta dem föra varorna dit: de önska. Neg Historien förtäljer också, att de fredlösa fått fatt i konungens myntmästare, fört honom till Hu nehals och där tvingat honom "att tillverka mynt, som 'sedan Sprid, deg överallt. 'rån denna Hunehals äldsta pe- riod... berättas : också följande enskilda fejd, t vilken" det närbe? lägna Ås kloster. "spelade er S roll; vvs Kr - Två av. Sydhällands . ängar, riddarn ; Tuli . Ebbesson: och häns bror Åke: Rafn,' infunno ' sig en dag i -meqd'” sina , svenner "jämté prästen Lali' och hans” söner i' ÅS kloster. > Några gästgivaregärdar funnos ännu:-icke, utan klostren fingo oftast ta hand ':om de "rer sande. ; Härifrån :. skickades: nu brev till hövitsmannen på -Hune- hals, .. Niels Jakobsson, att han skulle komma till riddar, Tull och hans vänner, De båda hade förut legat: I fejd med varandra, : ”och budet medförde därför ett lejde- .fbrev? som försäkrade, att inta ont skulle vederfaras fögden på Fu- nehals,' om han komme: Herr Niels satte tro till lejden 'och gav sig Iväg endast” åtföljd. av tre väpnare,' ett. par "bågskyttar och sex ' svenner..> För att bli- ännu mera, välkommen tog' han ett fat av sitt” bästa öl med sig. Han |! visste, att. klosterreglerna förbjö. do de fromma bröderna" alt drickande och "sådant fanns, så inte att TA i klostret... Fram: kommen till .Ytterås, en klostret tillhörande; gård. strax. på norra bud med förfrågan, om riddar: Tu: li; ville ' "komma; till. honom .ellér om han skulle "komma: till .klost- | ret. Han” inbjöds” åter. på; tro: och loven och tvekade. inte. « längre. Bägskyttarna” - 3 svennerna "ämnade han utanför;- medan herr] a Niels själv, med” sina .väpnare trädde in.” + Vapnen hade" de. måst om klostrets" väggar. "De blevg väl. :mottagna av Tuli, Nielg:: Jakobssons. å luring” hade också. införts och anlitajdes flitigt av Håde” gäster ; och värd.. Under Klosterreglerna |4 fö riga fängslade, ooh de båda väg. narna'» fördes till prästens" gård, + | sömvrläg" inte: långt därifrån. Herr Niels själv: var bmellertid avsedd för något annat; Han för- des tt Hönéhals, och besättnin- gen uppmanades « att, öppna” för gen uppmanandes : 'att öppna för RE gråd och visade rid- Herr: Niels -: och: hans tväpnäre fingo sedän betala aryga: pengar för att, by frigivna. ' : Etter 'B års blodiga tejder slöts | s”är 1295 stillestånd mel: ; Jan de-fredlöse" öch. konung Erik: Menveg! Under: tiden skulle de nybyggda fästena: vara" i deh! norske koriungens hand: Längva- > ernellertid inte riden. Redan" är 1805 anfaller Erik, Men- ved” med! och; Huneh US. "Anfallet" misslyc- kas, men greve "Jakob, som. tydli- gen aldrig: lämnat slottet ifrån sig, misströstar att kunna försvar. ra dem; om anfallet kommer från landsidan, "varför" han samma "Br överlä när "till "norske. "kungen Ika, han en gång läs ärmed börjar norra: "Hallands Hlitornetstta. Kung Håkan "ö- verlät nämligen greve Jakobs, län åts der svenske hertigen "Erik" Magnusson, son till : Magnus. La: i att spela huvuädrok' om” här” försiggick. I Norahalana” var "honom : en syn erligen, kär besittning; På: grund nu fanns: :glåns" och stag som”. TE Varken, förr” ”eller si tiden, skyndade Ake. Rafn' och | de; [prästen Lal äl nägra. beväpnade ror, som; de" ditföra; utan. köpa så .bygglig väderlek t i 'värje fåll i mé ”ersta och. norra ' Sverige' enligt |r Ben arerikanska yäderleköbfråns NEDERBÖRD komma” att överstiga a den för års- tltiden nomnala. + [UNDER AVG - fe norra hälft och Som 'kartbilderna visar förut. Fes lågtrycksbanorna 1 övervägande grad röra' sig från norra England över Östersjön samt i nordlig rikt- ning över Norska Havet, Lågtryc- ken väntas sålunda inte i någon större utsträckning komma över Sverige, Som följd härav förutses "1 medeltal över normal tempera- "tur 4 norra Svealand och hela a I augustiprognosen förutses övet normal medeltemperatur i Sveri sparsam nederbörd på de flesta ställen i lan. + Pilarna visar var de huvudsakliga lå gtrycksbanorna väntas ve bli förlagda, : Norrland såmt sparsam nederbörd I nordöstra Götaland samt hela Svealand- och : Norrland. I "södra Götaland väntas på sin höjd nor= mal temperatur och ungefär men delmåttig nederbörd. På konitnen='' ten, Förutom i Skandinavien” be räknas ti upp= komma endast i Portugal och ani . gränsande trakter. Ne > 8. Långtidso H a är det NE na mums rö ingen förutsägelse i vanlig me-. I Sker belbeten. t teorologisk mening utan en på glo. (Hera Tindhy Fare ort KS NI, Illa Irma, flck'€u ta nås a av stag 60 apelede på 4 - TE 80 Jag fick to baten on E0EN 00 Myanne] I ks bala observationer grundad ” "be dömning av den dominerande: vä derlekstypen under den” avsedda, Prognosperioden, Om utsikterna på kortare sikt kan f n endast de daga liga väderleksrapportern; besked, Prognosens säkerhet störst inom de olika temperatur». Jloch nederbördsområdenas . Lhalägna dalar. et nåd 20 om'tinte. vinet” gott elle? om inte riddarsalér dia ordning! ""Allrk festlig dot, dä hans :fågra' gemål; natträgeborg, var” med. Hon : ål mor, Er rottring Eu fått” ära sig. tycka "om! ti riddardiktning. Alltid - var Någonai hénnog ; följe, ” som k nderförströ sällskapet” genom jatt.. utivgulmade pergamentsblad föreläsa ' om »hertig Fredriks” ch Ivan" "och 'Govians” -rläderli- ventyr eller om: "”Flöres öch Blanzéflör”." Det var tidens -ro: | handistring” " -" > Hertigens > besök ' blevo" aldrig långvariga. « Häns ..' äventyrliga planer gåvå honom icke tid hi till.-Helt visst strävade hans” äre stnad att ; göra "honom inte bara ges . behärskare. utan | också till Norges.: Ur Sveriges historia minnas. vi 'Hätunalekes; "där "han 4 förbund med .sin- bror Valdemar” berövade kung Birger éh god del: av. hans rike. -Men vi . minnas också, att dense 1317 på ! Nyköpings slott tog en fruktans- värd hämnd och för alltid gjorde ut på hertigens planer. sti tand Erik Glippings mördare fanns utom greve Jakob ock- så”en annan hallänning, riksrå- det, Nikolaus ' Porse. Han" "ägde flera! gårdar å norra Halland, så- hals, Pörsägårdes ' i Lindome mm. fl: Helt” "visst har han också ät- minstone ” efter .kungamordet vi: stats, här, . Här" föddes ' tämligen sonen Kurt, som skulle bli- L .Sin. tida märkligaste ersoner, :den "siste i den" trio, som tillsammans skapat nordhal« lands storhetstid, : «Han hade varit en av "hertig Brik företågsammaste' anhänga- "är 1319 finna vi honom som” "Botälhavare på. Varberg och n ”stor flotta Varberg a | ningsföremålen i hemmiljö. Hammarö orh Inlag i Han-F DEN HÄR BILDEN tog "LT-med- erbeterskan Signe Gometz för så där tjugofem år. sedan, : Motivet Jä r det gam'a kända — Laholms kyrka sedd: från Gamleby. 'Stads- bilden har förändrat sig mycket Hitet under de är, som"gått' sedan » bilden togs, .- Gamleby är: pletes. fullt; bevarat, . 'Laholmare : utställer:. « ,Unde augusti månad 'ges yt terligare . tillfälle : för. konstin- tresserade att bese det som finns kvar från "den utställning, : "som var. anordnad i' Medborgarhuset för - några veckor sedan, ' Ingas Bod : utställer närligen under ji denna” månad Signe Lundqvist- + banjes'. och O.:Stambergs dukar samt ' Eric Lundéns träskulptu- i rer. Otställningen. i "Medborgar- "huset: blev .mycket uppskattad, "| men ;eftersora tiden utställ- ingen: » Var . knappt. illtagen, hann inte alla laholmare och tu- .rister:se den, och man: vill där- tillfälle ,. att. ta del av. uts s enskt riksrö, - Som, "sådan, sfår, han "snart ett synnérligen., stört än flytande hertiginnan Inger m under; . sonens, kung lertid "lyckan 'snart”åter, och på vintern” samma år. upphöjes "han av Danmarks konung. till hertig över "Halland; och kort därefter Borgs” hand. "Detta giftermål å- stadkom mycket missnöje såväl i Sverige som 1” Norge. Hatet mot Knut” Pore växte än mer, och” vå- ren, 1330. faller. han. offer. för sina fienders ränkor. :.Det/ må anföras, vad. Hallands möte historiker P. von Möller, som” ägnat ' synnerlig , uppmärk- honom d ån Hallands historia:.; . ”Knåt Poret! v var 'onékligen' en pronligheter:- Tapperhet'. och här- förarskicklighet; skarpsinne och statsmanneklokhet ” vid bedöman. det: av de för: hans” planer mest gynnad "förhållanden jämte hän- synslöshet 'och ihärighet - i valet och användandet” av; nredlen: ör dessa .planers genoindrivarjde vö- ro egenskaper, . som, utmärkte denne" "halländske: ädling. sd Med ' Knut Porse :. försvinner också Hunehals' ur historien. Hur det tilgatt när borgen förstördes, därom vet man, intet. Antagli- gen” Har. "det. skett omkring "år 1330. : Visserligen. beslöts på en hersdag i Södertälje "om - slottets Ateruppbyggånde, . men > beslutet kom 'aldrig till utförande. ” Richardsong bild från 1750-ta" let visar att då ännu en' der av vallarna. könde synas, Nu är alft överväxt” med ' en vacker gräs- matta, Dock: kan ännu i dag en god iakttagare ana sig till att +för ge: publiken. ytterligare ett 5 samhet. åt Knät Porse,' säger om : sv sin samtids mest-framstående | - | på "Ågatan På hotellgården fann människan en gång i tiden star och Her MN I RESESKILDRINGEN »SYDHALLANN , burg. Löneburgheden är "om Lä :. Som en , pärla i detta underbara blomsterhav ligger Hermansburg med böljande sädesfält och gröna ekdungar. Och hälsar :man på. 1 Hermansburg i juni möts man av en underbar doft. I alla trädgår- dar växer den blomma med vilkea konstnärerna så "gärna prydde "jungfru Marias hem med och som blivit & för den ' ska renheten och ljuset: den vita tiljan, 'madonnaliljan. . Människorna som bor här, är kärnfullt bondfolk som älska sin hed och sitt land, Alldeles som vi har i Sverige sjunger ”Sverige är mitt allt på jorden, intet är som Sverige skönt”, så bekänner Her- mansburgaren ungefär så här: t "Porntéet land är så härligt söm Hannover, ingen bygd så härlig som 'Llneburgheden,. ingen .soc- ken så härlig som Hermansburg”: Fädernas ' gärning .. vördar, han och '; gömmer » dess "minnen, som: ett vittnesbörd och en Mmanirg för kommande. släkten : om gammal- dags 'enkelhet och strävsam Id. Men det är inte vad jag ovan rfimnat som givit. Hermansburg dess säregha klang i wärlden. lägset liggande. lantförsamlings namn har en sådan vacker klang, ligger på det andliga planet. Bön- derna 1 Hermansburg taga Gud och .hans' ord på djupaste allvar. . Elbe och Aller, Den är 7,200 kvkm. och är mestadels beväx! « bärs- och lingonris. Idoga händer lägger dock den en ".' "der, plogen. Läneburgheden är” allra vackrast I august. ”stertäcke ligger som en dejug matta. ve Hemligheten. till: att denna av- |: a hektaren Hermansturgarna har på så sätt kommit att bli föredömen och de- ras församling. en strålande fyr- båk vars sken lyser. vida omkring. « JORDMANEN I HERMANS- BURG är inte den bästa. Ljung- hedarnas jord är. inte den nä- ririgsrikaste. (Skall .hermansburg- bonden klara sig, måste han stå I för fullt; Och det ' gör han.' Her- mansburgbönderna följa med sin tid, de utnyttja alla nyare meto- der för jordens skötsel, men de gräva Ioke ned sig I de tjordiska, Mullvaden, som ständigt rotar i foörderi utan att uppfånga en 'en- da' av filmlens livgivande strålar, är-intet ideal för dem, De arbe- tar med besked, de sliter härt, men arbetet är inte herre över dem. De är arbetets herrar. Her- mansburgarna kunnia arbeta duk: tigt,'i sitt anletes svett, men de förstå också att fira helg, att giva högtidsstämning ät livet.:. + I Hermansburg vet man om, att man har en själ och lever där- efter. Man vårdar själen. Jag vet ej, om man 41 den tygka 'kyrkana har denna psalm, men man är i varje fall underkunnig om att ' .”om här vår själ'ej lyftes fri till det som evigt ' bliver, ... en. varsklig gröda bärga vi av allt vad tiden giver.” ' möter folket i Hermansburg upp SEMSTERTRÅFIKEN -har nu passerat sin kulmen, vilket bör nor teras . med tacksamhet, . Över 90 dödsoffer blev trafikens dystra juli- facit," Felaktiga "omkörningar och ovana vid vänstertrafik bidrog i hög "grad il det höga. dödstalet, VÅR MEST "trafikerade länshu-= s:vudväg,. Nissastigen alltsåj. har "vå .rit- rätt” fri från större olyckor .sommar, "Till detta faktum har i hög grad” vägbanans beskaffenhet' bi- dragit. De icke permanentade” de- lärnå” av vägen; har nämligen varit (och är på sina håll ännu) i ett be- drövligt skick, vilket medfört 'att bilisterna tvingats begränsa hastig- -heten till 30—50 km. MAKEN TILL NONCHALANS t. trafi anter som den de ansva- "riga, för "Nissastigens beskaffenhet visat . unders våren. och. sommaren "torde inte”stå att. uppleta. "Det går inte. att skylla allt på k Säkorhetsavstand & mn. mi dinarie motorred.. 'Kess startat sin semesterresa på. den- stigen." Själv - började jag. min på rikstvåan.. Fast . besluten att följa hr Hammarlunds i Sveriges bilradio maning att tänja ut avståndet ', till 'framförvarande”" : fordon. Så fort jag fått fram ett be= tryggande säkerhetsavstånd tackade en medtrafinkt för luckan som pas sade fint till Bans stora Ford. Nr " SEMESTERHUMÖRET . "fanns dock kvar och :jag tänjde "på nytt ut avståndet, Nästa medtrafikant... 0 s v. Nej, det gäller allt att vara | hårdhudad i det kalla vägkriget, där hr Hammarlunds :' teorier . aldrig tycks kunna bli verklighet, : NG. RESER. sy helägen t med ljung, "ag Nungehe fagra T villigt; och mangrant ”-, DVART” utlovades en. artiker. £ Hannover "mellan nedra enbuskar samt blä ed efter den andra un. . Hung gavloletta blom. ikklockorna på -Böndagen sia ån 3 mtet får hindra dem att Komma. Och kommer "gör man, Det finns tre kyrkor att välja på, men skall man få plats måste man komma i tid, Många har. lång väg, många. riktigt läng väg, men alla kommer och alla platser är fullsatta. För. Hermansburga- ren 'är gudstjänsten festernas fest. En fest bör ju inte vara alltför kort och det är änte hel- " ler gudstjänsten i Hermansburg, . Den varar i regel tre timmar. Det | är. nattvardsgång. varje söndag och — häpna och hör -— en guds- en halv timma efter förmiddags-" lar, nästan lika mycket £ölk. Kyrkklockorna sänder "ut sina manande' toner inte blott på sön- dagarna. Under sommaren klinga dess toner ut. över nejden morgon, mansburgbonden sitt arbete, tar ter sig ned och läser ett ord ur den heliga boken till lyftning och da. Varje morgon och afton sam-. las alla familjens medlemmar: til andakt. Och det sätter spår i; de nr idylliska” lantförsamlingens tv ""ETT- RIKT och strälandeé mis- sionsarbete har sitt säte i. He 8. Två missi 9 finn2s där och Hermansburg”i burg i Australien äro dotterför samlingar. till :”Hermansburg > te på "den blommande ljungheden. . Kanske har något, kanske 'myc- ket, ändrats på de mellan tjugo—. | först fick kännedom "om :. denna strälzmde » lantförsamlinge : Hur liv och ett sådant hemliv i guds: tro och andakt; går inte spårlöst förbi. Det. lämnar djupa och be- ARETS VÄNLIGASTE bilister finns inte i våra dagars bekväma bi- . lar. utan i'obekväma:; och skakiga .' sekelskiftesbilar. Idel leenden de-' monstrerades' i varje fall av förarna och passagerarna i de veteranvag- - j och3 dålj; tillgång på "arbetskraft :— medel finns ji ju avsatta för vägar- .inas underhåll :liksom fast” anställd personal. KE Veteranklasserna ! I Svenska” veteranrallyt i i söndags såg som " segrare tävlingens” äldste delta-' gare, 71-årige C F Hodgkinson : från England. ox: : : Efter tävlingens slut” meå åtföl- jande'prisutdelning på Parapeten i Hälsingborg" fortsatte. segerherren tillsammans med sin dotter till Fal- kenberg, där paret parkerade sin vagn, en tvåsitsig blå Calcott från 1913, på Ågatan och installerade sig själva på Grand. - -'-Hodgkinson flyttade emellertid snart in Calcotten på hotellets gård, den väckte för stor uppmärksamhet HN-motor honom och dottern i full = med biltvätt. Gamla vagnar är bal en och fordrar minutlös sköt- : Hodgki i är inte typen för: en sin -harja med vid konturerna til" ”Hanhals. Holme.” utt bilförare. Han är gammal och nar som i söndags deltog i veteran— rallyt Malmö—Hälsingborg. Engels- mannen G F Hodgkinson segrade i klassen för bilar äldre än 1916. Han MAN FÅR HOPPAS & att icke o om, Fin skall den vara, tycker Hodgkinson Tont och mår inte bra i största alls : - med två man, I spjut tillkommer VU ”Fa0a ubäre har ban minen 4: presenteras | i en artikel här bredvid. i Rune ” med dotter, mänhet heller. 160 år har han pysslat med bilar.” Han kom i kontakt med dem redan” före sekelskiftet. Sedan har bilarna blivit en passion, I kritiska situatio=+ ner är han ännu snabbare på han- den än ett par yrkesmekaniker. =. ' Han har ytterligare fem veteran- åk hemma i England. En av dem, en . ASDR, 'är. så gammal att den får deltaga i Brighton-rallyt: I det ral=' lyt har, han tagit sju medaljer på lika många år, . Dottern, Emy White, är äv. ägare till en a Renault 1904.. KN | EM-komplettering " STOCKHOLM: (TT) ”. - Den svenska truppen till europa= har nu k a SM-tvåan Leif Hellgren, Skellef. . .bittr a tårar”, korligen -trävger den:frågen . sig fram: Vad eller vem är det.som "församlin; gs rika” liv? pulserande rika andliga livet börs jade, när em tri ettiofemårig präst- man vid namn Ludvig Harms kom "dit! Denne man. savlägger ' själv följande bekännelse: JE min” ungdom ansåg jeg: det som en skam att gråta. Man kuu- de fått piska, martera,. slita mig : i stycken, fått mitt hårda sinne att utgjuta ' en enda tår. Men när jag blev'+ en. man och hörde och: förstod: -Gyd har låtit sitt allra käraste di för mig, fattiga syndare," av raturen hade sunda, sega kraft, men först se-' dan hans egén kraft renats och” ökats med. Guds kraft; "kunde" | han uträtta något: för själarnas ' lyftnirg.' När han gråtit de bitt-.' Taste och på samma gång ljuva- ste'tårar, människor kunna Brä- stora -ting. Harms dog 1865' men häns gärning lever ännu: i Her mansburg; Skall det. bli) nytt: liv i wåra för samlingar och hem, måste vi ned. På knä inför Livets Gud i bön och; bot. Då skall Andens. livsfläkt nå oss och under ske ibland oss, Rät-. ta och sanna äro skaldens ord: 5 »Q, mitt folk, du skullé' vakna. till ynglingadåd "den dag, du” Ppå:” nytt kan gråta” Mr pe teå, och i kula Joel Eklund, Väs=. $erås, som vann sin gren d RM, ov EN ”Jag spelar 'för FN Nr hk Yna ser man. June". Haåver," arry James - m. fa : ev "Barntillåten, tjänst på eftermiddagen en och | gudstjänsten och även den sam- - av sig huvudbonaden och knäpper. - sina härder och tillber sin Gud” och Frälsare, Och mor, som går , i köket bland grytor och disk; sät-- ledning under dagens mångahan- . Hannover. Kärleken och: offervil- ' : jan är stor i deniz församling” u- : som helst, ett sådant församlingz- + stående. spår efter sig; lysande,” ” värmande, inspirerande. — Ovill- - "Den andliga lyftningen och det - "Ingenting kunde, ha ' grät Pe Det : var. sålunda en man; som ' ”lantrhannens - ta på jorden, kunde han ”Uträtta fa middag och" kväll Och därute på | fälten, där de gröna ekarna äro-. de uppåtvisande "pelarna; himlen > dét höga :tempelvarvet och solen” Guds "allseende öga, stannar her-.. . Natal i Zululand och Hermans- > är det yttre redskapet til. denna | mr RR trettio år” sohnr förflutit” sedan. Jag mn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.