Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
KN a v HAR LYSER BLOMMORNA | " mot besökaren redan då han står framför. den stora lager- ochl:' renseribyggnaden, Flaggan svajar | : på taket och springvattnet glitt- rar :i 'solskenet, "Bortom 'blom- mornas fält och de stora 'växt- husen. breder ', vajande. sädesfält ut'sig' över, slätten. :Vita träskyl- » tar s visar de olika sädesslagen: "Man är ständigt på jakt efter nya ock bättre, mer givande utsädes- landets - -intressen." Här. ser man till. att grödorna runt" om i vårt . allt: "säkrare: Bönderna nalkas ""moner,- Forskningen som" bed: " säga. lag säkert Weibullsholm med: . vörd= .nad'och aktning, Växtföri ädlings«< 'anstalteh'i har numera > världs: rykte. När 3 'man hör, namnet. tän- ker man på röda jättejordgubbar, smala sirliga ättiksgurkor, våajan-. hc de vetefält och blomsterrabatter 1 prunkande färgerna; från blod: röda rosor till små”. »näpria a ves på Weibullsholm' har för: alla |. ge forskningar... kommer. , ; fram: till måste. givetvis provas "under" o- 1 som arbetar i inom déssa områden betytt r mer än man med ord kan . Weibullsholm bidde genom att den dåvarande ägaren; Walfrid,. Weibull började. intres- serade sig för framställande ' av foderrotväxtfrö som han sålde ut - genom annons, Han var en före- gångsman inom jordbruket ' och skaffade till Sverige många 'sa- .ker som blivit oundgängliga inom jordbruket, ' Hans fröförsäljning | > skedde i mycket blygsam skala och antagligen hade han. aldrig ” någon klar tanke på att det ur N denna försäljning skulle springa fram en: växtlörädlingsanstalt av Weibullsholms nuvarande stor- lek, Men hans båda söner Walter och Harry Weibull fortsatte sin faders verk och lade också grun- den till anstaltens senare storhet. Walter Weibull började utgiva ”W. Weibulls Illustrerade Års- bok” för' rotfruktsodlare”. Den kom ut.första gången 1904 och året efter inrättades ett efter den tiden fullständigt modernt labo- ratorium och 1906 var det tid för en särskild frökontrollavdelning. Året "därpå anställde man 'dess förste fullt "utbildade botanist, filosofie. doktor Birger Kajanus. Så hade: Walfrid Weibulls första fröförsäljningar blivit! upphovet till en stor anstalt med förädling och vetenskap som sina främsta uppgifter... Ganska snart fick I man inom landets ledande kretsar upp ögo- nen för vad Weibulls Växtföräd- " lingsanstalt uträttade. Ar 1924 fick anstalten sitt första statsbi- drag, sori sedan undan för undan har ökats för att nu- hålla sig cnkring en kvarts milj kron. om året. VÄXTFÖRÄDLINGARBETET är ,anstaltens: främsta - uppgift. Här har man tusentals uppgifter. och nästan alla växslag är repre- senterade, Främst: här. man för= ves; av. företaget. Detta "räcker dock . inte- till. utan man "måste. också: ha : kontraktsodlingar : hos andrä- lantbrukare. " Denna 'sker också: till”: stor" del i utlandet. Detta” gäller” främst köksväxter ch i man odlar sålunda blomkål |: sökt att: genom, olika :;korsningar få fram en:ny, produkt” som-haft! H bättre"od=|g större "avkastning" Oo lingsmöjligheter + - Man har på så sätt fått arbeta på olika" vägar, utsäde för Norrland]; och. Götaland är ju i många. fall inte "detsamma: ; «Man har också arb framställa kulturväxter. med, ökat kromosomtal, och använt 'sig-av många : "olika 7 colchicinförfarande- såsom varan- de'""det : hittils: :mest.? "effektiva. Härvid har: man samårbetat med Radiofysi Vär:-hela landet har man sina provplatser där växterna får utvecklas under ganska olikärta- de "yttre i betingelser, 'Så små- ningom är. man' framme vid att låta "växterna. vara med i de officiella försöken för att” till sist uppförökas på vars och ers ädlingsavdelningar. j I arbetet i växthusen utvecklas en stark: värme, Den slår emot besökaren tung och våt. .Härinne. sysslar vackra flickor och kvicka pojkar med olika arbeten, - Ett par flickor håller just på med konstgjord befruktning av gurk- blommor. Med 'en pincétt ävlägst nas krönbladen på hänblorriman och pistillens frömjöl föres över till honblomman...' Man arbetar här med att låta två olika sorter befrukta varandra. Den produkt som kommer. fram visar sig se- dan vara mindre mottaglig för den välkända sammetssjukan. Här flödar det av färger. Flic- kornas : färggranna > klänningar lyser i den djupa gröna färgen: De små gula blommorna stänks omkring i det gröna havet. DET ÄR PA själva Weibulls- gården som försöks-" och föräd- lingsverksamheten -är + : förlagd. Men dessutom äger man bety-] dande arealer på andra platser. Gårdar som äges av företaget är bl.a. Axeltofta-Fly geltofta-Tofte- rup, Spargodt, Fredriksberg och Lönhult. Här är olika slags jord representerade. Det växlar från lätt sandjord till styv lera. Sä|: kan man Jåta alla växtslag växa under olika betingelser. Det är en en lång väg från. början | av förädlingsarbetet tills våra bön- der kan: erbjudas en ny vete- eller havresort. År av 'forsk- ningar och möda, år av Prov på olika jordar. Var "och en' som syslat med arbete inom svenskt lantbruk — förstår: vad denna|' forskning betyder! På dessa gåt dar som drives av företaget finns en del kreatur. Man måste för- söka ta tillvara det bästa av|- 3 [fodret som produceras. Men driften har rationaliserats uhder senare år och sker nu mest på maskinell väg, Det är stora'area-".. ” växtslagscenligt pr ka Unstutionen i i SES JF falling av » hela: Lundåkra- : bukten. si Denna” beräknas - ske efter.” ”hölländskt”. mönster :: och mai "spölle? därigenoti” komma i fars f soek efter. färg: Det »|hela verkar” på dén "oinsatta som ett: väldigt: trolleri: Maskinen ut- ö nastående” gott" arbete |; som; inte, og kan "värderas man enbart med trädgårdsfröer. När Någrasiffror ii, ; detta; samm han; kan vara av nöje att. nä n fröerna' "ivsina färggranna påsar iglä landet. -Man "levererar ).000.000 påsar, en gan- € astående siffra. Dessa säl- 00 Återförsäljare. Wei- numera en massa egna affärer. Så går den ' färdiga - frö- varan ut'”tillsallmänheten” och vi kan, :sommartid - se - färggranna grönsaksland' vid villor”och stu- gor! landet: "runt ' och" veta: att myc | komräer "just från Weibullsholm. NAR, MAN GÅR OCH SER på de vajande. + sädesfälten' tycker man att man «i själva suset lik- som förniminer svenskt jordbruk andas. "Det är en dyr apparat som :arbetar inom växtförädlin- gen, den”blir -mycket dyr därför att den ju är så oerhört tidsödan- de. Bakom" "varje ny” sort som .utbjudes', till allmänheten ligger i regel, ”åratals forskningar : och M (Forts. å nästa sida) - "Jom å axgången - | verk & går" den under jorden och äv det- som växer härl. | Innan. Ni bestämmer Er för. Traktor om Se och prova "FORDSON MAJOR eller DEXTA= — Tel. 18040. Halmstad. >. ”A 896 Falkenberg 1180 Laholm den rapporterats. $ Det är: inte mycke men vet | sadelgallmyggar? den har hittills errdast förekomrmit IT i min: dre -oräfattning; men på” senare den : Varför i véte- och ”kornodlingar, | c det: finns: all” anledning]! nen öppna. för detta nya hot mot grödorna: "och 'omedelbärt' ån la fynd av insekten: ” :;: Ett koncentrerat : angrepp fö- rekom för” Are år; sedan i Näsum,” och i "fjor: angreps: 15 tunnland vårvete i: eslövstrakten! + Växt- skyddsanstalten” håller 'på med omfattande ” undersökningar för att. komma” "underfund med -hur myggan "sprider sig och hur en effektiv bekä ng skall kun- na sättas i i Mn så: där. en 710" till 14 dagar: före oci svärmeriet, som är allt. annat än oskyldigt," är företrädesvis vete eller ' korn: Bladen, utväljes till” äggkläckningsappara Foch"! det |. t JT rän lar- stadkommer et och: stänger näringstillförseln till: axet. Vid. "riklig. förekomit av Jarver blir stråna så skö förpuppas: Or 'pubporna”. kom- mer så nästa sommar den" nya generationen. myggor." En" del trivs 'dock-så' gott med” "puppsta” diet; att de sover över ett år till, Även ' öm Mån efter r av” 'sadelgallmygg; motståndskraftig ger jorden, i träda måste” "man alltså "räkna med at finnas kvar. : Till | sådelgallmsggand genhe- ter för. hemkär. Den" stannar: alltså gärna på den. plats. där: den sla- git sig ner. Man har i varje fall jinte hittills fått några belägg för. att den-sprider sig-över större avstånd. I Näsum, där den upp- trädde för tre” år sedan, . tycks den trivas gott "ty mån här där även" iår” fått ett koncentrérat Nee Te a sd . AVRÄKNINGSNOTERING - Klas” Kor Kviga Ung- Äldre Göd- = Oxar " Stut tjur större) kalv ve a Ye tjur "Ex. pr. än 530 - 515 445 665 N it. 459 515 505 1435 . 625 2505 495 430. 585 500. 490 425 575 480 47070 oc 565 - 464 449 560 449 434 1-2: 550 2 540 a . 520 . 495 - 465 + Y'För får" och lamm, pr kg över ovanstående notering, så Fläsk (utan ister) re IA > EBkor ECT Im blan ister) ” + SESSION 393 379 ” 336- 301 Expr! 60—67!4 '» "305 379 351 311 Klass I -: E8-72Y: . 390 376 346 BM » MM "+ TIA &, = 381 371 34 3U: oo». MM a N 80-894 . = 356 351 336 311 Äldre orne flåda |. 400-994 a — 341 336 321 306 Hel och halvgalt, oflådd 5: GO pm; 33 26, 3 306 Å: Noteringehas I, "HALMSTADS SLAKTERIFÖRENING gällande den 11/8-16/8 1958” ES 'Mell. Späd- Får Låmm F Häst - klav kalv t vaga 560 525. 485 es 350 "ME 540 - =>" 475 615” fal 520 495 445 580. 340 | mn ww 405.560 a oo : " Föl 465 460: 370 530 > 3 ima 45 os mi 45. | 205-205 ” 315. 380 AS 395 mos " 385 305 ' som Jevareras ulliga, betalas för köttet 1 än = Suggor och Svin över 150 kel ” varje kg utöver 20 kg 2 — Kirkolvnoteripg (för Körmsäliod) d de vikt 25 kg erlsan 4:00 För! fr 50 ba lama aa > svårt angrepp mot ett 40 funnland”; stort” .vårvetefält 'i : . ”stianstadstrakten. Insekten: heier' sådelgallmygga Vete- stråna har 'knäckts på "mitten, varför axen . böjt: sig ned mot "marken, :— Sadelgallmyggan' är inte, helt okänd här i södra - ..: Halland, ”men den har. hittills: inte gjort någon - sådan "skada, " år: har man allt; 'oftare” "träffat på : för läritbrukarna | att. hålla” ögor. 86 Man. antar att 'myggan "svärmar, det öremål för det nin hör också att den” är vadi' man kanske skulle: kunna : kalla | i rg ' Kri- ” heller inte ta fel på. "Men. sedan angreppet , gått :så långt : finns det ingenting att göra. Bekämp- ningen måste: sättas in, 'då myg- gen svärmar och innan larver- na hunnit: börja "sitt ödeläggan- de växtsaftkalas, Kan -man bara på ett så tidigt stadium konsta- tera” "angreppet, Cär, Len: :DOT-be- " pudring ; verksam, , men : tyvärr vet: vi ännu: så. kitet. om 'sadel« : [odlare och konsumenter. r. Hade i blem öch? för” att få Sphere Ni. itjönar i dängder på att välja en: .FORDSON ! 58"! aven JfPotatisodlarna är iv fal < Kölls i Degeberga på måndage: "ens nyligen avgivna betänkande med direktören "med utredningsförslaget | i Vid Kristianstads läns potatisodlareförenings årsmöte, som r belåina : 1, diskuterades potatisutredning- i Sveriges -potatispälares riksförbund , Sven Wixell som inledare. Uitedningen ” "har ju tagit sikte: på en "effektiv sanering av ovotatismarknaden, sade direktör Wixell, som själv tillhör. utred- = | singskomreittén.” Han var. också av-den upp- fattningen att man kommit fram till en ganska förnuftig lösning sch'om förslaget blir lagföst bör” nan kunna räkna med att änt-) gen få bättre ordning på han- a I'deln med potatis till fromma för "Man |. under utredningen varit inne på tanken att auktorisation skulle. krävas ' för handeln med potatis men man hade kommit till det resultatet att en sådan anordning : också skulle" få åt- skilliga nackdelar. Därför stan- nade man för förslaget om, kva- litetsbestämmelser, d.v.s. att in- sen: potåtis;-som inte fyller vissa minimikrav, i. kvalitetshänseen- de, överhuvudtaget” "får saluföras matpotatis. vid -yrkesmässig ljning. Övervakningen kom- mer givetvis att Vålla störa pro- tolkning . av ” bestämmelserna : kommer lantbruksstyrelsen att avgöra i vad mån överträdelser, skall beivras. ? : Allmänna ' meningen imder” ” diskussionen 7 var att: förslaget var. gott även: om man gärna. :' skulle sett att utredningen gåt ännu hårdare fram' med kvali-:. tetsbestämmelserna. Man : befa- aa enbså ått det skulle bli en . ' tungrodd apparat om lantbruks- . i styrelsen skulle behöva kopplas :: in, då det gällde. att beivra ö verträdelser. ' NS ”- Mycket dålig "potatis hiåner cv kli såld”under den tid det måtte ' ' ta att få besked från lantbräks= so styreléen, menade man. MO ine I BENIGT BETYG > ot. — - Varför fick jag ett så lågt-be- ">. tyg i magisterns ämne, det förstår . et "jag inte. Till exempel när magistern" frågade. mig. hur många. ben det. finns i en mä nniskokropp, så svara " de jag tusentals, - -— Ja, det är ju. felt. -—' Nej, inte den "dager. för då: hade dag, ätit fyra arbörrar!. - Satt smårötterna' . "går av när Pon "rycks upp. Ofta ” "”- följer 'då också ' en jordklump bidrar till älbbarg : förmultning av stubb och halm, varigenom - "utveckling heja das. stråbassjukdomarnas j :knäckare kännetecknas "motverka angrepp av” stråbassjukdomarna, som vid ensidig spannmåls- odling kan anställa stora ; skador, om de inte Vid hedplöjning a av halm eller stubb | efter vete, korn och råg motverkar stråbasröta! i zu Angrepp av strå- 7 av att stråna ligger -; knäckta åt olika "- håll och att den . typiska. ”ögonfläcken” - finns vid brott- ” har visat sig kunna : - bekämpas i tid. ” Den. höjda kvävehalten bety: NYHET! Anno högre kväv Oliat Kalkkväve 20-21 YAN» je säck - Ni får mera kväve i varj: 3 "nader för transporter, hantering o ehalt.> till oförändrat prist 7 Kornat 'Kalkkväve 1I8Y.N änkt pris der” mindre arbete, er kg: kvävel 2 lägre kost- b sprida B-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.