. TAHOLMS TIDNING. | —=LT -: Högerungdomen och barnen > BARNBIDRAGEN har varit och är den statsuppgift, som många anser det vara lättast att' spara. in på. Isynnerhet + äldre personer, som själva fått . fostra upp sina barn utan des- sa bidrag under sämre ekono- , miska villkor än dagens för- äldrar, tycker, att barnbidrags- miljonerna - är om inte helt onödiga så dock mindre nöd=. vändigas =. oo "DENNA INSTÄLLNING de-. las i stort av högerpartiet, som - ju. nyligen 'krävt bidragets borttagande. för första barnet. . Högerns "ungdomsförbund har - i dagarna gått betydligt längre på denna väg och till höger-: partiets riksstämma motione-' fat om slopande av hela barn-, - bidragssystemet.- - ATT . ETT YTTERLIGARE SKÄRPT ekonomiskt läge kan. komma att aktualisera, en så- DEN 15 AUGUSTI 1958 RR återinföra barnavdrag. Dessa senare skall . ”även i' lägsta progressionsskiktet ge en skat- | tesänkning som. ungefär mot- svarar gällande barnbidrag”. När det gäller så låga inkomst lägen, "att skatteavdrag inte ger avsedd lindring föreslås . ett system med ”socialt be- . tingande barnbidrag” som ut- fyllnad. .- Detta system skall adnåt unghögern ge lika stor bespa- ringseffekt - på statsbudgeten som det förslag” högern fram- lade till 1958 års. riksdag. Vi- dare skall det ge barnfamiljer med höga ” inkomster bättre förhållande jämfört 'med övri- ga familjer i dessa inkomstlär gen. i "HUR MAN "SKALL. LrYc-] KAS förena dessa krav är:en |: gåta. Ekvationen går helt en= kelt inte ihop: De allra lägsta inkomsttagarna får sina bidrag Målaren Ehurehill Radioaktiv! brom töjer svaga isar är 'skogstolkell ' ÖSTERSUND (TT) . En strömningsundersökning med kjälp av radioaktivt spår- - ämne utfördes på tisdagen och onsdagen av Sveriges meteo- . rologiska och hydrologiska in=' stitut i sjön Hackren i trak- ten av Mörsil. Ardantvallens et mänskliga tänkandet är fullt Dp av inkonsekvens; militärerna utgör härvidlag ingalunda något undantag. Se t ex på Hitlers Tysk= land, vars 'krigsmakt byggde på truppernas rörlighet långt utöver vad man tidigare räknat för möj-' lig. Trots det spelade” de fasta be- en förvånansvärt stor Genom undersök av. detta slag hoppas . institutet få bättre möjligheter att komma till rätta med flera av de hydrologiska pro- blem som sämhället i dag ställs in- för. Hit .hör bl a isförhållanden och + då .särskilt :svagisområdens uppträdande, vilket har stor eko- nomisk - betydelse «för : exempelvis skogsbruket och samfärdseln.' Det kan här gälla att fastställa anled- ningen till en ev isförsvagning och att finna lämpliga åtgärder för att undvika den! I andra fall kan' det i stället gälla frågan hur man bäst skall framkalla en försvagning: av istäcket "eller t o'm dess försvin- nande; t ex då det gäller att åstad= komma isfria rännor,. ' -I> Kännedom : om srömförhållan” den har också betydelse för frågor roll inte bara i den tyska folkfan-= tasin utan också i dem strategiska I : Var: avslöjad på: förhand hemlighet T Tusentals par ögon vakade tr - över tyskarna utan att de anas de det. Tusentals detaljer in- "samlades och i London lade man ihop alla bitarna tills puzz- let var färdigt. Tur, Yförslagen- het och otroligt mod ville till. - för att visa vad Hitlers skryt var värt, : tU planlä lighet med den- na benägenhet för ologiskt tänkan- de uppstod - Atlantvallen för att snart nog växa till ett propaganda- nummer av rang... ' "Atlantvallen existerade emeller- tid i Hitlers fantasi långt innan det skapades befästningsverk, som till- närmelsevis gav täckning för hans propagandafras. Det var först efter USA:s krigsinträde. mars 1942 och bakslagen i Ryssland som Hitler gav sina direktiv om befästnings- byggnader från Antwerpen ned till Spanien. Fem dagar senare gjorde de allierade . sin , märkliga . attack Nazaire,' vilket blev"en extra på- drivare till arbetenas forcering. mot slussportarna i Loire vid S:t Man aktade sig emellertid för att - den; det kunde stå en själv. allt= snart nog den SS-officer som på, platsen hade högsta ansvaret för, liga." Han satte igång undersök ningar både här och var. Olika ka=- féer hemsöktes, dess kunder kropps- visiterades,' deras tidningsinnehav. kontrollerades. — Pensionatsinneha= vare utfrågades ”om deras gäster, helt ovidkommande bybor anhölls: och förhördes i timmar utan. att veta ens vad .det hela rörde sig om. Däremot var det, ingen som ett underrätta högre instanser omq stöl= a för dyrt. Däremot kontaktade man . att hemliga dokument förblev hem= . : blick ås I dan "åtgärd vill vi inte förne-. - oförändrade genom det ”socia= om vattenvården och hur vi' skall "Samtidigt som. befästningsarbe- : göynes he ; må | vi anser, att ” on NAS kunna hålla vattendrag. rena från Pr . aren Duchez. s é RR AV om försörjnings- barnbidraget”;' alltså" här föroreningar. ' tena började på franska. kusten, | Duchez skulle, Komma att -ut« arnfamiljernas örsörj ingen ' besparin; Det : lägsta i > startades också av den franska mot- börda jämförelsevis är så ingen. be p "får. bärnz ft Vid undersökningar. av "detta slaz ståndsrörelsen - helt. spontant arbe- märka sig ytterligare, innan, segern tung, att" barnbidragens "slor ". pande varken bör komma som .nummer . ett, bland : nödvändiga" besparings- Projekt, von H > DÄREMOT KAN: vI absolut inte' godtaga högerns och ung- högerns : resonemang, att «ett slopande av barnbidrageri bör : kombineras med” skatteavdrag, . som främst gynnar de stora in- koriisttagarna. .” Barnbidragen infördes en gång för att man" skulle komma ifrån. denna sto- ömsttagarna.; oo Et ; värt. två : eller - tre" ättvisa ” gent”, emot., de ' "avdrag som motsvarar. de nu- ' varande barnbidragen alltså ej heller . här besparing. . Härav följer också, att de högre '-in-. komstskikten : får” barnavdrag, | 1 som blir högre än de nuvaran- de" barnbidragen, ' "alltså ”en »större '.:inkomstminskning”” för statskassan; än de nuvarande barnbidragen till: dessa ' höga .inkomstskikt ' kostar - staten :i "utgifter. i : Den: sammanlagda : effekten :av unghögerns motion blir allt "så ett dyrare” barnbidragssys- tem än, .det: nuvarande, och en 'hurchill konstnär” Pp ringsutställningen :under”; den "stora, vand- intern. te nog att ha framträtt som: samti- krönikör och som en 'vältalare av ponerade I också som. / och våren i Förenta staterna; Det=' ia kart tyckas märkligt, "Är det in=' dens största statsman och historie=" Guds nåde? Men trots sina många” Ci och: betungande sysslor, i övrigt, har Churchill ändå aldrig betraktat måleriet. som en” "oförarglig hobby utan i stället som ett krig med and- Måleriet är ingen oförarglig- hobby utan ett krig med: and-” ra: medel . och penseln. måste - behandlas ' som : vore den: en' "florett. "Men . främst är. i alla fall .-målandet. en - vederkvio=. kelse ska disponera. duken” "för att up nå den eftersträvade helheten” : I England. har man till'sin f våning noterat. att Churchill i sitt "I släpper man 'ut en mycket stor mängd radioaktivt brom i tillflö- "I det till. en sjö. Detta omblandas I snabbt "med : stora vattenmängder och 'redan, efter 5—10 minuter är utspädningen så stor att vattnet är drickbart, - Radioaktiviteten, avtar mycket hastigt och redan efter någ- ra dygn har den praktiskt taget helt försvunnit. . Några risker för strål- ningsskador föreligger således inte. "När "radioaktiviteten' nått - ut i sjön, följes den av fem olika mät- grupper med ett mycket känsligt don, Tiotusen spanande ö ögon bete: av” Richard :Collier, - d Eyes”, ument. Värdena radiotel foneras till en 'särskild mätcentral 'j'Den slutliga” bearbetningen sker vid institutet i Btockholmy : 3 tet med att utforska vad som egent- ligen försiggick ute vid kusten, Tu- sentals fransmän drog sitt strå' till stacken, . skickliga ledare samlade ihop puzzlebitarna och 'såg till, att den kunskap som på detta sätt in- samlats från ett otal källor, snabbt nådde de Gaulles 53 högkvarter iLon- . Allt detta. har skildrats i ett ar- "Ten som låter ana vil- sta kritiska timmar lyckades han och hans medhjälpare på ett myc- militära - telefonledningar, så” att fullständigt kaos uppstod. Tyskare' nå ringde åt ett håll men kom tik man diskuterade vad som inträffat ' och ' det dröjde länge, innan. det ' rätta sammanhanget stod klart för med gick dyrbar tid förlorad. . 'Tiotusen 'väldisciplinerade, välut- ka möjligheter som i. ett slöja - förstarangs.. mi heter. - krig yppar sig för civilister att av- tära, bemlig- en avgö kraft, insatt på rätt ställe i rätta ögon= blicket, Det är emellertid fråga värt, om 'inte dessa tiotusentals :civilis- ket finurligt sätt koppla om tyska "| ett annat, Förvåningen var allmän, ” de militära” överkommandot. Där- rustade och väl ledda soldater kan'' ' var vunnen. Under invasionens för- | skattehöjning för de lägre. in- "komsttagarna.: Och det var väl ändå inte, meningen. i a I UNGHÖGERNS ” . KONST tyder. ndrligen inte > på,' att vi "från "det. hållet "i främtiden får någon regering, som har: större förmåga än den -' nuvarande : ätt > få ' balans' på måleri : är d. "Inget märks hos honom av sedvanlig en- gelsk'". romantik, "av - spökstämning ellér.:'” smånäpen ": sentimenfalitet. Tvärtom 'spåras en vilja efter kri. stallinisk” klarhet och” självutplå- m ning, vilket : kanske är det inte Fu Många ' har förstås ruskat på hus - och menat att ”Old -WinI Vi « Alla::dessa" "tusentals män ' och kvinnor, som levde i närheten av de pågående: arbetena, förstod :att något : betydelsefullt kunde uträt- tas. Här stiftar vi bekantskap med skulptören; som fått i uppdrag att restaurera en” del skulpturer uppe i. hemförsamlingens : kyrktorn - och som därifrån hade en'utmärkt ut- sikt över tyskarnas försvarsbygge. Där är kolförsäljaren,; som när han levererade bränsle till: tyska ba- hade” tillfälle" lista ut" vilka flygfö som”, var : användbara : och vilka” som "byggts ut som' fällor för fientliga: flygare.” Där: är. läkaren, som. kunde komma in på förbjudet. : | område . för , att besöka patienter | > = 2 och & som "alltid. hade något av. vär- ” de: att” förmäla efter.” varje sådan utfärd. Ja, där är t om den blin- de bybon, som kunde. komma de ter, som" av eget initiativ” samlade' ” ihop. sina” iakttagelser och sedan undan för. undan "byggde upp” en , underrättelseorganisation, alla? el" dade av samma; kärlek till foster : landets” stora sak, ändå inte var en långt mera oövervinnelig ' makt. H än deras antal antydde. . -.." vc ' Man 2 a tillgriper säkerligen | inga H Te överord om man antyder, att de- ras anfall mot :Atlantvallen bak- ifrån "och inifrån förvandlade :pro- '-> = pagandans ointagliga Atlantvall till ett. tämli skröpligt : bygg: verk, dömt:'att röna samma: öde. som” J erichos murar, en». som: konstnär ' är be onservativ,: medan." andra - hävdat att det nog: är en smula klent be- vänt med de: ;'perspektiviska åns kerna, + Lika -' obevandrad Churchill är i'de moderna "könst- teorierna, lika”, obenägen är hän att kägga sin spontanitet på ' hyllan för statens utgifter och inkomster, | att ådagalägga fullständig korrekt- M Och". let behöver vi Her | het" iy je detalj. Han. målar I de d . |' gamla t£impressi vad säger -unghö ”| fäst" test tycks beundra: iden stora” "enslingen” från AixsensPro- Ivence;. flera gånger har han 'ock- så: målat av” Cézannes . berömda berg,. Montagne S:t 'Victoire, Det är även ide trakterna, han funnit . c övrigt: så. illa. igenom-' "ot kt, : att.” yman, misstänker 'tö-. - tal kortslutning i de" ledande ”Unghögerhjärnorna.' Än: mera -förvånar, det”att motionen" vun , nit Partistyrelséns | gillande. ST notionen, vill mp? allts Det har framhållits"att sir Wings= ton tidigt kom" under" inflytande av irländaren Lavery,' som ' inhämta= de lärdomar, från de” stora frans- männen i slutet av a århunds radet. Själv" anser "sig Churchill 4 främsta rummet stå i tacksamhets= skuld' till William Nicholson." Den= ne fick honom" nämligen” att” inse vikten av att. oförbehållsamt : stu dera naturen. "Och eftersom Chur- chill fann det vara" självfallet att : | måla ute i det fria och "alltmera I Churchill böj ade måla sedän han började” DET VÄCKTE "ston: upp . märksamhet' både här, hemma öch på andra håll i landet Laholms . Tidning "strax "före årets' Lagaholmsspel kom, med | nyheten, att Laholmsamatörer- ..inbjudits till Köpenhamn för - att uppföra borgmästare - Malmquists pjäs ”Drabbad av månsken” på en av Tivolis sto- ra - scener, . Den 9 september är. den stora dagen” för La-. holms-truppen. Då har den ut-. « omordentligt goda chanser att göra fin propaganda i Danmark för Sveriges. ”mjpst danska' . stad” — så har som bekant ” Laholm = karakteriserats - av danskarna själva. «= = > - ve Expressen, som brukar ägna ' Är rätt litet spaltutrymme åt kom- " » mittéarbete å la Lagaholm, hör till. de tidningar, som slagit upp meddelandet om teater- resan till Köpenhamn, ” "I SIN SPECIELLA stil går - tidningen på med den utsända medarbeterskan Gunnel Hes- sels utläggningar: ”Vem har sett till att'Lagaholms 'slotts- ruin restaurerats? Det gjorde de fem första Lagaholmsspelen. "Vem ger med givmild hand 5.000 kronor till något behjär- - tansvärt, när det kniper? Svar: | Tagsholmskomraittén. : alla :Iovor OCK : över er borgmästare Axel', Malmquist anspråkslöst, .. Denne .: ”sirligé herre. med den välskulpterade - näsan och: den fjädrande ener- giska gången har. all anledning sätta en extra' fjäder i den :blå basker han med fördel använ- | der som huvudbonad: . vu: - DET ÄR JU INTE vem' som helst som får komma till Dän |: mark och spela svensk. dram tik med svenska amatörer. + Enligt en 'upppgift finns det "snart inte mer plats att sätta skulpturer på i Laholm. Vore det dock inte tänkbart att näs- |: ta konstinköp i staden blev-en skulptur : föreställande Axell. Malmquist? > oc Den kunde ju i bii ist på plats "vi i marknivå sättas på en jätti hög sockel i jämnhöjd med La- holms två ”skyskrapor?,; lant- "och vattentornet, det första .'man ser när man nalkas La- holm. . För Axel Malmgq har ju sett till att det inte bara blir bröd och vatten utan även skå- despel och konstfulla fontäner i Laholms stad...” . Tankleverans av mjölk I USA. I USA kommer innevarande år mängden - mjölk, som levereras genom tankar att överstiga vad som. kommer till mejerierna i flaskor. Enligt en nyligen fram- lagd utredning finns för närva- rande I landet 91.363 tankanlägg- ningar på gårdarna. 'Ökningen under : 1957 utgjorde 34.000 tan- kar: "Den snabbhet med: vilken denna omändring skett i leve- ranssystemet är utan motstycke |” i mejerihanteringens h De En hotande äpplesjukdom. Se- dan 1953 har barkröta på äpple- träd spritt ut sig ganska väsent- ligt inom Hollands äppleodlingar. Den har tidigare varit känd från England, Belgien och Tyskland samt Nordafrika.. I vissa fall är hälften till tre: fjärdedelar av träden angripna i ledande: hol- ländska provinser.! Genom be- sprutning med kopparvitriol sö- ker man få bukt med sjukdomen. mannaföreningens silobyggnad |" "1 maj 1915 avgick som marinininis- ter, och då plågades av :sin relativa |! sysslolöshet. Att det; var en all- i blodet blev'han' varse, då: port- | rättfnålaren” sir John: Lavarys hust- ru förklarade att en pensel ska be- handlas. .som: en "florett och" duken som en fiende att 'besegra, För ti år . sedan" berättade » Churchill; Tate .Gallerys överintenden/ John Rohtstein att öm han inte haft sitt; måleri, skulle han. aldrig: ha kunnat: överleva —;”Jag 'skulle helt inerv- enkelt ;inte- ha Mthärdat all: sina. utmärkelser från Royal: Aca- .demy, imycket blygsam, Han. är pinsamt ”.väl medveten: om att 'det Er, stor skillnad att bedriva 'måle- riet som "yrkesman 'och att pyssla med” det på” lediga" "stunder. Be- tecknande” är "att när han av sir TAlfredi Munnings övertalades ' "att iida hågra dukar till akademiut- ställningen. i London, 1947, så kräv- "de han att de vid jutybedömnin- :gen skulle" utges vara målade av en viss två ”. dukar, Churchill Änlärnat under. strängt -hemli hållen Pseudonym antogs på "obestridliga för- s I sin uppsats, ”Måla på fritid” "har Churchill även fram- hållit "att" amatören” ' inte ska konkurrera med de 'stora mästar- na” utan i stället vinnlä sig om varsam .lek som snart gick honom Å inse antodidaktens ; svå- att illustrera "de stri ighe ter, han upplevt under” 5: så utpräglat Nia Zeelands ständige "FN- delegat och USA-ambassadör, Leslie Mun- ro, som leder FN-generalförsamlin- jens extra. session om Mellersta: tyska. arbetena - mycket. nära där- för ' att "ingen 'misstänkte "honom som spion. ; Han, ägde. dock förmå- reaktioner bilda” sig en egen upp- ing. "om. vad” som . hände" runt som . Churchill, -borde, tycker ;man, ha. varit” mera” litterär och > ”inte nöjt sig med ätt återge, stillsamma brovencalska landskap, ” flöd nde "i söl/”-Men kanske är' detta en till- fällighet, en .slumpens nyck? Mån- ga, . däribland". Rothenstein, har hävdat, "att hade Churchill tidigare ägnat sig åt konsten" och helt och hållet kunnat' gå upp i.'den, så skulle "hans tavlor ha sett annor- lunda ut. Det skulle ha: blivit ba- taljmålningar enligt gammalt he- dervärt” 1800-talsrecept, Själv har Churchill emellertid antytt att må- leri bjuder på 'en bitter: kamp, som darens uppmärksamhet på. "Vad är värdet av Churchills mål- ningar? I det här fallet kan man aldrig förbise att affektionsvärdét höjer : det. pekuniära, Trots att Churchills produktion är tämligen imponerande, kan man .knåppast|: påstå att marknaden översvämma: av "häns alster, Churchill är själv mycket ovilligt att sälja. Som en fingervisning kan nämnas att på att ha nöje-av sin verksamhet. För Churchills vidkommande har detta dock inte inneburit att låta sig nö- ja med litet; Hårda duster har ju för honom varit ett ovilikorligt livs- elexir, ”"Som målare mäste mar besitta en god fältherres sk och en .välgörenh ktion för KFUK såldes en mindre duk, ”Blå rum- mer”. för 3.000 kronor. Denna, som hör till de få tavlor Churchill sig- nerat —-.med initialerna WSC — hade emellertid kunnat gå för: ett högre pris; köparen, en brasiliana- fe "vid namn Francisco de Assis : duglighet”, har Churchill en gång » yttrat, ”Man måste ha noga kun- . skap om terrängen, bergen, floder- na, träden ”och fälten får inte vara en utan ' vänner 'som det är ens skylaighet att söka lära känna ' utan och, innan! Målaren måste också som fältherren ha en Plan; att handla på måfå bringar en bara olycka. Dessutom bör man 59 till att ha reserver. till hands; d rs ha pga reda på fur man Chateaubriand uppgav att han tänkt |” bjuda ända upp till 160.000 kronor för den. Och anledningen härtill var enligt brasilianaren alls inte det välgörande ändamålet. Nej, Winston Churchill. bedriver sate sitt måleri, till mången konst- h ndlares stora förtret, som ett mm ringsfång. I "Måleri på fritid” s ger han att man kan indela män- niskorna i tre kategorier — de som arbetar sig till döds, de som oroar sig till döds och slutligen de som begåvning : det: vore förmätet att fästa åskå-- omkring honom. Där var radiore- paratören, som fick reparera tyskar- nas trasiga radioapparater. Att de|l- an | samtidigt kom att lämna siha' för- 2 bands adresser, tänkte -de inte på Stockholm via Jönköping har spor” rat Linjeflygs ledning att satsa på en fortsättning av trafiken ytterli- gåre ett par månader. "Det "blir lik? Halmstad "och? -kvällsstart ' från Bromma, varför man kan resa fram och tillbaka till "huvudstaden på en och samma dag." ct I första hand kommer denna tra- fik som utförs med bolagets DC-3:or att upprätthållas under augusti och ber. Enligt san iga rap- porter ." från olika instanser inte minst i' Halland tror man nämligen starkt på fortsatt framgång för lin- jen... 7 Y På Linjeflyg ävvaktar man nu sommarens slut för att se vilken inverkan turistbortfallet får på tra- fiken, "+, "Sedan Halmstads-linjens invig- ning den 22 juni i år har 1.100 pas- s sagerare begagnat sig av den nya dagliga snabbförbindelsen med hu- vudstaden. Linjeflyg kommer för övrigt att utöka sin 'kapacitet med cirka. 15 procent genom att bygga om sina tio DC-3:or så att man nu får plats för 32 passagerare i stället för som tidigare 28. Sammanlagt har nu SAS och Lin- jeflyg passageraretrafik på 17 flyg- Ibund Aha, platser; "Dessutom flyger Linjeflyg k än mindre att uppgifterna omgåen- de befordrades till Londori, 7. : Bland alla dessa tusen fanns ock: så "René Duchez, målaren,. som lyc- kades få uppdraget att måla de -to- kaler, där arbetsledningen. för be- fästningsarbetena, höll till. ; Medan han underhandlar öm 'sitt arbete med vederbörande ' officer, b; sig: en ord med en "dryg. mansbörda ritningar. Of- ficeren avlägsnar sig för ett'ögon- blick, René "hinner se, att. det är fråga om hemliga ritningar. På ett ögonblick har han lagt beslag, på en' uppsättning ritningar och gömt sitt rov bakom en stor väggspegel! Allt gick väl i lås, även om. det ibland såg ut som om turen 'skulle svika honom, För att få tillfälle att arbeta i rummet med de gömda ritningarna, lurade han den tyskel- kommendanten 'att också låta må- la detta utrymme, Därmed var sa- ken klar, ritningarna kom bort från tyskarna och på allehanda krok- vägar forslades de tre veckor sena- re över till England. . ” De. allierade hade därmed xit| ningar till dessa viktiga befästnin- gar redan ånnan: de hade e påbörjats på allvart; ”- > : . Tyskarna förlorade ätbart tid Intressant är att studera den tys- a inför förl De : nattpost St Rinkaby Malmö vv. AE - leds" ihjäl. Själv torde Churchill i viss mån -jäva denna sats. I må- leriet har han funnit den veder- kvickelse. som" gjort honom till en vital man högt upp i åren och étt — |föredöme för mången som behäftats med alltför mycket vankelmod och spleen. M Christopher . Jolin . försvunna ritningarna ingick i en uppsättning 'på 12 kompletta upp- sättningar. De hade alltså passerat alla instanser i Berlin, Paris och St Malo. När 'vederbörande i Caen nu upptäckte förlusten, utgick han till en” början från att någon annan avdelning tillfälligtvis lånat vad som, saknades. ' Följaktligen . gick flera dagar förlorade på under- handsförfrågningar på alla tänkba- Fa "byråer, givelvis utan resultat, ga att. äv sina” ; olika: följeslagares] : är salta nästan i överkant. Ni I -.te väl häromåret om det beklagli. - ga ”missödet” på Utö restaurang, - . Dit kom cirka 150 personer till en ' stor 'tennisfest,- där kräftor skulle ” "serveras." Alla var glada och för=' > väntasfulla -; och : de” ”kräftfaten hälsades med hurrarop, " En' herre 'reste. sig ochi höll talet. för honan och källarmästaren sken som. en sol.: En. sådan stämning 'hade det inte' varit i matsalen på år och dag.” star | "Men efter hand dämpades g jen och man började mumla dys= tert vid borden. = Köksmästaren hade nämligen av misstag (eller för salt till cirka 200 tjog kräftor, - och. s under "sådana förhållanden kan ju'en kräftskiva inte göra sig själv full rättvisa, Man brukar vid olyckor säga att det kunde ha va= rit värre, men det kunde det inta.” .den gången; Vi erinrar om hän= . delsen för att den inte skall upp= repas, I Tyskland (och Danmark) har vi ätit-varma kräftor. Det är föra” skräckligt. Och får. man kräftor som är mjuka i skalen som en svamp, blir man. heller inte sär= -skilt upprymd, i synnerhet inte om de kostar "en krona per stycka Mera är inte att säga om kräftor, om man inte vill upprepa sig och nojsa om ”kräftornas vänkrets” . och'. de ”läckra skaldjuren”. Det : finns ju annat att intressera sig för än toppmötena på svenska ve= randor, : . (Kar de Mumma), tt första tankanläggningarna . ut- provades 1948 och under de fem första" åren installerades totalt 6.500 tankar men sedan” kom : samtidigt anskaffat, klingen. På fyra år har för. detta ändamål investe- rats 200 miljoner dollars i 85.000 gårdstankar. Denna siffra inne- fattar icke de tankbilar, som man överfyllda . Sj lv. "föredrar jag "alt kräftorna" på skämt) använt socker 1 stället ,'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.