N NA Kv EEOOOEERARARRR Raa IE LT DEN. 19 AUGUSTI: 1958 ” LT = Vart syftar vår "socialpolitik? ” På det socialpolitiska . området Kkjutes den försäkringsmässiga mos " fiveringen och bedömningen ”allt« "mer förgrunden. Ur en synpunkt . - är detta en fördel Den anger klari att de socialpolitiska” förmånerna . « inte erhålles gratis, utan måste be- "talas på ett eller annat sätt, Ur en .e&nnan synpunkt är'den emellertid en uppenbar nackdel. Den sociala . motiveringen, d v s stöd och hjälp ät dem som:å första hand bäst be= höver sådan, försvinner lätt ur syns” « fältet, KOR "t" Det sägs: ofta att inkomsttagare "över och omedelbart under genom-; , mittsinkomsten själva betalar-sina "sociala förmåner utan tillskott från" +; "andra skattebetalare, Detta torda &ga sin rikighet om man betrak- : tar dessa inkomsttagare som grupp. Lika klart är dock att inom denna grupp förekommer en omfördel- "ning av ink di "en mycket stark konkurrent : till Hu 13.26 på ”föndagseftermiddapen: : Månrek Hr J arl H jalmarsons'; omval . Å på Ördförandeposten - och därmed även partiledarediton i högerpar- ket utgör. en effektiv. dementi. på alla rykten om hans förestående abdikation, vilka flitigt surrat un- |]. - der det senaste året! Partipresidiet - fick emellertid ' en "avgjord för- stärkning genom att professor Gun--I.: + nar Heckscher inträdde som andre vice ordförande efter” borgarrådet Folke Kyling, som. inte deltagit. 1 rikspolitiken ' de : senare. åren. ' Hr Heckscher har redan väckt ;berät= tigad uppmärksamhet i riksdagen - och kan utan tvekan betraktas som ” förste vice ordföranden Leif Cas- gel om hr Hjalmarson så småning- - om tröttnar på det pressande pol tiska arbetet på toppnivå > Mänraketel rs ; kl 13.18 svensk td - tt TT-Reuter flög i' bitar . endast" å den. enskildes speciella ”förhållan- + "den, barvantal, hälsotillstånd, ar- betslöshet 9 s v. Endast så länge man håller sig till inkomstläget och : Aillämpar ett teoretiskt genomsnitts= .Tesonemang,' kan man hävda att. AInkomstutjämning inte förekommer, . Att det inom: grupperna, horison= -" tellt; förekommer, en Mtjömning kan dock Inte bestridas. / " : I inkomstlägen något mera un« : der medelinkomsten får man ge l nomsnittligt del av en vertikal ut- . Jämninig va Bocialpolitiken. Dessa . " en, övervägande del människor I. inkomsttagare får. tillskott ” från medborgare med högre inkomster, Bortser iman från skatteprogressi= Viteten reduceras en avsevärd. del av denna vertikala utjämning, För dessa Inkomstlägen skulle då I stort - sett endast, den' horisontella omför« delningen” ha någon nämnvärd ef. ekt, » Socialpolitikens-. inkomstut- jämnande effekt beror' dock både ' på finansieri och de då Törmånernas utfornining: Till över= ägande "del "fi rn on nsada " . tiken i genom: skattemedel,” Skatte. bvergos för ett ensidigt försäkrings” ; vårt land är inte sådan för nära 5 34 progressiviteten kan alltså inte iso= i leras 'från: 'socialpolitiken 17 detta sammanhang, Det: är därför uppen= : bart att det även' förekommer en .' vertikal inkomstutjärnning till före ” nån för lägre inkomsttagare. ve Ce 't Dot vore beklagligt om denna in iktning avi socialpolitiken sku de ' nuter senare, - - EUROPEISKT REKORD I EUS-' 77 (sekunder efter starten, löd det + lakoniska telegram som. kom 1 Därmed gick, det samma väg med "toppmötet”.: på "månen, ' som ' med det toppmöte” denna världens sto "ra inte var "mäktiga arrangera, på: . grundliga leende över; | grannarnas: små å förtretligheler, . LIV. närmar sig Stockholm," anser”, Dagens Nyheter (fp), som påpekar. att i storstäder. som Paris och Lon "don finns vissa områden, som än? ses riskabla' och där man. helst ins "te bör sätta” sin fot åtminstone te efter mörkrets inbrott: "M-I: Stockholm 'däremot är busli vet .snarast..koncentrerat' till. de - centrala områdena där såväl stock=' holmarna själva 'som - besökare utifrån måste uppehålla sig, Man kan fråga sig hur många det är . " som efter att under utländska re- sor I lugn och ro ha strövat om=4 kring i främmande : städer, åter: .; vänder till Stockholm för att där, — knappast utkomna. från Cen-' ' .tralen;, eller Flygpaviljongen - — "antastas äv'någon mer eller mind”. ätt. "fort och bekvämt, säger frö- ken rp Annat var det 1896 En” av” "grupperna for: från : Amerika, berättar fröken Larsson, i Sektens stiftare var ju svensk-ame- ikan och" skötte den" svenska "åv- i "per korr d zDen 1” andra: grubpen från Sverige — del ' 2130 .Nåssborna” som i Tagerlöfs-bo- h i re hotfullt: « onykter figur som bockar på ci WVarande att ett dylikt ”socialt” tänis 7 A kände kan förenas med socialt aria + I svar, för medmänniskan, Man' kah ? + höppas på en sådan ekonomisk ut- "veckling, ' nämligen att de stora ' krupperna av' lägre inkomsttagare; 3 får en bättre ställning, Man gör - dock klokast I att invänta detta som! en: klar" verklighet, innan man, överger den nuvarande grundsy= nen för Vår'socialpolitik, Nämnda - renodlad | Tellet H eller pengar. Fram emo olen blir" det ännu värre, otrev; :naden på gator och i parker öl är vytterligare : ad +;För varje dag som går blir" det. allt nödvändigare att hejda de ten- denser som hotar. den 'allmänna . trivseln Å Stockholm, yr Fillägger DN: HUR. SKALL MAN BÄRA SIG AT: för "att: komma . tillrätta -med ungdomsbrottsligheten, "spörjer Skånska Dagbladet (cp): Att samhället bör sätta in alla förstikringstänkande leder till en Inkomstomfördelning av annan art, Pensionsfrågan är ett typiskt ex=-. empel på en omfördelning av in= komsterna "under den enskilde med borgarens liv, Den obligatoriska tilläggspenslonens 'anhängare har ' Bvergett tanken på alt I första hand täcka behoven där de är störst. Den 3 k bibehållna standarden för män= niskor med höga inkomster tillmä- tes större betydelse än den mind-= re välsituerade barnfamiljens svå=. tigheter, Det sterotypa försäkrings= tänkandet tar i detta fall ingen som helst hänsyn till försörJningsbör- da, Den 10-procentiga pensionsav« giften måste betalas även när för- förjningsbördan är tyngst, Låt va- ra att vederbörande vid hög ålder kan få en mycket god standard, Detta rimmar likafullt illa med den tociala ' ansvarskänsla, som bygger på alt de-angelägnasto behoven skall täckas först, . Än mer anmärkningsvärt är a rkonomiska tillskott, som föreslås 1: den obligatoriska tilläggspensio- pm Överkompensatlonen innebär et annat än en tillämpning av Katsen: Den som har, de skall få - den som, intet har, skall intet få. Här bar man helt 'och hållet vänt upp och ner på de soctalpoli= tiska grundbegreppen. Centerpartiet — hävdar grund-= t$rygghetens princip, Ett tillfreds. ställande grundskydd — lika för alla « skall finnas när den enskils de är oförmögen till egen försörj- ning. Inom grundtrygghetens ram kall genom finansteringen föreg komma en tutjämning, re ink och” med stor försörjningsbörda tillgo= da. Centerpartiet, håller” fatt vid den sociala synen, En sådan lUnje tar hänsyn både, till inkomst och försörjningsbörda och till inkomst." tens och försörjningsansvarets väx. kngar £ olka skedea av moder a la | Åh för att ta hand om 'den . vanartade ungdomen och! försö-' ka anpassa den till "det lagliga samhället är klart. Men på lång sikt måste problemet angripas på en annan. punkt: hemmen, Det. - är uppfostran i hemmen som bris” -ter, När barn aldrig får höra ett vänligt ord, aldrig får förklaring ; på en sak. eller aldrig får. lära "sig skilja' på rätt och orätt, är'| det inte så underligt att de har - felaktiga begrepp om 'samhälls- reglerna när de kommer ut i H- - vet. Tänk på alla alkoholiserade hem.' Kan barnen här bli något annat än förflackade? Eller tänk ..på alla barn utan hem, eller . stympade sådana. ys Cia Vi har alltför många hem; som inte förmår bära barnfostrandets viktiga uppgift. Kunde man få en ordentligt kartläggning på dessa ic- ke ,”bärkraftiga” hem 1 syfte att » hjälpa barnen i dessa till en god uppfostran, vore detta kanske det. bästa medlet att få bukt med ung- . domsbrottsligheten, anser Sk D. NÄR RÄNTAN I VÄRT LAND . maj månad sänktes med en halv procent, betraktades detta som val= fläsk, påpekar Växjöbladet (cp): | Det, är nog inte alldeles ute "+ rusalem-träffade henne och myc- av. sig iväg på den riskfyllda re- san i lastfartyg" klädda i-grövsta Tyintervadråal och med väl packa- ”de "matsäckar för den” långa resans väntade:vedermödor, "+". då "Kon -följde sin mor 'Hol-Britta Larsson på ' den ' äventyrliga. färden vilken 'hon minns som det varit i går hur, dén grova svenska vadma- len fick dem, alla att svettas ym- nigt, under resan ' söderut. Hetfan kom som en ö erraskning för emi- incl Teåt Selma N : : Bland dem som gröndade 'svensk- :. 4merikanska kolonien fanns föräld- rarna till fröken Larssons ressäll- H vkap, mrs Grace Whiting, som un- ' aler Selma Lagerlöfs besök i Je- > ket' väl” minns ' hennes ivriga ald- ; rig vikande intresse för utvandrar- - na och också stod i. nära kontakt] dt med dem under följande år, At Mrs Whiting har från den ti- den en stor och kär samling: sjulkort. i sin ägo som Selma Lågerlöf "skrev till henne. Från » den tiden har hon många le- Evande minnen, Starkast av dem alla lyser nog ändå den där so- . liga, eftermiddagen, när förfat- - farinnai kom till hennes mor "i Jerusalem. Mor fick så brått tt koka'extra gott te åt Selma La; gerlöf; berättar mrs Whiting. ' i 1 Inte som förr +. Den äldre systern — Brita Lars- son — "som också hon utvandrade har. på grund av bräcklig hälsa +; inte kunnat följa med den här gån- "gen, ' men hon har sänt de var- maste” hälsningar från sig och de slutet, att sänkningen just inför valet verkligen var en taktisk fint Kanske kan man räkna med ' att en rä ing nu k L tre andra damerna, Eva, Elisabeth och Maria Mattson. De bor alla ; tillsammans i i en liten stuga vid Ol- som ett led i regeringens valkam- i panj. Hur som helst — en sänk- ning skulle vara motiverad av Aagens ekonomiska situation och därför välkommen. Det är också tänkbart, att res geringen och riksbanken vill bi« behålla den höga räntan över näss " ta tönerörelse. Med gällande hög: ränta blir näringslivet inte i stånd £- att tillmötesgå krav på löneök- ningar, Dock ett alldeles felak- tigt sätt att skapa stabilitet ifrå- ga om lönerna! Det sker ju till "Priset sv en alltför. Härd ränte- å; finnas, ' vägar som inte innebär ett han= dikap för sta slivet hjälp för detta, «= oo. - vm +» Det är nu inte längre som fört. | [hgmarsdotter hemma. igen :> - -efter 62 år i heliga. landet | En. tre. dagars flygtripp Jerusalem— verige har. Kathrina” Larsson bakom sig efter ankomsten . land. Nu skall hon återse sin hembygd. Här ses hor tillsammans med sin väninna och fö jeslagerska i ngmarsdöttrarna i Selma Lagerlöfs Jerusalem = gå ut och" plock så snart hon, kommer till sin hembygd Nås i Dalarna, omtalade hon efter ankomsten till Sverize på lördagen. i i. Mellanborg, d där. kusinen Erik Jons blir värd, | dalén" och får inte "besöka de hes liga platserna trots att vi bott där nere, så länge. Oljeberget kan' vi gå upp på, men strax intill ligger Scopus-berget.. Dit kommer. vi in- te, "berget är. nämligen starkt be- fäst av israelerna? En stäl minhelse om den hotfulla” situalio= nen; Vi 'går "inte med lugnt sinne ut ur vår lilla. stuga, som kolonien dig på- vår st thrina Larsson om hand av släktingar, som sedan följer henne till fädernegården, Israel”Jons + c i så varmhjärtat består 088 med, för- a klarar hon. :Lugn och, ro ”väntar sig i alla fall Kathrina Larsson på Israel-Jons gård — hennes :barndomshem. Där skall hon :stanna en vecka, umgås med. släkten och återuppliva min= ; nen från det land, hon e en gång som ung flicka lämhede. 3 'säger fröken Larsson 'lite sorgset . Staden är ju delad mellan Jordan och Israel. Vi bor själva i Jordan- DAGENS NTF-MANING Barn på gator och vä- " gar är en fara för ra- sc of fiken. Varna demt pat Sn V ACTA MEST och kände en, , rätt "så stor. tagg i '”Kathrina' Larsson. var bara 10 år, | ru med: någon " blömma, "inte ens "van att bli uppvaktad. : Petrus: Oskarsson. säg” annonsen" > sanivetet; Det "var minsann; länge sen han uppvaktade sin's'k, hust= den” enklaste lilla” viol.' Det" hade liksom :' inte” varit, nån ” anledning, Eller också var han en slöfock utan sinne för, romantik "i i äktensk pet.” Men" fru/ Signhild' lagade ju hans mat och'stoppade 'hans strums=' —LF. HUR OFTA.GER NI en blomma - till er fru?;. < se nog I Men kör” du, min. Lille - vän — har du: dåligt samvete 'ef- - I tersom..t vidu plötsligt + > kommer tickande, med rosor? AE Uti nu med språket bara! Du ij Id.att. jag ska få reda. på : dina -bedrifter; och så'ska du Jag” ska ' tala om ag har vårken: bättre 'eller' por, utan anspråk på någon: blom= ma, ”Anspråk?.: Han -borde "nog ha visat henne: sin uppskattning i alla - fall med 'en blomma då. och då. Säkert skulle hon ' ha uppskattat det. Hon .var' ju. numera inte så. Han grep telefonluren, och fing- rade på nummerskivan. .,. ": — Hallå, är det Jonassons bloms- teraffär? Har ni röda rosor? Sänd : hem" några. till Petrus. Oskarsson, » Pekka Langevägen 24. Hur: många? Ta en ordentlig bukett, det är in- " te så-nega." Tack, tack! Jag. tar, .- själv emot dem vid dörren. :. Det dröjde inte så länge förrän det kom en riktigt söt ung flic- ka och lämnade ett fång härligt röda rosor, Katten också så dyra, , mén ska man vara romantisk, får ” man inte ängslas för vad det kos- tar. Flickan fick god dricks och tackade med ett leende, som värm” de Petrus i själen och gjorde ho» ” nom ännu mera romantskt stämd. - Han stormade :in till :fru Sign- » hild.: Hon höll på att bonaYgolvet i det bästa rummet och sa utan att se upp: >. - >> — Är det tvunget att. du ska -. klampa "in "här just 'nu?. Ser -dw inte att jag håller på.att bona gol- vet? Manfolk dom har då bra lite förstånd i skallen! - : Petrus blev lite svalnad. i en." tusiasmen,: visst var det här mot- ”tagandet vanligt men inte lämpligt ' just nu. jag skulle lämna. — Det var bara så, att det kom lite grejor till dej, som jag" tänkte - glad, . inte för att du skulle kors- förhöra. mej. Här står. jag fort- . farande och håller rosorna. Vill du”: ha. dem eller: ska. jag. ge dem åt nån |: Tja," det vet jag inte, allti SM kunde. man väl leta opp nån - -som. ville ha dem; ; — Jaså, det kunde du: Nåja vill jag ha. rosorna? Du har j' alla fall lagt ut. dyra pengar. fi dem. Lägg dem där på bordet, så. , jiska jag sätta” .dem i .vatten sena- re! : : PETRUS SLÄNGDE ROSORNA på bordet och försvann ut genom dörren, Var blev romantiken av? i Man ska inte drömma.' Inte göra sig "några illusioner, När gav. ni er fru en blomma sist,..? Han ' "satte sig nervöst vid skrivbordet och började nervöst rota i sina "Papper utan att kunna börja på " med något arbete, ' " "Fru Signhild kom tveksamt in. " genom dörren. => i— Hördu, Petrus..." -—Ja, svarade han utan att se. M "upp och rotade vilt bland pappé-- (ren, - :— Hördu — var det sant. det, där satt du köpt rosorna bara för att glädja mej? a ve ' — Jat H - Tar här, ån an en sån idé ” från? Genom en annons! float — Jag kunde tro det! Själv skul- - --1e du aldrig ha kunnat hitta på Fru. Signhild säg upp och blev + det, men du är en rar träbock i så förbluffad att hon faktiskt rod-: nade en smula” vr — Vad i fridens namn, rosor!” Vem kan ha "skickat dom till mej??? : ' "Petrus skrapade öl foten, > i ” — Det har — det har liksom jag gjort! Jag tänkte liksom att — ja get . med att du skulle ha” en blomma en gång! - Och så gick 'du. och köpte ar dyra I rosar? Har du blivit tokig? Nej, det hoppas jag inte. Blir fdut inte glad?? seas — Jovisst, tack ska du ha, men - nog hade det funnits annat vi kun- . de behövt - i 7 - . Petterssons ikväil! 'Så sätter jag tilll Det vet du ;: alla fall. Hördu, vi bjuder. hit -fosorna mitt på. bordet. Det ska - "Hog glädja Petterssonskan att hö. . -Ta, att min. man ger rosor bara för att glädja mej '— Då skäller Pettersson ut mej . "sent Men föralldel — 7 låt dem kom- "ma. +. . — Då går jag och ringer. . ” Petrus satt en stund och tänk- . . te. Och plötsligt log han, — Köpt- rosor till er fru! Hon blir så glad — och livet blir så ' " romantiskt: ” - När gav ni er fru en- Homina sist? - : Fritz Bengtsson. - - regeringen » ”zindabad”. Indisk delstat. gör. försök med kommunistiskt styre. Sydindfens' västra kustrem” ” sa upptas av den indiska 'del- staten Kerala. Det är ett litet ;" Tand "på ' knappa '40.000 kvm > men 'med . en befolkning på ”-mer än 13 milj invånare, Läs-- och. - skrivkunnigheten står . högre här än i övriga Indien. , ” Sedan gammalt har denna del t av den indiska halvön varit en försöks-" och tummelplats' för nya idéer och f.n gör man törsök med kommunistiskt sty- - fe där. Vid fjolårets val hade ;, kommunisterna ganska stora fe å De fick visserli " inte mer än 36,5 proc av rös- ' "terna men fick likaväl överta ' '" regeringen... Den norske jour- : nalisten» Karl Christiansen, som ' nyligen besökt Kerala, fick bla vara ' med på kommunistpar-. tiets årsmöte i den gamla sta-' " den Calicut och berättar här- om: : Två av mina medresenärer på expresståget hör hemma i Kerala, der övats ä att mörschora, hälla . ordning ;och liva upp stämningen ' med kraftiga ”zindabad”-rop, Var då alla deltagarna" kommunister? Det enda vi med säkerhet. visste var att var och en som' var med i tåget fick ett mål varm mat och det betyder mycket för många in= . / diska ungdomar mte endast i Cali- cut, i överklassen talrik” vepresenterad "Det påstås att kommunisterna 1; - Kerala ' vann sina framgångar vid ” fjolårets val genom "att speciellt agitera bland den fattigaste” och mest okunniga delen av befolknin= gen. Det är kanske sant. Men det. är också säkert att demonstrations- tåget hade deltagare ”också från ' helt andra samhällsgrupper . och inte minst från dem, som kan räk nas till överklassen. Detsamma : gäller för övrigt om partiets led=.. . ning .och regeringens macdlemmar. De har med få undantag en dyr- bar utbildning, som "avslöjar att de ' tillhör dsäj åndet - eller and=' Men de är inte särskilt . meddel samma när samtalet kommer in på förhållandena där. Den yngste, som är på hemväg från en resa i Euro- pa, säger emellertid att han inte fy: ser några bekymmer för framtiden, "| trots. att. hans familj "synbarligen hör till överklassen. Det kommer i stället att bli både roligt och spän- nande att se hur det hela kommer att utveckla sig. Han är en välvil- lig iakttagare och han inser att en ra delar av det högre borgerska= . pet, Inte få kvinnor och flickor i' tåget verkade främmande i omgiva ningen, här de iförda dyrbara ris och' smycken marscherade" oh ropade sitt ”zindabad”, +=. =- + : Nere, vid stranden: samlades” den kommunistiska eliten runt en stor . tribun. ' Jag : blev -presenterad "för några av dem. De log älskvärt al- lesamman möt ' Västerns”: ende. på” platsen, trots att: fortsatt k Kerala kan få konsekvenser för Indien i övrigt! Om nu kommunis- terna ' förstår ' att -styra bättre än andra - och varför skulle de inte göra det, tillägger han. Indiens urgamla ”försöksgård”... — Vi får inte glömma, säger hans äldre landsman, en högre järnvägs- "tjänsteman,. att' Kerala alltid ' varit inkörsporten till Indien för alla nya idéer och all ny tro väster- ifrån, Det är vår försöksgård om man så vill. Folk västerifrån har hämtat peppar och. andra kryddor härifrån och. med sig hade de mis- . sionärer eller människor som-måst fly för sin religiösa tro. Vi har ur- gamla judiska ' kolonier i Kerala och .Muhammeds utsända kom hit långt innan islams arméer invade- rade" norra Indien. Kristendomen kom lika tidigt till Kerala som till det gamla Rom:. Det var aposteln "Tomas som kom med den kristna läran till Kerala för :1900 år se- dan. Och nu år turen kommen till kommunismen: Naturligtvis. måste också denn a nya tro rövas i Ke- rala först... = Det: var nästan middag "get stannade : i. Calicut, som” är Keralas näst största stad. Det var |år han inte 'var. kommunist. Av u seendet och uppträdande att.dömi kunde man mycket 'väl tå dem för - en utvald skara representanter från stadens rotaryklubb. . Litet sena- re tilltalades jag av en- vitklädd , herre på "den engelska, som över- - klassindierna lär sig under mång: års vistelse vid" dyrbara - ”ehgelska skolor. och . universitet. Han - ville - gärna : veta. om jag någonsin, sett” något "liknande. Det:'hade"jag.nu - intey:d v s inte i'Indien. Däremot hade jag sett det i Tyskländ före kriget, sa jag. Han tyckte inte om jämförelsen med' nazistdemonstra- tionerna och ville framhålla att det där 'inte” var fråga” om” frivilliga deltagare - som här, ”Under nazist- väldet var: folk ' tvungna; att gå med, förstår Ni”, tillfogade. han. ”Men det blev de inte till.att börs . ja med, då "marscherade . de" lika frivilligt.3 som fölket här” "invände äs) Ä "STOCKHOLM (TT) "Vid "måndagens dragning 1945 föndag': och - del nistparti höll sitt årsmöte dr Mel- lan vajande -kokospalmer," mellan vita bungalows. och- det blå! havet böljade girlander, röda vim; 0 hundratals” röda fanor "och 'trans- paranger. Den indiska , unionens trikolor kunde också ses här och |; var i allt: det” röda men + gänska sparsamt." ir '; Calieut skall ha 180.000. invåna- re och det såg ut som om allesam- mans. var på benen. De drog sig samman nedåt - havsstranden.' Så kom kommunisttåget marscheran- de med röda fanor i täten, Rege- ringens , och politbyråns medlem- mar gick först med statsminister ot Nambudiripad i mitten." '-+ :Kakiklädda ungdomar; som före- föll att. vara studenter eller äld- re skolpojkar marscherade som ett slags vakt på båda sidor om de- monstrationståget . och såg till att åskådarna höll sig på avstånd. Någ- ra av dem bar småbarn på ar- men, tydligen för att hjälpa trötta mödrar som var med i tåget. Med täta mellanrum. höjde de eskörte- rande ungdomarna högra' knytnä- ven i luften och ropade: ”Kommu- nistpartiet ' zindabad” eller Kerala- Det ' före- kom all slags kommunistisk ”zin- dabad”, vilket betyder ”leve” och de skreks ut med unga, hesa stäm- mor. Varje gång svarade delta- garna i 'demornstrationståget -'zin<- dabad” lydigt och automatiskt, Men folkmassan som såg på och följde med vid sidan av förblev tyst, Det var inte' av en ällfänlighet | som" man valt Calicut som mötes- plats. Vid valet i fjol led kommu- nisterna ett. svidande nederlag i staden, där kongresspartiet segra- de med stor marginal. Nu skulle man tydligen ge svar på tal. Kom- års: premielån inför ” pub: licus : Steuch': utföll vinstörna? Zpå följande. :obligationer :: "(resetvation för eventuella fel 200.000 kri . Ser. 1159 3 nr: 1858 1161—1858 . 1162-1858 25000 kr: > >> 148 241. BO 968, "20.000 kr 38 set. 50— 267 "aT1590 239— 683 323— 36 520— 885 956—-1528 —972—1696 | 1227— 906 1463-1624" 3 ve BO kr la. "11845: 5 442” 139 269 115—1201 ' 349—1714 > 354 989 .. 385—1178 — 427—1973 " 477—1996 534—1465 ” 620—1543 ' 710— 806 T12— 211. . 116— 546 + 981--1008 J1014—1467; 1061— 105 — 1080-132 1157-1284 1163— 921 1221-1792 1318— 357 — 1346—1199 — 1306-1089, 14302 133 i I 1945 års premielån var den t augusti 14,869 vinster på såmman= lagt 1,5 milj kr outtagna, Bland dem: var 1 på 100.000:—; 1 på 25.000 ky 1 på 10.000 kr och 18 på 5.000 kr. munisterna hade inte sparat någ-|' Gå fa ansträngningar ' eller kostnader för att demonstrera sin styrka, Två extratåg och 80 bussar hade sattsÅ | in från andra delar av Kerala för att "leden i demonstrationståget skulle bli fylda. Och de kakikläd- da » ungdomarna bade i. sex måna-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.