; UY nn nn a a ee Friska sena odlingar bör >+ ytterligare minst en gång. | "Bladmögelangripna” odlingar böra BLASTDÖDAS, snarast. .. . Vällberga Lanihannaförening 2" Tel växel 2000 es a KOPPARBESPRUTAS | Z 3 ördbraksrati "PTT TEMA SÖM "ALLT. söm z >” oftast blötes och stötes i dagar” pressen och är föremål för liv- liga debatter. i olika samman hang är den a. kv. jordbruksra- tlonaliseringen, I 1947. års ”Jord- bruksprogram- talades om" beho: : vet av en "sammanläggning I v " ofullständiga" "Jordbruk tili bär: | rraftiga . brukhingsdelar, och enligt då gjorda beräkningar - skulle enl, programmet 200,000, "ofullständiga ' jordbruk sam- ' manslås 1 en första etapp. Med andra örd en 1:vanlig mening- veritabel " Jordbruksdöd "redan: I: denna första. omgång." Siffran : förefaller; skrämmande, "Till /en.,.. - betskraftén: Hur sedan, exempel: vis friställda småbrukarna. skall' "del är kanske". mot detta förut- "aatta skeende inte så mycket att göra; Den nya tiden framdriv UbE Nn: naturlig ; jorå Mn ring: Numera” är Ingen. kan sålunda di dag begära att "människor" skall bu I leva unde? sådana, ekonon ska förhållanden, som. då merendels v Nar; rådande! De gamla på ett i od grundén I minäre. lönsamt , smä- i bruk nåller" visserligén” ännu. ut i "änder, sit verksamma tid Högst | " sällan tar: emeMertid. de unga: | vid För dem" ges”i regel andra ; gch "mera. lockande” möjligheter. i. "Det" ulla ” "Jordbruket, som ”'ut- : "gjort grunden för generationers fostran bär när, somständlgheter-, na så kräva föremål "för en i ; sammanslagning: med ett, ade i sker lb H i i t dan på detta sätt Toellan :3,000- 8,500 mindre jordbruk -försvun. hit som" : ningsdelar, Mot detta skeen kan inte. , vara något: att” erinra." "VAD? IMAN "EMELLERTID 1 detta sammnianhang närmast vil. "rikta sig" emot är den "ver oci beskuttignet; som på sina häll . Råd tll: Sydhalla ” företrädes inom andra yrkes: grupper när det gäller att accel- lerera takteh av en Jjordbruks- nedläggelse, som redan nu 1 fle- ra avseenden. är en belastning för landsbygden. Man «klagar . Och ondgör:sig sålunda: över den . alt : för långsamma nedlägg- " ningsproceduten, könstaterar till sin ledsnac att en sådan yttre » Jordbruks; onalisering "skulle kräva en "tidrymd av. bortat 100 är och hävdar att särskilda ät. gärder på "detta område är av " nöden , påkallade. för. att inom tid nå det före: Det får väl då bl. a. konsta- teras att.icke alla småbruk äro n olörisamma,. Mänga sådana äro til och med så beskaffade att de go sinA”innehavare en god bärgning. Dessa småbruk bära dessutom, £.. stor utsträckning upp den. animala produktionen, "via" den égna torvan; där. en mångårig > :gärning ' nedlagts, , hänger också , de allra flesta " jordbrukare hängivet fast, De- Tas mening borde väl 4 dylika ; Spörsmål i första hand inhäm- tas. Nog. skjuter, rationalise- : fingsivrarna en del över målet, då de i självtaget förmynder- - skap förmenar småbrukarna . rätten att' träffa: avgörande" i frågor rörande ” eget närings 'Man blir beer ante” Just glad när man. exempelvis läser om krav" På : boskillnag "mellan so- ; DEN 22 AUGUSTI 1958 i 5 "självständiga brukter onaliseringen senaste” 5—10' åren. , Inte' "med att man härigenom vill ” dandraga jordbrukaren -den "lativt ekonomiska trygghet AA likhet med andra grupper strängt" taget Inte så få bön. Inga ders' huvud på ett fat”. "personliga hänsyn skymtar ". trots det faktum att orosniol på. arbetsmarknaden "till makterna nödgas lägga upp redskapsplaner . för den. i. större omfattning friställda kunna få; plats. i den: ekwatiö spelar samma roll som unde i "äga rätt” till 1' sin näring, utan i STRÄNGT. TAGET. kanske, i propåer av. detta slag knappast | kommenteras: "Men ändä>sVad: här inte det svenska Jäntbruket &a Nn un= res han bör hår nea den grad tornas Upp stg'att”stats: per allt nen ra 'nö wändigaste, då jorabru: ; Lita: inte”: still andra, u Si pg hjälp! dig själv; Bäxerligen'! sedettajen god” del av /lösnin, 6 r örganisatloner,.< ket. produkter. ar Nvsuppehåa 4 én kän: helt: enikelt;utformas |. tan |. är steg på 'och Tati r inte rationaliscringen I "jordbruket på lång när ge= nomförd. Det senaste decenniet har dock medfört så stora fram-. te på långt när vara fallet. ' rätta: ånsetts' som jordbrukets mest . påfrestande och arbetskrävande tid. ';Det är detta som gjort, att tekni- rk rnå "alltid "ansträngt - sig för ati fram allt .rhera arbetsbesparan« inde : "maskiner för” att; underlätta '.skördearbetet,: Men "som. alltid är t det. till:synes enklaste, som ger 1 istal resultatet,. Vi - åsyftar . lever iransi av .spannimål i lös vikt, - och: .med: att 'skördetröskorna om till ökad. användning kom man isrart! I klarhet 'om; att -en an- Totdnip; r i behållare - på "själva tröskan, där' den tröskade spann- målen? kuride" förvaras i stället för att” lå! den” rinna! ned i säckar, > skulle > vinbespara” en man':under arbetet! Dösta sk tanktröskor blev mellertid" inte "föremål för någon «| ir "störré "efterfrågan på" grund: av att gen akori den spolitiska, realitet, : som- bär - namnet; centerpartiet, vg ""spännmälen måste säckas innan'den | kunde levereras” till lagerhus och ET | varje I tobycknad av magasin och lågerhus ä är det därför nu en själ en sak att sådana anordnin- skett. vid ARB Hallands Frö x i sommar. Det är "ganska lätt att fökna vtld > hår. inånga”. mans. arbete” som 'in- |” bésparas när man: följer spannmå- "Jén från fältet till lagringssilon. ' "Pål den. älvgående . skördetrös- "En är full kör lastbilen intill och via ett:rör.rinner spannmålen di- rökt ifrån; +tröskan : till. bilen, "där Ån sitter endast en man. När tan- Ö ren: endast har” att "från sin [OMmmer till. utförande. Så har| . område, att mån. a ansérf; att nu är gränsen för lönsamheten nådd, Så torde fock , plats vi vid "ratten konstatera när las- set. är fullt, varefter han kör. till magasinet, backar intill en .i gol- vet & bygd behållare, "öppnar en lucka " flakets .. bakläm'« och " med bilens > ; tippanordning” lyfter flaket väryid > spannmålen "rinner . ned i Behållaren. utan ått en enda man har ;behövt befatta” sig med den från: det: den: lämnade tröskan.: : På tröskor med vanlig säckning: anordning. kräves en man 'extra'för att passa säckarna' och tippa -av des-" sa på marken. När de- skall. bort-": forslas, fordras" minst, en' man på fältet, och 'om bilen saknar : "lyftan- ' ordning två. man. för att lyfta upp dem på bilen. På dénna får föraren ” och. vid” framkomsten till" magasié net, krävs. minst, ett: par ' man” för” att med säckkärror transportera in säckarn; i på torkning -och' lagring. Till: detta” kommer; "att last ig och; Tössning”” av. spannmålén "vikt" endast - tar ”bråkdelen av. den "tiden. var- '. jämte även vinnes, att säckbeho- vet helt : bortfaller, : en; kostnadsi'' minskning som bör komma: produr- > h mottagare” till del i Lik "Den: franska ”utri eshandeln uns, der första hälften av innevarande : år visar ett underskott på 250 mil- jarder frare,, medan man för. hela '. året räknat med ett underskott på: 300 miljarder, meddelar finansut- - skottets rapportör, Leenhardt, i Regeringen är redo att. lätta på ' kreditrestriktionerna '- "och öka. den. statliga investéringen” om köpkraf- ten "sjunker och” produktionskapa='' citeten" inte "kan Hinyttjas,” säger" « Leenhardt; (TT-Reuter) eesti nan (Forts. fr. sid, 1) ningsrisken för människor ” och djur ytterst liten: Men skall'mar så: höstråg på klorexbesprutad mark, finns det risk för bränn- Nä. nds I Vissa, fall - använder" man fortfarande. arsenik, som är lätt- hänterligt: ” Men : arsenik är ju ett , grundämne, och ett .bestån- digt gift, som medför risker för såväl tamdjur som 'det vilda. Al a "lantbrukare, som är intresse + skador; Man bör då 2 plöja innan Mat OT re ”BETESSÄSONGEN :går "för vintern i ladugården. + Fe mot: die slut. och det är tid att " ordna för djurens inomhussö an Vallberga Fer ong. Köp nu vad som krävs rade jägare; har "slutat använda sig av arsenik: vid blastdödnin- gen. - = Det är ur en synpunkt sett i tidigaste laget att: blastdöda — och det är om man ser "till skördens storlek. ' På de fält, som är satta i tid och någor- : lunda skötta kan man nog räk= na med att det finns en skörd på 20.3 25 ton per hektar, Ä- ven om vi skulle önska” en hö- ' gre skörd, är odlarna mera be- . tjänta av en mindre” men god sådan än "en 'stor och dålig. Detta inte' bara med- tanke på importen utan också i ur pris- synpunkt, - entre ct se a — EE :annan sak, som man måste, tänka på, är att om man skördar ett fält, som inte är mo- get och blasten är angripen av bladmögel, 'så är skalet på knö- larna mycket mjuk och blir lätt skadat vid Upptagningen.” Här bildas: då en utmärkt inkörsport |: för brunröta, och denna sprider sig sedan utomordentligt. snabbt i hela partiet. Det kan med nu- varande väderlek gå: på 3 -.4 dagar... — Priset på årets Potatis har hittills "varit tillfredsställande, men nu börjar vi närma oss den tid, . då panikutbuden . börjar komma, Detta sker ofta, när man i -all hast skördar ett angripet fält och sedan säljer "produkter cialpolitix "och. jordbru under påstående att Jordbrukets subventlonoring into , i . längre | tt. Då pressas Priserna ner :|-—- tendensen . finns där "redan. Blastdöda då i stället och låt potatisen mogna 1 Iugo- -och "ro, 3 | hört : några pessimistiska" . rande till "självbindare och frösk- [sta'n och längt utanför stan är ter sig. En kossa äter inte vid Skördetid” bra: mycket bättre skördetid än och "långa .regnen efter'ett. par lovande. juliveckor, "men neder- bördssiffrorna : var, trotg allt högre än' de senaste veckornas, Faktum är också, att vi 1 är trots en naturlig 'försening -—' den be- na wåren — "ligger ganska hygg- ligt” till med skördearbetet. På slättbygden kan maj för dagen sånär månaden aut och någon vecka' in i september, har. man fått; stråsädesskörden bärgad under .aoceptabla förhållanden; - 1 skogsbygderna -— detta bety- der '. emellertid. alls inte, att kil tongångar. från, det hället, Lant-' brukarna uppåt Veinge, Knäred, Mestocka : och Hishult planerar sina” arbeten, . mästerligt. :' Arens erfarenheter: har Yet. dem,” att man :. inte :får. lämna: något. är slumpen i:detta distrikt, ' där vär derleken : "under. skördetiden ”gär in för” att vara, direkt opålitlig. Skogsbygdens' mindre "bruknings- enheter och möjligen även arron- deringen:. : gör, att. lantbrukarna inte kan. använda sig av skörde- tröskan 'i samma omfattning som kollegerna på den ' sydhalländska slätten” > Man håller” sig fortfa- föreningarnas tröskverk "och den kombinationen här| ju länge visat: sin styrka, Man "kan sam- tidigt inté komma : bort ifrån det faktum, att krakningen' för med sig en'del risker, långvarigt regn. på krakar jelter. skylar kan' na- 2 Vi har. .emellertia derna ' garderat.. sig. 'genom att vid - krakningen i stor -utsträck- ning använda sig av. den så kal ' lade ”stora; kraken”, ersatts ' med kraftpapps-, Fattar. Den” metoden är mycket bra — säd uinder kraftpapp ' ute " Vi cyklade" en. runda utanför . Laholm: häromkvällen, ; Vi lade "bland ånnat märke" till 'aktivi- "teten. på "råg-”och- kornfiftten, som var. färdiga att tröskas.; Vi såg vidare,” att betorna kommer fint i> men de "behöver sol och mycket so] för "att få upp 80C- kerhalten till god. nivå.: Vi: ob- serverade också att både mjölk- kor ..: och "rekryteringsdjur har fint ' "”pete den här” eftersomma- Tel. sti N Nå, betet kt benover väl "aldrig vara! dåligt i ett distrikt .:med södra . .Hallan medefinederbörd. till hälften garanterad inom de områden, där man har-.ett fuktigt klimat..." Med betesvallarna runt det ett'endå fel just nu, ock der felet -är inte utan betydelse. Be- tesvallarna är alltför tuviga och ojämna..I första hand beror det- ta på, vatt man" glömt bort. de redan gamla Pprofeter”, som lärt ut: Häll bétesvallen i -god kon- dition - och vid god produktion genom - att.altid :sprida ut.den spiltning,. som 'djuren lärmnar ef- eget ”dass", — aldrig. , Pad 2 På tal om betet är vi nu Inne I den vanskliga månad, då trum- sjukefallen hos betesdjuren bru- kar dyka, upp. Ett redan I och för sig saftigt och frodigt bete kan orsaka betestrumsjuka — -— särskilt hos djur, som av en: er ler annan anledning innefodrats det” är: handla i Panik; : + Som ett shitomdöme' s skul- : jag "vilja g ge det" rådet — blast” : mycket ” bättre ej döda nu och Nnöj er med en lä DET HAR SETT kritiskt ut för ,; alltför. plötsligt och alltför ' Snabbt,' I stället fick vi e, ' NeNg väderlek, som "inte inbjudit tin I några mera, ”vågade” "Anda upplever vi "just nu. en | I fjol 'Även' då kom: de många ” ror på den kalla vintern och se- : se" med viss tillfredsställelse på situationen :— blir, vädret nägot-." : Något sämre jär man ligga £ till tons "betesvå rd - ne -det sydhalländska " lantbruket. även den här skördesiisongen. : + Juli "månad började så vackert med värmt och soligt väder, men det varma och soliga” tog slut n nära nog månadslång period med opå- ” skördeprojokt. lea TRUMSJUKAN kan göra gig påm” nd nu, när höstdaggen” och. é regnet gör betesgräs och klöver fuktigare, - ”returnerats” tält betet N sedan . ute på vallen, - Riskerna. ökar. ofelbart så här fram” "mot ” hösten, då. daggnild- ningen . blir intensivare — och betesgräs-'och - klöver fuktigare. Se särskilt nogå upp med fizern- valar,” "söm". kömmit” igen med färsk, fin gröda” efter -. senaste avbetningen. ” ' Riskerna ”fö ”betestrurmsjuna kan "väsentligt minskas, om : dju- d ren tilldelas något lass grovfoder: — helst grövre hö, möjligen hålm ' — ute' på fältet -eNer. vid - den eventuella innemjölkningen,” Ge gärna något tet. melass till halmen; " om ni.”utfodrar sådan. Skulle olyckan trots förebyggan- de åtgärder vara framme, får ; man ge djuret något skumdämp- s ande medel — man” använder bland annat olja, 'och mjöl 5 övrigt. finns det speciella skum- dämpande' medel att' köpa. just - för detta ändamål. - I "När djuret fått i sig den sköm- dämpande vätskan, ställes det så, att framkroppen kommer” läge. Trycket mot hypervitat gan +— hjärta och lungor -— min- skar på det sättet. Skulle: gaser- att. de. sydhalländska skogsbön- |: IPå-en delj' a har till 'och med hattkärv- i: Ni håller med om det — in "ee ha ett riktigt Jjordbruksdrag av drag, t.ex, Livabdrag, + tröska 9 ha stora rejäla hjul — med ha tillräcklig frigångshöjd vid oljetråget och vid bakaxeln > : hä en genomgående stark inte slirar om e e sant - att e om den skall vara verkligt ändamålsenlig, 'måste - — och helst förses med andra Industridrag och 'Arméi ae et riktiga jordbruksdraget . taget, när motorn arbetar ändas t.ex. framför e en skör Fribedrag, : men viktigast av allt är naturligtvis d -ha tillräckligt hög effekt i- kraftut; tt ftandardvarvtal om den skall anv: och robust konstruktion im mån inte behöver befara "driftsavbrott när traktorn behövs som 'hä säillräcklig tyngd i pov ska till effekten .—-så' att traktorn " år fv av emtliga Jordbruksredskap rauli n svåsk fordbrukstraktors"” R ine + ha en tillräc ckligt kräftig hydraulik - ” hydråuliken" måste vara stark nog för en smidig rianövreri '"Volvo-traktorerna har en sådan hy däck som har självrensande. mönster > inte bara vid fråmaxeln = utan även I bäst > Vagnar i. Saknar” traktodn. riktigt” konstruktiv svaghet - eller > ledning att vara försiktig, : .$eration - - det, lönar sig! Te men Kvaltativt bättre" skörd, 4 för att dra två j dbruksdrag , "har den för. lå eff i kraftuttaget och har den för liten Ing her och har cf -någon om den är för lätt -- fians det all an- inte sant?. H : Volvos traktorer klarar. kontrollen på alla de up; gärna igenom en Volvo-traktor. devalj för detalj. Begär demons äknade punkterna, "> | LANTAHNAFÖRENING - - + Tel; växel 200. a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.