"rn ligtvis inte "flyttade" tröska och" tkr NEN SN md aan. NA . ME 4 ve Fredagen den 29t augusti 1958 ar 7 sv LAHOLMS TIDNING. TV N ; . ra re oe . AX a + en SA Ambulera' med tröska... .. > NÄR HÖSTREGNET FALLER s un och blåsten tjuter kring knutar « "Nå tänker jag ofta på den tid ordå Jag stillasittande var utsatt för dessa väderyttringar med till« +; Sats 'av en. god. portion trösk- . damm, 1 mina unga pojkår ha- de. det nämligen iöte blivit mo- ' . dernt med självbindaade halm= H Pressar vid :tröskorna,. utan jag > fick" anställning. som ”presspoj- - ket,id va jag skulle: sitta :på : halmpressen och binda balarna: sx ' Halmen pressades fram, när man tyckte att balen var tillräckligt mobilerna som inte kunde förs flytta sig själva på vägarna; utan måste dragas av flera hästar. Det «var! inte lätt att förflytta en tung tröska heller med hästar; det be- hövdes tre par' och körsvenner= nas skicklighet sattes på hårda prov. Traktorn var en revolution på "detta område. Den var nätt "och behändig som drivkraft, sköt- "te sig själv och kunde dra iväg ; med både: tröskan och pressen. > Vi var ett litet sällskapp som -, medföljde tröskan på 'dessa' fär- ”der: två matare, en halmbärare, mr - EN neg "Perfekt i detaj NE "Artisten gjorde entré hos a se rektören för den stora varletén. : — Jaha,' och vad haj att bjuda. på sporde” direktören. > Il. i Jag kan imitera alla slags. fåglar, förklarade artisten, = > - Tack jag har ingen använd- ning för: fler imitationer, sa di." .rektören. (5 Con om go oc -— Då får jag be om "ursäkt, - ”artisten. och flög ut genom ' nota - ”Vildsvin flanerar på ' Östermalms. |-' + I gata” "löd en" dag rubrikerna på stockholmstidningarnas första sidor, Historien" hade slagits upp som en stor skulle: man medelst ett hand=< . tag släppa ner en jättestor nål, den hade garnet med sig upp, ”" man tog det och skar av det på sen: kniv, band med den ena garn ändar "och behöll den andra till nästa bal. Det gällde att inte kor= 7 $a'garnändarna, ty då hänge bas larna: samman och" halmbärarna! . använde kraftuttryck, som -inte-' "Precis var: smickrande för ens Person; För övrigt blev man näs="' tan jämt utskälld. Om balarna blev 'korta ' eller" långa, lätta el« Jer tunga, alltid fanns det'anled= ning att'skälla på ” jken”. Till sist blev man van och tog tillvitelserna 'med ro. Det hörde till jobbet och skulle så vara." Och så hade. man ju bra betalt Avlöningen uppgick nämligen till två kronor om' dagen jämte ma- ten, var det för långt hem fick "man logi också, Man hade inga större möjligheter att ge ut pen-" gar, varför avlöningen fick inne= stå till säsongens slut. .Man när= de ju vissa planer på att inköpa Kläder och bli en gentleman, "DET VÄRSTA VAR tröskdam=. met. Tröskan stod nästen alltid ' Ofta var det hönsen, som fick inne på logen, pressen i dörröpp-" släppa livet till, då tröskfolket ningen eller ett stycke ute på . skulle komma, Så hände det sig, gården, beroende på husens stor= = att vi fick hönssoppa på sexton lek. Dammet kom till nittio proc — ställen å rad, ibland två gånger just åt det' håll där pressen stod. - om dagen, Då gick en av matar- Man satt med. ansiktet mot trös=:+' na, Ville, in till frun på nästa kan och ofta kom dammet så - ställe och frågade om det var tjockt -och med sådan fart; att möjligt att få spickesill och po- man hade all svårighet att se så - tatis, én gouterad rätt på landet pass att'man kunde sköta sitt : på den tiden. Jodå, det gick för arbete. Hur. man såg ut en kväll — sig, och matarna åt som om de efter att ha suttit där en hel dag 'inte fått mat på länge. Det be- kan knappast beskrivas, - ' : hövdes nog litet motgift mot all -Situationen blev inte bättre, då den goda hönssoppan. —- det regnade. Då kom ofta tak= Det kändes övermåttan ljuvligt droppen just på det ställe där att komma hem på lördagskväl- man: satt. Eftersom man na Jen och för en hel dag vara fri "från tröskdånet och allt dammet, Man hade också mycket att be- en säckbärare och så ”presspoj- ken”. För mig fanns det uppgif- . ter mer än att sitta på pressen. '- När tröskan ”ställdes” skulle jag vara överallt till hands, hämta . klossar till hjulen, skruva på 'si- dostyckena till ”bordet” uppe på tröskan, sätta på remmar och för- resten" vara till hands överallt, Matarna var ganska hyggliga, fast de svor då man inte var kvick nog. På mornarna, då alla grejor . var. vitfrusna, var det ett otrev- . ligt jobb. Men när man var sexton år, njöt man av att få jobba till med de vux- na och var glad då man kunde hävda sig. Sen hade jag ju mina drömmar om helt andra syssel- sättningar, som jag aktade mig för att tala om, ty man ville ju inte bli utskrattad. Men jag kun- " de berätta historier, och det sen- terades. ' N : a MATEN VAR BRA på de stäl- - Jen, dit vi kom, Det gällde att bjuda bra på tröskfolket, och den ena ville inte vara sämre än den - andra! Det bjöds också snaps till nästan varje måltid, ibland ' två. press bara därför att ”presspoj= stör ion > och ' en : var det. På de sista 400—500 åren | hade inga vildsvin fritt strövat om- kring i .stockholmstrakten,: Bak- grunden till tidningsartiklarna var nog så allvarlig, det var fara å fär- de, men lyckligtvis avlöpte det he- i” Detta: stolta” skepp "seglade in Marstrands hamn och väckte stort . uppseende. Vid rodret stod Ernést la utan katastrof. ” : K Gann, succéförfattare' och inbi- Någon ” gång ' efter ”frukostdags | ten 'seglare, som gjorde strand- kom bud att vildsvinen, galt, sug- | hugg för, att hälsa. på sin. dotter, ga' och sex ungar sluppit ut ur 'sin | som är ”utbytesstudent” i Sverige. bur, Vi djurvårdare rusade 'upp till |. Brigantinen ”Albatross”; den en- vildsvinsburen och fann att någon |da privatägda i världen och tidigare "välvillig” person brutit sönder. Iå- | holländskt skolskepp, kom närmast vildsvin hade' smitit''ut. och 'uppe- |seglats i Söderhavet. höll ' sig: någonstans” på "Skansen. SEAN marskuta .. .. ot set och öppnat grinden. Samtliga | från .Oslö, men började sin långa |k , p till” Ganns?. spärnand Skymning” fö fig villkoren; dt Bud sändes till entréerna, "vilka stängdes för ingående och de be- sökare som redan var på Skansen varnades och uppmanades att gå in i stugorna. Det var en farlig situa- tion, för ett retat bildsvin är ett av de farligaste djur som finns, . All "Skansens "personal "uppbåda- des för att deltaga i: drevjakten. sen ; : Vargnät spändes upp och snart nog M>= har "den senaste tiden" di$- hade vi drivit: ungarna in i dem, kuterat - generationsproblemen där de fasttogs och skrikande och i folkrörelserna, Det är säkert nå- sprattlande bars tillbaka till: sin inz |got man behöver göra. Det var en hägnad. Men de båda ”gamlä,' de |bedrift att börja, att vara pionjär, farliga, återstod. Visst gick det att | men jag tycker. inte att man ska driva dem, men tyvärr inte dit vi [Prata om "det i tid och otid. Pion- ville, mot vargnäten. Vildsvinssug- lärerna fick ut något av livet, som gan tröttnade på larmet, blev ils- de unga inte, alltid får. Det var ken och började gå till' motattack. |spännande att'leva, att vara 'med, Med de små ögonen" rödgnistran- latt känna: att något stort 'skedde de av hat och drägglande ur det )där man var med. Men "de unga får vidöppna gapet rusade hon mot än uppleva stora ting på sitt sätt, ba- den ene, än den andra, Det var]ra man ger dem lov. till det.' Det bara att ta till benen och söka finns spännande och -roliga saker skydd bakom ett träd eller annat jnu också, det” händer mycket som lämpligt föremål. Som en olycks- är värt att minnas när hösten. kom- händelse lätt kunde inträffa hade I mer. Man. har talat om folkrörel- vi inget annat val än skjuta henne. |5ernas kris, Den finns säkert, Un- Under tiden hade vildsvinsgalten |Za 0, gamla har svårt-att:få-kon- lyckats ta sig under det järnstaket | takt. De gamla är vana vid att be- som skiljer Skansen från den öv- |stämma,: de .'släpper "inte : gärna riga Djurgården. Han. åkte skinn- ifrån sig sina poster i föreningar- kälke nedför det branta skansen- |na, eller var de nu'har dem Det berget, kastade sig i Djurgårds- borde "anses som god ton; att 'de iken och si Pionjär rätta om sina upplevel under " veckan. Så här efteråt kunde det närapå: smaka lite av: äventyr. . I slutet av november blev jag sjuk. Fick feber och hostade upp äckd i stora kl så föräldrarna blev alldeles för- skräckta. Jag blev förbjuden av far att fortsätta, fast jag tyckte det var skam att gå ifrån och in- te. kunna följa med tröskan till jul, som de andra. skulle göra. Men med hänsyn till att mina lungor inte skulle bli alldeles förstörda, jag tålde inte trösk- damm; fattade far sitt beslut, och . jag måste cykla till tröskans äga- re och be att få säga upp min plats. mf Det kändes skönt att få åter- gå till hantverksarbetet på verk- staden, det var som att komma in i en helt annan tillvaro. Meh det tog ganska lång tid, innan häl- san blev fullt återställd. Ibland har jag sedan besökt samma trakter och hört tröskans ilskna, stigande och fallande ton i gårdarna. Då är det skönt att .veta, att på pressen sitter det in- te numera någon ”presspojke” och slukar damm, "> : Fritz Bengtsson ken” fick takdroppen på ryggen, så var det att sitta kvar. Jag för : "sökte genom "att hänga en säck .:' över huvudet få vattnet att. rin= na nedåt. Ofta blev man i alla: fall genomvåt in på bara krop= pen och frös. Man kunde inte hel- ler ha vantar på, hur kallt det än var, ty då kunde man. inte hålla reda på trådarna, Händer= na var det heller inte så farligt med, ty genom den ständiga sys-. selsättningen höll man dem var= +: Det fanns också vackra dagar denna höst, då man slapp både att frysa och bli våt, Då var det bara" dammet man hade attkäm= «+ ga mot, och någon gång kunde det hända; att det flög åt andra - ' - Hållet. Då var allting så festligt, stt man knappt tyckte att man gi rde skäl för daglönen. - + - "TRÖSKAN AMBULERADE från ' det ena stället till det andra. Of- - ( ta var det gemå gårdar, där grö= > dan tröskades på en halv dag. Då ' | blev det att flytta och ”ställa” maskinerna två gånger. Drivkraf- ( ten var en traktor, vilket då var en stor modernitet, man hade just lämnat de tunga ångloko- - ;: Gammal bekant I Översten skall t patetisk stämning hålla: tal-till kvinnan vid en myc- ket högtidlig middag. . . -— I mitt hjärta, sade han med davr på rösten, finns det två kam- rar. På den ena står det ”För foster- landet” och på den andra ”För da- — Jag är innanför t; . doftoljor”. Till bensinen och diesel- | vill :uträttä så mycket, de vill vi« oljorna blandas vissa välluktande]sa socknen hur fint: nya kvastar br de över till'|äldre träder tillbaka" i'så god tid Östermalm. Han tog: sig upp och [latt de unga hinner: uppleva något. promenerade omkring på gatorna Både "inom : fackföreningsrörelsen bortom Oscarskyrkan. Det blev pa- och " övrig: "ekonomisk ; föreningsrö- nik, Skräckslagna ringde till Skan- |relse håller de äldre” sina platser sen, polis och brandkår. Dock triv- så länge. de kan," De tycker om des 'galten inte riktigt i den ovana fatt bestämma, de. har. erfarenhet, omgivningen utan sökte en plats, de tror att det är bara de som: be- där han kunde få lugn och 'ro. Nu |griper något, De blir stötta o. leds- är en del hus byggda på det sättet, |na 'om någon yngre' blir vald. Vi att ingången till gårdshuset, består | har fått en generation av förenings- av en tunnelgång under gathuset. människor - som gjort föreningsar= I en sådan tunnel smet galten in jbetet: till 'sitt liv. De har behövts, o. portvakten i huset hade'sinnes-|men de kommer, med ålderns osvik> nätvåro nog att låsa 'till dörrarna jliga lag att bli för gamla en gång på ömse sidor. Vi fick dit en fångst- | och då är kanske de yngre, som bur ock lyckades efter mycket be- borde haft tid. att lära, också för svär få in galten i densamma och | gamla. Det”hör till klok förenings- återföra honom till Skansen. : 7 hushållning att uppfostra en':ge- beskådade förödelsens styggelse tid får:ta föreningsarbetets ansvar samt meddelade att faran var över, | och glädje... försa ov Sto fann vi högst uppe i'en tall en) 'Det har hänt på. det politiska om- timmerman anställd på Skansen. Det | rådet att en enda person varit så var en gåta hur han tagit sig dit-|fast i toppen på sitt pari och" så upp, närmaste gren satt ett tiotal ensam i toppen att hela partiet ram= meter över marken, Dessutom hade |lar när han faller. Vi ser hur det han under Nordiska museets byg-|är nu, Rätt som- det. är stupar nå- gande skadat foten: så att han nu |gon, hastigt och överraskande, Vem gick med klumpfot och hade svårt | skall komma i stället? Det borde att ta sig fram på släta marken. |höra till god andlig hushållning att Men rädslan hade givit honom oa- | släppa fram den unga generatio- nad vighet. Djurvårdaren |nen så att den kan läsa vad den H 1 De behöver kunrfa, här den tiden blir. ” nt NN " I Människor som strävar efter mak- " Parfymerat motor-'' |ten för egen del gör ofta så att de . bränsle '-: omger sig med så många nollor de ränsle . kan, för att de själva skall få be- 'Tyå amerikanska kemister, G D|stämma. Den saken är känd, Det Adonis och P A Bucel har fått pa- | ska inte finnas några unga som kydd på sin epokgörande upp- 1 r och "lägger sig I saker och finning i det flytande bränslets hi-|ting, Det oroar det uppbyggda" sys- storia. De båda uppfinnärna gör av-|temet, Fö, ani a nl gasningar och bensinångor till väl-] En del 'av rädslan för" att. avgå doftande nöjessensationer och kal- lär nog de unga skuld till. När de lar för ir k fram är de så duktiga, de bränsleav Av ; Märta "Leijon hett gott råd någon gång och de un- - När vi sedan gick omkring och |neration av nya ledare, som i god: dad fa kvar, Det borde kunna efable- vas samarbete "mellan. yngre och äldre, De äldre som 'avgår: skulle kunna. ge. en bra upplysning och da, skulle; i sin tur'kunna' be; de gamla upplysningar om "saker :som de infe" förstår, Det "blir nya lagar och - påhitt. varje år." Det ser rätt konstigt .ut för dem som! vid det gamla att få sé' hur de leras om efter: dem, Men. de reration bör ha rätt till att lära och rätt till att få. göra, sina miss- tag.: Själva var: vi. väldigt tacks samma om folk inte gjorde för mye: ken affär av våra ”egna' fataliteter. Varför skulle 'de 'som-är äldre; itlte kunha visa lite vänskap "och b medalj och sitt hedersomnämnande i tidningen, Sen är det adjö med dem, I en familj är det inte'så, Där glider generationerna "in iv varands ra, där är alla intresserade av det helas bästa, De 'som "var. ungå' för sjuttio. år sen har ju. uträtlat” en del, men de. har ännu, lite. till att göra. De har: barnbarnen (omkring sig och det. är.sannerligen, irite lite, De finns både i hemmen och folk> rörelserna. , Världen "behöver de gamlas ' erfarenhet, ' deras”, klokhet och. vänlighet och. de gamla: lever sitt eget liv i barnbarnens, Det må nu vara farföräldrar eller, morför- äldrar. De behövs. När far berät- tar för sin son blir det ofta tjatigt, men när. farfar ' berättar för son= sonen kommer det, rätta perspek- tivet fram; När mor talar med 'sin dotter kommer :man ofta: för: nära |: inpå 'varann, men när mormor talar med dotterdottern ligger det ingen avundsjuka och. lurar på botten äv | samtalet. Där talar man utan för- lust av prestige "och utan :att gära den "vördnad för .pio som tycks vara så viktig för:de två närmaste generationerna. Hade man blick för detta i föreningslivet.skul- le generatlonerna där" samarbeta 'bättre.” Faktum är att man nog vör= dar 'sina föräldrar, men det, är far- föräldrar + och ' morföräldrar man minn& mest från barndomsåren, De är mer anspråkslösa, .de, har: [mer tid och förståelse för. di ä liten. än” de präktiga f [ändå skulle jag vilfa -sägar; vänta litet” till, ni beslutar. e- förd. | som Säger att "det äl svårt att lära "I rare att anpassa si, åren av äktenskapet samtidigt kom ini Klimakterieåldern: vilken i och v |.gen:skulle kunna; blomma. upp, Här .| vore; det om ni föreslog er: frå att rn | samm | grad om man gått några år. i lära- : | verk. :Tala direkt med: rektorn fi Alni detaljerade esked "ter, 'som 'ni. har kan + er ålder; 1T "Tår absolut inte betraktas 'som : en Svar till ”ANlt ohållbarare”.: Ja förstår så väl era svårigheter, men skilsmässa, Det finng ett ordspråk gamla hundar sitta ch det är svå. äl &i ett äktenskap när parterna är över. 40 år. då de gifter.sig och ena' parten" dessutom inte varit förut, Därtill kommer att. en fru, under de första kritiska för sig är påfrestande för många Men ny. har, hon -kommit den" perioden, och ert barn snart, klart med. sin utbildning. -Tar'ni'saken med ännu en tids tåla- mod: undrar. jag: om inte den där lyckan. ri. båda drömmer 'omi äntli- in i två skulle ta en-veckas semester på, tumanhand, Så att ni fick: ”be- kanta er. på. nytt med varandra”? Skulle "det inte:vara -tänkbart: när irbetet på. gården blir litet mindre essande?.. Jag tror det, vore värt rsöket,. mt skulle ,ni.trote. detta komma överens om: skilsmäs- det, bäst att vända sig till ep b. Prästen fungerar endast som s k medlare I skilsmässofall.. Skriv Har et går, jag unnar serkligen er att" finna en lösning ' ;blemet, Skulle har: tillräckligt många bekanta; så ätt i'annonsen. något om; att ”Da- mer, intresserade för ensamrna äldre damer torde vara vänliga sätta sig ii kontakt med...” Uppge; signatur både välsignelse och glädje för mån- ga. Med hjärtlig hälsning.- > - tea ”G, : 1 ;.Svar till ”Trolig”, Ef rsom rnan kan komma direkt in på folkhög- skola efter åvslutad:folkskola'ka man naturligtvis göra det i högre den folkhögskola ni tänkt er; så få om era .ut 23 manen : kostnadsfritt in : från läsekretsen.” ;+ a > Förse frågorna -med lämplig signatur och uppgiv helst åld: ; och, kön. Det är givet ett envars. : anonymitet obrottsligt bevaras. |. Märk breven DOKTORN SVA=- " RAR och sänd: dem till. redale-- "tionen, >. vr 2 . : g' fru”. Mev är ett preparat som . har : kärlvi gande ock”>blodtryckssänkande ej fekt och ges, vid förhöjt. blodtryck. lugnande öch ”avspännande effekt. - Svar till.”Grubblande Maria”. In- grepp i Lö bilda 'en förening för en- kvinnor i er'stad' och inte I varför: helt enkelt: inte. annonsera. |.- och hämta svaren på tidningens an-| ” nonsköntor, Hoppas ni lyckas, idé» är utmärkt och kan” säkert bli tilll. (; Restenil är en; 'nervmedicin/ med |" underlivet, skrapning eller |” : Musikaliska, fint bildade fråm. lingar, som fått böra de blida dia. lektarna skånska och uppsvenska' » utan att. förstå någondera finner akäpskår vackrast ftttis " I fonetiskt avseende är också de ma uppsvenska munarter helt: enkelt vidriga; Särskilt de: tillgjor=" da pch. kokeltorönde tand fån i skänsla. av, äckel, som är svår att behärska. Jag hör av den anled« . i s :; Frid över dig, mi | gamla 1y a Moster, du, hade så tätt och jag RE en Jä unge; Men nu är, vi örsonade. Handtryckningen 1 | | kväll blev lång och Innerli blott 'på livet ”häntndén ser; vid : graven hatar "ingen ”mer'",! Ordeh' . är Runebergs, som också var Tar "i fjorton år,'så det kunde lika gåt. na vara sagt av moster Höldal ; Tryserum, Boéride en mil från. F&. san. yttrade. : ”Så" länge jdg "vår : herre: till. Fogelvik,' var Jag: både » mäktig: och rik;'men när jag blév ! konung: över Svea land; blev 'jag > en arm ock olycklig: man?! sc :' Tunga är Cd Blotk bondhäustr : utan även furstars- öden + histö- risk bygd! Själv'är jag tillbaka'"t ! gators. vimmel; Och" ' neonskyltars - blänk;' men moster” Hulda. brödet ' rar, och döv och ' oberörd; på det . fjärde hörnet av: bördduken, som 1. » en tål dig livsgärning ib byrålådan,' 7: 7 anv i (Karl Larm) , Öregran, Rustman, :Strindehag, S1 <e,' Tedelid,: Modéus, Alnhed; Tyg- läre, Tylhed, Uvemyr, Druve, Stal= felt,, Sättborn, Westerholt, Sk . Däremot blev det av. skilda orsa avslag, på namnförslagen. Mo- - Malmvi, Attvidder, Punch, ing? av. . kan ej företas utan att möd nan perfi > Man” åstadk alltså: därvid en bristning av 'den- samma: för: att. komma jupare liggande: organ. . Svar till En som inte frågat förr”. De besvär av "kalla händer och föt- allmän ” cirkulationssjukdom, "Man får: i dessa åldrar anse: att: sådana syrmtomer är betingade aven spe= ciell lättretbarhet inom” delar ' av nervsystemet, :- vilka > styr . kärlens. förhållanden och 'däfmed” cirkula- en. nervös. och det finns, möjligheter att med "- vissa nervmediciner, dämpande mg= diciner;: lindra dem. En; viss' käns=. lighet för. kyla, kommer ni vä att "ha, men 'det beköver inte inne bära något större handikap. Skulle er sömnhrubbning och övriga nervö= sa besvär. ej visa: tendens.att kö er att söka läkare, helst en "invärtes > tionen;” Det rör gig”alltså mera” om läkare med psykiatrisk skolning..? ; Inkand oljor och vi får slippa” bensinångor. Våra motoriserade stä- der kommer att lukta :som . rosor, Is Fängelse för samvaro > med negrer . « En lägre domstol I staten Missis- sippl har för några' dagar sedan . | dömt det äkta paret Vaugh och ne- "I gerpastorn Philip Coleman ' till 30 dagars fängelsestraff var och till 50 dollarg böter pr, huvud. Det vita äkta paret hade nyligen besökt ne- kerpastorn £ Jockson och intog med negerns familj en måltid samt över- nattade 1 pastorns lilla hus; Enligt gällande lagar mot rasblandningen la straffas sådant med föngelse. ... , violer, jasmi och syrener,' Des- sa fyra dofter kan kemisterna utan att bränslet. effekt och användbar- het ändras, bifoga bensinen, En av! | de stora amerikanska koncernerna K som inom kort vill börja med för-1 säljningen av 'wälluktande bensin; U: räknar med att omsättningen kan | Fr" ökas med 500 miljoner dollar inom'' M ; två år och kanske med 2 miljarder |] dollar efter flera års försök, Mac- A Ae karna' kommer att'.: omorganiseras N Oh ,och kunden skall få tillfälle att'väls i ja mellan olika "parfymer för sin högoktaniga bensin, Gaserna "blir inte bara välluktande 'utan till på köpet helt ofarliga: för, hälsän. ; gelvik, on vilket gods Karl Knots. i det tysta, gömd och snart glömd?" . : si i .. Sättvård, Vankre,':Bockler,: 7” äl alltid utan -kanske tillta vill jag tillråda kungl huvudstaden framkallar. en V med kunna tala om ett speciellt per=,; 2 sonlighetsdrag. Med tiden: kommer >. . : | sannolikt dessa besvär att minskas sm DE FLESTA OC H BASTA ORTSNYHETE RNA FINNER NIT HOLMS | a Pr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.