"ket att en grundligare, bearbetning anv tå Hör ' it's usikaliskt nydanings- pi oket Ia [RE SSc sam :> känna lagförslaget om rätt att även i sd etta en stor vinst framför allt' ge- i Kvinalig cg präster kan vålla RAA sn ” svår, är kyrkli g: inst” säger redak; för - pd Svensson, Bromma, i en motion som väcktes vid kyr." d | Å ESR it > undvikas. Motionären anser aft Pp "Det behövs andrum för att utreda: bur splittring skall” kunna] pästvigning av kvinnor: bör upp" - id söndring redaktör frodbekännelsen, säger... Hl Adet B Svensson, Bromma, i en motion, Det. är ändringar som inte äger tillräcklig. täckning i språkligt avseende utan mera präglas av en liberal. teologis' syn på vissa dog- '| mer; Motionären syftar närmast på Pr skjutas. en: tid och bästa "utvägen" för att nå dettå åns vara at o de ändri som gjorts i apostoli- kyrkomötet nu. vägrar > ken som hänger med dis psalmbok har undertecknats av ..11.ledamöter med domprost. Öscear | ”Rundblom, Västerås, : spetsen. Professor Ake Hassler, Stockholm, "vill att" kyrkomötet inte skall god- skriftligt, anmäla utträde ur sven= ska kyrkan. Aridra motioner gäller "bidrag ur kyrkofonden till kyrko- :byggen,' främjande av det kyrkli- "ga folkhögskoleväsendet och utred- "ning om användning av TV inom den kyrkliga pd Så lorsång sen ll Domprost” Oscar Rundblom i Väs- Ferås .motionerar med 'fic ledamöter av kyrkomötet om ett ägg till 1937 års psalmbok. : 1937 antog för- " psalmbok innebar När ke: laget E nom: -tillskottet" av nya” psalmer, "håvdar” riotionärerna,',' Emellertid man. inte'värja sig för intryc- "och "to mutgallring varit på sin lats. Det finns bland de äldre psal« Åhern mycket torftigt gods - bå- unkt = - och det finns egendomli-. En motion om ett tillägg till 1937 na lagförslaget om rätt att även skriftligt anmäl utträde. ur "svens- ka kyrkan, '. vlc Kyrkomnsiken, cums andra och tredje artiklar. . 'Dåf'det redan nu är tydligt att ision "av. kyrkohandbok ;:eller senare måste komma tor- ] de det: vara önskvärt att vid 'arbe- tet därmed överväges: lämpligheten” att i handboken återställa postoli-" En dning :om av kyrkomusiken genom att utnytt- ja de möjligheter ljudtekniken ger begärs av' landstingsman ;' Albert Nilsson, . Kalhyttan, .m fl. Motio- närerna pekar på att det råder brist på kyrkomusiker. För att kunna be- hålla de 'söndagliga . gudstjänsterna i så många kyrkor som möjligt bör |' man pröva en övergång till meka- nisk musik i kyrkorna.” i : Kyrkliga folkhögskolev sendet... cum i dess i'vår kyrkas handbok tidigare förekommande mot grund- texten trogna lydelse, detta så myer et.'mera som apostolicum är en kyrkans 'bekännelseskrift och "ett historiskt dokument. Sådana akt- stycken: brukar man inte redigera om. eller ändra efter tillfälliga smak-' dan de algeriska terrordåden och cljesabotagen började" den 25 augus- av. de viktigaste; hävdar sjö? kapten : »Anders- Thore» Hälsing- borg, mfl. Denna verk er=|-. - Bland de aktuella ks' lupp- v 000 det Hl har Polisen låtit över s gena & 5 a ös tveckling det" enl F ikrike: bosatta-'algerier :under- gå en identitets«' och" äkerhetskon- + Danmarks representant vid årets de. 79 deltagarna i tävlingen, som in även har ko miss + universumtävlingar i Long: - Beach 20-åriga Evy Nordlund från Köpenhamn är den första. av alla .« redan kan ståta med ett filmkon-".. "trakt. På bilden får hon instruktioner av Al Horwitz som är. en av / -de: ledande 1 männnen vid: filmbola get , Columbia, ”. vilket ge hon ntrakt med. ".". . Lene Då JorheaT levereras Fö -r Da är allmänt bekant, att ett gynnsamt Kalktillstånd 1 jorden” befordrar ett gott och välbalans erat näringsupptagande hos grö= 7 doma,' Detta till trots har förbr ukningen av jordbrukskalk mins-,. kat — på en del håll ganska kraf tigt — under de senare åren. Det-' ta förhållande är säkerligen i många fall beroende på att: jord-, brukarna anser arbetet med kalkningen betungande” och” tidsö dande, och därför har tillförseln av: kalk, speciellt på de större, ”. gårdarna, fått stå tillbaka, ätminstone tills vidare, - <> Kalkk toret i Falköpl för= säljningsorganisation för flertalet kalkbruk i Skaraborgs län, som snart kan se tillbaka på en 50-årig verksamhet i kalkens tjänst, har två Intressenter, nämligen Bratte- fors Kalkbruks AB, Kinnemalma (Kinnekulle) : och Stora Stohlans alkindustri, Timmersdala, " (Bil- lingen) som. för några år sedan började tillverka bränd, malen kalk, avsedd att levereras direkt ut . spridd hos köparna. Den nya le- |veransformen, som i första hand prövades på den s k hemmamark- naden, alltså Skaraborgs län, slog Imycket väl ut och blev uppskat- "tad och 'värderad av fordbrukarna. "Man har nu vunnit sådan erfa- renhet, att det ansetts värt att sö- Ika "överföra" leveransformen även |till avsättningsområden, som ligger . längre bort från produktionsorten, "lInnehavaren' av- Stora Stohlans IKalkindustri, disponent Lennart Wallström,” har i detta syfte för- | hyrt en silo hos 'godsägare Claes "ILindenerona, Munkagård, Långås, bjuder" särskilda möjligheter tt hå unga människor under en « vå skall. begära:en utrédning om lämp- liga . åtgärder '; för > planering och skoleväsendet: och svå na Härtill. kommer ” att vår ändring att: inn hemställer "att. kyrkömötet. hos kmt | främjande av det kyrkliga folkhi es . pareras i ; | ändamålsenligare att de, avyttrades eller användes för andra "uppgifter: ägor års. psälrgbok. Revisionen" av "11819: års psalmbok : tog. nära'v 70 år | och "med detta för ögonen torde det pa vara realistiskt att tf v ta sikte på -elt, tillägg. till. 1937; års psalmbok. a . Ett sådant: skulle skurna färdig- för stora kostnader. Den gudstjänst= |: firande församlirigen kunde få prö- ställas” pp relativt' kort tid och utan |: digare, då flickor. där tög ERS ör att få huslig utbildnt X fall för. fall utreds'om' det. inte vore']' väns dotter sålde: på mark? Ett antal komministerbefattringar | har förpuppats; 'd v:s befattriingar: . "va det ;nya ”stoffetsy: livsdåglighet Ina: skall. inte längre "uppehållas med "och det: som”visat sig inte hålla måttet kan elimineras vid en fort- gående granskning av tillägget. ..: ; 2, -Btt tillägg 'skulle också kunna ta med, bibliska texter” ”med hyrmnka- vikarie. "påpekar" domkyrkosysslor man: Ove Hassler; Linköping. Här igenom: "har kvarblivande försams lingspräster. i allriänhet eridast kyrkoherdes — arbetsbörda väsent-.)l . raktär, Många partler ur psaltaren ligt. ökats, Det: krävs därför en om- . keh tjäna som- hymner utan; Ppäras.] . frasering, Ett omfattande: hyran” naterial av. medeltida och : refor- . mbtoriskt ursprung! ligger: vi are Det är synnerligen beklagligt : än redaktör: Axel. B.: prövnir äv. lönegrad | för kyrko. sn ; Halland? och: :cMarkbyg- han, på” ett. bondbröllp med sådan: skicklighet dit alla var fullt: och”. fast. 'övertygade” om: att han "skulle bli en riktig. mästerspel- mån med tiden.” i by; gnadskostnader. ett stort. fö de retag även för en församling med betydande” skatfeuhderlag, Det :tör- de-vara ganska ' skäligt att i dessa s I fall: en :'skatteutjämning "sätter, in, 3ä- | hävdar domkyrkosysslornannei. Ove, Stockh s Aa tvär fattigt, så att en - konfirmerats;. fick. han « ta tjänst: som vallpojke. hos bonden i IListarebygd ir grannsocknen Gun-. närsjö. I denna tjänst stannade han i fem år möt en: ringa ersättning av föda och rödtorftiga kläder: Under denna tid påstods han: ha gjort bekantskap: med. själva näc- ken, som lärde upp honom till mäss Hassler, Link För ” "Bromma, att-det hittills. inte fram- och ett fåtal: andra. större städer kommit något förslag som är' avsett finn redan en nom” den konstruktion börande kyrkliga. samfällighe i att neutralisera ' de skadeverknin- > gar som ett positivt beslut i frågan 'om kvinnliga präster kommer att medföra. Svår” kyrklig söndring kan. hämligen: förutses, !.- > Motionären anser att det behövs andrum. för ätt utreda' genom: vil- Jen sådan utjäm ka medel. kyrkans splittring skulle kunna undvikas; Om kyrkomötet godkänner” ”lägförslaget ” om kvin- ktigt | hållit, v "hela Kost; eller i varje fall större: delen där” av, slås. ut på ett”: större antal för- samlingar." Det "vöré "önskvärt att de kominå till stånd också för vriga försam- lingar" i landet; Närmast” tillhands torde ligga att kyrkofonten; här får nans b kan detta andrum erhållas endast genom | jämnande syfte. Motio att prästvigning av kvinnor upp-|slår att kyrkomö "ekjutes en tid. För att inte detta i uppskjutande skall bli en börda för - episkopatet eller enskilda bisk op lämna k ytterli; en" uppgift i 'skatteut- : gär 4 som. han blev anlitad ätt spela :Därom 'skröt Sven se- dän på” de' många" danstillställnin- på , men. då man bad honom spela ickens 'älvastycke”; svarade han alltid. nej. Men om han fick ett Var]: extra supar så kunde han göra” folk till viljes. Vid nionde reprisen. slu- tade han dock ,.. ” Det var inte: blott näcken som även”en flicka från det närbelägna torpstället. Fäåsen, Hon hette: An- nä-Britta Larsdotter och var fyra år. äldre än Sven, Bekantskapen hog'r begär en utredning om möjlighe- terna att i skatteutjämnande syfte syns: bästa utvägen vara att inte -Måtta. med | spar- > samhet! » "hu genomfö de förk präst- H 'vigning. nödvändig: ö d kyrkohandbak före es slår därför att mötet skall förkla: 'Bronamnd;" ra sig inte nu kunna godkänna de ändringar i kyrkohandboken som : p-TViden kyrkliga verksamheten '" Landstingsman. . Albert Nilsson, ” Kalhyttan, "mfl begär en utred-- ning om televisionens användning inom 'den "kyrkliga verksamheten. För åll' verksamhet är det nödvän- "digt att någorlunda följa med i de | framsted som sker och inrätta sig därefter, säger moti Det- B :Svensson, "önskar ja åtgärder för att. 1878 års' korta utveckling av täten HI Hlla” katekes skall komma vis ningen: vid statens lä er .i de Gaulles regering, garverifabrikören och £ 'konseljpresidenten' Antoine "Pinay, är känd för sitt ekono-' miska sinne även i privatlivet. -Nu har han just tillbringat ett "par d: i Cassis. I det 1 Boken ;är,.dogmatiskt sett. en i uts märkt sammanfattning av varje kyr- kas lära enligt dess bekännelseskrif-- ter, hävdar motionären. Det är ock- så tydligt att om läraren själv har god reda på vårt lands .kristen- domsform ' så kan han inom den] konfe i nslösa kri: ta gäller även för det kyrkliga li- vet och'säkert'vore mycket att vin- na om. församlingarna utnyttjade de fördelar televl ram ge sina. elever : en klarare och riktigare "uppfattning av landets religion-än som är mi ligt med nuvarande" lärarutbild- FU os- Utträde ur kyrkan + 7 >". Professor K E Hassler, Stöck- . ” Kyrkokandboken ” r + Det har alltid förefallet mig 'ge- holm, yrkar att kyrkomötet inte 7 godkänner det av riksdagen antag- nerande att var kyrka tillåtit sig göra ändringar i den apostoliska vackra semestervädret, tog han en promenad och kom .ned till hamnen, där han' slog sig ned På " trottoarserveringen utanför baren. ”Chez. Yette”, Eftersom han 'inte var” törstig, beställde han-inte något utan satt'bara och njöt av solen' och utsikten, När shan. "omsider fortsatte sin ' väg, gick. han fram : till disken och lade upp 50 francs " (något över - 6) öre) såsom dricks -— "men M:me Yette gav dem till- -baka med ett syrligt leende. . 0 — Tack 'så mycket, men tom en finansminister kan” bli lite för :1.3-april 1845 födde hon' en son, den ' | sedermera " beryktade ' <<; | torn”; Sex år senare gifte sig Sven och 'Anna-Britta och - Sven övertog . r på båten. och gick: ut. som båtsman från det : kringflackande” spelmans- 3 nom själv gott uppehälla oci gäves. Någon tid efteråt infann sig henries man på torpet och fick re- "sedan skulle" använda. till bostad. I vergick "snart un -kärlek. och : den ”Fäåsadok- hustruns föräldrahem. dl "Torpet sköttes av hustrun, .seder- : | mera med hjälp av barnen, ty själv|' var Sveri från våren till långt fram på'"bösten ute och spelade i: Märk I toch Nord-Halland.; Ibland ., tittade han hem-:och' avlämnade förtjäns- ten, i” pengar "ellér in "natura," År 1854 "gav han ' emellertid > musiken åt några ' bönder: i' grannsocknen Fagered. "Han tjänadeg kronan tro- get 'i 16 år,..varefter han ; jävgick, Därefter itövade, han. ett tiotal år sitt; förutvarande, yrke "som" spel man.: Sedan "drog han 'stg tillbaka |A tailjön på på bästa sätt; En dag tog emellertid spelmanslusten över- hand och Sven tog åter fiolen! och klarinetten; :' som” han 7 öckså med stor skicklighet trakterade, och be- gav sig till Nordhalland, ligen. . Överallt hälsade. folket. honom välkommen; och" spelandet” gav ho- mannen inte hördes "av, :; varefter de styrande”: - -hemförsamlingen Gunnarsjö . fick en sträng skrivelse från; vederbörande i Göteborg; där det hette ”att' enär Sven Johans- son (så hette har innan han blev båtsman) - avvikit från orten torde dessa få taga hand om den” bjälp- behövande familjen”. "Då återvände spelmannen och lyckades få husrum för familjen hos: en torpare vid gården Lind- hult i Karl Gustavs 'socken. 'Där fick de- stanna ett bar år, men då i | torparen ”aåldrig” fick: den "avtalade hyran sade han upp familjen till avflyttning. : Anna-Britta grät. och bad att få stanna längre, men för- da, på förhållandet.” Han bad. inte om" anstånd med flyttningen. utan bad torparen "om hjälp med att gräva en grotta på "Fäåsen ' som. de denna primitiva bostad bodde se- dan familjen i många 'år inrian man fick byggt en riktig stuga, , N Bland de låtar som Sven satte ihop och som bevarats : åt efter- världen är en som kaHas'”Näch ment. Om det” ännu finns kvar vet man inte, men minnet av den ryktbare : s) Imannen lever. ännu i bygden. till" italien iår | för lagring av den brända, mal- da kalken. Munkagård" blir så att säga stationsorten för den nya -le- .|veransformen : för 'jordbrukskalk : till "kringliggande bygd. Kalken transporteras med :lastbil från fa- briken till Jagringsplatsen, där den i | sedan hämtas av den på platsen de bilen med” ”sprlähtngs- aggregatet' för vidare befordrari till köparnas åkrar, sm Avtal har träffats' med Z ”åkeriäga= re Artur Carlsson, Långåg att>han skall ombesörja spridningsarbetet, Försäljningen av kalken sker: ge- nom centralföreningens lokalavd.> - Det bör kanske-tilläggas, att det är fråga om prima västgötakalk med en CaO-halt (= rea kalk) pr 15—80 proc. tt års otalisodling =" bör redan nu utväjas eller. anskal«" fag, Det är av allra största betydel- se att ha tillgång till. sättpotatis från odlingar, som ej har varit an= gripna av virussjukdomar. Som:be- kant har potatisgrödorna i vissa de- lar av vårt land stor benägenhet att gå tillbaka i avkastning. Denna fö ing eller d för= orsakas av virus, som sprids ipo- tatisgrödan med Vissa: bladlussor- ter, Något direkt botemedel mot virusjukdomarna finns ej. Den vik- tigaste motåtgärden är att använ- da frisk sättpotatis, Med kännedom ' härom är det lätt att inse, hur vilk= tigt det är att anskaffa sättpotatis från friska odlingar eller från plate ser, där virussjukdomarna. har liv ten utbredning. Fe : Något” om : MAN BEHÖVER INTE gå mis- ” "te om grönsaker under någon tid på året, om man är innehava- re av ett frysfack, När snöflin- ; Borna dansar runt 'kring ' husen. "går mån och hämtar en burk hal ' lon, tinar upp dem och de är näs- ta lika goda” som om de varit look dig- heterna nu publicerat : en ' officiell uppskattning ' om... turisttrafikens omfattning . för”. det . löpande året, Rapporten; påpekar, att' antalet t rister i Italien i år för första gån gen sedan 12 år tillbaka inte kom-=. mer att öka i förhållande: till året: innan. Ifjol: "besöktes" Italien "av 14,6 miljoner turister,” vilket” både största ; turistfrekvens som: något ; | land någon: gång I: världen - häde .noterat. -Turisttrafiken; har. för Itä- liens näringsliv. eminent : -betyd se. Antalet; iitalienfarare var år 1948 bara” 15 miljoner, år "1950 endåst $ miljoner, fastän ” detta år av ka= . | tolska kyrkan då -hade-iproklame-=" rats till ”Det heliga 'året”; Ar 1954 , uppgick” antalet turister "emellertid till 9 miljorier, år 1956 till 12,5 mil- joner: och !som "sagt; besöktes lans. det: år- 1957: av hela 14,6" miljoner är: blir: det.en viss av=: till. omkring: 14 miljoner,” såvida .under årets återstående :må= nader” politiska förvecklingar” inte skulle störa: det- väntade förloppet: I år liksom i' fjol står: tyskarna i spetsen” som" dé flitigaste” italienfa-: rarna (antalet var år 1957 3.333.391) Andra platsen: intas i'år av :öster=" rikarna med omkring 2,3. miljoner besökare.;, Fransmännen jär trea med mö; igen 2 miljoner. Omkring sökt resp väntas besöka Italien uri- der 'detta år: Först därefter" kom-=" mer "amerikanerna: med 757.000 för i fjol och med samma siffra söm väntat slutresultat för detta å' Pills? es DÅ kostade SAS - ; 'Självantändning ': i: damm; på en glödlampa blev orsak till årets näst största. brand,' som inträffade hos firma L I Wingaqvist i, Fritsla och kostade 4,5 "milj kr, Branden var en av "juli" månads 'många bränder, vilka ' enligt vad Försäkringsbola= 3 ddel vals”; Deti berättade Sven att han lärt sig av näcken. Detta hände en gång när han vandrade från norra Halland för att hälsa på de sina i Gunnarsjö. Vid Fönhult i' Kung- säter rinner Gunnarsjöån ut i sjön Oklången och bildar där ett större fall som då drev eri spånhyvel. Sven kände sig trött och satte sig att vi- la. Rätt som det var vaknade han upp av att han hörde fiolspel.' Det kom från forsen och Sven :förstod att "det "var näcken som spelade, Det 'var en vals Så vacker att Sven bara lyssnade ' och lyssnade så 'att han till sist lärde sig den och se- dan spelade” den" på ”danstillst gens -- upply änst ' uppgick till sammanlagt, 13. milj .kr eller lika mycket som samma mår; nad i fjol. Därmed är brändskador-! na'för årets första sju månader up; pe i 76 milj kr mot n 11 milj kr mot svarande tid 1957. 74: 'Fritsla-branden var årets tionde miljonbränd. Kortslutning. i en ra- | dioapparat . orsakade én annan av, storbränderna under juli; den drabsy bade Enångers kommuns vårdhem i Enånger och gick på 300.000 kr. NVarmgång 'i en höfläkt i 'en ladu>- gård i Lundsbrunn kostade 217.000 kr 'och-4 varmgång i en' höhiss i en ladugård 7 - Höglanda ' i; Halland 1,2 "miljoner ” "engelsmän hade ber. "heller ' obekant I ny av Det är både gott och närande att äta grönsaker, och allt fler” "människor upptäcker detta, Är nu finns det. konservativa man- folk förstås, som säger sig inte "vara hungriga när frugan bju- > der på en god grönsaksstuvning. Man "är - väl ingen boskap hel- ler, som 'ska' äta grönfoder! Nej, . kött-och åter kött ska det vara. "Och så får man" då och då lägga + sig in på sjukhus och pyssla om .. sitt magsår, Därmed inte sagt, att: t kött skall helt :uteslutas, men det är välgörande att blanda upp : "kosten med ”grönfoder”. Vad har "ATT i : ÄRTERNA : H FUNNITS å. vårt "land ' får : ju: vartenda skolbarn +" veta ' när "> man läser, om. Erik . XIV:s för= ”giftäde ärtsoppa. Det var förres. ten en vanlig rätt på den tiden och : torådagen var ärternas dag -redan 'på "1500-talet. ' I utspis- ”ningsförordningar ' för fattigstu-' :gorna och andra liknande inrätt= "ningar var ; nämligen" ' ärterna | : upptagna på torsdagen, då tisdag, ' - ; torsdag och söndag. var köttda= gar. Ärterna var så- vanliga; att. 1 man bland annat" betalade en del av tiondet med dem, ""Ärternä hör förresten till våra , ”äldstå' "grönsaker, Idet gamla : Egypten har man gjört fynd av » ärter i gravarna och Farao "själv 7 ' kunde' alltså äta» ärter om”han i. .' ville, Fläsk fick han inte' äta till ” : dem. -De grekiska, hjältarna; fick": -däremot äta fläsk, man-odlade ära, ter i det .gamla' Troja och där«. I för kan man förmoda; att strids- ; "männen ofta styrkte sig med är. ” i ter och, fläsk. Denna rätt är inte krigsmän i : Sår dagar. - ” BÖNORNA ÄR LIKA GAMLA ” : (som ärterna, man har också fun-. . nit bönor i gamla egyptiska gra- + var. I Bibeln omtalas bönorna på ; flera ställen” -—-' det berättas om' ' hut 'konung David åt bönor. med ” sitt folk. Profeten Hesekiel ba- " kade bröd med bönor då Jerus : : salem" väntade belägring. Myc- > ket "var" förbjudet för judarna, i men bönor” fick de äta, vilket " däremot inte var tillåtet för de- : egyptiska prästerna. Bönorna bes . : » traktades nämligen i Egypten som - ett dödens. tecken och bönblom-- ' 'morna var dödens symbol, Även bland många antika, folk ; var bö- RR en begravningsrätt,. -- : 'e "gamla ; grekerna : flitigt. bönor i kosthållet. Ilfager, a på flera : ställen. fö a 'eaturen genom elden för att de” inder resten av året skulle vara ; skyddade för sjukdomar och on=. "da and ar. Det var också sed att” > man skulle bära en böna” på sig "man gick på I få gott köp. > pb suktion, för" att ”grönfoder”" S "de bönorna ” Norden” "och: blev . snart en viktig del av födan." £ - INNAN MAN FICK SOCKER - odlade" man Bitigt "morötter : för att "koka sirap - på morotsaften, och moroten är "en ' växt” sofa anses ha hemortsrätt i vår världs. , : del. Redan på apostlarnas tid öda ” lade man fina morötter i vår land, Det påstås; att den romerå: " ke kejsaren Tiberius var mycket förtjust i morötter" och att han Tät” hämta dem ända, från Ger- |” » .kålen, som också anses vara in- hemsk i Europa,. Under- medel- — tiden var den mycket omtyckt i : hela :vår världsdel Även ryssar- nä blev 'stora 'kålätare' och än i -dag är: kålsoppa med rödbetor ' . och ”oxkött deras nätionalrätd, """Bbortsch”, Förr i tiden erhöll var= je. ryskt "regemente en” kåltäppa : där. varje kompani fick sin del delades ett särskilt -pris till .det ; kompani, som” odlat” den bästa kålen: - Nr i LÖKENS HISTORIA är: "lång, : växtens hemland anses vara Kirs .-gissteppen i JAsien.” Mycket tidigt - kom. löken ”till. folken vid Eu- frat Tigris, .därefter till: landet .kring Nilen. Löken blev en verk= lig folkföda, som-åts' i mängder av de -arbetare som byggde py= Stora k lök "hörde också till offergåvorna i de egyptiska femplen: Löken : ansågs” helig och därför var: det förbju'-. "det för prästerna att' äta den, . Heligheten. gjorde . också. att fol- ket ibland. avlade eder. vid löke namn. : - . Löken. omnämnes" på ett ställe 1 Bibeln i fjärde Moseboken, "där "det står: "Vi komma ikåg fisken, som 'vi åto i Egypten, så och 'gurkorna, melonerna, purjolöken, . rödlöken: och 'vitlöken'4- Den "egyptiska löken var inte så stark . som den vi:har, den .var sötare "och framkallade knappast. några : tårar vid skalningen: - : - Det anses inte fint” att lukta lök, "och" äter man” "rå vitlök; . som många Personer gör som én” hälsokur mot förkylning, så får ' mah'ven stark. doft omkring : sig, : vilket inte precis gillas av om- givningen, I det gamia Grekland , sprang ' lökförsäljarna” ” "överallt > omkring på gatorna och föpade '.. ut sina varor. Löken var då det" enkla” folkets mest uppskattade föda både i Grekland och Italien. ' Detta ledde naturligtvis. till .att fint folk, som hade råd att äta någonting annat, ;började anse det ofint att lukta "lök, då kun= - de man ju tagas för en fattiglapp, Löken kom till Norden och od- lades av munkarna, men 'kom aldrig att spela samma domine- rande roll hos. oss somm i. södern. Visst. äter vi lök här,: mestadels" till kötträtter, men kan' inte "påstå att löken hör till våra vik. . tigaste födoämne: a : När under den idigar; våren. den dag ' kommer;-.då. ken och få känna :dess' "Uppfris-, i kande, smak, så blir det en fest- lig dag. För att inta tala'om, när? «man kan få njuta av de första salladsbalden; Det blir en uppa . repning av. samma glädje för va .je år, som dock. verkar py fö varje gång. « "Under skördetiden på hösten uts” : --man«-kan.e - - . skära "den första spröda” gräslä=:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.