"Tisdagen den-9 september 1958 ". LAHOLMS TIDNING ' Jag vill minnas, att jag på sin .. tid skrev om pärlfisiket förr i ti-' den'— ja, det är inte så länge" . "gedan — i Ätran. och Lagan, Fal- ol " kenbergspojkar brukade ligga -på- H > knä i'sina ekor och kika ner ge- a ” snom en med glasbotten 'försedd : ' margarinlåda, som . vildade på" Nta x vattnet vid ” Garvareforsen, Så ; "+ vips kom de upp med sin rotting." or ? klyka "där det satt en mussla, ) « of Försiktigt öppnades musslan och . hade de tur, så kunde de Ploc= ka fram en: skimrande" vacker Pärla, som satt vid skalet, Var man riktigt försiktig, så kunde. ' ; musslan överleva denna : opera=" tion och sättas ut'i vattnet igen. - I Det är 25 år sedan, sådant fiske: förekom i'Ätran. Dessförinnan I hade" det: varit ganska . vanligt," och -guldsmederna i åtan köpte många ätranfiskade pärlor, . Nu 'ser :jag i tidningarna, att två. tolvåriga pojkar fiskat upp ( omkring 400 musslor från bott nen. av Lillpiteälven "och också ; hittat ett antal pärlor. Pojkarna | > bade sålt en del av sin fångst. ;' Prins Bertil var för en tid sedani på besök. i Danmark. och kom då >” Musslor och pärlor : förbjudet att fiska musslor I Lill. piteälv, Hå, hå, ja, ja. Pojkarna fick lämna ifrån sig sina pärlor och hade de varit gamla nog ha- de de väl fått ”bysan” direkt, Jag vill nämna härom för att varsko falkenb jk Det > Håll inte igen | ' 86-årige kärngubben och sörms länningen Eriksson är i färd med att såga upp granved och får hjälp av sin 62-åriga hemmava. rande dotter, som placerar sig. mitt emot gubben och fattar så. gens andra ände. Efter en stunds sågande i' den sega granveden ryter Eriksson till: -- . — Stå inte där och håll igen, käring, det här går tungt nog ' ändå! ' : är nog bäst att höra sig för om man får fiska musslor i ån, in- nan. man skaffar , margarinlåda och allt. Rottingen kan man ju alltid kosta på sig att inköpa och ge i julklapp till snälla föräld- rar. Den kan. kanske vid något tillfälle komma till användning. Naturli inte som smiskapp. rat, ityi sådan behövs icke nume- ra — det är nog att överheten bär sitt svärd eller pistol — ty agan är borttagen i det moderna Sverige, Men till mattpiskare kan ju. rottingen i alla fall. duga. Men. säg i så fall till mamma, att .hon -skall komma ihåg , att man inte får piska mattor. utåt "gatan, som faktiskt sker på som- liga håll, utan hon skall hålla till på gårdssidan., Där kan: hon roa sig med f£ d karbasen 'så myc- | » Men så mitt i all frödjen dök ' ket hon vilil, - 4 Y I pitepolisen upp, ity” att det är =. . none Vidi. Ps en ] i än . Inta värct!!l å jr Motorprinsen inte värst!! i t ned till Roskilde, där stora motor tävlingar pågick. ' Nu berättar' en : Köpenhamns-tidning' att prinsen, |? som påstås ha fått lova att avstå från sådana evenemang hemma ef- tersom de i Sverige utsatts för hård kritik, passade på att få köra några varv i en finsk Ferrari med ägaren, 34-årige trävaruhandlaren C J Asd kolin, innehavare av nio tävlings. vagnar, som passagerare. En herre ur publiken kom då framtill Dan- ska ' Automobilklubbens direktör; -- Vagn Loft, och utan att han var på det klara med att prinsens bror, greve Sigvard Bernadotte, stod bredvid Loft, gav -han luft åt sin ; — Se nu, här har vi återigen »i "Prins, som inte förstår att hålla «1 på mattan! | NT "— Nå ja, men han är ändå inte värst! insköt Sigvard —' och det måste den andra ge honom rätt”i när det visade sig att prinrens tider låg nere på 51 å 55 sekunder pr varv. et NI I DAGENS NTF-MANING i Barn på gator och vä- N " gar är en fors för tra: pro "fö fiken Varna deml ” : MN on | 7. Relativt bra” / MI Johan" 4 "Botorpet - hade av en « hästskojare köpt en häst, Den var de första dagarna mycket bra, men - kunde snart inte stå, utan låg för ; ” det mesta i spiltan. Efter någon tid träffade bonden hästskojaren 'var- vid "denne frågade: = ' SEE os > Nå, hur står det till med + hästen? vo : Jo fack, svarade Johan, Det t är ganska bra nu, han till och med : sitter uppe ett par timmar om da- - gem ss se on vt Dialog i öknen! "- I:, Svensson gungar fram i öknen på |. den "vaggande kamelens rygg. Han "> hår: färdats många dagsresor: nu och börjar tala för sig själv: .- va Vad. funderar du på? säger kanielen. .- MIn a Sitter och önskar, sade Svens- son: CN on kl «+= Vad är det du önskar? sa ka- melen, som mådde gott, ty han ha- de. sina pucklar fyllda av vatten, så Jo, "sa "Svensson, jag skulle gärna vilja träffa den där killen på Järntorget 1 Göteborg; som sålde , en halv liter vatten till mej för 20 kronor, Det var inte dyrt. ba N . L vVive P'empereur!t .,, nm « madrasser : och " ningslistor för. att alla skall. bli - samtidigt vill jag tala om för r många, som går och väntar på att på torsdag få rycka in till I 16 på de |". :' där efterlängtade trettio dagarnas I rep-månad kan bereda. er på « ett varmt och hjärtlig välkom- - men, Just nu "går befälet. och vänder klack för det vilda på var- je meter av den rykande kasern- "gården, ' malajerna arbetar : för högtryck — och då kan ni tän- ka er! — för att allt skall bli så trivsamt som möjligt. De skurar fönster och polerar golv, stoppar sorterar ' avlö- delaktiga av den strålande dag- lön som tillkommer oss.” An j OCH JAG skall i all. blyg- samhet försöka tala om vad som - väntar och vad som hänt. Men rys- ka legationen, att här finn genting att hämta. Ni vet vä resten, att nämnda legation pre- a numererar ' på hallandsgodtemp- larnas. tidning, som bär. den ur deras synpunkt något missvisan- de titeln" KUSTVÄRNET. Så nu går via kurirtransporter - täta meddelanden -mellan , Stockholm- Moskva om nykterhetstillståndet i Halland. Undra på att Krusse blivit nykterist! Nästan, Nl "MEN DET kanske inte var rysi ka legationen fanjunkarn -:tänk- te på när jag intonerade Laand - Di välsignade och han litet för- -, Synt pekade på anslaget ”TÄNK - PÅ TYSTNADSPLIKTEN”. ,. EFTER. ATT ett tag ha sysslat med ' generalerna Eisenhower, Nasser öch de Gaulle — av om- brytaren döpt till 'den Gule — vännerna :. Harold - (Macmillan) och Nikita är det faktiskt rätt kul att: stå inför en vicekorp- fal som ryter: Stå i givakt när -ni talar med en överordnad! Bu- » ren har jag inte gjort bekantskap med ännu, men tat lugnt, Det ” kanske kommer. Annars är det som alltid under repövningar, be- fälet är mera mänskligt än mili- täriskt. Därmed intet ont sagt om det militäriska,. det- allra mesta har kommit till för att främja "effektiviteten, - en Art FÖR ÖVRIGT går kasernlivet ..sin' gilla "gång, med språngfikor på Markan och i det nyrénovera- de ' Soldath Konk om själarna är stor, Soldathem- met dukar som vanligt andlig spis till fredagsfikat och både dé och -Markan' har satt upp med TV. Så avkopplingsmöjligheterna - är goda, i den mån man hinner med någon fritid på det hårt ansträng- | .da programmet, . .-> 2 a -APROPA kasernlivet ”såg jag under flaggparaden en liten gos=- se på fem-sex vårar i tomatröd Pparallello sträcka tpp sig i stram givakt :med den allra: gulligaste lilla honnör' man kad' tänka sig. Kan man tänka sig: +: ' VÄLKOMNA IN, alltså. 'Och - välkomna till Landalabaråck ' 4 om ni har nåt som trycker lilla hjärtat. Om vi ses i skyttegravar- na på manöverområdet vet. jag faktiskt inte än. Men man kan ju hoppas. se fö ere en AL I en avkrok Gamle Gusten från Kvickjokk besökte sin gifta dotter i Stock- holm,' När han kom hem igen frå- gade en granne, vad han tyckte om huvudstaden... 00 oe — Jo, sa Gusten, stan är nog bra, men det är ju det att den ligger så avsides. i Vörtroliga stunder Svar till ”Inga-Britt”. Visst kan ni ha bomullspiké i er brudklän- ning, när bröllopet. blir så pass snart.. Det är fräscht och vackert och särskilt klädsamt för en helt ung brud, Gör ni klänningen i bal- lerinalängd, så bör slöjan vara kort och helst rundskuren. Krona pas- sar nästan bättre till lång brud- klänning, i ert ställe skulle jag ha ett 7 Vv bl a mor i stället. Brudgummen bör i detta fall ha frack, Lycka till! : on si ”Gallie? "Svar till ”Bekymrad pappa”. Det är inget onaturligt att en pojke på fem år är mörkrädd, Jag tror inte alls att det är någon medfödd skill- öräl som — dumt nog — lärt våra barn att ”en riktig karl inte gråter”, ”en pojke är aldrig mörkrädd” etc, På det sättet skapas bara komplex hos barnet, som får ett alldeles onödigt ”överjag” som det inte orkar leva upp till. Nej, rätta sättet är varken förebråelser — än mindre stryk — eller ”mutor”, Det bästa är att ta saken naturligt. Skaffa en liten svag nattlampa som -pojken får ha tänd bredvid sig, tills han somnar, Se också' till att lekarna blir en smula dämpade strax före sänggå- -: - Jendet, och om Pappa eller mamma berättar en saga på sängkanten, så » bör den vara glad, vänlig och still- |- » |sam. Med bhjärtlig hälsning. + ”Gallie” FR z Texten: Onkel Kai; + ropade björnen ' rasande: och . slog med sin labb på en omkullfallen trädstarn. Du" är för glupsk,' varg. Det "slutar. med” att de kommmer hit ut och jagar oss allesammars med hundar och bössor, "+: 4 Vargen | stod och sneglade . med tungan hängande långt ut-ur”gapet. — Jag har väl lov att äta ' mej mätt, morrade vargen.” noen — Ja, mätt — det har vi allesam- mans lov till. Men din aptit är för glupande. Och. lika mager förblir -; Rådets - ordförande. själv" gjorde aldrig någon förtret." Han var, en stor, godmodig nalle, . som ' höll .sig till blåbär och lingon och, om det inte fanns några bär, till gräs och rötter samt unga skott på träden, Om han mötte en människa ute i skogen, brummade han bara lite och drog sig tillbaka ' bland träd- stammarna. ' polteg et — Vargen' bör hellre få äta ett får, då och då 1 stället för att äta oss skogsdjur, pep en' ekorre uppe från en' gren, ' De andra djuren ropade: ”Instämmer”. "> fann helst övergå till växtföda. Eller ho- nung — det är underbart! ' — Växtföda :— usch! fnys gen, Puke ot — Om jag får säja ett: ord, sa räven, som också ville ha köttmat; så tror jag inte det är lätt att ändra om sin smak, Det finns ock- så björnar som tycker om stek: Jag har till och med hört' talas om björnar som går på människor: — Det är dumt av dem, sa bjö nen. För' det slutar alltid "med att de blir skjutna. Men det är om var- gen och inte om nej, som vi ska tala, Och - han ' såg "med sina små runda - ögon ut över församlingen. var svåra på att förarga bönder- na var de på sätt och vis I samma båt oc MN . : — Jag har 'en idé, sa räven efter viskandet, . De Då, vargen var anklagad . — Det går ut-över oss andrat,'. a Ja,' svarade björnen. Men. han |” måste sätta ner. sitt behov. — och |' Räven ' och vargen stod och viska- : de -till' varandra. Då de båda två - Johan III såsom läkare! s Konung Johan HI slog sig även på medicin. Under peståren 1579 0. 1588 förordnade han att tvenne av honom påfunna kompositioner skul. le begagnas, nämligen en som kal- lådes"Aqua vite contra -Oppositum, vilken "skulle som svettdrivande våra , botemedel mot pesten; de ahdra Aqua vitte Angelicae,, mot förgiff 0. 'andra sjukdomar. Det be- réddes av flera olika ämnen $å<om av enhörning, röd kanel,. vit ele- fant-tand, bränt hjärthorn — endast det vita på taggarna! — hasselnöt- tér och .aquaa -vitae - (brännvin), Pehr ' Brahe d ä skriver 1581, ätt intet apotek och inga doktorer då fånns i Sverige; och , Pufendorf sä- ger, att ingen pålitlig doktor. fanny 1$92, då kungen lämnade världen, 2 rt” Små orsaker. 2. 7, iJohn ; Hugo :' Hamilton ' (1748— 1805) - blev. kavaljer hos hertigin- nån av Södermanland samt seder- mera chef för de kungliga teatrar-. na. Hans dödssätt utgör en märklig belysning av satsen: ”Små orsaker, stora verkningar”. Han. hlev näm-' ligen -1805 i Stockholm stungen av eå mygga I ansiktet och av denna. obetydliga skada förorsakades,/ då kallbrand slog sig i såret, ej blott hans egen död, utan enär han var barnlös, även utslocknandet"av den ydågre grenen av friherrliga ätten Hamilton af Hagebys. 1: ce ti i z +. Helgonskyld var en'mycket gammal pålaga,' vil- ken till slut endast utgick i Skåine och Blekinge. Nyström, I sin ”Be- Ia h ” | Mor Sveas kuriosakista] sa Hvita -vadum, Detta uttryck miss- förstods länge, och en tid antog man nästan allmänt, att Hvita vas [dum : betecknade ett visst slagfält, vilket man med ledning av inskrif- ten på en vid Amrö i Veckholms socken f Danmärk övar ån man vid nam Bruna: test" runtten, sökte inom. danska väldet, särdeles i Skå- ne. Man. har, likväl nu funnit stt omskrivna uttryck ”betydér' "vita kläder, Samt att de personner om vilka det nyttjas, avlidit såsom ny= kristna, sannolikt efter att på sjuk- sången ha erhållit dopet, Det bru- kades nämligen att en hedning, som döptes, av sita faddrar ikläddes en vit dräkt, och att den bars någon tid" därefter. Detta” bestyrkes av niånga ställen 1 fornhävden; särde- les av Olaf Tryggvarssons saga, vårest omtalas 'tvenne personer; vils ka ähnu åtta dagar efter undfånget dbp-: bevistade kungens ;' gästabud ”i hvita vädum” oe ses ee 7 ov os . En föga känd Bellmans-anekdot: y- varande" klockaren i" Storkyrkoför- samlingen inne på en källare: En drucken : borde : från ”Wåla socken köm in, betedde sig högst" komiskt, men. blev "slutligen. utvisad. Kloc- kären ville visa sig värdig sitt säll- ska; begärde. fram : Påpper, penna och bläck, samtskulle till att' "im. provisera”. Efter att ha tegit sig en tankeställare nedskrev han; :: . '.”En bonde ifrån Wåla = :öA ». kom in på källaren, , 2 :v I Men därmed tog det slut på in- spirationen, Hån funderade 'o, fun- derade,' tog sig en ny tankeställare, men”.kom dock inte längre, Så skrifning om $ a an- ser att helgonskylder varit: en er- känsla till prästen för hans besvär å hel dagar. Wilskman ytt-| S HM Vilh. Hansen, : v — Kom fram med den, sa björ- nen, = SIST ga . — Kan vi inte besluta, sa räven, med: en, listig glimt i. ögat, att -vi om vargen får tag" i ett får, och om fåret inte har lust att bli upp- ätet,' så har | fåret 'rätt att. släpa vargen inför rådet. Och så ska du, ordförande, ge din tillåtelse” till, att värgen får. äta fåret. På det viset kän du 'själv bestämma hur många får vargen får äta. /ön; ranta « Björnen stirrade” en stund på rä ven, medan förslaget snurrade runt i "hans dumma : huvud.--Därpå sa 1 . Så säjer vi det. Mö- tet förklaras härmed avslutatt. -"..” - Vargen ” och - räven vari bästa humör då de sprang därifrån. Och i tiden. därefter tyckte björnen att vargen hade förbättrat sig mycket. För .underligt nog hände det aldrig att'ett får släpade vårgen inför rå- det, : Nl s : Joch sedan skolebetjänterna till lön [regeringen år 1742, att allt försök - fbjöds vid 1.000 daler s:mts vite, En- d'ten välsigna ville, för hvilket sitt 'Junder julhelgen vara fri för all läg- på Werk”," att : helgonskylden bestod uti"den i förra tider "till sångens rar "i ”Svea Rikes" Ecclesiastique | drog Bell Papp till sig och ifyllder =. ', "= Teen " a bonde . ifrån Wila kom in på källaren, - han satte-sig att skråla > med / storkyrkklockaren. ,. . "Gjörwell, den gamle ,biblioteka- underhållande; vid - fö; anslagna spannmålen; Sedan allmo- gen i Skåne begärt att denna ut- skyld - måtte upphävas, förklarade till en ändring i denna utskyld för- ligt en skånsk folksägen härleder sig namnet därav, att ”när som va= rit tillsådt, ' hafva ”presterna: och munkarne gått ut på åkrarna och helgonen ' tillbudit, tatt "de årsväx- i kallades det i igamla Sverige den : rättighet, som var och en ägde att sökning, Den räckte från julafto- nen till åttonde. dagen efter tretton- dagen; likväl var själva tidsläng- den olika efter olika landskapsla= gar. Sådana tider, då ingen lagsök= ning kunde äga rum; kallades frid- her i soknum och var flera, En ibland dem var "”Julafridhaer”, en annan var ”Amfridhaer” som inträf- fade 'höstetiden; och en: tredje var ”Warfridhaer”, som iakttogs vårti- den" emellan midfastan: och Kristi himmelsfärdsdag . eller så ungefär, De tider "på året, som inträffade emellan desså tider var de på vil- ka- stämning till tings kunde äga : Anckarströms änka "=, Äktenskåpet mellan kaptenen Ja- cob Johan: Anckarström och Gus- tafviana Elisabeth Löwe erhöll ett sorgligt slut, då mannen, dömd så- som: konung Gustav III:s mördare, 1792 måste lägga sitt huvud på stup=- stocken. Änkan gifte sig sedan med en häradshövding Berthold Rund- berg, som även lär: ha varit en dålig karaktär och från vilken hon slutligen skilde sig.. Han blev 1803 ihjälskjuten av en broder på Sixarf- ve gård i Alskogs socken på Got- land. i i : "15 ”Hvita vadum? 207 "På runstenar 'i Sverige och Dan". mark förekommer ' inte sällan: ut- rien och listen skrev 1808 om Bellman bla". anv ösa Hans sinnelag var det allra bästa emot andra, alla tjente han, alla gaf han med sig, egde till slut säl- lan mer än en rock; också mötte på gatan uti en ganska etor neg- klädd ut”, bugade han sig och sade; ”Jag kan i underdånighet försäkra hela: min garderob på var alltid min vän, - mig!, Han der s hel ”Jerichos döttrar”: Ca skapsroman om. nutidsmänniskor med deras problem och konflikter. staden Jericho i: Kansas, hans unga hustru 'Ann:' Gray: och 'konstnären de Lacy är huvudpersonerna; Wed- ge är en svag natur, som alltid:gått i- andras ledband. Hustrun träffar under en Hollywoodresa en konst- när, som: hon låter måla en naken- baka hemr;' konstnären efter henne med utpressning på grund av mål- ningen. - Detta .. hot avvärjer hon, men vänder i .stället sitt hot mot sin man, som försvinner ur sam- med hustrun, som tar tyglarna och vinner, makt även över ståden.: . En ' dramatiskt "färgstark romån, präglad av författarens förmåga att "| tränga in i människoöden. Dramats skärpa sämt intensiteten i'hat och kärlek är karakteristisk för denna roman från Lindqvists förlag. 24: 50. ”Trollkona””av' Astrid Väring skildrar ett gripande” isk eng ” Bellman” satt en "afton" med 'då=| ; konung ' Gustaf honom en' gång [1 ligée, och då konungen sade: "Men [å min. käre Bellman, ni ser 'så illa |Å Eders Majestät, att jag ändå har|3 SAGT och SKRIVET . Var dristig och Arv, ”ech mär. : tiga krafter skall stå till dn förs fogande, os i Gör vad du fruktar och din fruktan kommet att dör «4 > 4. (Emerson)” | > Att vara fycklig betyder blott « att ha befriat sin själ från olyc= kans oro, ” oo - sfarsa (Masterlinck) 1 ” Den som betänker fel han själv har, >» dem som fela, vredgas ej på 4 og .v Att vara okunnig är inte så stor skam som att vara ovillig att lära, Te : ., (Seneca) d - oo . (Benjamin Franklin) |: Låt oss vara vänliga, ty jenvar ; | som vi möter kämpar en: hård . strid, : «+ » (Jan MacLaren) I Det ska komma en Ed. då alla förstår konst. Men det eka aldrig komma” en. tid. -då alla förstår samma konstverk... soo os öl 7 (Elmer Diktonlus) |, I — SN . Ogemytliga ” passagerare... => reg a : | ST 5 av. Paul I Wellman är en .äkten- |. Tidningskungen Wedge i den lilla|; 'studie 'av'sig. Hustrun' vänder till-|. manhanget efter-en kort tids lycka |: Den här australiska flygvärdinnan! i har haft att göra .med många besj svärliga passagerare + sitt. arbete, - men priset tog dock ett.par kroko- [dilungar, 'som. häromdagen skulla fraktas till Amerika för en. z00lo- : pisk. trädgårds räkning, Det blev några nervösa minuter" då hon skullé . posera . för. fotografen med: ' - sing vasstandade skyddslingar. | ELDA | DAGENS NYF-MÅNING | ">. För barnens skull. Öka |” > >" " trafikundervisningen 7] 7 Xx : "8 hem och skola. den" trakt, där fjällvidden' är stor, mén där mänriskor kan vara hårda av illvi Gebers förlag, 17:=, "po ”God vän ved Jivaro? : "vc Fr är titeln på' en i dagarna utkom= ' men "bok aven ung dansk, som upptagit lysande dokumentärfilmer från " våghalsiga ' expeditioner 4 många delar av världen. Han be=: i rättar här om en färd in i Sydamé-- "| rikas, djungler, dit ytterst få vita män vågat bege sig, Jörgen Bitsch paddlade .som ensam vit man med indi ddare Rio das Mortes, ”dö. som på 1830-talet utspelades i hen- nes norrländska hembygd. Det 'är en berättelsé"om den vackra, stolta Malin på Tangen, som genom med- människors illvilja drevs till un- dergång. Malin gifte sig med gamle Joh på: Tangen, och kunde inte bli löst: från äktenskapet för att-för- enas : med den -:-hon älskade, och | horsbrott bestraffades på den tiden strängt. - ” rr: sant Fr Astrid Väring tecknar: skarpsynt ett porträtt av en ung kvinna, som mognar men även hårdnar, handlar och stämplas som en dålig kvinna. Författarinnan skildrar med skarp- trycket: att den och 'den. dött. i lsynt blick människor och natur och dens flod”,' gjorde ett besök hos "den -'mordiska awattistammen och fick vara' med om sällsamma dan=" ser vid. ”de dödas fest". Han be=: sökte illa beryktade platser, där de skygga jivaro-indianerna höll till och han upplevde tusentals även= tyr, .: men umgicks förtroligt med +: huvudjägare och skygga djungel= invånare, '- ia "Ch Ca er "7, "”God - vän med 'Jivaro” är en medryckande bok om en strapats- rik expedition och. dess värde ökas av, det. rika bildmaterialet, någöt av "det; finaste som hämtats från naturlivet i Sydamerikas vildmar- ker. Bonniers förlag" 21: 50.0 ov ZP RECCA / t 0 — EE OK
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.