| MH 4 till: uttryck utan att därför nå Å Riksdagens revisorer hår nu Lördagen 20- september 1958, : LABOLMS TIDNING SYN Ferne rss tern et INA 7 Halland ligger mellan de' "tre stora” . vår tid kännetecknas ka ' alla områden. Ing - Kristianstad, Göteborg, Kronoberg nske framför allt av den snabba utvecklingen på snart sagt " kanske en vacker "dag radikalt. Hundraårig hävd och histori - lag visat sig ha rätt litet a: vecklingen har turen nu' koi j » drottning Kristinas regering formades denna, tt betyda. mmit till vår mångt n vad vi betraktar som prubblig instution ändras ska" Sammanhang har därvid- Den "erfarenheten har vi' nog alla gjort. I den ut- 8 av rikets län. Under nuv: lä gZ fr tagit fasta 'på detta förhållande och har i ämnet en .del att an- draga, som inte' utan vidare: kan avvisas, nn . ; Tanken | på : en effektivare länsindelning : är inte ny. Flera gånger tidigare har den kommit påtagliga” resultat.” Sålunda nmo- tionerades redan 'vid, 1870 års riksdag om utredning rörande till dess tillgångar ansågs allt för dyrbar, .nej och därmed förföll frågan. . En vid 1928 års riksdag väckt 48 som mindre realistisk. Andra kammaren beslöt av- låta skrivelse till Kungl. Maj:t om utredning angående möjlig- heten av Blekinge, Hallands och Västmanlands läns upphö- rande såsom administrativa en- lämplig efter den: tidens. förhållanden. Vår ” djupgående förändringar. Den- na strukturomvandling har skridande industrialiseringen,' som både skapat ett mera dif- fenrentierat näringsliv än tidi-" gare och lett till betydande om-' . flyttningar bland befolkningen. Jämsides härmed har kommu- ' heter, Första h en sade : nikationsväsendet snabbt ut- , vecklats, varigenom avstånden förkortats och även mera avsi-: främst förorsakats av den fort- det. faktum, säger man där, attimån i -:ett mindre förvalt. ' HALLANDS länsförvältnings ”hjärta! bekant i' Halmstads' gamla slott. M Länsförvaltningens tur att rafionalisera?] och hjärna” inryms som dan- får inte bortse” från ” härmaste omgivning 's so > När Mästaren rör I romanen ”Klockan klämtar för dig”, en historia från åar ska Indördeskriget, vill fört, 18. TA Oss att var sång bettavnings- 2 klockorna, ki&mtar, så angår det. . ta -0ss på det allra närmaste Avea om det Inte är en I vår som dör, så är det en arbetskämrat, en lands” mån, en splira av vår värld som försvinner och, går under, Klockan. klämtar för gt | Naln kände" man det helt säkert så den där marsdagen I kvälls hingen; då begravningståget Väg gande fram mot stadsporten tör 1900 år sen — "en ganska ator hop ifrån staden gick med”, Man brukar säga att I småstaden hän. Eer det fler skvallerspeglar 1 fönstren än I storstaden. Jag tror knappast tet är sänt. Men sant är; att det 1 småstaden finns be " tydigt mer ' äv ' Bar . SABBATSTANK/ ÅR Av biskop Nils Bolander, Lund. | EÅ > ningsområde har lättare att bålla kontakter. mellan förval, känsla” I, glädja och sorg. .” tande organ och områdets befolkning.. ',- - et Ett ömmande dödsfall [| Nain ov Un sd I — en änkasa enda son. När fra hållas, att". en : ompröväing . "av | Sorg följde sin son till den sista | länsindelningen i inrymmer många | viloplatsen, kände hon. det:som . svårbemästrade problem, Ett för- | om" hela hennes värld” slogs '1|ta:få komma, til tala med; osa, >. hållande som särskilt. komplice: | spillror. ' = I måste få röra vid vår sorg med ” ; rar” frågan" är, vatt landstingens ". Men' sö hu våd som: sker nir|sina förvändlanda händer: FEN vérksamhetsområden "med” vissa motion om en mindre justering Bra " Av häradsskrivare” - » förändring i länsindelningen med hänsyn till då inträdda förbätt- ” ringar i : kommunikations och postförhållanden.' Landets / vägsnät var. vid den ;tidpunkten i ännu icke utbyggt 'och -detta -. ERLAND LINTON, » nen icke på samma sätt som un- jämte andra ' förhållanden > var] > I "Laholm, se der gångna tider framstår såsom anledning till att någon ändring M , ; naturligt avgränsade enheter, vil- ,»des belägna trakter fått ökade "förbindelser med yttervärlden. ätt tt utvecklingen på området kän leda därhän, att maskiner av så- dan kapacitet kommer till an- vändning, . att endast ett fåtal maskincentraler för " hela ' den regionala statsförvaltningen blir 10td Ze, oss ån inta inta fors gen, patalysera 038, Krisbus” ne "Ett resultat av denna process har blivit, att de nuvarande lä- gl. - : Guds "sekunder slår! Mitt I d När du' och Jeg: atannar, vän : icke kom till stånd. =>. : Honan kas innevånare i sammanhållas erforderliga-. Även "vid sådant undantag sammanfaller” med lä- | hamnlösa förtvivlan” händer "nå der han nöd Und) + Vv Vid 1904 års riksdag var frå-]. länsindela av Femensammna, introssen. Tvärt | förhållande är det dock av vikt, nen, Även om en nyindelning av] got oerhört, Med två ord, gör han ' det, två " gan åter 'uppe' till behandling. || änsinde ningen beträffande om har den. nya n ringsgeogra- att länsindelni är ä länen icke i och för sig behöver| : Soch han gick fram och rörde brinnande,. levande ov Dot för- fiska grupperingen i. många: fall utsuddat de gamla länsgränser- na och kom att förskjuta den ekonomiska nitressériktninigen. Exempel härpå kan anföras icke Stockholms län vann heller icke riksdagens bifall lika litet, som en påföljande å år väckt tion i samma ämne... Vid 1945, års riksdag” motione- Denna gång väcktes ;' samband med en lönereglering för lands- . statens befattningshavare motio- "ner 'med yrkände” on indragning |5 .av åtskilliga Tän, som, både till enligt : utformad, så att dee laget för den maskinella bearbet- ningen. blir så . Enhetlig "som möjligt och det därmed samman- hängande administrativa bestyret medföra att". landstingskommu- nerna ändräs; synes det dock ur flera synpunkter önskvärt, att dessa båda” enheter har gemen- samma” "gränser? ”Landstingens vid båren, och de som : buro atan- hade" rea = 3 Bogravningståget, som ringtor fram den bittert tunggådda vä- sta lyder: Gråt Ickot- När Krutws siger de orden betydor do on:40- gerdeklaration. Sorgen är ingon sorg, avskedet är Inget ävskod, ; folkmängd; och ytinnehåll var så rades i förstå kammaren om &n | blott . är belagd de - regioner, underlättas. huvuduppgifter. gger inom häl- Inde ste pa äv klstor, ett myt Fal BN va UN - |ällmän översyn av länsindelnin-|som, är elägna i- närheten ' av 22 2 dch. sjuk ! ” vt | do Upprätthållande cv skida gen, Riksdagen ansåg emellertid storstäder; som 7 Stockholm ” och | Helt oav: 307 Och. sjukvården, för vilken Jet, äv sörjande," en oändlighet nv Nein-upplovelse' kan” vist, älg vas én omfattande, organisation ska- pats, Man; kan emellertid antaga, komma att stå till buds för det ått denna organisation uppbyggts löpande . kontorsarbetet, synes icke.i första hand med tanke på delningen icke anpassats efter de! det emellertid pennan. Att Jandstingsområdenas": nuvarande! ; vÄnnu'"har 'ången . enda ', liten | svIndlar' för tanken och föratårt- faktorer, som varit bestämmande I 7". även. om” mån. tllvaratarer orm" utan sker under beaktande människa burit en "tung. pröv.|det hånler — men undret lovar. för det moderna" näringslivets alla möjligheter till ratio nelise- främst'av'de 'befolkni ä Ingens börda utan att Mästaren | Barnatron kan'fatta det och hjuärs lokalisering” och" befolkningsrö- | - ringar non ramen för densam.- förhållanden, d.v.s! bebyggelse- gått fram och rört vid” bären. ' Åtat ropar: Det lir sant, > Ib. : centra ”m, Jm” "Denna omständig-] '”Stånnade hon "då? Det hänger) Det atörstå hv allt är ”ukre Gul relserna, .har förstärkts. genom ét torde"på "sitt sätt underlätta] alltsammans på. Stannade du då? | uppväcker öaa ur syndens död [315 Vr suckar — kyrkogårdarnas grifte- ra en ljudlig” upplevelse,” hur ho tåg, Prövningarnas griftotåg, derligt dot in låter. . : - Men då ska vi veta: Kristus] Det andra: ordot; från "Ntigtas rör. vid varje bår, varje sorg, '. rens mun hotor: Stå uppt-Det + Göteborg. "utan även beträffande |" hjälpmedel som i framtiden kan andra delar a "landet." Nn tiden: härför, ännu icke mogen, Och så har'såsom ovan nänmts riksdagens revisorer.. nu. tagit /. upp "denna segslitna fråga till behandling. , I Revisorerna anför härvid bl. "ay att "det svenska samhället . har, särskilt , sedan slutet av 1800-talet, : undergått "mycket länsstyrelser. Motionerna föran- ledde emellertid icke” någon åt- | gärd.. Rh ait - År 191 var det" så "dags: igen. Man. ville nedbringa statens ut- . gilter, då den: alltjämt" stigande statsbudgeten” gay, anledning” till Ösngen vån och ”statsförvalt- ningen I vårt land i förhållande . - Olägenheterna' av att Jänsin- ra ken det: behov. av: regionsplanering . administrationskostnader, vilka » (och interkommunal samverkan, : som”i dag förefinnes på: en rad viktiga avsnitt äv samhällsverk- samheten. Så är fallet i fråga om exempelvis" undervisning, sjuk- vård, bostadsbyggande och "väg- hållning. I .den , mån samarbetet Kärvidlag av strukturella :, skäl nödgas'. söka 'sig. en väg: över) länsgränserna, uppstår självfallet "& administrativa svårigheter, vilka" kan fördröja eller rent av'för- hindra en ändamålsenlig 1c ning av de aktyella problemen. "Att de "nuvarande länen i: "Hera fall är olämpliga som un- derlag för en modern länsför- hår bl. av fram) "i samband ' med ' den " nyligen » slutförda utredningen om skol- ' väsendets' Jokala och regionala . Beträffande den". ip! ädminståtiva' enheten för : den s. k, mellan instansen inom skol- väsendet: har 1951-'års 'skolsty relseutredning sålunda förklarat, e miljoner Kronor. per år. med”en lämpligare storlek på varje särskilt län skulle kunna "I icke ringa mån reduceras, 4 : Härutinnan må särskilt erinras om 'den. av sevärda utbyggnad | ' somt;,under > senare år skett av iden regionala statsförvaltningen. idan. av själva länsstyrel- serna och: utöver: tidigare befint liga specialörgan såsom länsarki- tektskontor;, länslantmäterkontor mi fl, ha sålunda tillkommit väg- förvaltningar, länsarbetsnämnder Hänsbostadsnämnder. och: lant- bruksnämnder. Av 1956 års riks- dag har vidare beslut fattats om inrättandet av särskilda Jäns- skolnämnder. Inom 'den statliga länsförvaltningen sysselsättes f.n. ett, avsevärt antal personer, för vilka enbart avlöningskostnader- nä kan beräknas till inemot 150 'N t bakgrunden: av nu an- ördå ; omständigheter finner revisorerna uppenbart, att den ; nuvarande: ' länsindelningen . är må — 'frfedför: onödigt Et n lösning, av; ide spörsmål : som an aktualiseras vid. en ändrad > När det gäller! sjukvården :bör det f.ö, icke förbises, att » Många ' gjorde 'det inte, Sorg med: Inutna. händer - känner vt till.” : "När Mästaren rör , Me båron ska 'vi stanna, » +="? frälsniogena Mv, när Kristug tar 0883 ut ur syndens Isolering och ger oas tillbaka till -mlinniskorna som förvandlade” människor: - bre Se rt ost . den slutnazsjukvården numera nått en sådan utveckling, att eri » fortsatt utbyggnad av. special- + vården ofta kräver större be- ' folkningsunderlag än de nuva- rande sjukvårdsområdena här. BL a. detta förhållande har f. ö. lett till att några landsting ingått samarbetsavtal ifråga om viss sjukvård. Något avgörande skäl mot en ny länsindelning sy- nes därför. landstingens nuvaran- de verksamhet icke utgöra; -Det må även erinras, at de skäl som på sin” « åberopades mot en kommunindelningsreform var av delvis samma natur som de vilka i " olika - sammanhang framförts mot en ändrad länsindelning. Det har , emellertid visat sig möjligt att genomföra. förstnämnda re- form" utan: några oöverstigliga ro mare bör utformas, därom kan revisorerna glvetvis icke hysa "någon bestämd mening. Såsom allmän. princip bör emellertid gälla, att länen I möjligaste mån skall omfatta ur närlngsgeogra- "fisk, tfrafikteknisk och befolk= kt väl sam": Instutioner bland vilka kan, nämnas arbets- marknadsstyrelsen, .. bostadssty- relsen, väg= öch vatenbyggnads- styrelsen," ''; byggnadsstyrélsen, 8 synp . manhållna och naturligt . av: gränsande. områden, N Några ' tekniska hinder , för större teritoriella "enheter . än dem flera av.de nuvarande länen utgör synas knappast föreligga] " efter den utveckling k k kolleglet, statskontoret, skolöverstyrelsen, lantbrukssty- : | relsen, : samtliga länsstyrelser, h nas; för= bund och svenska landstingsför« . bundet, 2 > Med få undaitag, dintstyrker kationsväsendet undergått i våra dagar. I betraktande av de nu- varande kostnaderna för enbart den statliga länsförvaltningen lr det sanriolikt, att icke oväsent- liga besparingar, står att. vinna genom en för våra dagars för- nske' på ” att Jänsindelningsfrågan ånarnst : göres till föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning, remissyttranden skulle leda för långt. Ett utdrag av det yttran= sina håll med någon tvckan — Att återge' innehållet I dessa . ning har varlt ute” för yttrande | . hos en mängd organisationer, + -": och : myndigheter : hållanden ': mera ' ändamålsenlig indelning. "De främsta rationali- att man icke kunde: förbise” att länsindelnihgen var "gamimal och svårigheter; . "och motsvarande ” de länsstyrelsen I Hallands län iorde gälla” "beträffande länsin- ve i jua Ny " avgivit I ämnet bör emellertid ' " behäftad med" allvarliga brister, Ban STIGEN , 0 " FÖRBI EN LADAS ME TN WW NR tionell med hänsyn till de krav enligt talrika vittnesbörd | irras som enligt nu rådande förhållan- den ställdes + på en administrativ i: indelning.. Man "borde enligt | kommitténs .mening icke utan vilka'i första hand försvårar en ändamålsenlig "lösning av "en "rad aktuella . "samhällsproblem . men även gör länsförvaltningen : onödigt" kostsam och i, en 'del fall komplicerad. Enligt revi- - sorernas mening föreligger där- seringsvinsterna torde "emellertid delningen. Även om problem av komplicerad art ,kan uppkomma för bl.a. lanstingen vid en ändrad länsindelning, bör dessa svårig- heter — som i allt väsentligt tor- dei vara av övergående natur — kunna erhållas genom att admi- nistrativa förutsättningar skapas för en mera rationell planlägg- ning och utbyggnad av bostäder, undervisningsväsende, sjukvård ha' sitt Intresse. Länsstyrelsen « tillstyrker” en” utredning och anför bl. a. -.,-. se. sia ”Averi om länsstyrelsen, såsom nyss framhållits, I princip ör av den ' uppfattningen att varje fall . - : te. Alldeles samma skäl som på : un '. TIDSFRÄTTA GAP, : ; og |roggrann FR eR endast för så starka skäl för en över- öDebara fördelar. söm Icke Sin 4d talade för stockommun|de miästa länen böra” göras | EN GAMMAL MOSSBELUPEN A APEL . omvägen v slu ve ksa - | syn av: rikets indelning i. län, minst Å längre sikt måste följa | reformen gör sig med andra 'ord | Större, kan man ej helt bortse ' . BLIGAR "I. MALLÖS FÖRVÄNING «a I : het tll jag, ansluta en verksam. att. en "utredning härom icke med - ändrad administrativ in-| gällande för en ny länsindelning. från att inom uu nina förjalt- ve - X > : sa n "me LI, ÖVER SIN EGEN GTRUUNDER Pos. > $| funnes möjligheter att utan allt| längre bör anstå.'. . |delning av landet. Denna revisorernas" särskilda pingsområde ynidi; heten öch be- - + — ETT SKÄRT JUNGFRUU ni I för stora svårigheter skapa lämpö Det "torde Åcke, behöva fram- - Hur en ny länsindelning när- berättelse . om rikets lä tre! En inom NER PÅ ETT PAR GRÅA GRUNDER . liga administrativa trationgenhe . : Sem . folkningen blir ätt än dn on . MN i nistrativa trationsenhe- . = Ae I en, gel ma : 7 LITE FATIGGRÄS -. IPA TA större områd I . Se ter för verksamheten ifråga. An för små länsenheter kunna NÅGRA FÖRVILDADE TULPANER us Skolstyrelseutredningens'- så Ånnerstod Vv för ö vrigt i viss utsträckning ETT HAV AV. NÄSSLOR bov ov a : oe ör ss ut . Ne - € | lunda hävdade uppfattning torde” . . - . minskas genon) ökat samgående OCH, EN SKORSTENSSTOCK, åtminstone delvis ha föranletts - och samarbete mellan jangrän- ärav, att många av de nuva-.. vs sande län på samma som HÄR. FÖDDES TORPAR-PER / : rande länen har allt för ringa :. - allts. större utsträckning ' äger 25 "TILL LIDEN > : " folkmängd med hänsyn till arten- rum mellan primärkommuner. OCH MÖTTE STINA SEN 2 av de arbetsuppgifter för vilka SS . På vad sätt Hallands län Tärhp= , > 00 FÖLJESLAGARINNAN ' s de skall utgöra.;underlag..: De aa; (.. | :" ligen bör' inpassas I en ändrad - Nr > GENOM TIDEN. : . " därmed förbundna olägenhterna el länsindelning torde vara allt för DÄR NÖTTES DE | KR torde under de närmaste åren ' ' . vanskligt att i förväg göra.nåzot WW I DAGLIGT ID SEN. GA komma att alltmera framträda. 1” ' uttalande om. Länet sträcker sig I TVÄNG KLÄCKTES BARNASKARAN . detta sammanhang ' må' erinras, från Hallandsåsen utefter kusten FÖR ATT FÖRSVINNA . , Sm fi att köntorstekniska maskiner av '- till gränsen mot Västergötland : USA, OCH ARGENTINA. 00 ver i ag kan bedömas få ett par tre mfl söder om Göte- dj "TILL N . : komplicerat slag Pp fö HÄR SOMNADE - Cd örv Tea en vidgad användning äver inom borg. Om länet sålunda är för=' So "I SINOM TID länsförvaltningen. Då dylika ma- ; hållandevis långsträckt, är brod- €o. | . ÖVERBLIVNA ... GLÖMDA. PD 2 Vor od skiner är ytterst personalbespa- ” den däremot ringa, Länet har - - perles NoN: rande men samtidigt synnerligen: ' lo ; goda kommunikationer och liv- "LC. MEN SOM ETT MONUMENT ; : kostsamma i inköp är det av er "Vv liga kommersiella förbindelser "” ÖVER NÅGONTING SOM; SKETT. « tydande vikt, att de får en så + > > med angränsande gelar 2v Fr i ATT NÅGONTING HÄNT:-HÄR ' : | rationell "användning som möj-, - '. nobergs, Jönköpings d hal- A DIKESSLÄNTER ed likväl" redan nu' - borgs län samt med till det hal- VITTNA VIDEVUXN, yt ligt. Det står: be I det halr N + > OCH STENGÄRDESGÅRDEN ” : ot oc fiklart, att länen i flera fall är | ländska kustområdet än Lä > | lämpliga enheter för att se sa S oM h . ..4 «' delar av Kristianstads - SOM LÖPER MELLAN . mindre plig 2 i . , M/ NA . ” Em del har av na-. PLANTERAD GRAN OCH TALL. ” 'd ifrågavarande ' maskiner Öcono- I . ee on rö skall bilda en lämp=-- pet er jlgaste To rs NN . SÅ SKYMT k tnyttjas på ett ekono- EN AV. RINCIPERNA i förslage nära med LA : ÖVER. FT NTAS STIGEN ” — mist Iönande sätt, något söm lig AV. PIN goda kommunikationer från hela dr "med f Sen (belägen reser götebo som pd äldre su N fö FÖRBI KOLNINGSBOTTEN. | | ådagalagts vid de praktiska för- | - stad. Kanske kommer enligt ia prineiper TA m 4 och Bjärehalvön, vin dock I keg göl lande ch (ör «> FÅKÄND EVUXEN. sö . ed vilka statens organisa- |- It så långt 2530 Aa Halland Kristianstod med ändrad länsinde st FÖR ATT FÖRSVINNA IN oo ån nämnd f.n är sy . som har dåliga förbindelser med. sin nuvarande residensstad men goda ] sig påkalla en 1- "BORT MOT INGENTING..s ; vo 000 > $ inom bl. 'a. :folkbakförings- om Halmstad. . . gy DID € es . : : I äsendet.. Utesl är icke « — - - | SS . | , nt omm
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.