Lä = = LT o DEN 24 SEPTEMBER 1958 s LT = = | CP i i städerna .- ne Kd för att detta parti ställer upp Cu städerna, är: ohederliga och dessutom Isak SE Est på menteringen att en röst Pp dinterpartiet i'städerna skulle vara bortkastad och ett hand-' socialdemokraterna har :' Också tag till 1'valrörelsen utan tvivel orsa- ; ett- från. kommunisterna. ie sald I Askersund, där centerpar- tiet nu är det största borgerli- ga partiet tog man 3 nya man- IDÉ Bismarck. Otto von Bismarck, kejsarriket Tysklånds skapare, av den preus-" siske "kungen utsågs till Preussens . minister i Ryssland. Det var er ute" grändlade = e 7. en rysk: tysk vänskap | UNDER DENNA RUBRIK från socialdemokraternå" "seal. har vi i. både höstens och vå- , rens valrörelser. försökt klar- göra, att högerns och folkpar- tiets' angrepp på centerpartiet TEit 1 00-årsminne: | | Det var hösten 1857. som den unge. : Bismarck skickades " som kt. sändebud till S:t Pe= ing 'om fick hi dat, samtliga från kraterna, och i Bollnäs," där rian också är större än. högern och folkpartiet tog CP som en- da borgerliga parti sex av de femton nytillkomna mandaten. » högröda : Kramfors lyckades ' centerpartiet ta' två kat cp ”röstförluster, och den .nya mandat, varav 1 från kom har använts flitigt, även" i en" stad som Laholm, där centern. I rédan har mandat i "etadsfull- "mäktige. SÖNDAGENS VAL bevisade ' hur grundfalsk hela denna ar-! »gumentering ' varit! Centern ' lyckades visserligen inte” ta: mandat i alla städer, men över 100 av de 133 svenska städer- ' "na får från och med nyår cen=" terpartlrepresentanter « å 'stads- fullmäktige, I HALLAND får sålunda” de nuvarande centerpartisterna i - Laholm 'och Falkenberg från ; årsskiftet - sällskap . med me- ningfränder i Halmstads, Var- «bergs. och Kungsbackas stads-: fullmäktigeförsamlingar, I La- ' holm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka tar - man därti dat från socialdemok rater=- ter munisterna, och man är också i denna stad största borgerliga parti. I Flen erövrade. [3 1 man- " dat från. socialdemokraterna, . liksom i Borgholm, Eksjö, En- köping, . Eslöv och "19 andra "städer, == ot inerttie KOMMUNISTERNA "har bli? vit än värre ' åtgångna genom centerpartiets inträngande - - städerna. Norrköping och Väs- terås är. inte de enda storstä- der, där ' kommunisterna fått släppa mandat till CP. I textil” "staden Borås lyckades centern J delse. Själv önskade Bismarck till bety-. tersburg. Där lade. kan: grunden en början inte motta ” han vill kellre' stanna i Frankfurt am” Main, där han sedan 1851 var Preussens representant vid den tys-! ka förbundsdagen. Han menade "sig göra större nytta där med den kän= nedom han" vunnit om förhållan=; dena vid rbundsdagen. Hans mål var redan då att söka driva ut Ös- göra Tyskland fil”en enh terrike ur”det tyska förbundet och NT som senare :var' till stor hjälp vid uppbyggandet. äv den tyska arbetet örslogte inte utan mot< stånd och Bismarck råkade i all« varliga konflikter: med si: kung och dennes generaler. hang” att "den 3 yng- Eubkeamhod Det borde, ansåg han, kunna" ske på de inre linjerna utan använ- dande "av storpolitiska medel, >": Om””han "avvisat uppdraget att bege. sig till S:t Petersburg skulle säkerligen" "mycket i Europa -bli- vit annorlunda; Men han böjde sig till: sist -för kungens vilja. Under re-ryska generationen såg med en viss skepsis på tyskarna. I sina min- nen ger han en målande bild av det" slöseri. som "förekom "vid :det ryska kejsarhovet— en mängd tjä- nare - bestal' sina. herrar systema- tiskt och : skyllde ' på ' gästerna — liksom, också det: ibland rentav lö- sin 'vistelse i S:t F grund- li lade ban den-vänskap med tsaren och: Ryssland," som senare blev av så, stor betydelse för hans 'politis- ka framgångar. Här som senare var han: framgångsrik och han utnytt- jade sin framgång hänsynslöst. Mån: sk sätt: på vilket. man höll fast vid gamla traditioner. | Kejsarinnans väktpost : och snödroppen” "Ett. belysande ' "exempel härpå är ien "om 'vaktposten och snö- hi de -att han skulle föra "Preussen till ' un- ta två stadsfullmäkti mandat, i hans vari isterna fick sin . representation '- minskad från 4'till 2, I Sundsvall tap- pade kommunisterna ett man- dat till CP liksom i Karlstad "och Karlskoga och Växjö, vil-| Na, vilket ytterligare; avslöjar. grundlösheten . i ' högerns och ” folkpartieta angrepp. 2 Folkpartitidningen Expressen är också i en” ka ju di; tillhör landet: större städer, et : I småstäderna har" centers 3 brant. och tvivlade på hans" rättrådighet och etiska. in- ställning. Hans förakt för folksty- ret och dess former kom ofta till uttryck, Första gången i ett tal i den”preussiska "lantdagen 1849 och senare bl a i:hans ofta' citerade Yblod>-och järntal” i fi droppen. Éa sommardag upptäckte tsar Nikoali I att det stod én vakt- Post mitt på ex av de störa gräs mattorna i parken mellan Neva. och S:t Paulspalatset. Tsaren 'fråga- de posten varför han stod där men denne kunde blott upplysa att han fått order att stå: där, Inte heller hans närmaste befäl kunde ge någ- tet 1862. Där sade han bla att Tysk- lands säkerhet inte kunde åväga=- ” partiet > nästan slagit ut ” kommunisterna,” ur nog fenhårig att erkänna, ”att' ' centerpartiets " ', framryckning ; ränjoritet i cn: rad' städer.” . lir: fallet bland annat” i'. Fle | Torshälla,” "Askersund, Lindes , garo hade partiet blott 'en, pläts: : Centerpartiet fick :vid valet st- ; na'första' mandat i 54: städer,' bland > dem: : Norrköping och; "för! en - borgerlig: å. fullmäktigefö N och i 27 städer har: centerpartister ersatt kommunisterna. | ;DESSA. TALANDE FAKTA borde ' högern; och” "folkpartet besinna, .: liksom, att -i socialde- opälläingar I "der, där = ställt upp till val eller. erhållit 'stadsfullmäktigerepfesentatiori. "Visst kan alla partier I stri” dens -hetta : göra: sig skyldiga | . Vägterås. I Norrköping - "kome:; till: förlöpningar. och. överdrif- ror" centerns talan att föras”: av: - ter, 'ochamåhända trodde hör 7 fiskoridisponent Folke A Jonss! ' 'gern och, folkpartiet, verkligen son. I Västerås valdes ombudse 7 att de gjorde. borgerligheten en man. Harry ' Jonsson- och 272; «+ årige: lantbrukaren SvensBör.' Je Eriksson, Skerike.” od i "Tilläggas bör, att centerpars=., : tlets mandat I Norrköping går ä ut över kommunisterna, och: Västerås "tar cp olt. 'mandat" Nr (tjänst. genom”; att; varna "för ipenterpartlet 1 städerna, ' Nu verkligheten” "dock visät att id hade, orätt,” och man vågar hoppas, att; skallet - mot SCANS AVRÄKNINGS.. > MM OTERING ul "gg sön .” för veckan 229-—27/9 0 " Priserna gäller för böskåp inklu- ; sivo. hudar. och skinn och för svin inklusive huvud och fötter men utan istrar, KE x senere viga Ung Idre Göd Klass < Ko Stut tjur tjur kalv Ex. pr.:450 510 485 445 730 I+ 410 500 477 -"435 ' 710 10405 480 465 425 645 I= vs 5 473 458 420 "620 U+, 420 460 445 1415 60 Hy 415410 430 — 585 H— 410 40 4320 - 580 "Up 410-440 430 56 utv + 1800" "440 430 cn 590 U-= 370 410 430 —. 510 Ness 355 40 30 470 sa Mellan. Späd- Klass kalv kalv Får Lamm Häst "Ex. pr. 560- 565 485 575 345 Ip. BS — 455 RH Po 505 835. 5 510 I I 480: — Is 48 - rå : «0 = mo AA LL "40 510 330 UN 200 Aa s5 au HT ww = => os mL I”: 390 455 255 I I0 - ng ån NN 0 — 20.300 205 pr Gödkalvar vägande över 80 kg 40 öre per kg. Slakterisvin: = Exopr. I Hm Im UU kg. -— 259 258 258 19—1143 kg. -— 28 28: 28 IJ-livg kg 0 298 298 298 13-344 kg. — 38 P3 IR ”Saäsu kg > om 305 35.35 F0—5134 kg. — 385 UR Ke SI—SI4 kg. 119 409 370 351 E0-674 kg. 421-409 381 351 68-724 kg. = 414 404 376 351 23-794 kg. MW 3 He 80-894 kg. 391 355 3Je5 3ul MOSA kr” JE 368 I5r J3g 100— 338 Hi 38 Sugror: Under 100 kg. Ex. pr. HO Över 100 kg. Ex. pr. 330, Underi30 | kg. kl. I 325, kl. Il 315, kl. HI 305 Över 150 kg, kl. 120, kl I 508 kl >> Omar (flådda) Ex, pe. 285, Halvornar 50 kg och däröver 295 t a m. 494 kg. — 30 "Åvikedshögtia : :' hölls på söndagen för pastors. familjen ”-Håkansson, Tönnersjö, pe misslonshuset: som var : till ”Hur "ljuvt det' är: att "komma" hälsade församlinigenes 'ordföran-. de, lantbrukare Rudolf Johansson. välkommen och läste Ps, -121... » Pastor' Lennart Håkansson 'av- skedspredikade över Jes. 6:89 samt sjöng ett par sånger, Efter kaffeserved: ng framfördes. mån. ga ord av t t' för den bringas ”genom tal, förenings- el- ler majoritetsbeslut”. —, ”En allvar- lig strid kunde inte undvikas, en kamp, ; som: kunde: kräva stora of- fer av blod; och järn." "För att: ssäk- I sina' memoarer : und Erinnerungen "= ed ; berättar” Bis- marck:. utfö Tandéa ge och. att dek ra pply gar. En nog- grann: undersökning visade. att kej- sarinnan Xatarinå II nära hundra” år tidigaré. givit order. att-en post skulle ställas ”ut' där för att för- hindra att någon plockade en:ovan- ligt tidigt utslagen" snödroppe; Se: dan dess har en post stått där utan att någon; brytt 5 sig. tt kommande. stora det; gick inte utan ände att depitera-, veckling. Det: a Ungdom Och Jas Srmdomligt Pp Denna pe) od varade dock inte, ge men "skildringen äv, den utgör ett intressant ; bidrag för 'förståel- sen av den' "blivande; politikerns ut” veckling." Han: skriver bl acatt: han var, -om inte republikan, docköver- tygad om: att republiken var. den förnuftigaste..statsformen. Men: då han "återvände från; universitetet Hade hans liberala sympatier. sval- nat, Han mötte. ofta motstånd :och bakom detta låg, ansåg han;, ofta icke-preussiska länder i Tyskland; men först och främst drottning Eli- sabeth, som var gift med den högt begåvade" och kultiverade preus- siske kungen Fredrik Wilhelm IV. Hon hade "stort inflytande | på sin make. som småningom på ' grund av sinnéssjukdöm . måste överlåta rf t till sin mera robus- o|tid som "pastor och fru Håkans- son arbetat i bygden. Ordf. fram, bar församlingens tack och: ö verlimnade "en minnesgäva. Min- nesgåvor och tack' framfördes äv fru 8. Bengtsson från .syförenins gen, från juniorerna av Eva E Tlksson, från scouterna av Gun- nel Håkansson:! Folkskoltärare Arthur "Eriksson" hade en hä's. ning från vänner som ville vara med ' och. pastor John Ericson, Varberg, tackade från S. M. U. bor NINA och överlämnade en te broder, den ' senare kejsar Wil- helm 1”, +, . i Den unge Bismarck - retade” "sig särskilt förhållandena inom den pr k utrik När han; som "ung förhörde sig om möjligheterna att komma in på den diplomatiska banan fick han av en preussisk minister veta att lant- adelns söner angsågs mindre lämp- liga härför, De saknade nämligen srpåkkunskaper och vilja att un- dna sig, Ännu år 1862 måste Thu. re Håkansson tackade å&. Halm- stads Missionsförsamlings väg. när och framdgrsare Egon Petö tersson framförde en hälsning från Hallsbo. Herr B. Bengtsson, Eldsberga framförde "ett person- list tack) Pastor G. Hammar, Halmstad, ' som ledde högtiden och som skall leda arbetet i fort. sättningen hälsades . välkommen med varma ord och en' vacker bukett blommor. Pastor A. Fast; Halmstad, som själv varit pastor t Tönnersjö under många år "av. slutade med nägra ord. rr LL han skriva sina rapporter från S:t Petersburg på franska. Han berät- tar att han känt många högt upp- satta diplomater, som saknade po- lNtisk uppfattning och som nått si- na höga poster enbart därför att de behärskade Tanska språket till fulländning. : : : .. Ryssvänlig politik" er -1 kritiska utrikespolitiska situa- tioner: sökte Bismarck ryskt bi- stånd och han fick det också i re- gel. Den dåvarande ryske utrikes- ministern, furst Gortjakov, betrak- tade, Bismarck som en vän i vars olitiska" uppfostran han hade del. Hans välvilja mot ”den unge vän: nen” var obegränsad. Häri ioträd- de dock'en ändring, när Bismarck . | Särski satte, sig på: tvären) k gen 0 hk krigsmaktens ledning; . och kade. på; att man: skulle, sluta” fr med Österrike. på milda; Ungerny, något, som general. Moltke] ansäj "så stilla ”som' just: a | lika korrektheten "Jär:det inte ; | uttryck för ; ryssarnas elementära : . styrka; och uithålli ” imot. Pressburg. öch | förhållande. till många” "inom 'krigss - På få områden har vä tiden'stått "det: gäller uppslagsböcker, De: är ungefär: li- . |kadana som för ett: halvsekel sedan med" undantag av. nystavning' och mera modernt formade band, Snus- torra mastadonter ., av. hoppressad kunskap, » högaktningsfullt.; seriösa uppslagsverk” övedllädiga.: Är. man verkligt intresserad av ett ämne och vill djuploda det får man vända 'sig till 'de: :- gamla : veteranerna | inom innehåller hela fil kand-kurser på några få spalter. Detta gäller i syn- nerhet de. teoretiska och abstrakta [li - Men som allmänbiid- ument tycks Focus oöver- - Så k sensationen "Focus, där man. upp- täckt den talande bilden: fotot kom: struktiva teckningar. Det har alltid varit riskabelt att börja bläddra i uppslagsböcker, även av den gamla typen, men farligast är Focus. Det är" nästan omöjligt att slita sig ifrån ferverk, "inga av de gamla "vykort som släpar 'med i gängse" encyklo- pediet; återfinnes. Allt är: fräscht, instruktivt och fängslande. Den sak- den. EN NE dra sidan: torde: hån. knåp past i velat Da: ra . med; om "att: den tyska "flottan. utbyggd omfattning att män:. lvarligt 1866, då-'hän yr [till 4 tid dett motsats. tysk flotta. Detta: står i motsätt- och att man snarast byggde upp. en i , vilket varade långt STOCKHOLM (Press - Årets: skörd skulle enligt en av jordbr nu prognos,' grundad på' uppskattningen den 15 juli, bli 1950-54 års skördar kvantitativt överlägsen ifråga om all fodersäd ' och" potatis. Till följd av mi; ing väntas dä iår att. den” "extra I sådinoktatieig som" under ' de "båda "senaste ären till följd av särskilda kungörelser äg: de rum ' den 31 aug, ji år inte skall företas.' Den sedvanliga uppskattnin- gen i mitten av.oktober skall ligga till grund för bedömningen av .skör- minskad. skörd "av. brödsäd . (utom | gi vårvete), kokärter, sockerbetor och foderrotfrukter.: 1958 års skörd av vallhö; beräknas bli” större än fjol- årets nen mindre än' genomsnittet av skördarna åren: + 1950—54. ' Olje- växterna I beräknas ge lägre sl skörd än ifjol Max Då skördeprognosen avser ett så " | tidigt stadium som den 15 juli är dess hållbarhet givetvis beroende av. vä- derleksförhållandena och andra fak- torer under den fortsatta utvecklin- gen. I slutet 'av aug hade större de- len av landet haft en i stort sett sammanhängande period av kyla och ostadigt väder, En allmän: försening av årsväxten förelåg och” för en det sol och värme. Då för vissa grödor en stor del av då ställning tas till' fri an, , om” ersättning ' till ijordbru- ket skall utgå' enligt den s k 4-pro- centsregein, vilken i ;avdifierad form skall tillämpas en i Höstvetcarea len den minsta på Iä ge centralbyrån lämnar: i dFordbrukseko- 'nomiska Meddelanden Några resul- tat, av: årets arealinventering, Bl a upplyse,s. att brödsädesarealen. j fört med i fjöl reducerats med Kö .000 hektar; 'därvi t- främst är hösta veteodlingen. » SOM,- Mminskat.:.Ar höstveteareal.; är endast 107200 hek tar; vilket är den minsta areal som förekommit. under 1940-" och 1950-ta- len; Arealen för höstråg har mins- kat; med 22.000, mar vårvetearea- len: ökat .n med 22200: hektar, Ifråga återstår finner nämnden försiktighet blev preussisk och . Sin ryska po- Ntik karakteriserade Bismarck själv på följande sätt: ”Med Frankrike får vi aldrig fred men med Ryss- land" behöver det aldrig bli krig, på detta stadium. De senare årens prognoser har givit säkrast resultat för tidigt skördade grödor, men vid skördeuppskattnin- gen i juli bar skörden av baljväx- ter, potatis och foderrotfrukter bli- vit genomgående överskattade, - om inte liberala dumheter och dy- r isk felgrepp krä Jar till si- tuationen”. Bismarck trivdes bra I S:t Pe endast omfat. tar skördens kvantitativa, sida. Det är änna för tidigt att avge generella beraowg även om del inte undgick omdömen om skärdens kvalitet, Nånnden upplyser i öre under resp. vikigr oh för häst och föl, &.. kr. kat SÅ AN Avdrag, öre: Ko, tjur och ung. vägande minsb' sö In mör Bemellantere VTG Och Unge feta | rävin vägande minst 15 kg. -—20, D=överfeta —50, 1.561 svin och storboskan, veka Häst: —10, —20, —40 . AYT.-niol' höjd för” kor, kvigor, Fin THO —158, om stutar, in och suggor | Lamm: samt TR a I 42 Sänkt för Limm, häst, Fl och re per vu Tulförseln av slikterisvin och : Kali FordbruksnImadens be-storboskep är är förbållandevis Liten. N Laholms Tidning. - böra - jakttas- -vid - bedömandet av |lin, , Nämnden poängterar, att den nu |går om fc Roteras en arealökning på 33.000. hektar, Den fältmässiga od- Ben av potatis har gått ned i år tar och sockerbetsarea- a med 2700. Oljeväxtodlingen om- Saar Sammanlagt 87.400, hektar, d vs 300 hektar Mindre än Å fjol Slut- ligen. konstater; Tas, Att "den varak. tigt brukade ' åkerjorden utökats med 11.700 hektar sedan i fjol och nu upp- till 65200 hektar. Uppgifter i detta hänseende, som först inhämtas - förra året, bör »för. en följd av a kanna belysa. den fortskridande inskringen i' den produktivt. S "vända åkerarealen, = z för ns binerat .: med laddad text och in-|7 verket. Varenda bildsida är ett mäs-| ”. ' att kämrater” joch; vä |då kan.jag också göra på' det så - Byråchef O- Zetterberg I statistiska ]- träffat... Man kan t ex lära sig det | mesta "om andra världskriget på en uppslagsområdet, som ju i vissa falljj' brustna ;' "illusioner. juger, att de. är. ohövliga, att riga, och, ser. på. sitt, eget ra små ban att. efterföl :man':som : man yföreställt sig, å gott man kan. Men äta som fär sagt och gjor och. brist på. förtroende: JU: ögre : poster . folk; har. jä: större:sansvar har de, ju mer: betyder det de gör li och 'det, de underlåter; det sde :talar och tänker. Om de nte. bär till "När den gör och säger tet. För snälla mammor och: små- sköllärarinnor som lärt småbarnen tio Guds bud; att göra rätt och tala väl till nästan är det inte uppmunt- |- rande 'att se världspolitiken. Där tillämpas inte. de tio budorden och inte. ens -'vanlig mänsklig :höv- lighet och ärlighet, Där. spelar man det ' stora, spelet om makten; äran och härligheten på ; denna "jorden och man är inte så noga med me- eller söndagsskolan." +"... sst-”ska lillen” lära sig hälsa h bocka vackert när. han är tre år och 'möter stort folk och bra folk. Men hur bär detta 'hra' och fullvuxna. folk” sig åt i det mel- lanfolkliga umgänget? Eftersom det är valår bör det väl vara en val- artikel eller två, även 'om 'det mes- ta, som nu ska sägas, sägs i radio, Men: vad väntar man. sig, av en valartikel? Vill man att det ska ske alla rättvisa?' Visst inte: Man ska lova de egna' så mycket man kan och ta det där man kan, vilket in-' nebär ätt det blir hos' den som är aning artighet och . hänsyn för: näs- lah. Men förlåt mig, Är inie en valrörelse | på få” undantag " när en ganska 'ohövlig tillställning där folk måste vara så försmädliga mot' var- andra de kan? Nyss - prisades. -en . Politiker för : sin förmågr. att ge motståndaren” riktigt "på "huden. Man: förmodade skadeglatt att sve- dan skulle korma, att: kä nast bra: länge efteråt, Det: är sanicrigen |. svagast, Man kunde ju. vänta en "Den polka Sätalsförmen ls Det talas så” ofta om fö; äldrars: s ni Barnen .. blir [i och struntar” Å de” ideal man |a r" ! Dett "I molar och värker, skapar. ovänskap” töderna som man är i småskolan N i I CE det. ska. vara något :av'pajaseri, n: got.”av - "billig: buskteate: hela. i Den, tar': shem: spelet 'somi' får” der flesta" applåderns från de gamla "metader- na” "och börja: samarbeta föl Arr och enighet". r a på ill” ri i "god kältetsr ä Sri ra, ebgar uipp fat: och".sår” misstr och” lägger” grunde Hill" den' AE ” märina brist på välkn som H ga en ny och” bättre” y väl" så ets' ,valstrid ciså,” Mi knutna händer och hätska si här Hur ska den: bli ny om vi ska industriutställnins?.': -— slagit. upp sina portar i> Berlin,” där utställningsområdet” domineras av: två ”vårdtecken;" Bers jins höga -radiotorn samt en rad. anté n från ”Telefunke iDer st gen' 1958
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.