TIDN 29 SEPTEMBER 1958 Ansvarig utgivare J, B, Bengtson NÖ Ulsmunmmer 33 öre MÅNDAGEN DEN Laholms .keramikillverkning har . fina anor blev en. verklig fulltrö a ee - 6. 000 :å år sedan människan blev. keramiker "Måjenfors dubbelsegrade Snnbrnane f . När gästdirigenten ' under konserten och glatts det är Laholm han gästar åt publikens bifall får han — om . — ett annat bevis för uppskatt-. ning, av tradition en liten I ik | KE . k från faden, När re rss ot för Lahol, Tidnings och Laholms Idrottsföreni prop ETK Serve åker till Köpenhamn och möter bordtennis - orientering firades inte med några yttre, åthävor eller festligheter utan — som sig an - kollegerna där lämnar lagledni små keramikgåvor från " Laholm till sina danska vänner... sin egen Iokala konstutställning ä är naturligtvis den lahohnska keramiken representerad Keramik är med andra ord ett material, som är särskilt representativt för vår stad, - « MN med, en av de bäst Jyckade tävlingar, som ordnats under alla åren” och med nytt del- ” ” tagagarerekord uppo i de vackra skogarna i Övre .Hjörnered metan Vippentorpet och Er Lagar Vädret var. strålande" och. tävlingen blev: en n fullträff på alla sätt. När Laholm kommer med s fiigaria Gunnar” Ottosson och Gösta ' Karlson. valt "att" lägga tävlinger har inte ånvänts sär- skilt: mycket! för- orientefingar, . och "här hade” de ' lyckats lägga I dy? väl avgränsade” banor. . med - Keramiktillverkningen. t I La- holm har gamla. anor« > vid! "jutgrävningarna av ' Lagaholms! slottsgård gjorde man fynd, som | tydde på; keramisk - produktion. Långt, långt före Lagaholmös stor- hetstid som ”fästningsverk .hade man emellertid kommit på kon- sten att göra keramik av lera — nyttoföremål och prydnadssaker. Man räknar med att människor- ina behärskat konsten: i drygt 6. 000 å år. - Trots ' detta Hantverks ånga | som just i keramiken. De 1.500, . som" :kongressar.”.-i . Wiesbaden ” diskuterar” vetenskapligt, hur o- lika, kemiska processer påverkar lerans beteénde på : drejskivan och i brännugnen, och om ke- mins lagar visste man föga för sextusen år sen. Men då -upp- - fann - man drejskivan, som 'ser likadan ut än i dag och då for- | made man de första- skålarna och faten, vars former. också le- : ver kvar. bommadée” man lite här och var, , IEA Inte (något som "helst any; över: fellagda 3 köntroller-- eller -, annat .hördes äv. . utan ;belåten- amlinge: skedde Björk-' / - Fina illustrationer till krås - NY Fö taren” I sikf'över: detv sist” spurtsträc- "i det kommit: en-hel del" elter< > sådan" säker löpare: som" Kjell | femteplacering. -' hut och 'starterna skedde en bit "därifrån. Målet låg :vid en jakt-' "stuga ; en'bit:' från "gårdarna i , Övre” Hjörnered ' och: här- var . " omklädnaden' "också . anordnad.” f kant. ME / Nittiosex' deltagare: var j ”mälda,1' de nio" 'klasserna' men /några uteblev. stället hade "anmälningar, så att deltagare- > antalet Jåg betydligt över hun: dr a Des s”rena” 'sydhallänning. HN höll sig mellan 60 och :70; . och'till dessa kom en del del: tagare från” Majenfors, Marka- tyd: lev. en över! ägsen dubbelseger ör Majenförs duk- tiga orienterare Leif Brånalt och "Gösta Glistavsson; medan én så- dan störhejare ' som Kalle Bert- hag från Halmstad kom alldeles bort." Laholmarna'. klarade sig gänska' dåligt : när > . Karl Åke Hansson ” inte: var hemma. 'En Jönssön "från" Östra Karup gick | ' "> alldeles” bort sig. Bäst' klarade sig: Börje. : Martinsson med « en ;Juniörklassen blev” en "klar seger. i för. + Laholms . Karl Erik Nilsson: och + i": oldboysklassen visade 44-årige Nisse Hennings- |: son från 'Allared att gamla tak- ter. gitter i.' En populär seger] vann Anita Bengtsson, Alstorp,l' Svensson” ix 'Tönnersjö tog” hem pöjkklassen: ; Därmed : vann: de båda" senare Laholms - Tidnings hederspriser. ve SN + Tävlingen” gick. i rä sträckning på marker tillhöriga |: lantbrukarna ' Alf -och Gunnar i Persson i 'Övre' Hjörnered och |' bi vid prisutdelningen fick de mot- |: taga var sitt tackdiplom. Sådana skall även Gunnar Jönsson i L:a "TT Tjärbycdeh Arvid Andersson i ita Bengtsson: från sl nings; pris: —' LIF. mest" ]o Smått. och gott kring - "tävlingen .. stor ut- Hässleholm få," ;. N id yu na är 1 åriga” Anita Berglin. . gare i år: och skall troligtvis], : [representera ' LIF . på" svenska mästerskapen för damer junio- vande. Älstorpstrillingarnas ”' storasyster; Hon "vann klart sin klass i går, har: vunnit: fyra tävlingar tidi- I blem — ; många” Båfiger rent tek- Én niska” "problem i sitt: hantverk. : I Det är bland” annat; för. att för- | - söka komma till : världeris.: alla. och glansfulla historia har dess | utövare ännu i dag inte i alla delar kunnat finna förklaring- arna till. vad som"sker: vid dlgörli ligt ssark genom-eld |, och bränning förvandlas, till ett hårt” "och hållbart : föremålva : Ännu: har, keramikérna Bro]. t ätta méd dem, |. som cirka 1.500 ikeramikspecia- 'mikens nära sammanhang med " uråldriga förebilder får kera- ”mikerna ' på 'den utställning, som anordnats i samband med ' - kongressen , med föremål: från ' Sex årtusenden., Samma , natt-' lampa,' som römerska . solduto ' lyste sig med. vid tiden. för » Kristr” "födelse," formade bros, tagnska' krukmakare ända, in på 1800-- -talet och dagens ännu” använda.” "förebilder. en spanska z vätteokrus | går direkt tillbaka - på” anrika. . Laholmskoranik från” Mi "stor: tillverkning." ' se tet et . är tid — ampkfulla detalfer ur en lister från hela vi Iden i dagarna körmmit ' sämman i Wiesbaden i Tyskland. "=>; p : ; Keramikerna och "delegaterna denna "kongress konimer: från örn: Värt i eget länd är 'nåturligtvis" Tepresente- rat liksom många andra euröpe- iska länder; men deltagare kom- mer. också från Indien, - Japan och sydamerikanska" länder. "Det finns inte många yrken och: konstverktgrenar,' där både verktyg och former hållit sig o-|. ' "oe (Forts. å sid. 5) Rätt " många "åskådare hadel|' 8 samilats vid målet och det. var en imponerande bilpark på och |; > kring gården. Men allt gick bra, trots. att vägarna var? åtskilligt H krokiga. &V Nisse Henningsson, ' ” "det i civila lantbrukare i Allared, är en av ”trotjänarna” i pro-|: ; Pagandan och första gången ; : han: deltog var 1941. Sedan): SN : dess har han vunnit fyra klass- |: segrar, Han har också lärt upp]: jen del pojkar i trakten, och ; segraren i pojkklassen 15-årige | : Lennart Svensson från Bök-|:' ' hult är en av:dem. Han har|: i varit med och orienterat sedan] : sitt 12: e år, in En annan mycket lovande stjär- : » Fänsson och Gösta Palmkvist, de tre laholmspojkarna fr. v. Per Anders Bendt, Lars Gö förändrade. årtusenden : igenom in Efter mödorna i "skogen "smakar det" bra: med 'en läsk: "tycker . "Det hår ibland klinkats både” på. linddlinge ar man lönsamh NH rummet 'dumpingen i öststaterna, » 6Om Inte anses vara så som orsakar svårigheterna hi lingen oc linber Det var därför med verklig glädje,” man 'hörde vad vårt lands ' främste - linexpert,.' föres ståndaren : för linlaboratoriet ' i holm i sitt föredrag vid: stäm- man, — | Man hör ofta industrimäån, som påstår, att det svenska jordbruket inte följer med sin tid och inte rationaliserår till. blir ledsen, då man hör sådant. 3 |I-själva verket -har jordbruket snarare rationaliserats för myc- ket i' vissa fall. Vi har beträf- "hör Svalöv, fil! dr. Kåre. Fröier hå- :Ide att säga om 'den svenska ']linodlingen och linverket i La- räckligt, yttrade dr Fröier. Man | ' förbundet Lin och 'Haripa och jag själv i Köpenhamn och hör- de på, försvarade + en ” doktorsavhand- ling om. linodling, Det var ocr- hört intressant, men tro inte att det är någon självförhävelse när jag säger, att'vi här 1 Sverige inte hade: "någohting' att lära av disputationen '— där fanns inte någonting nytt. Vi ligger minst lika långt framme som danskar- na. ÖNS Tr : -— Jag var i somras inbjuden till ett tre veckor långt besök hos ett av de mest linproduce- rande länderna '”bakom järn- fande ' linverket rationaliserat ridån”,. nämligen. Polen — så- vad vi kan. — Det har ibland sagts. att "linverket borde ligga i Skåne, där det mesta linet od- las,' men vi kan inte bygga nå- got verk” i Skåne — vattenfrå- gan kan inte lösas där. Något bättre läge än'vid Lagan kunde verket aldrig ha.-" > För / några "veckor sodan On vax direktör Heydendahl i Riks- Hastighetsgräns i i : "minskar kutoras, alltjämt — inte mins just nu håller 'på att repar Man undrar, allmänt i by gden, vad man" skall vidtaga” för åt- gärder för att i någon mån min ska trafikriskerna i. byn. Väk- vid :« Lugnarohögen;: of lartbrukeren Karl. Svantesson, är gammal hasslövsbo, och han vill -- absolut . 'ha hastigheisbé- - gränmning inom ”Hasslövs by. - Maa har én. verklig trafikfälla i "byn, och det & är 'vägkorset, där vägen till. Lugnarohögen går ut från: sbra :Vägen Båstad -Våx- "Hasslöv Ne Din "svåra bilolyckan. ä Hasslöv för två veckor sedan dis- delvis blev illa skadat." vv. bn klara: Här har också under "å- | rens lopp inträffat flera olyckor | : "vägen. "— Den häck, som nyss trafikolycksrisken |. ti Hasslöv, där man för övrigt ' era det. hus, som påkördes och och olyckstillbud, . är farlig, "då. bilisterna, som skall dit, brukar: hålla hög fart för att komma så långt uppsom möjligt på . den brant sluttande nämndes, vill man väl knappast ha bort — den är vacker — men man anser det mera än väl be- fogat med &n hastighetsbegräns- ; Även vägen till Brante; källa Dn IGerevsd tappade första -poärigen L: F K. slog bottenlaget + med 8- -0 d. och : rader, LER "hade sin vackra dag om inta bottenlaget Örnia är så' mycket aft hänga i julgra- "nen visade LFK-kedjan upp ett spel, som Iovar-mycket gott i Halmstad i lördags, och även : sydhalländska segrar. Skogaby klippte Centern och höll där- : med detta lag kvar i botten- striden, Våxtorp gjorde samma sak med Alet. Oturligt nog för. Skogaby vann dock den fjärde ten Start en & för framtiden. Drö Da om " serieseger stäektes dock genom att Morup i går tog de poäng som - behövdes för att bärga serievinsten. ' Morup fick för —I-seger över Lidhult. . CARL. ÅKE HANSSON kl rade sin landslagsdebut hygg- fotboll bjöd på gott a a i ngar I Södra Halland enOl -Den största var väl, att Genevad trillade på poängförlu mol änneslöv . a endast 'orka med oavgjort. Därmed spräckte : :en av vårt lands allra vackraste ; . tabell : Sverige vann , fagsegern stort, men åt den nordiske oriente- ringskungen Magne Lystad fanns ingenting att göra för de svenske, Han besegrade närma- ste man med helt åtta minuter och var tjugo före Carl-Äke i mål « et 2 I lunda en av de värsta konkur- renterna, Ilär finns ett 20-tall' linverk, och det: odlas lin. på €:a 15,000 hektar: Bl, a, besökte jag det största verket, som lig- ger i Poznan i det gamla Polen, men -det fanns absolut ingen- ting nytt där att hämta för vår del + Polen ligger i fråga om utvecklingen : 8: å 10 år efter oss, men givetvis har kriget och litiska förhålland inte er I Belgien" och Holland.' , när en dansk förskare |. gen och linbéredningen 1. vårt ' tand, Bland över sig. Det är, & frimsta för odlingen I vårt land. Ode" . ” står annars I främsta" världsklass, nir det. gäller ' : forskning och teknik, Linverket i Lahohn' till exempel har - stått modell för moderna. linfabrik under den allra Sonasto tiden” + - 4 Svalöv och med bistånd och ad från oss, , > Det avenska Wet är: väl värt.. vårt intrexse och Are” bete, Det är en bra-odling och - det är: viktigt att ha den I växt= följden. Både odlingen och be- redningen står på toppen, och vi får hoppas att denna närings- detalj . skall stå 'rycken för; de öster, sade dr Friler till sist I sitt intressanta föredrag. Bilkrock i i Veinge. Oxelhäck skymde: - personbilar var det, enda, ,som . tera om 'veckoslutets" traffic. Krocken inträffade på söndags-" morgonen på vägen mellan Vc=, inge och Skogaby; En «Volks- wagen skulle köras ut, från en, enskild gårdsväg . och . föraren de p hade verkat gynnsamt på utvecklin- gen i Iandet. . vor = Laholmsverket tigger myc- ket långt framme på rationali- seringens och mekaniseringens område, även om — som gods- ägare Bendz nämnde — det kan finnas mer ”att göra på den punkten. er De stora linländerna Holland, "Belgien och Frankrike har hit- tills i häg grad bedrivit Iinod- ling och linberedving efter gamla former. Men den skärp- ta : konkurrensen - har tvingat fram andra metoder, och såväl i Holland som Belgien har byggts nya, moderna linverk —Iz | där man i mycket stor ut- sträcknnig har tagit mönster]; och modell av verket här i La- holm. 2 t för att förvista sig om att sikten var fri En oxel- « |häck stängde denna och han höll med frampartiet några dm. ut på vägen. Under tiden han höll där kom en Chevrolet från Veingehållet och pangade : på den ”stillastående vagnen. - Det blev endast en del plitskador, — ' Malmö: vann. - På söndagen spelades på La« gavallen i Knäred den årligen. turneringen mel." Jan Sydk fis olika d Malmö, Älmhult och Knäred. ÅGLnö var klart bäst och vann bägge sina matcher och hemför- svåra” stormar, "som -blåser från: En lindrig krock. mellan åvå. polisen i Hök hade att rtöappor= -. Sydkrofteup: a : Fen . od derafts pokal för olyckan om RET den senaste Hr BORRA vore den| att också reserv-, junior- och gorinebo mn bör fick starta sid. 5 SN 'om FER —l2-1, Älmhult-Knäred 2-2, skymmer, 'en : håck sikten, och | bästa garantien för att nya svå-j Pojklagen tog hem sina. NS TNnN andre man föringar AN > dor t av. lab riet å Malmö Knäred 32 = 6 själva kornet är över huvud ta- | ra : olyckor 'inte skulle behöva per. Stark Pr lev. det givetvis inte hans prestation. Ez Z n == efter mö Enster - - gr oregebundat och svår: ätt inträffa, "menar man i Hasslöv, > Också : div. | Soo . ” Ma [| Ang AE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.