" EAHOLMS: TIDNING | | 4 Småföretagarna. sl - j> utom fordbruket — förekommer oo LT :»n - SEPTEMBER 1958 LT= : X mm EN rbetet och är ta 1 det. politiska arbetet och 7 inte främmande för vad detta krä- nte annat än i ; 'paganda, påstod någop politisk moty ståndare till centerpartiet "under valrörelsen! Dessbättre är detta på= s stående , oriktigt. Centerpartiet 1 Halland gjorde verkligt positiva för- sök att bredda, partiets represen= . dation' både" i landsting och kom- munala församlingar, Och dessa gav även resultat. Men i riksda- gen har det hittills varit sämre be- ställt med' denna breddning, Just därför är det med stor: tillfreds- ställelse man konstaterar, att cen- terpartiet I årets förstakammarval i:Halland—Kronobergs valkrets pla> " cerar'. ' sågverksägaren Torsten Mättsson i Eneryda I senaten. tiets pro= " ver av. sina utövare. Hr Torsten Mattssons nominering till .center-- partiets förstakammarledamot . för Halland—Kronoberg . är ett. följd- ”riktigt led. 4 partiets: strävan / att - det ökade förtroende, som ' motsvara "väljarna visat det i årets riksdags-" och kommunalval, ' så 5 i f er -. é Kyrkomötets ja" | ” till förslaget om kvinnans behörig- het -till prästämbetet blev överty= "gande. Mer än två tredjedelar av mötet, : eller ' 69 deltagare," röstade nämligen för reformen, mot 29 nej- . röster, Däri" ligger - även - vinsten med uppskovet sedan i fjol. Sam-= «Hi är en god rep tant för småföretagsamhelen, spe-' eiellt den som arbetar på lands«" bygden. Han driver själv en såg-' verksrörelse i Eneryda 1 Krono- "bergs län med ett 20-tal anställda, Han har praktisk ihet såväl av detta extra kyr- komöte återspeglade säkerligen det kyrkliga intresset på bredare front ”än fjolårets ordinarie möte. Dess utom hade : åtskilliga" av fjolårets deltagare nu Kommit till klarhetom att ref inte kunde uppskjutas åv småflöretagsamhetens styrka som" svagheter. Hr Mattsson har även med 'stort intresse gripit sig an de - na krafter, som den. inte -har råd . att mista, Ester Luttemans beslut, organisatoriska uppgifter, som mås- te till för att skapa bättre livsvill- kor för småför h Men ' ' längre, : Ett ytterligare ' dröjsmål » skulle ha skärpt motsättningarna och kanske berövat kyrkan hängiv= 'att som en protest mot fjolårets "han bortser heller inte från att de politiska 'avgörandena. spelar en viktig roll för denna del av det: svenska näringslivet. För sin del + har han valt centerpartiet gom po- «- litiskt språkrör och där får han nu. . chansen att från och med nyåret 1959 i riksdagen verka för en posi= , tiv företagarpolitik, som 'ger även - småföretagsamheten fortsatta möj- ' ligheter utvecklas och bidra till den . gemensamma = produktions- ' "och standardhöjningen. =. 0 of: ": Därtill kan sögas att hr Torsten, - Mattsgon är en ung och entusiastisk ' företagare" och politiker,. som bör, « ha goda förutsättningar göra" sig : gällande 1 riksdagsarbetet. Det po=' litiska intresset har ban så att säga fått 1 arv. Hang fader represen=" terade kronobergarna I riksdagens . andra kammare under flera perio= der, Själv började han tidigt del- ky d "it kvinno- 'prästfrågan begära ' sitt utträde ur | kyrkan, var kanske inte ett offer Förgäves. NT 2, on : Eftersom kyrkomötets beslut för« ' lutsätter att något intrång: på bi- skoparnas eller prästernas religiö- t Isa övertygelse, i denna fråga inte " Hår: ske, bör även kyrkomötets- mi- noritet kunna: bära ' beslutet med jämnmod. Kyrkomötets debatt gav besked om att det finns biskopar, >> På - söndagen 7 inledde . kyrko- - adjunkt Hilding Falmgren,. Våx- - >: forp, provpredikningarna för den "tjänsten 'ilstorps pastorat, En "talrik menighet hade mött upp i -pastoratets kyrkor. doch predikan- + :ten: talade över orden 1 Luk 14: " J-I4 och hade som ingångsord - "valt Galaterbrevet 5:4. I koncen=. - frat var predikan av följande ly: 7 Kristus "frigjort ”oss.-' Stån därför : fasta och låten icke något' nytt tr domsok läggas på Eder”. frihet i; salig gemenskap med. ho- nom: Och. vi veta att varje männi- det '$om den allra" största fördel då hon enligt sin egen "mening är fri, Men i verklig mening fri blir' en "människa aldrig för! Guds helige Ande utföra och full= borda sitt nådeverk i hjärtat, så att en sann och levande tro upptändes däri, ty' det" är först genom denna ' tro på. sin 'Frälsare ' som : hon: blir Jösgjord ' från! träldomen under syn- den; världen dch den onde anden och av Guds Son rättsligen blir frigjord. "Har icke "Sonen fått göra en'männi- ska, fri, så är hon bunden även om "hon menar sig vara än så fri. : vjungars frihet" 7 ov | -.1. Fariséen. dömer, men. en Jesu rjunge, bevisar Kristi "kärlek mot sin nästa, + I Sön fe d När det talas om fariséerna i vår text, 'ser vi, att deras allt behärs- kande tanke var att döma, De hade kommit, tillsammans" i den förnäme fariséens hus och de iakttogo nog- grant Jesus, som. .också' hade blivit inbjuden, dit, icke för att bevisa ho- nom ära, utan för att få. något att anklaga honom för, Det står ju, att de vaktade på honom; De buro hat och illvilja "mot honom" i sina hjärtan under all den yttre heder, som de be- visade honom, De voro falska i sina sinnen. Men de - sutto där lugna i med de -om -att ingen. visste det. som k att prä: kvinnor, Att. det .dessutom finns . manliga ': präster, .som inte bara. tolererar, utan även med glädje hälsar kvinn= liga kolleger" välkomna i" arbetet "är också klarv Just därför” bör det finnas så mycken 'vidsynthet, o..to- -lerans inom. kyrkan "själv, att kyi komötets historiska” beslut att ör 'na :. vägen...till... prästämbetet." för kvinnorna . inte - föranleder - inre uppslitande strider, ' Ve sor ot LR mm M siT "SATIRICON, : DE» ELAKA +; BÖCKERNAS ' BOK»; "Ett ' > urval av: Bengt Holmqvist. » Tidens förlag, Pris 38:50, . Inb. 48:50.' Tr Satiren har alltid varit ett om. tyckt och effektivt vapen mot för- domar, vidskepolser” och mlissför. håltanden och inte minst mot dår- skapon, kanske allra helst hos maktägande ' myndigheter. Satl- ron har gnistrat och glittrat i al- la tider och man får vara Bengt Holmkvist tacksam för att han samlat det bästa av denna, litte. raturart len volym. Femtio för. fattare är roprosenterade i den mycket innehållsrika och läsvär- da volymen; där man först träffar På de antika författarna sådana som ”Arlistofanes och Horatius. Bland de medeltida hittar man B io och en r gi- vetvis Erasmus av Rotterdam och Rabelais. 1800-talets satir har fått on särskild avdelning, och till sist finnor vi on del svenska satirer, där Karl Gorhard och Wilholm Moberg givetvla är mod, Strindborg är givetvis också re. Presontorad mod tre av sina mäs- terverk, Den digra boken bör njutas i småportioner — världens och århundradenas kvickaste pen- nor skall inte slukas på en gång. En strålando bok, rikt illustrerad Av konstnären Mark Sylvan. " "PÅ STRANDEN", roman av oc Nevll Shute, Gobera förlag. Pris 18:50, inb. 23,00. i Att skåda in I framtiden är Många författares dröm. Den bo- römda Nevll Shute är denna gång ute I ett angeläget ärende — han vill gå oss en blick in 1 det tred. Je världskrigets fasor — dessa är så ohyggliga, att man ryser ge. Rom märg och ben inför dem. Men trots balansakten på avgrun- dens rand söker människorna än- då lova aitt liv så länge det nu får fortgå mod romantik, spänt ning och dramatik. Händelserna utspelas' vig jultiq 1967 VAustra- Uen, På norra halvklotet är allt liv utsläkt sedan amerikaner, Tyssar och kineser I Panik har Släppt ner väte. och koboltbomber I varandras territorier. Dot ra- diosktiva stoffet föres sakta mon obevokligt mot Australien, som har en nådatid av ett halvår, De olika människornas reaktioner är mästerligt skildrade i denna Oc Pyk vänt nde Nonan, säkerligen som Nexil Sj - än akeivkt XI Shute någon. " SKAMPONG”, läkareroman 0 ånb, 28:00. Tr 21:00 Het och kvalmig är luften i Kampong, heta är känslorna och het är atmosfären, Kampaong lig- ger 1 den nybildade republiken In. Java. Det holländska inflytandet "TETAOD IKOGEN fl ett minner blott, : men kvar: står försöken att stå på'egna ben. Lätt är. det inte,'och 'nöden är ”stör”i många avseenden. Ett: internatio. nelt-läkareteam, -utsänt av FN:s världshälsoorganisation, — finns. I Kampong, och på ett otroligt upp- offrande sätt: klarar detta sina uppgifter. Det' blir. en kamp inte bara. mot. sjukdomar utan -också mot vidskepelse och politiska för- domar.-Mcd en fantastisk inlevel- se skildrar den unge engelske för- fattaren :'denna > isolerade ”. värld som har så mycket. at: kärlek, hat och lidande, . « Man har: lärt. känna Dro- Uugge-som en temperamentsfyljd författare - och temperamentet er. liv och färg åt. hennes” roi maner. Hon har, emellertid: -en viss behägenhet att låta sina ro: manfigurer uppleva bittra. saker, möta motgångar och" orättvisor, som inte alltid. är oförvålNade, En anstrykning... av » kverulans kan” man "också möta i hennes nya roman: Albatrossen. Huvud- Personen: Britt-Marie är: en. ung kvinna, som -efter en. uppväxt i ett fattigt och kärlekslöst hem, allt för brådstörtat "gifter. sig med fel karl; Denne är tråkig och. självbelåten, och något. lyck- ligt äktenskap blir det aldrig, allra minst när Britt-Marie hos sina barn möter makens. dåliga sidor. Men hon ser inte att de fått lika mycket av hennes egen oförmåga att ge något. Och hon saknar förmåga att rannsa. ka sig själv lika noga som hon rannsakar alla andra. Boken: ger emellertid en inträngande skild- ring Av - ett 'omaka äktenskap hn är" mycket Intressant. att a. : " NS - "HEMKOMSTEN?, ” roman -" > BV Jiro Osaragt "Tidens förlag. . Pris . 19:50, Inb. > 24:50. - ” Alt få en modern Japansk för- fattare översatt till svenska hör till ovanligheterna men med Jiro Osaragi presenterar. Tidens för. lag en sådan. Förvisso är det en mycket intressant . bek ;|!- Lagen ', hade." så småaingom blivit De hade”sannolikt med glädje sett att. den vattusiktige -mannen var i gästabudssalen. före. Jesus, . eller de hade till och med fört in honom. dit för att. de skulle" få: tillfälle "att se, 'om 'Jesus enligt deras mening bröt 'sabbatsbudet "geriom : att bota 'man- nen, Men "för" denna sin" dolda" hjär- teondska blygdes de icke; Och under det att denna .ondska bodde i derås Kjärtän, sökte 'de tränga sig fråm till de främsta platserna, fö tt +. De hade nu liksom så många and- ra gånger kommit tillsammans för att anklaga och döma och vaka över att "deras medmänniskor" icke skulle bry- stå mot"någon av den judi; lagen många föreskrifter, > ull" av, föreskrifter. och slädgar Illa: livets förhållanden" att vän” ke kuride leva efter den. Män 'hade”lagt det ena människobu- det efter det andra till den upphöjda -och' sköna" lag, som-Guyd givit "genom Moses;: så" att lagen. blivit -till ' en börda, varunder människorna. dignä- de: och förskräcktes, om de. verkli- gen”sökte, uppfylla den, Men farisé- erna som självbelåtet menade; sig va- Tä' lagtrögna, "Under ' det att 'de "alls icke uppfyllde lagen till 'dess innersta mening, .:föraktåde.: och. förbannade folket, som icke käride lägen," + "7". Icke” vår. det brott mot: Mose lag att hota” uk; -men vatt göra ' det mn: det var ett arbete, som man borde "utföra på en annan" vec-. ködag :ansågo ” de: SVA. det.clovligt att :bota' sjuka på 'sabbaten eller är det lovligt”, : säger Herren Je- so Fe Öm någon tjänare kommit in i sa- Jen'/och ,viskat. i örat på en, av-fa- XDin oxe har: fallit i brun- i kunna icke" få upp ho- ade han helt säkert rest Sig och s.skyndsamt” lämnat» gästa- buädssalen för att söka få upp sin oxe ur. brunnen; trots att. det var :sab- batsdagen,- Men -hade han' hört, att det var grännens oxe. eller åsna;' som fallit i brunnen häde han säkert hål- lit 'mycket 'strängt. på sabbatsbudet. Men här "var. dock-vad som 'var för- Mmér. än en oxe eller en "såna. Det var en människas väl det gällde, . = > Så kunde de icke stå emot makten Å Jesu" ord, utan bemötte. den med tystnad. Men det var icke: en: tyst- nad som innebar ett gillande av. Je- VR. su "ord .och ett de av. de- ariséen dömer "men-Jesu'lärjunge > "bevis ar. Kristi kärlek mot nästan ”skola vara -fria- har & ;s'Gud: skapade "ju människan ' till. & ska längtar efter frihet :och anser -& "hon - låter ' E mne: Fariseisk träldom och Jesu, . en varigenom sabbatsdagen med all sin yttre vila likväl blev en. tung: bör- dornas dag. -Den heliga Skrift lär oss , på flera ställen att så var fal- let. Men Herren Jesus, som har för- lossat oss, från all lagens förbannel- se, »har. också bringat - förlossning från delta stadgarnas ok, Han har sönderslitit ..de mänskliga +träldoms- banden och fullbordat lagens bud 'i anda och sannving eniigt:den kärlek som är lagens fullbördan! Så äro lvi icke längre bundna ;av. alla” dessa gamla . regler: och stadgar. , En. Jos! I veckans uppgifter. ' Men söndagen" är. också -helg Vår själ :såväl:söni wår. kropp, behö vér vederkvickelse. Kroppen. veder- kvickes : genom : andakt." Just därför. att, söndagen är vilodag är den också. gudstjänstdag, då själen finner" vederkvickelse. go-| nom att. höra, och ' läsa -Gudé ord. Men .sabbateh ä skull, och Kristus: har. de gamla , «En krist te”herre 01 älska ” sina” medmärniskor +i stället. för att döma dem. Det 'får:icke: fin. nas några, yttre -sedvänjor ' och: före- skrifter, som : skiljer : och avsöndrar honom från hans nästa.-Och vår näs- ta är alla "människor icke: blott de som” stå” oss nära : genom. den: nä släktskapens eller den innerliga , skapens band, utan också de, som vi icke ;känna, ' ja, också :våra öppna fiender och ovänner. Men det' är-icz ke fråga : om" en” je sinnighet - och . en sann: Jesu lärjunge använder sin frihet till att tjäna sina medmänni- skor och göra dem gott, Så är han samtidigt tjänare och var man 'underdånig, så- som Luther också säger i sin” skrift om en kristen 'människans frihet, .. - s Kyrkoadjunkt : Hilding Palmgren, Våxtorp. Fv st . Fariséerna var bundna av den :ju- diska lagens många föreskrifter, Och särskilt sträng. var man i fråga om sabbatsbudet. Guds stora gåva ' åt sitt folk' för att det på den dagen. skull både till kropp och sjö batsbudet hade Sabbaten . var' ju en finna" vila” Men: sab- man förvandlat till d rv . ntligen tycks alla hinder va- ” ra wndanröjda, allt, som i ge-- + RNerationer tornat upp sig, har 'utjämnats, alla siridigheter har + ebbat-ut i en enda gemensam "tanke: Nu skall det sket 5: 7 7: Detta "kan sägas vara kon" tentan: av -. det - sammanträde, , bs lördagen | hölls med j sakägarna i Suseåns reglerings- företag under ' ordförandeskap 7 "av lantbruksingenjör Axcl We-'" .lin-Berger i Medborgarhuset i :, Getinge, : Sammanträdets" 'sista 7. . anförande hölls av”lantbruka-' re "Karl ”Persson;” Norrgärde,,: "" Kvibille, och" det föreföll, som, > om han. tolkade: samtliga ' sak" " ägares känslor när hån "yt rader sö ox ER CON ale | Sammanträdet. inleddes med "att Welin-Berger i korthet redogjorde för vad. som hänt; sedan sakägarna senast . var. samlade: till, samman=- träde i'frågan. .'. s ” Efter. vattehdomstolens "" överklagades ” denna” av "Berte och Yngeredsfors "samt " SJ. Samlidigt som ärendet gick till vattenöver- domstolen, kom 'en, ansökan från Berte 'om alt permanent få behål- la den tillfälliga påsadlingen i det förra och återförvisades därför till synemännen = för ; nytt "utlåtande, Regleringsföretaget gjorde därefter 4 a. av t näe ör icke. träl under. lags men den kärlekens 'Herre,. som fri- gjort, honom från "lagens -träldöoms- stadgar, 'upplysér' honom. genom sin helig och icke” lovligt. . Vilodagen är så- som Guds' stora gåva given åt män- niskorna till vila från: vardagens ar- bete.': Vilodagen skall av "oss så: an- vändas till. kroppslig, i att vi med friska kra£ler nde. om. vad. som är lovligt la, : själen. genom till för människans ning har? en över med de tre klagandenå och fråga om påsadlin- gen vid Berte'skall upptas av över domstolen efter” företagets” utföran- Sedån” det nya utlålandet nu i kommer sig att kommunen nu ändrat åsikt i kostnadsfrågan, som vid förra sammanträdet godkändes utan "erinran? Beträffande 'upp- skattningen av båtnaden för fastig- ']heterna på Djäknebolet, har denna -I kan inte! göra någon åtskillnad i - advokat; Hilding ' Herrlin,; Falken- —<v.csArbetet återupptas om, två veckor Welin-Berger undrade ' hur det beräknats efter" den avvägning av källarnivån,. som” samtliga. berör- da bostadsfästigheter”” varit före- mål för." De" som legat högst har båtnaden” beräknats” efler 2,5 pro” cént 'på taxeringsvärdet, nästa ni- vågrupp har beräknats efter 5 proc, den "tredje" efter "7,5. proc och" de lägst liggande efter 10 proc på tax- eringsvärdet, "Beträffande -kommu- nens ; fastighe'er. har "deisa -be- räknats” efter" 2,5 "procent och vi beräkningssätt för olika ägare. . >. : ' Kommunens: juridiska rådgivare, berg, frågade” vad det är som blir: vackrare, eftersom delta ”värderats så högt, -v Je DA : Welin-Berger” svaräde : med att förklara, "att :-han hela sommaren fått besök och påringningar av per- soner, som färdats förbi Getinge så- väl landsvägen som med tåg, med förfrågningar om hur länge det får se ut så i Getinge, : '. on fa — Och nog förefaller .samhället ligga i en sumpmark; slutade lant- bruksingenjören, "= : >. va Friherre Gustaf Hermelin gav ad- vokat Herrlin rådet att-'ställa sig på bron, när vattenståndet är högt, Då behövs det ingen annan förkla- ill, vad som menas med skön- Frågan om kommunens kostnad utgör emellertid inget hinder, för företagets igångsättning, vilket god- laga tid. legat för granskning, har | kändes av dess representanter, utan Getinge ; inkommit ' med | kan. behandlas efter arbetets slut- erinran mot kommunens del i kost- | förande: se" öv ÖH ty old naderna,' och vidare har. lantbru- kare nedströms Berte i en”skrivel- sé främställt tre frågör, som: kom mer, alt besvaras vid sammanträdet. Dessutom har , advokat; Carlberg, Stockholm, som" representerant. för Markägarna nedströms Berte frå- gade, om bron 'vid Kräinge var be- räknad -att' tåla. de större påfrest- ningar ett större, genomsläpp 'skul- le medföra? För dét andra ansågs maventg useån;,. vara” behövlig! och för, det tredje undrades, "om. inte de grund i. ån, att verka hindrande vid en snabba” re ävrinning och förorsaka besvär, som inte funnits tidigare genom'den långsamma avrinningen. sr EE : Welin-Berger; & träffande. bron. vid Kräinge är det vägförvaltningens ; sak .,, och ' om markägarna anser den för' bristfäls ” lig" har. 'de att till: vägdirektör Asp lund, framföra” sina betänkligheter. "Damimnluckan : vid + Boberg har synemännen” vill, avvakta, "innan något beslut: fattas. Vad ået slutli=-' förhållande, va rofil 'så stor Ben ittlig | den "att. ett eller annat grund-inte har nå= gon betydelse: för avrinningen.. -> Sedan ett par talare' förklarat, att nu fick inga ;hinder läggas för ar- betets' utförande förklarade samtli> ga sig ”eniga om att NU SKALL DET GÖRAS! PRE: " Baron .. Hermelin "förklarade på” en fråga 'av kommunalkamrer: Ed=> in "Rosén, Slöinge, att. :i gynn sammaste” fall "skall" arbetet, kunna ger, att..han. efter sommarens -ym= ninga: regnande : beräknat, .att ne=” derbörden ' skall. bli . under medel=, arbetet 'kunna pågå i sådan takt, alt man vid .jultiden. hunnit till Mostorpsåns utflöde i Suseån och ' då 'skall”det inte "bli några övers svämninagr : längre. Arbetet. skall då kunna sättas in på flera punkter: efter ån samtidigt och på så sätt fortskrida snabbast möjligt. > sx: N ” " Det var. .m synbar: lantbruksingen; xel | Welin-.. Berger "reste. sig från ordföran- deplatzen "och Hans sista yttrande H . sammanträdet | kund = Så skall jag kanske ndock I en extra dammlucka :vid . Broberg uppleva", detta - företags .utförand e Berte' och "Yngeredsfors. telefonl des giort'/en erinran,: som. emel- lertid. genom.att., den -ej..föreligger skriftlig ej : | i n- men... var: förste. talare och. redogjorde närmare: . för :, kommunalnämndens |. kommunen skall erlägga är för/hi ga i förhållande till båtnaden." Bei träffande ... hyresfastigheterna' " på Djäknebolet” har? inga som " helst lägen! ;"vav | översvämningarna a a. r "att. en Jesu lärunge kän eh frihet. till 'egen- Iviskt bruk... Utan allas mest” tjänstvillige Herren Jesus säger en gång om få riséerna: ”Sannerligen, de hava fått ut sin lön.” Och vi veta, att på den slutgiltiga domens. dag duger det ie- ke att vi försöka försvara oss med, att vi levat ett i det yttre fromt ras egen 'orättfärdighet. ' Det var i stället en vredens och hatets tystnad, som: en gång skulle bryta ut i de våldsammaste hämnderop, |” . > Farisééns sinnelag yttrar sig däri, att han dömer andra och avsöndrar sig. från dem, Men: vad gör då en Jesu lärjunge, som blivit frigjord ge- nom sin frälsare och därför vandrar i hans efterföljd och vill göra såsom han?. Vi ha redan berört huru Je- Sus såg på' människorna och huru han handlade med dem. När farisé- erna voro ute för att döma, var han ute för att hjälpa. Då den vattusik- tige mannen i fram ' till. honom, Han var. strax älskar -på junge sina gästabudssalen kom botade han honom. redo att hjälpa. Så samma sätt en Jesu ogranniskor och strä- föra dem gott; Jesus frivilligt in under män- även om man fbland har lite svårt att finna rätt, Handlingen fullkomlig lydnad sin himmolti Faders vilja intill döden. rn nn elske är alut, den japanska invasionen och rö lärjungen ödmjukar sig. [a 1 lärjunge är däremot, att hän. öd. mjukar sig, i det att han känner si egen synd, skuld "och orättfärdighet och beder om Guds förbarmande för | 1944. Jesu Kristi skull. - den rätta kärleken och människor, går genom ' Da tron på Jesus Kristus," Endas då Holland dy. en . ” En sann Jesu lärjunge är icke träl under några yttre fromhetsreg- ler liksom fariséerna,: mén han är icke heller träl under lagen för att göra : goda . gärningar. kunde. också i det 'yttre göra, goda gärningar," men trots: detfa räknades de icke såsom rättfärdiga av Jesus. Så finns det ännu en -avgörande skillnad mellan en farisé och en Je- su lärjunge, en skillnad, som Herren så ofta berört i sitt ord. - Fariséerna HL - Fariséen -upphöjer | sig," men ar och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig han skall bliva upphöjd,” säger Jesus, Det var 'just det se de upphöjde sig själva, att de pri- sade”sin! egen rättfärdighet och krävde utmärkte fariséerna, att niskors förhållanden. Han gick ut|gam nm oc för sina goda gärnin- och! in "bland människorna och "åt | Vad som utmärker en sann Jesu Den fariseiska egenrättfärdigheten var ett hinder icke blott för gemen? skapen "med människor utan också 5 | mans taxerats. till. 90.000 kr. har. vi förekö : varför, vi-anser, att-vi inte" behöver. erlägga något: för d så; "Summan, för avlopp, sanitet och skönhetsbevärande, - som ' tillsam- prutat . ned”. till: hälften. : Kommu- nens fastigheter i Hörsås,; som upp- ar två olika” registerbeteckningar, . fråga om samma fastighet; som d kommunens köp fick ny'be- teckning.' Vi vinner” inte en enda kvadratmeter tomtmark: på denna insett,; att” de belopp | a konst: fastighet ; genoni'' regl v och ahser,. därför "att båtnadsvärdet” är ö gt taxerat, slet] människan förkastar allt eget och i botfärdighet. och --syndaförkrosselse flyr till den Frälsaren, som lidit och tt för. henne, blir--hon verkligen | frigjord. ' När : Jesus- så frigjort oss, vill han, att'vi skola gå ut bland våra medmänniskor för att där tjäna honom genom att tjäna' dem, I 'detta vårt dagliga kallelsearbete behöva vi ständigt på nytt bliva befriade från lagens och syndens bojor. Ständigt på nytt behöva vi taga vår till- flykt "till Frälsaren, och av” hönom mottaga ny' syndaförlåtelse"' och ny kraft. . : mr on Låt oss bedja om och på allt sätt ta historierna, sa Mickel Ri klokaste djur. —"Jag är det-bland ålla: vår dens djur 'som kan berätta de fles.. v— Såå! -— l. Katten, som .var ute På prome- nad i skogen med Mickel, svarade ingenting annat'än såå — så där en smula tvivlande — på Mickels skryt, För hon visste att det. argade honom kolossalt, . sv os = "— Jamen, katt då, du vill. väl sträva efter att-alltmer bliva delak-| nte påstå, att du inte känner till tiga. av denna Jesu lärjungars ' fri- het i tro och kärlek, ty då äro vi inne på den enda väg, som leder fram till det saliga målet, :7:- 0 7 0c Måtte Gud själv öppna våra ögon, så att vi åter och. åter få syn på vad Gud kan och vill göra med en var av oss-och genom en-:-var av oss.' Jesu Kristi nåd räcker för alla tider och för alla människor, Hava vi: själva undfått .denna nåd, skola vi: också kunna förverkliga Guds krav på oss icke i fariseisk lagträl- dom utan i Jesu lärjungars' härliga frihet,:, + förra TA Kyrkoadj. Hilding Palmgren är född 2 aug 1912 i Almedal, Göte- borg. "Blev. student vid, Göteborgs högre . Jatinläroverk 1932, teol fil- examen vid Göteborgs högskola med ditt såå.” Man sk; tjocka böcker om helt vanliga djur. Jag: säjer det. inte för - den gamla boken, som har skrivits om mej — om mej helt ensam? . Såå! er un 1 En bok som finns i alla län- !er, ”Mickel Räv”. heter den här i andet. ”Reinecke Fuchs” i Tysk- and, ”Roman de Renard” i Frank- rike, och på det sättet kunde jag 'ortsätta. Tänk så ovetande du är, satt. Världens största diktare har skrivit om mej — tjocka böcker! — Såå! oo — Du är verkligen irriterande river inte att sk nen så är det nu en gång! - : ryta, är dum. Jag vill inte Pra- 1934, teol kand i Lund 1941, prakt] 'a med dej längre. teol prov i Lund samma år och prästvigdes för Göteborgs stift 4/7 Efter prästvigningen " har han tjänstgjort på olika platser bl a i Säve, Gamlestaden i Göteborg, med Gud, Dessa två ting hör nära Vägen till ' den frihet, . som giver "både" till. Gud san= ”Hasslöv-Våxtorps Skredsvik, Lundby i Göteborg, An- gered, Ränneslöv, Lindberg, Var- berg och Östra Karum. Sedan den 12/5 är Palmgren kyrkoadjunkt il pastorat i edra |; skoj. De läser vachjag. — Varför inte ” a är böckerna. 2a' katt läser. sällan 1g h i É — Det gör de inte heller; t gör | , d : Det nga djur. Det där med läsande och Smkande hästar och" hund ar, som en kan se H på "cirkus, sär, inte” n utspelas under och efter sista | Vårt evangelium lär också v Yäterar "lgel Och ger först en del | för det förhåller sig så, och dgr ar smug just den ipande skillnad fier på Malacka, då besatt av ja: | mellan fariséen Te traetna. Efter dessa mycket h gen och en Jesu lärjun- bokens nja fPlevelser kommer | 'IL Fariséen är bunden. men lär- Säte, Kyogo, en f. d | jungenär fri-. > - . . sjöofficer tillbaka till sitt krigs Jo oc Ne ” rÖkta hemland, där han dock . inte finner sig tillrätta 1 bryt-] 70 : ningstiderna mellan gammalt och ål :: oc-> nytt I Japan, en är exo- SS . tisk och stimulerande med lysan- ol Lä or r a katten, att ag. varken-vet ; eller." kan: sår. särskilt mycket; men:en sak: : mor, har: undvara för, all — Nåja, lilla" katt, jag påstår "ju inte att du "inte. alls kan" -böcker, Och . Men att'du kan något so te kan, det låter otrolig Se I Den konsten; jag talar om är. Längre kom kon inte, för” plöts. ligt hördes" ljudet av. hä hundskall och jakthorn,. klättrade blixtsnabbt" upp träd och satte sig lugnt som' skås are på ej högt belägen u Mickel snurrade runt av rer räck” och förvirring, t en Bom are :-— Det var konsten! br Sh den. skulle ”du' nog. bi ärna vilja kunna just: nu i; hur, lilla Mickel? : nn - 2 ”" Mickel su Gel hörde” inte på. ' Han for” 18 dv vild flykt 'och" nådde. fram till" sin lya” med" bultande. hjärta . och med: tungan hängande" ut; ur m « Några av hund: "skäll 1 de och gjorde försök att hoppa upp Sö mot katten i. trädet, därpå sprang de vidare. En stund senare kunde katten i lugn" och "ro klättrå nej från trädet och gå hem. ... -. Men "Mickel, var inte. så lite nästa gång de möttes. ” varit föremål för” utredning, men ' 7 en gäller grunden i-ån,: är' denna -£-: - till den. . igångsättas sm fjorton dagar.'' fa . På detta underströk Welin-Beri + talet återstoden av året och då skall '.. lättnad. 7 som finns. här och ' där, "kommer, ' svarade, +" att be= s gav 4 ropade” kät-; :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.