7 — ad fosaseeeEenERES en De ”:frorsJagen den: 9; NOK KA 1 oktober : 1958 "nn I Hekatomber 'av mänskligt lidan- ”Bikten i svensk version HH fyller ett samhällsbehov; : + i i. ,» den. Det har sagts mig-aft ' mer, bilden. går i samma riktning de, ett trat av sj — det fämtal med de klienter som £ hans besök ser en' möjlighet att få ”tala "Det "kan sitta långt inne innan man bestämmer sig för att tillkal- : Ia prästen — det är lite ovant för oss protestanter att bikta. För all del: ingenting hr ens sedan Martin Luthers dagar hindrat oss aft nal- kas prästmannen för , personliga samtal, här borde” väl 4-'stället frånvaron av biktstolen ha gjort ' det lättare för oss att nå omedel- bar kontakt. Men som bekant blev t inte så > . be är först under de allra se- naste åren: som det börjat lossna. Komminister Bror-Axeél Lindörn i Sofia I Stockholm, som nyligen un- även i de städer ute i landet, som 2 dato infört denna jour. Där-. med är också tendensen kar och ” an inte ”bésvärar i onö- dan” är uppenbart. Det gäller fak- tiskt. bleka allvaret innan man be- i stämmer sig för def ovana åtgä den att anropa prästen om bjälp. Några besvikelser i detta arbet har jag inte behövt uppleva. In-” gen av dem, som "hittills bett mig komma, :har missbrukat möjlighe- : ten till det önskade. personliga sam--. talet, säger pastor Lindörn, och fort." sätter:. -S oc — Det "behöver inte tydas som . en blasfemi om jag som prästman för samma konstaterande som gu- den Indras dotter i det strindbergs-. ka ”Drömspelet”: Det är synd om. j der ' dennå »p liga 'fourtjänst blev regelrätt överfallen av en ils- ken karl, vilken totalt. missuppfat- tat anledningen till hans besök hos den kvinna mannen sammanbodde med, säger så här: öd = Det finns en andlig nöd som kr åtskilligt större än vad lekman- nen föreställer sig, Vi präster kän- de till den saken förut, men med introducerandet av prästerlig Jour- tjänst, som nu utövas I ett antal städer, fick vi den kunskapen bå- de breddad och fördjupad. Jag tror "att ingenting ' inom kyrklig verk- samhet under senare år gett så rikt utbyte som denna möjlighet till di- rektkontakt mellan en människa " $ djupaste själanöd och prästen. — Vilka är det då, som tillkallar prästen, och vilka motiv brukar man ange? so vo ca M — Överhuvudtaget» är det här fråga om. människor, som nått bot- ten av förtvivlan, Do måste till var- $e pris för en, utomstående få läg- ga fram sina problem. De' är helt enkelt. "färdiga", - Låt: oss säga att deras hjälplösbot är I det närmaste total,. De känner sig övergivna av Gud 'och människor, I'sådana sl- tuationer räcker det inte' med mind< re än prästen," Vår Herre skymtar väl. nånstans i: bakgrunden, men Hans ord kräver en översättare för att bli till trögt: sann ok "4: Orsakerna till anropet” "ev många och skiftande :- : Anledni till 'att beglr denna prästerliga - hjälp och kontakt är lika talrika som till mo- tiv. och mönster skiftande: Till ett sönderslitet själsliv leder --många mörka vägar och dunkla :stigar, . > Nu är: det, så med denna :jour- tjänst att prästen måste. ha klart för alg var hans domäner. börjar och var de slutar, Det begärs av osa att vi skall kunna samhället or- dentllgt, att vl skall förstå att skil- ja på verkliga sjölavårdsfall och andra, som kanske tarvar remiss åt olika håll. Finner. vi framför. oss ett fall, som uppenbarligen kräver en läkares ingripande, nå, så får vi ordna med kontakt åt det hållet. Eller befinna fallet till större delen höra hemma på det sociala planet, så får socialmyndigheterna en rap- port. Men det bör påpekas att det övervägande flertalet fall, som. vi får ta hand om, hänför sig till de klart njälavårdande. - : + Det är ingen tvekan om, fortsät- ter komminister Lindörn, att den Five fourtjänsten till sin 1dé riktig och att den fyller et ket stort behov, n a hälle är nog förträffligt på många- lännlab komma tillrätta med den andliga nöd som existerar, alla våra väl- färdsinrättningar till trots. Och den nälen hör inte hemma inom spe elella sockalgrupper — den dyker upp inom dem alla, Så kallat van- ligt tolk undgår den inte, inte hel. kr de Markligt förmögna, Vi är all. ieles riktigt allih smålänningar Inför Vår Herre, ” mm välbehövlig denna relativt a form av själavård är av det förhållandet att antalet San rop” oavbrutet ökar. Det kan t ex . da att en Jourhavande präst. man här I Stockholm får omhän- derta blde tre elter fyra tall på Vårt moderna sam- | handa sätt, Men det mäktar intel, ev. att få skänka dessa människor + bara aningen av tro... = | Det är synd om alla, som kän-: ner sig övergivna, ensamma, oför- stådda och kanske förrådda. Kan." vi präster, få dessa våra klienter att med "ett större mått tillförsikt : och förtröstan överblicka sin situa-" tion och att åt dem skänka bara'' aningen av ro, så är väl ändånå-; got av värde uträttat. Då har vår, mest angelägna uppgift inte varit. helt förgäves: 'att trösta, hjälpa. och vägleda. Det är ju också den: innersta meningen med detta kyrk-- liga Initiativ, = ” eta I - Men alldeles frånsett de här yr-' kesfunderingarna kan jag berät-' ta att vad vi möter inom vår jour=: tjänst har verklighetens bistra och' bittra prägel. Här finns intet ut-. rymme för den inbillat sjuke, Här handlar det om 'människor, , vilka ' hamnat i situationer gom 'de ;irite. förmår. ta .sig ur.. De-sitter i en återvändsgränd, , Hur ;och. på. vil, ka vägar de kommit dit, ja, det är vad vi får reda på under, våra sam- tal, Någon -skuggrädsla:' visar "ma; sannerligen inte '— nu. skall kor-. ten' på bordet' en gång för 'alla.' Vackra är de inte att titta på, men för det mesta brukar 'ett mönster utkristallisera sig som' det till slut ' går att få lite' ordning och reda 1" Ibland kan det vara utmärkt att människor 1 sådan själavånda, som' dem vi här berättat om, -könfron; teras med en präst utanför den eg. na församlingen. : bör osenl "Prästerna i hemförsamlingen har kanske bibringats den tron att ve- derbörande lever' I högönsklig väl" måga: både ; andligt och lekamligt — att det inte existerar några pro- blem överhuvudtaget. Då kan det kvitta "om den uppfattningen får : bestå. . En utomstående prästman ' får inblick 'i vad den hjälpsökan«'! de har att brottas med — och han tiger: sin: plikt likmätigt. Det kan vara en utgång av ärendet som är ” till båtnad för alla parter. Sen är " det en sak för sig att prästerna in- om” vederbörandes egen försam-' ng givetvis gärna står till förfo.” gande på vilka tider den hjälpsö. ande än anger, . se Y "Och. sedan ger pastor, Lindörn sist ännu ett övertygande ex- empel på nyttan och behovet av - jourtjänsten, Han säger: oda — Bara I dag har jag tre fall att avverka... kanske blir det flera ; innan kvällen och inda, — AL ” end | Historiska byxor i har under stora: ekonomiska upp», offringar och under årtionden ska« pat "världens största samling av. historiska byxor”. Samli har nu överlämnats till allmän visning och londonbarna får titta på mer än 2.000 par byxor som tillhört beröm, da och- historiska personer under 300 år, Glansnumren i katalogen är de byxor som ägdes och bars av Frankrikes solkonung Ludvig XIV, av kejsar Napoleon och Ludwig van Beethoven Bland den nya ti- dens stormän som är represente« rade med ett eller t o m flera Par byxor kan nämnas USA |'K Detta”i «gore -dock' att! fö natten är tills tl; En excentrisk engelsk samlara . |: Kan allt göra allting? Den upp- - fattningen kan man lätt få, när man. hör en Jel personer berätta om allt vad de kan. Det tycks knap- ”påst finnas hägra gränser för vad de" är i stånd att prestera, när de "själva uttalar. sig i frågan. Går vi "till: verkligheten ställer, sig saken 'pmellertid : åtskilligt annorlunda. Den' omtalade mångsidigheten visar sig då vara ganska obefintlig ”.- - te t finns personer, som är nog så "mångsidiga i det praktiska Ji- : betraktas visserligen som ffmakare av alla ensidi Tall. N i behöver en idé SS i alla. fall. Det väsentliga -ligger i konsten att bilda idéer. ” AA Eobert Fullton konstnär. . Världen har emellertid skådat personer, som gjort sig världsbe- römda på områden, som inte alls legat inom deras eget verksamhets- område, Här några exempel, Den man "som ' byggde ' den första ång- båten, Robert Fulton, var konstnär till yrket, telegrafens uppfinnare, Samuel Morse, var porträttmålare, lfångare, krigsk ndent och författare av” detektivnoveller : och historiska ner för att. nu inte Pergoner;: men : detta" - förhållande förändrar ju inte själva faktum. > Heltinyligen har en amerikansk författare, Robert Platt Crawford, "professor i journalistik vid Nebras- kauniversitetet, där han ger kurser 4 vad han kallar. ”skapande 'tän ikande”, gjort en del upptäckter an- gående människans förmåga att va- ra mångsidig, Han ” utgår därvid från den arbetshypotesen att talan- "gen .att. skapa kvalitativt sett är densamma. på 'alla stadier,- inom handeln såväl. som inom vetenska- pen, liksom även i de extrema for- mer som kallas genialitet,.”". - - Frågan blir emellertid vad som menas" med att: skapa. Crawford menar: att. skapandet ären process som" alltid pågår. ' Skapandet är "evigt, och det kommer att fortsät- ta i en”alltmer stegrad grad. Skä- Jet härtill är, att. det kommer att dirnas mer att utveckla idéerna. ur, |, eller, om. man : så ' vill, idéskapa. Detta idéskapande började redan i furtiden, . Grottmänniskan skapade en del saker själv, vilka han se- dan . utvecklade vidare: "Numera finns-def' än mer saker att utveck- i gan:: vad ” skapande” egentligen" är, : Crawford säger, att det i allmänhet "består i-att flytta över vissa 'egen- . skaper: från' en sak ' till" en annan, .d:vis.vl'ger' de ting, 'med: vilka vi "arbetar: några:nya egenskaper. eller : några :nya' kännetecken, söm förut tillhört: .något -annat. Härav: borde : egentligen följa, att en person som ,kan/skapa inom” ett område också borde kunna skapa inom vilket an= inat.som helst; '+ ov [Fa saken;:Det säger sig självt;'att man "även "måste "ta hänsyn till persoz :'nen3 "bakgrund" och tekniska :bildi enkla . tala om Leonardo da Vinci, som visserligen var ett snille på prak- tiskt taget alla områden, :x+= +: > ” En . yrkeskategori som alltid ut- märkt 'sig för + mångsidighet -är journalistkåren, : och - det. ha även med en viss ' överdrift gjorts fällande, att 'en journalist kan bli vad som - helst. -Journalisterna -har ofta varit män; som inte .bara slen- trianmässigt följt. utstakade vägar utan även utvecklat idéer, som fört dem över till nära likartade ting. Många -har' blivit politiker, re- klammän, försäljare, affärsmän, lä- rare, ' förläggare, :' radioreporters Ö s .v. Journalistiken har en bak- 'Mary-Ellen" Febbos hä: Vpl 53310761 Elvis Presley tar ett ;stadi Elvi SN SR SS gt tag i beundrarinnan i militär, och bilden är tagen vid en p . idolen gav i Friedberg. Haw uttryckte en önskan att få råka tyska flickor, se tysk opera 'och "lyssna till klassisk musik. På program >. 2" sa VID], met står även: en träff. med Brigitte Bardot. -".. cv >. is befi sig i T d som som rock: uu på sju miljarder dollar: +: Västtyska. finansdepartementets experter sammanställde en rap- "port om Sovjetunionens hjälp till. de "övriga kommunistländerna och. till :hjälpbehövande' underutvecklade länder, Rapporten har i ”d bli i Bonn:. Enligt de 'officiella tyska uppgifter" "> grund, som gör dess repr na ter lämpliga på många åden.'v .. Vill man bli en. verkligt fram- gångsrik mångsysslare måste man undersöka de olika möjligheter till mångsidighet, som finns inom ens eget " arbetsfält, '' Förutsättningen härför är idéer. Hemligheten lig- ger i att finna de egenskaper: som bildar dem, =" ="=5 > nt -Hur: får "man nu' idéer? I: all- mänhet anser man 'att en idé'slår ned som en blixt från klar him- mel men att ingen kan 'exakt för- klara hur det går till. En del me- nar, att det bästa sättet att' få en idé är att ta-sig en töpplur/' Mefo- den" har. emellertid. visat sig: rätt ineffektiv. i lat "Det är. visserligen sänt, att det finns personer; som vaknat mitt i natten och fått, lösning .på svåra Terott därpå, att ' vederbörande grubblat på ifrågavarande problem under en längre tid.”Är man inte inställd på att få någon idé så man nog inte heller någon, - Crawford > uppställer : frågan, "om: man kan.; påskynda den process, 'som. leder till upptäckter och om pan kan "få hjärnan" att arbeta H ning: inom ;? olika « ver hetsfält. "Utan kunskaper om vad man skall omdana kommer man ingen vart. . Crawford: .kommer för sin del fram ' till: följande ' slutsats; som 'kanske är en aning överdriven: En .person kan vara hur mångsidig som "helst 'under . förutsättning, att han skaffar : sig” ett tillräckligt stort kunskapsunderlag på. det område, inom, vilket han vill arbeta. =: ID .' Men för att vara mångsidig ford- "ras, mod. -Många människor skulle nog vilja göra något. annat. än vad "de gör,.men de vågar inte, Det är bättre att.slå sig till ro med det lilla man har, tänker de, Det kan "vara farligt att byta, Och varför? Därför att de menar, att man mås- te vara mångsidigt begåvad för att kunna syssla med olika saker, Däri ligger nog en viss sanning, men en- Higt Crawford, är den månsidiga be- 'gåvningen inte det primära i saken, ty om den, inte är i stånd att kom- ma På nya idéer står den sig slätt a " Dödsstraff hotar i ryska ligister AMOSKVA (TT — AFP). : |. -Ligister som gör sig skyldiga till mordförsök bör straffas med döden, anser' en grupp sovjetiska läkare, I en insändare till rr - has tidning Komsomolskaja Pravda .efterlyser de radikala åtgärder i kampen mot atavismen som de för. klarar är oförenlig med sociali ; | Man skall snabbare med probie Tragedin här i livet, säger han; är inte bris- ten på hjärnor och utbildning utan det faktiska förhållandet att bara några få vet,” hur -man ;skall gå tillväga för att leta upp idéer och utveckla dem mt "Man skall inte jaga efter en idé.: - Och hur. skall. man. gå tillväga! öra som Isaac Newton. Hans teknik var att skifta från ett ämne till ett annat, Man 'skall inte jaga efter en idé. Man kan 'nämli- gen "inte tvinga sig själv att lösa problem." Hjärnan protesterar där- emot. När: man därför. inte kan komma längre med en idé gör man som Newton :— man lägger. den.åt sidan och ' försöker med något an- nat ett par dagar. Det är lika en- kelt att arbeta med flera idéer som med en. Hjärnan arbetar under ti- den i det' tysta och lösningen: på det första problemet kommer så småningom, Det finns t ex förfat- tare som av just denna erfarenhet arbetar: med flera böcker på en gång. s . De råd den amerikanska jour- nalistprofessorn har att ge till per- soner, som har svårt att få idéer är följande: Gör något annat, läs nå- got, som ligger utanför ert erfaren- hetsområde, tag en promenad eller gå ut och träffa nya människor. Crawford anser också, att sam- tal med andra är ytterst värde- fulla, när det gäller att framställa och omskapa idéer. Även den ti- digare nämnda tuppluren har sitt värde, Förutsättmi för att idén ' >Insändarna — 24 läkare vid ett av Mosk 3 Så enda natt — nätterna domiac- » Distraktuon, ten Woodrow Wilson och Sir Winy ston Churchill — AEP, ' — Gynna LT:s annonsörer . ikhus — erinrar om ett fall nyligen då en sovjetsoldat dö- skall slå ned som en blixt är emel- lertid att man gett hjärnan något att arbeta med. De människor som haft plötsliga t är i re- dades .och en annan skadades efter ett överfall av ligister. De skyldiza förtjänar ., lagens strängaste straff, säger läkarna, . Komsomoskaja Pravda säger sig vara helt överens med insändarna och uppmanar myndigheterna att vidtaga omedelbara åtgärder för att få slut på ligistelementens framfart, > ale H Varje dag träffar man alltid nå- gon som man hälsar på genom att hand. Om man räknar med att man i genomsnitt skakar hard tre minuter per dag så har man när jman fyller & år tillbringat mer än en månad av sitt liv med att skaka . »hand dag och natt. oa Xx gel människor, som : grubblat över lösningen av något blem, Se- dan har hjärnan arbetat vidare på det och slutligen kommit med sva- ret. Däri ligger ingen magi. Det är numera konstaterat, att vår hjärna Äger förmåga att arbeta utan med- veten ledning. : Hur skall man veta, om man är en människa som vågar ta risken att, vara mångsidig? Crawford sva- rar, att om man är en person med många idéer, så kan man mycket väl slå in på mångsidighetens vä- gar. Har man däremot svårt för att Pyoducera idéer bör man akta sig ör mångsidigh : Den ' SÄG DET. . &merikansk, ind Gal e författaren få" ord ” Hans spuläras kn BV har gåt t ien upplaga av 7,000,000 på exemplar "God's little äcrer Språk, så han kan till. och” låta sig att tiga Boken filmades nyligen och Caldwell har kom. mit till London för premiären. Vid ankomsten intervjuades han Hotel av en man från På Savoy Aärror, Pratsammaste problem, men det'har naturligtvis |, och med. nyåret 1958 har Sovjet- unionen och de övriga kommunist- länderna "givit krediter och levere- rat varor till underutvecklade län- der för ett belopp på 1,9 miljarder dollar, i runt tal 10 miljarder kro- nor. Av' detta belopp svarade Sov- jetunionen för något mer än en 1 miljard dollar, medan Kommunist- kina hjälpte med omkring 380 mil joner: dollar till icke-komrnunistis- ka: länder, medan ' Kinas hjälp. till andra.- kommunistländer -samtidigt uppgick till -.mér, än" 200 'milj dol- lar. 40” procent; av Sovjetunions $ och 30 procent av Kinas hjälpleve” ranser utgick i form av vapen och ra förnödenhete; + TITO FICK MYCKET — SÅ ': LÄNGE" VÄNSKAPEN" VARADE till utlandet " åren '1946—1958 till sammanlagt 7: miljarder dollar, omkring 36 "miljarder kronor, vilket är ett överraskande högt belopp. : Enbart under tiden juli 1954 till| : ever ranser i varor lämnar sovjetblocket omfattande teknisk" hjälp i forri av. teknisk. expertis och via utbildning procent: milit samrnanlagt 19 länder, äv är kommunistländer i Europa" och tre: komraunistiskt "regerade länder De civila. ryska teknikerna É "det. mesta. med ”place- ring'vav -industrianläggningar i och igångsättande av. fabriker och stan- t Sovjets hjälpleveranser till: främmande stater under :;. av från de hjälpbehövai ”Ttextil- och beklädnadsindustri "6. de länderna. 80 procent av Sovjet- unionens :till 'de. berörda länderna utsända: tekniker "mottogs avi fyra asiatiska länder; Egypten; Syrien, Afganistan" och-Indien." Av. de--2000 sövjelexperterna -som gick: till" des-. a” : var; icke mindre "än; 35 ra 'rådglvare., De: ut- gjorde flertalet av. de ryska, tekni- länder! vi an kernä 1 Egypten "och .Syrie) jets tekniska experter PAsien. syssla: ' Främst ; bland; na av kommuniststaternas ' hjälp. stod Egypten sor ensamt tog' emot va- ror. ”öck "Krediter "för. 480 milj dollar, . omkring :2,5 ' miljarder kro. hor. Andra 'platsen "intogs av 'Ju- goslavien som. under de korta åren 465 miljoner dollar i hjälp 'av Sov- jet. Som bekant har Sovjet nu stop? | pat all'hjälp till Titos-: land": På tredje" plats kom Syrien , som" fick 280 "miljoner . dollar,' 1,4 . miljarder kronor, åtföljd äv Indien med 270 miljoner dollar, medan Afganistan fick 145 milj dollar och Indonesien 110: miljoner. : Mindre . hjälpbelopp lämhades till ;”Kambodja, : Ceylon; Nepal och Jemen, Av de " länder av vänskap och. samförstånd "fick |: nar: 'sällan lä läns > Som, jämförelse till de "ovan "upp givna 'sifrorna . kan + "nämnas. som - får räknas till. väs ikternas allierade" har Persien, -Turkiet och Island fått krediter av Sovjetunio- nen. Kreditbeloppen måste av mot- tagarländerna användas till betal- ning” av, leveranser från ' kommu- nistländerna eller" som - löner — till tekniker och: experter från kom- munhistländer och verksamma i de berörda underutvecklade länderna, Krediterna amorteras under 12 år med 2,5 procent i ränta. Återbetal- ningen måste i regel ske genom le- verans av inhemska produkter el- ler genom inbetalningar på bank- konton i de hjälpmottagande län- dernas egen valuta. I detta senare fall får Sovjetunionen fritt dispo- nera beloppet och investera dem i de berörda ländernas resp närings- liv. Enbart Kommunistkina men inte hjälp åt underutvecklade ' länder som gåvor, utan återbetalnings- skyldighet. Kinas gåvor till icke. i kommunistiska länder uppgår till j35 miljoner dollar, skrönor, och har lämnats till. Cey- Hon, Egypten, Kambodja och Ne- 180 miljoner pall os os. KINA HJÄLPER ALLA SINA > GRANNAR Kommunistkina har i sina resp statsbudgeter upptagit hjälpen till andra länder med följande belopp: Är 19535: 455,7 miljoner yuan, om- kring 195 miljoner dollar, år 1956: 404 miljoner yuan, 172 miljoner dollar och -år 1957: 507.9 miljoner yuan, vilket är 217 miljoner dollar. Nordkorea och det kommunistiska joner juan, dvs 85,3 miljoner dol- lar var. Kambodja fick 400 miljo- ner rial, 11,4 miljoner dollar, Mon- goliet 40 miljoner rubel, 10 miljo- ner dollar, Nepal 20 miljoner ru- | världens största HM, tidning, Hanl. Så blev. det €n paus, Mr Pier, vilket motsvarar 5 miljoner dollar. Ungern fick efter 1956 års revolution kinesisk hjälp 'på 100 miljoner rubel,--25 miljoner dollar. Sovjetunionen har lämnat |” Vietminh har fått var sina 200 mil- | na: omkring " 60 'procent militär! alp medan bara 40 procent av kommu- niststaternas " hjälpleveranser . ut- gick i form av vapen. .,;; .. Västtyskland har enligt Bonn-ri geringens rapport lämnat 'krediter till hjälpbehövande länder. : för miljarder mark, 8,8 miljarder kro- nor. Därtill kommer ytterligare 7 miljarder bark, 8,8 miljarder. kro- nor, för vilka västtyska staten åta- Bit sig kreditgarantier mot enskil- da västtyska leverantörer ' till. de berörda länderna. — AEP, att USA:s hjälp till utlandet under det pågående budgetåret 1958—59 slcall uppgå till 3.298 "miljoner " doilar medan "den 'anerikanska hjälpen till utlandet "under ' fjolåret : 1957— :58: omfattade 3.435 miljoner dollar. Under de båda åren lämnade USA således mer än dubbelt så mycket hjälp. till. främmande: länder ; än Sovjetunionen och de övriga: kom- inistländerna: / lagt. + Av den amerikanska' hjälpen var dock Den engelska skådespelerskan Ann Todd har i Prighton, där hon till bringat toeekenden, blivit överfal- len och sårad på öppen gata av ett ”ar ynglingar. Skadorna voro dock . €j värre än att stjärnan kunde läm. na so Ute ihop, sjukhuset efter att snittsåren , ilär Under” måndag-fredag 74: av vilka sju | : Un er d ” Lördag, e):mändag vanligast -sjukdag LI . I .” sr -vid industrierna STOCKHOLM (Press) '- sö Socialstyrelsen har blivit färdig. med en ny undersökning rörande: frånvarofrekverisen' inom industrin. 2" Den utfördes i november 1957. och. omfattade 2.335 företag med 440.000 ' manliga och 87.000 kvinnliga arbe= tare. Det visar sig, att frånvaron från arbetet på grund av person- liga skäl varit större än tidigare. Sjukdom är det dominerande 'ski let både ifråga. om män och kvin nor, -därvid frånvarofrekvensen & störst när det gäller kvinnorna. Frånvaro till följd av. olycksfall är av underordnad betydelse, : - r Procentuella antalet frånvarande . från arbetet hel dag har undersökts dels för olika industrigrupper och. dels för olika veckodagar, Bl a ki nämnas, följande procentsiffror' fi män och kvinnor "under måndagar, fredagar när det gäller :persönliga skäl: metall- och verkstadsindustri 7.9 resp 13.4, massa- och pappers- industri 7.4 resp 10.9, livsmedelsin- dustri: 6.6 resp. 11.8, dryckesvaru- och tobaksindustri 7.9 resp” 16.3, resp 10.8 samt kemisk-teknisk in- dustri 8.2 resp 10.4. För enbart mån- dagar kan nämnas, . följande :'pro- centtal: metall- och verkstadsindu- stri 83 för män och 14 för kvin-g""" nor, livsmedelsindustri 6.7 resp 12.5 samt, dryckesvaru-' och tobaksi dustri 82 resp 17." Frånvarofre- kvensen på lördagar visar sig Ber, nomgående vara större än-på mån. dagar. : Frånvaroprocenten var: På lördagar: inom metall och ' verk-. stadsindustri 11.1 proc för män och « 20.6 proc för: kvinnor, livsmedels industri 8.3 resp 15.7, dryckesvaru och tobaksindustri 5.9 resp 14.4, tex- til- och beklädnadsindustri 5.9 resp 9.5 samt grafisk. industri 5.3: resp: v Ifråga om samtliga Industrigrup> per har' socialstyrelsen':fått : fram, att frånvararide av Fersonliga; skäl a av männen och 11.3 pros 'av kvin« 11.8 :samt . under .lördägar :10 proc av männen och 16.1 proc norna. :På grund av: olycksfall 9& frånvarofrekvensen ”"genomgåenu högre för män än för kvinno - Även har undersökts "ö frekvensen inom -den" egentliga i dustrin:för-arbefare med "slik d-veckoarbetstid.. Man'"finner, ertidsarbete : såväl under dag-fredag "som : under lördag vanligare bland män än bländ kvi; nor. Vidare framgår det, att öve tiden, "både den kortare :och den | längre, under :. perioden - m&adag- > när veckoarbetstidens' längd: mins. . kar: På lördagar är övertid mer än en timme vanligare blånd "manligå arbetare,' vilkas veckoarbetstid un: derstiger 42 timmar, än: bland s "dana med längre ord arbetstid! in sa " DAGENS NTF-MAMING Sw TEN Ness .åftaårig pojke". "under ett helt år = TRELLEBORG. (TT) VN Cs av ett pojkgäng, femtonårsåldern, deles fördärvad," han ligger och under nätterna. säger modern, och gänget enligt g beslutat ;sig 4 för att märka”. Pojken och han ” svi ångestanfallen kommit tätare, står dock: uppgi : t - Uppgift mo Socialvårdsassistenten fn i : Trellebor; » fru Anna-Stina Moberg; rg, trettiotredje och senaste ”Claudelle Inglish”. — Vad handlar den om? rade mr Caldwel ville höra något om Caldwells — Om ett fruntimmer, mutt- Cald- — Vad - finns det annat att Vi 4 ” .— Vilket d : H skrivaom? . : tigern Släpp. 16a7 Ule nå ta, om "ANNONSERA 1 LT! Yåglingen, . ”OXet långt, svarade + well ryckte på axlarna och tilla- |, bok le: : 'sö sorgen nörnay' under "- måndagar TI- resp sv « fredag har en tendens att minska, ' FRE skriker av ångest vi En yngiin leta AA Kus och tillfrägags, Pl2tS på ctr. 7 de <
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.