- "ett, mycket : bättre i LAHOLMS TIDNING os fl Nn us Så / undrade Johannes, om de unde -ge ahvisning ' på: någon, "som "mot betalning ville åtaga sig att plöja upp den jord, som . Varlt odlad, men som nu varj överväxt av buskar och snår- " skog. Det'sade bönderna, att de skulle göra gratis, om han: dess- förinnan avlägsnade buskar och skott. Bönderna återvände med intryck av Kullens .nye. ägare än de från början väntat sig," . Det var annars "mycket sällan någon "gjorde ett besök på Kul- len, men' det hände däremot rätt so car Ofta,”att Johanries syntes vandra genom byn. Då han gick hemåt, hade han ' alltid tunga pack- ningar: att. bära på sind axlar, " och det, väckte mycken nyfiken- het,.: vad... de” kunde. innehålla. » Nyfikehheten steg-ännu mer, då de. kunde se att det' från Kul- lens töpp reste "sig Hågra höga stolpar; och" ovanpå” dessa ett stort . hjul, som "började snurra för vinden. "Johannes, Hade helt : enkelt satt, upp: en ' Ii motor, för. vilken läget. var idea- liskt, "Han : hade » tänkt. sig. att ””med vindens hjälp driva en liten såg, med "vilken: han. kunde för- ädla sin skog till bygghadspro- dukter! Han: hade även söickrat ihop en' sågbänk" för” ändamålet och, insatt en -rundsågsklinga a av > närmaste” furan, för, att pröva ' den egenhändigt byggda 'sågma- skinen, :Det blåste - friskt, och ; sågen ' skar fint;.:om den- inte blev för hårt "matada Han fick dock göra några. justeringar, in- nan ' han" fick sågen att gå som han! ville Han ' kunde inte hel- ler, skära allt; för grova stockar. ”"Sna kom besökare för: att beundra underverket och .. Jö- hannes 'klyftighet. 'Han hade. fått låna” en' häst. till”att släpa fram », stockar från ; den" ”närb Jägna . skogen, och. det gick rätt fort för honom att'såga upp timmer och... svalare bräder. till 'en ut- huslänga,. vilken han. så fort som lade. höet i några” störa stackar intill : bokskogen, tills: han; fick tak 'på byggnaden. Taket gjorde "honom förresten en del bekym- mer. Halm var det br ykliga tak- . täckningsmaterialet. . bygden, och på ett och anriat ställe halm med ::”stickor”. ' Johannes'y hade : emellertid. lärt " känna" ett. nytt slägs tak, som hade. fått rykte om: sig att vara särskilt bra — . takpapp. Som tyvärr inte fanns i byn. Johannes pengar var "slut el-id der: från. re hade: komm hle er eftermi dag" och st från att få låna pengar" på sin inteck- ning. Nn. Han stegade . till "närmaste bank för att låna" 200 kronor, och lånet blev utan vidare be- viljat. Han behövde även pengar till en ko, som han, ville köpa före vintern, och han köpte papp till tak och: några säckar ce- ment till gödselränna — allt för hundra kronor. Då han' fått tak på byggnaden började han bära hem sitt hö, så att han fick detta under tak. Han tyckte nog att det var det tröttsammaste arbete "han någonsin haft; ' för Avis c 0. Nilsson | : Hishult. knäna ville svikta under bördan uppför den svåra branten. Han fick : försöka 'fundera ” ut något bättre sätt. att få hen höet till ett annat år. ..:; fs : Han var nu viss om, ått "han rgat” tillräckligt med. 'kofoder för" vintern, och han lyckades därtill inköpa en ganska bra kol: för 65 kronor: Före julen: hade | ” fäder bår, som han själv tillverkat. Vintern blev ganska lindrig, så han kunde. vara ute för det mesta. Han förfärdigade en li- ten. eka, som han kunde ro över sjön, som inte var mer än en''kilometer' bred. På andra stranden var det bättre väg till ett annat samhälle och diverse- handel. "Johannes hade fällt många klena träd, som inte kunde gå upp, och då han fått framforslat : dessa, klyvde' han dem på sågen och fick ypperli- ga läkt till "stängsel, och även en massa pålar, som "mycket , | väl: behövdes. Johannes hade grubblat myc: ket; över möjligheten av få hem '& höet från ängen på annat sätt än att bära det. Det var otänk- bart att få väg dit ner —-den skulle bli" så brant, att inga. dragare - orkade med mer än tomma vagnen, En. plan hade "| föresvävat honom, att han: kun-! de ta vindmotorn till hjälp och medelst en lång lina" och små spår draga höet upp för bran-' ten. Sedan han gjort åtskilliga beräkningar 'insåg han, 'att "det skulle bli allt för dyrbart för att löna. sig." Det fanns; ju en annan . möjlighet , att. få ; höet hämtat till den "ett par kilome- "ter längre ned” belägna väg! > som bönderna i byn hade ner till sjön: I så fall fick det fors- eg framom byn och sedan till- bak4 därtfrår tll Kullen. Der vägen blev över en mil Längs hela Kullens ägor sträckte sig åsen lika hög utmed sjön, men ett hundratal meter in på gran- nens mark .genomskars åsen av en djup dalgång och en bäck . med "utlopp i sjön. Här började Johannes göra undersökningar. På dalslänten växte tätt med" ung tallskog, och ovanför denria utmed bäcken steg marken lång samt in på Kullens ägor, och! så var det fastmark med sakta'| stigning ända upp till torpet. ; Här skulle finnas en möjlighet, ! ifall ägaren av marken gav sitt ; bifall. Som även han fick be- tydligt kortare väg ner till sin äng, om han fick nyttja vägen över Kullen, gav han” gärna sitt bifall. ” Ed : Och Johannes satte ' genast 'i gång att schakta under trädens rötter. vid den ena ' sidan av .slänten och jämnade jorden rer mot bäcken. - Efter : en månads : träget . arbete hade han vägen | körbar, "med en, ganska. måttlig stigning." På fastmarken genom ljungen'. behövdes ' blott: ringa arbete . med " fyllnad av "någon | ..i håla eller' avvikning för någon större sten. Han fick låna! bon- dens häst för 'att köra heni de fällda träden, och: ägaren .. var mycket belåten. över att få en) kon kalvat en kvigkalv, så han |: hade nu två djur i sitt stall. Han hade :även "skaffat: sig tio "styc- I ken årsgamla hönor och en tupp. Han tyckte 'det var härligt; satt få mjölk 'i. huset. Mjölk. hade han inte smakat, sedan han blev bonde. Sjön” intill” Kullen var” rätt fiskrik, och. som Johannes: hade god fiskelycka, hade han' dra- git ' upp.: många” mål "god ' fisk; som "sparat inköp av annat so- vel. : Sedan' han ' fick" mjölk var det ' också : lätt för honom att 5 tillverka både smör och ost. "Johannes hade ordnat med ett jordgubbsland, 'som ej: fanns. på något, annat ställe i, byn, och till detta hade han anskaffat ett. 100- tal? plantor, . som -alla|s slog rot. Vidare hade torparen ] "Detta ” arbete satis och "lovade att återkomma till våren "och även hjälpa. honom med vårsådden. Sedan” vädret. blev för svårt för utearbete, ; hade: han mycket att göra! invändigt i' den nya bygg- naden. Han byggde dubbla väg- gar -i'fähuset och lade mellan> fyllning för”att få det varmt. » Så gick han omkring och röj de” upp i skogen och skaffade. ved,' som .han körde' hem på en Taci min Gud för vad som varit, Tack för allt: vad du ”beskär, Tack för tiderna. som;' farit. -Tack, för: stund, som inne. är. Tack för ljusa värma vårar. Tack" för mörk "och kulen. höst. Tack för ren. förglömda tårar, Tack för friden 1 mitt bröst. Tack, Det lilla” ordet lärde mi mor;.och far att” uttala, när, jag var riktigt liten. Ja, det var väl bland 'de' första ord, sor jag fick lära 'mig. "Därmed Jades' in i min något. av, det; som. skall ut- göra. grunden" för: karaktären. ålAtt säga tack är icke att endast visa artighet. Det skall. vara ett Tacksamhet och ödmjukhet. för- utsätta varandra. 'Tacksamhet är också” ett. uttryck för tro. Tro på Gud är själens inre trygghet och vila, Tacksamhet är "trons. ytter- sida.” En: tacksam" "människa" är en: lycklig "människa," och -hon vill”gi i sprider ljus” och värme imikring - sig. Det är gött att våra i hen” nes - närhet: 'I, den. tacksamma människans: liv och! "verk åter- speglas alltid något: av dety för och .den "en 'chans han hade, var" tjänst — eller Swedair — har övertagit ... 2 ton vardera och närmast 'skall sättas R ? -ett av Flygtjänsts Beech-plan som av ;1958—61. På grund av sin komp! lämpar. de: sig Htmärkt väl för affärsresor o ch liknan vu : / | arna utökats med ytterligare två plan. Svensk 'Flyg- a ' DET SVENSKA CHARTERFLYGET bald dagar två Lockheed Lodestar (övre bilden). som lastar : i blomsterflyget från kontinenten. Den undre bilden. visar kontrakterats för fl elfel iags ERE SE under svenska väderiekstorn landen, . letta” utrus de under vinterhalväret. ” : «I naturen” — inte allä åtminstone. g | Hur: mången; har' icke lärt sig i betets och; ;de" trägna mödornas : | gårdsmännens 7 plikttrogna "och i beroende | Vi: kunde "räkna upp mycket, | den skriar på hjälp +. - | människor skall få sitt vackra . I själva välsignade. .. | Herre "och Frälsäré, $ ;: | skyddar” ivilker Jösus prisar” 'en människa | salig: ”andens . fattigdom, - öd- mjukhet, ' allvarssinne, ' saktmod, rättfärdighetssinne; barmhärtig- het,” ;. renhjärtenhet, 'fridsamhet, oss att vara tacksamma. Vi äro det inte av inse "sin 'otacksamhet,' när ' han först” förlorat > något, som - hån ansåg vara. å naturligt att äga att han, inte tänkt på att kunna förlora det. T. ex. hälsan. Först på sjukbädden lära vi oss rik- tigt att: tacka för. hälsans gåva. Då knäpper " man sina händer äger: "Tack, "min Gud, för > vad, som, varit. —" Tack för ti- som farit”. Men” det "är inte lätt. btt då 'säga: ”Tack för stund, som inne är”, Hur lyck- lig blir inte den, som i sjukdom, nöd' och. sorg lär sig-att' tacka Gud 7 också för: hans ' kärleks str änghet! -" " "När, är säga täck, tänka vi på någon "gåva, s som vi fått. Det är som om vi stå vid något avslu- tat, när vi säga tack, Vår kyr- kas” tacksägelsedag ” är förlagd till, hösten, Hösten är. skördens tid. Vi- överblicka: resultatet av våren — såningstiden PO som- " träd- strävsamma ” arbete äro vi alla "av. Tack för ljusa, som. hotar ;jo' Kindrar deras mognad;. tänka vi stadsbor så sällan. Vi samlas i tacksamhet inför Gud. Vi tacka honom för allt, vad han beskär:' som -vårt "svenska folk. har. att cka. Gud för. Mångenst a nöd" och lidande, fridlöshet och rotlöshet. Vi ha det gott. Vi ha allt, vad vi behöva. Tacka vi Gud för allt detta? : : Vårt folk har. ett tryggat hem, byggt på världens grund, en "kristen yen kogemenskap, byggd på ' ov Krist? tro och" kärlekens grun: Vi ha mat och kläder. Tacka vi Gud för: allt detta? - Hur skola vi tac tacka: genom)att hjälp: ka? Vi skola! a, där nö- Vi skola ke ' blott i ord: uta gärning! Vv skola: tacka ! Gud för att 'vi kunna och få hjälpa an” dra.” Vår tro på Gud och vår kärlek. till Gud. och våra med- tacka ste uttryck. för. tacksamheten just i denna tid i hjälpsamhet. När - vi . tacka Gudy,'så blir vi Jesus," vår 'soni' be- och . hjälper Oss och frälsar oss från allt ont, är värd vår själs tacksamhet. ' Han hål- ler sina 'välsignande händer ö ver alla. tacksamma och hjälp- Fvoie royale. Verklig samma människor. - Amen. « : Ps, A1:.3 0 os möra N . nn sin "Sjrtåda” tillsam: n med en mängd". papper och pénnor. har André Malrauz alltid en laddad ; [a revolver. - Det är ingen tom gest. Malråax, som "räknas till: det” intellektuella Frankrikes toppar och som ji hös- tas vid sidan av den belönade Ca- mus var. dén. starkaste, kandidat; tilll nobelpriset i litteratur; är ge dan gammalt en äventyrare och h många fiender, Malraux blev Infor- mationsminister” i de Gaulles nya ninistär på försommarenoch väck- te. en. smula. sensation genom. att inbjuda en rad framstående jötel lektuel!a,” ”därfbländ sin gamle” tagonist, "Mariac,- till Algeriet, Ör. att själva kontrollera”. att ”all tortyr under. regeringen , "de: Gaulle; upp> hört; ” Nyligen fick emellertid. Mal- ha han är besatt av en djupt oro. lig ande, som har sin naturliga hemvist I det tempåraturbälte, där, | människorna svävar mellan liv ät Överallt där en revolutionir etdhird fiymmsr upp ser man hos Inom kasta sig in i den, viss om att krafsa, inte kastajer utan glö- dande kol ur elden: allt som Iuk- tar krut, dynamit, rykande blod och förtvivlade själar utövar en ormot= ståndlig dragningskraft På honom," : Vilkendera uppfattningen är nu . den rätta? Svaret är att båda LU mångt och mycket är tätta, om Al håller oss till Malreux' diktning, Sant är att Malraux är synnerlia gen förtegen om sig själv I sina böcker, men "en av hans roman. gestalter, den gamle Vannee i La vols royale är så ocrhört kärlekss . . fullt och levande skildrad att man här tycker alg ana en djup själd< frändskap med författaren själv); Om denne heter det på e4t sälg att han ”greps av ett hat, som län= ge legat och jäst inom honom, met alla respekterade dygder" och att "han avskydde gängse värderingar och hyste en instinktiv vägran att NN anpassa sig.” "Vannecs håg”, skrå. ver Malraux, "och hans intresse för bedrifter, vilkas' meningslöshet stod fullt klar för henom; resulterade | en leda vid världen, denna värld, som fordrar så många dumma oh hycklande eftergifter." så MEN i Den befriade handlingens - os ov Danerförare ' Ne 'Malraux hör till den generation som upplevt den borgerliga. sam-. hällsordningens gryende sönderfall och de auktoritära våldsregimer a kamp om HKerravlildet och själar na. Med en kuslig logik fördea han, RR mn har opplevt sociallsmena a i sve ommunistländerna; Ull en ndré Malreanx: + ox + drevolutionir : händlingafilosofi + act se Författaren, .skonstfilosoren, kan sägas gå ut på att tillvaron . n och ”bandl di RA saknar mening för västerlandeta vskan — äventyraren André |j människor, som mist Iron på Gud . Malreaux är” en 'av vår tids || och sig själva, som tappat tron på + mest Intressanta "och svårbe= höge ideal och all tanke på föra. N slömbara gestalter, shkelser för' att uppnå ett värdigt . än Angést - och villrådighet . ae [behärskande livskänsla. Enda rädd ns ningen »undän - denna ' förlamning ligger It atd händla, även om man har klar insikt om att handlingen +nte tjänar något till, ty overksum= het innebär anpassning och; ane! "0 "7 passning underkastelse och under. kastelse + förnetring. En vorgonie'. tv. 'serad, på ckamratlig” och trofast samverkan :grundad: politisk: aktlon: mot förtryckets makter är enligt + ' Malraux .vårt enda effektiva och = ' sida,' tillfångatogs åv åv fienden i Juni; ;1940 men lyckades rymma I september. samma &, Vvareflor' han anslöt. sig till: den underjordiska rörelsen; 1: juni 1914 greps han åter lav! tyskarna, då han innehade pos- ten! som överste' i: fria: brigaden, "Alsace" Lorraine”. + 'Genom. + en djärv: kupH befriades han: än" en igång. År 1945 blev han: informä- itionsntinister i > de Gavulles första raux vika-påpr ör Jacques Soustelle; "och kvarstår ni .endast; som, kulturministe: j icke för press, radiaioch TV. + Malraux har i: sällsynt hög en "brokig levnadsbana' bakom. E Koestler:” älla är 'de> kosmopoliter. och! utpräglat" tidsinédvetna, hand-. lingsmänniskor. i oavlåtiig jakt: ef- ter brännbart" stoff, För -Malrauxs del! tillkommer > dessutom 'ett-sly. sande" intellekt 3 HK vidlyfiga; Blun= dom "även 'djupgående kunskaper.” Men -Malrabx är lika. litet som, "Hemingway rätt och slätt litteratör; til "det som. fängslar i allt han skriyer, det må vara: romaner "ellér' konst- psykologiska. 'essäer,' det är upp= " hovsmannen, själv;. en nervös, ' sen: sibel människa med högt uppdri- ven förmåga" till engagemang. Mal- författarskap speglar en rikt Hd: d :manr, händ ättade lev- nadsförlopp,. det slår en puls i det - av. sensation och romantik, fast a en. annan 'och;' högre dignitet än "den -som ordinära” underhållnings- |] ib nter bjuder på. Redan” som "20-årig student”. an- . slöt sig till en k sk r traditionellt . inriktade. de". Gaulle, istär.men avgick efter den fa« Imöse generalens fall 'och har allti sedan dess i.varit en av . dennes |, 'ämste rådgivåre. . .. no Kas Många har” naturlig; . undrat hur. en så radikal ande” som 'Mal- aux, kunnat, ansluta sig till. den | moraliskt försvarbara : ideal, efter, vilket vi bör rätta oss, : "Det ska, onekligen bl Intressonk DE att se hur Malraux, som alger sg alltjämt Hylla” sl ringdorms Idel : "lyckas förverkliga alna tankar” som em [id Själv har Malrawx sändlaka verkligt högtstäsnde man; vars: kär- lek till friheten är lika.stark;som hans moraliska halt.” Vid ett annat 4 är han karakteriserat' de Får vara a drottning under semestern, > ROM (hiv) | :En stor tfaliens véckowun ng. ul lyste” eri sensommartävling under mottot: Vacanza del. Sogno,' dröm- semestern, Läsarna fick -önska sig säregna ”semesternöjen; och tidnin- sen. lovade att. under, höstmånader« nat sionäre'. Malraux ” enda ', tänkbara Motvilkten.:' mot... kommunismens 'maktanspråk å ena sidan/öch' den amerikanska ”materialismens”k, '- turlöshet' &' den' andra; De Gaulle kan bli en symbol för den” fria” eu- ropeiska tanken", Vinnaren I tävlingen blev jen ' '18- pre årig iniversitelsstuderande I Flo-; ens, fröken, Laura Malluccl. Hon, . / Fbedrifter, suspekt? Eller "är 'han|) lir, under tre. veckor. drotining, ett av såden halt. att han förmårj över ”Bköldpadd-ön ; I som ligger, "hävda, Frankrik ställning som| utanför den afrikanska kusten , po , "Självfallet, kan” detta atällnings- tagande ; te sig suspekt. ; Men är| Malraux själv, trots sina litterära expedition: i. Afrikas inre. Två år senare, 1923,; hamnade han i Kam- bodja' och' Siam. Men det var inte "bara gamla tiders underbara konst- skapelser som fascinerade, framför allt var det det nutida livet. Och Malraux upprördes av med, vilka "brutala och tarvliga. metoder. de starka behärskade och utsög de svaga och fattiga. När han kort tid "efteråt kom till Kina föll det sig därför naturligt för honom att kny- ta kontakt med kommunisterna och delta i inbördeskriget - på " deras sida; Sogn kulturnation” och” därjämte kanske Indiska oceanen och tillbör det rent av utveckla denna? Som kul-| brit.iska protektoratet och sultana- turminister innehar ju den|!et Zanzibar. Laura Molfucci läste icke oviktiga uppgiften att sörja för] för åtta år sedan i en fdning att. konst, vetenskap och teknik, områ- sultanen 1. Zanzibar på, lådor en den där Frankrikdé av i dag otvi- wukade ”utbyra Sköldpad. Oras velaktigt står rustät.: Sköts) i) till turister, som där kunde upp- den uppgiften väl, bör Frankrikes föra sig som kungar och drottnin=, ställning ute. i "världen avsevärt gar och fick bära dessa titlar un= : kunna stärkas och därmed måhän-|der semester på ön. Sedan denna kast ke i det Jag drömde Laura om att få bil . « politidea Klimatet. - " nidg ; nn + | Irottning över 'Sköldpadd-ön. Den Om. lighet "fär ävli s föralad, 3en mer än 20000 hels och halvtokiga , semesterktav,” av . vilka endast få vär underliga och , sedan länge rått delade André. Gide, som em tid hörde till V intima vänner, satte ho- "> Dessa yllda är g 'snart litterär skörd. 1926 debutera- de Malraux med en essä i brev- form, La tentation de POccident, och ett par år senare utkom” ro- Les érant och” La ändock genomförbara, Rörande . Lauras dröm att” få bli drottning . tillskrev ti daktion brit- tiska ambassadören I Rom, mr Ash- ley Clarke, som med någon förse- nom mycket högt och ansåg att det låg uteslutande” osjälviska motiv bakom hans politiska vi ”Varhelst en rättvis sak behöver för: . värhe'st någon ädel strid "där 'ger man ning nu meddelat att sultanen av het tillskansade” han" sig emeller- tid” först genom "La condition, hu”, 'maine' (1930) — översatt till sv bka, ”Människans villkor” — vilken erhöll Concourtpriset. . si Under första hälften av 1930-ta- let vistades ' Malraux” på resor ersien, Ania Indien . Jand kriget bröt ra ooäruade kan 'sig IF i: it den internationella brigaden” på regeringssidan. ” Resultatet redovi- sade han i sin omfångsrika ronian, - | Gide, ”framför allt. en äventyrare, Zanzibar är villig att utbyra gin d och. tillåta Laura 'att under; tre veckor - kallz sig . drottningen av Sköldpadd-ön. Laura har” fu "per flyg avrest till. Zanzibår; Hon får på sin ö envåldsmakt och härkar- rätt över 12 afrikanska negret. Hön skall bo i ert modern bungaléw'" och N ha' en kock och en tjänsteflicke, , Hon får instifta” lagar," sriordfia kungliga fester och-med sina utd- dersåtar gå på jält på jättesköld-. paddor. Öns invånare är skyldiga” : att lyda Laura och visa underdå- - raux' främst i bräschen”, skrev Gi- de i'sin dagbok. ”Han är”, menade men I ordets vackraste, rikaste och allra mänskligaste betydelse”. :En annån fransk, författare, An- dré Rousseaux har däremot inte va- rit benägen att' instämma I "dessa lovord. ”Jag tror inte”, har den- ne deklarerat, .”att Malraux har stoff i sig till en verklig: äventy- rare; hur det än må 'smickra ho- nom att uppträda i den rollen. Malraux är revolutionär därför att Fespoir — ”Förtvivla ej” — När kriget senare: kom: mot. tyskarna irE kämpade MalrauxX på sina lands- nighet som tillkommer en. 'drott- tionens ovisshet är” nödvän-|ni an - r att han ska kunca skri revoh bättre och "mycket "kortare väg till sin äng. Johannes gladdes över att företaget lyckats. sl oe Forts. 7 igen. Just då komnier en fru för- KERSECDA FATGUST I bi-och säger: - - hade i det halkigs -väglaget rå- mkult? in skrinda, som var| — Har du kört 0 kar at stad, "och gör förgäves|- — Ja, inte annat än jag kan si, , försök att få 'upp' den 'p vägen så. - . FS nn ax men sa / 0 059 0 | ON OR EE Am As a — >” AA NAN ev
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.