Y LÖ oktober 1958 9 : land det "andra världskrigets" stora härförare finns det ingen som uppnått en så stor och all- män berömmelse som den legenda- ” riske "Monty", eller för att näm- 'na honom med hans fullständiga namn och titel fältmarskalken Ber- + nard Law Montgomery, viscount av Alamein och riddare av ”The "most noble Order of the Garter”, Strumpebandsorden, den högsta ut- ” märkelse som en engelsman över huvud taget kan uppnå. Raden av utländska dekorationer och värdig- heter som pryda honom är ändlös. ' - För den allmänna opinionen i ? den anglosachsiska världen och för övrigt i alla andra länder också står han som den yppersta repre- sentanten för brittisk kampvilja, mod och uthållighet, och det är honom som både folkmeningen och den : krigshistoriska — forskningen ger förtjänsten av den stora och vvörande vändni; till västmak ternas fördel i det andra världs- kriget. Att hans adliga värdighet - enligt : gammal , engelsk tradition - + sammankopplats med namnet Ala-. . 22 Stoppade Hitlers råttor.” "mein" har sina goda grunder, ty « 2 'det var på ökenområdet vid Ala- +; meln som det stora undret inträf- " t den av ryktets glans omstrå- -- fade tyske generalen Rommel med +" ging 'segervana , trupper hejdades, ” besegrades och "drevs på flykten för att under de närmast följande veckorna pressas tillbaka steg för steg ända tlll dess hela Nordafri- ka var I de allierades händer, ' Bom personlighet här han int + ”akrdeles mycket av det som bru- kar framkalla vidsträckt populari- ' tet, Han har sålunda exempelvis ingenting av det breda och saftiga temperament eller det imponeran- "de patos som alltid gjort Winston « Churchills mnosslva 'gestalt så till- " dragande för alla, Montgomery ver= kar snarare som en kärv och sträv, nästan , avvisande :asketisk natur. Hans enorma = viljestyrka, hans orubbliga självtillit och hans fas- "ta uthållighot imponera men göra . kaoppast hans gestalt I försla hand '" tilldragande, € Ne .. Somen fältherre från det vr gamla Sparta ), Han har alltid varit en man som rastlöst gått upp 1 sitt arbete och alna plikter, och både, mot stig själv "och mot andra har han varit sträng som on fältherre, från . det antika .Spurta, För Mvets 4. vanlig mening angenlimare sidor, har. han, aldrig haft något sinne, Vad man vanli- gon kallar nöjen har varit bann- Tyat från hana liv; han har aldrig . druckit annat ln vatten och har . Ante fallit för ena den i England sedan gamla tider klassiska" pipan. - Sådant har han ansett som distra- . herande och därför låtit det falla, " eäkerligen utan att ens ett enda "ögonblick sakna det. Skulle man . söka ett litterkrt motto för hans verksamhet skulle man kunna viäl- ja ott ord ur. Ibsens mäktiga dras ma Brand: "Det er: viljen som det gaclder, Viljen frigör eller faelder, viljen, hel, i. alt det spredte, I det , tunga som det lette!” Montgomerys , UIvagårning utgör det klassiska ex- en emplot. på 'hur den starka viljan kan omskapa allt och nydana äver det , till synes avagaste och mest bristfälliga. N Den ajälvblografl som Mantgo-' mery. nu bar publicerat speglar re= dan genom sin yttre form på ett betecknande sätt hans karaktär och + väsensart, Flärdlösare, enklare och sakligare fravaställning får ,man le- ta länge efter. Eftersom hans eget skriftställarskap huvudsakligen ut- gjorts av order, tapporter och tjäns- teskrivelser kan han ju inte gärna ha blivit särsklit driven I konsten att skriva, och man kunde ju där- för ha tänkt mg att han för utfor- mandel av sin självbiografi anli- tat hjälp av någon mera driven Ppennans man, Men dylikt har han aldrig ens haft i tankarna. I stt (2 D " Två kontraster: den" tobuste, frodige, sprakande Ch . i fn miliomänni MM ak urchill och den högre. grad saklighetens förtjäns- ter, ' : I , » si; "Pojke i ett anspråkslöst hem H Han kommer från ett 'anspråks- löst hem där: man levde i knappa villkor och irite hadé några mäk- tiga släktförbindelser ätt lita till förhållandet inom huset: Churchill, som” stöd de inom landet ledande ”två hundra familjerna” - mycket nära,” Montgomery måste söka sig till ett: regemente där'det var så billigt som” möjligt” att leva, , och trots”detta hade han mycket svårt att bemästra sina ekonomiska. bes kymmer,: Sin första militära tjänst görlng fick' han. i Indten;vdär: han såg åtskilligt: som gav honom en ganska kritisk syn på förhållande inom" den' Brittiska armén i Indien. Den "militära energien var ytterst måttlig, men .de stora middagarna I officersmässen upptog, desto mera tid. Montgomery lärde, sig inte: sär- deles mycket i Indien, men fick åt- minstone klart för. sig att mycket Inte var: som, det borde vara, och denna lärdom lade han väl på min- net för, framtiden. Most : När första - världskriget bröt! ut var Montgomery en ung löjtnant som ingenting visste om vad. krig egentligen var. Får man tro honom. högre och lägre, i den — nan var alltså: mycket långt från befann sig många andra officerare, ska ar. g yo hemskt, Truppen saknade fysisk spänst, ; beväpningen var 'omodern, transportväsende illa ordnat och så gott som obefintligt. "Dessutom var den ” engelska ”officerskadern inte'.alls tillfredsställande, "Många offiveralé;" högre: som," lägre, sak- nade' förutsättningarna att'föra be- fäl' i all! initiativkraften var ringa och ”slentrianen "betänkligt" inrotad. Mai hyllade på många håll, vad itgoméry kallar -”M: t-an- dan”; d'v's man var övertygad om att tyskarna" aldrig” skulle kunna forcera 'den starkt befästa Maginot- linfen 'och att kriget. därför 'skulle förlöpa endast som eft passivt ställ- ningskrig. va oo ” Bröt ”Maginot-andan” 1940; H s io. ] denna mentalitet gör' Mont- oR gomery' den franske överbefälha- varen . general Gamelin' ansvarig. Att bryta. den. uppfattningen han F d MM represe "satte y därför som sin angelägnaste 'upp- gift Fl ma I det första skedet av. andra världskriget spelade Montgomery inte någon avgörande: roll, : men hans stund kom när Rommels se- gertåg I Nordafrika hotade Egyp- ten och därmed hela de allierades sak i Mellersta Östern. Den 8 au- gusti 1942 fick han helt plötsligt han själv. Hur det gick till att slåss på allvar hade inte ingått i den var närmast en lyckträff att inte gomery blev efter någon tid svårt sårad i en häftig närstrid och mås- te tillbringa flera månader på ett sjukhus innan han fick återvända blodiga förluster, = x Stors mot Irländare och araber mén 1 precis samma situation som” brittiska militärens övningsprogram,' Mycket gick därför åtminstone till! "början på en slurp, och det; stora katastrofer inträffade, Mont- | till fronten, nu befordrad till major. Hans allvarligaste "invändning mot den allierade arméledningen är att den nästan totalt saknade känne- dom om hur det verkligen gick till vid själva fronten, Vad frontsolda- terna gjorde och hur de slogs och stupade var för de högre stabernas officerare så gott som helt obekant, något som helst naturligt medförde möjligheter till svåra misstag och Under ddelande om att han bli- general Gott som chef för åttonde armén, som opererade mellan Egyp- ten och El Alamein, Den 12 augus- ti var han i Kairo, och omedelbart efteråt befann -han sig i sitt hög- kvarter, där stora problem vänta- de'hohom, Det första han. gjorde varcatt "fastslå att någon fortsatt reträtt var utesluten. Om hans sol- dater inte kunde segra skulle de välja att 'dö, liksom spartanerna vid Thermopylae.. Sn Det 'vår i denna anda Montgc krigstnaskin vit utsedd att ersätta den stupade | - Tack för mjölet!" I mitten av 1800-talet levde i Torup en storbonde som var myc- ket snål och hård mot sina pigor 'öch drängar — även mot sin'hust- ru och sina barn. Han hade fått slita ont i barndomen, och detta hade väl gjort honom sådan. I närheten bodde en fattig skräd- dare, som hade en klen hustru och den lilla stugan full av barn! Skräd= daren var arbetsåm, men ibland : kunde han ge sig iväg till marknas trans m sn N et är svårt att säga när jag först D kom i kontakt med Gandhi, Han finns med i mina tidigaste barn- domsminnen, och när jag var myc- ket liten; betraktade jag honom helt naturligt - inte som en stor ledare utan som en äldre familjemedlem, som jag alltid kunde "gå till med ! sin' kära fiol och spela ihop nägra . kronor. Dessa ”ytflykter” ogillade "storbonden August Pehrsson. :. "= — Du late skräddare, bli ve din sax och nål o låd den usla fiolen vaifret 7 0 sl En gång var det besvärligt för Ola skräddare, varför han gick till August Pehrsson och bad att få kör pa 5 pund (ca 42,5 kg) rågmjöl på kredit, Men se det gick inte. ”De kan te la spela ihob...”, flinade August Pehrsson: . os Inte långt därefter körde August i diket och fick, den lyckligtvis ganska lätta, vagnen över "sig "och kunde ej komma loss. Med stort be- svär fick Ola skräddare, som kom gående spänt ifrån det beskedliga stoet.s Han lirkade till sist loss August, som stukat vänster handled och högra foten. Skräddaren fick med stort besvär bonden upp: på hästryggen (vagnen fick ligga i di- ket t v) och forslade hem honom. . Det yttrades inte ett ord under vägen, endast Augusts stönanden avbröt tystnaden. När bonden av- lämnats i hemmet, räckte skrädda- I ren fram sin ' hand' och sa: — Nu fåurtu krya pau. daig August, o tack skatte ha för mjölet! Fauväll. . Dagen efter kunde ; den ' enkla skräddarfamiljen glädja 'sig åt 10 : | pund mjöl, en halv tunna potatis, ett halvt får, ett stort stycke fläsk och tre kannor: mjölk.” Augusts dräng, som" kört varorna, tog fram ett brev med 10 kr där det stod: = Här e en liden göttgörelse, för att. vart uhällig mod deg. Förlåd meg Ola. August P.” Lu Efter" några veckor var August frisk: till. både kropp -:och ' själ hårdheten hade försvunnit, "+ 7. : : "> Carl Stehr finna o östidligt barn och han lyssnade alltid med allvarligt intresse, När jag blev äldre, opponerade jag mig mot mig in i långa diskussioner med den typiska tvärsäkerheten hos de myc- ket unga,” som tror att de har sva- erfar och växer, som man börjar fatta hur oerhörda områden det finns att er- övra och hur mycket man aldrig kan Till och med under dessa tidiga meningsutbyten ' var jag förvånad över.hans tålamod och över hur in- plågade honom oerhört, - När jag sedan växte upp lärde jag mig förstå honom bättre, och då in- såg .jag också vilken intim kontakt han hade med vårt folks stora massa, med deras tankar, ideal och förhopp- ningar, vilket inte minst bidrog till hans storhet. San Det var först mot slutet som jag I hk : kan gå upp på en höjd blicks ro unnades dem av britter- na, som grep in på de mest ovän- tade ställen med omfattand - SR SE Då Atlas stiger från startplatsen ser man, två raketstrålar under roboten och en annan låga. indikerar turbopumputblåsningen. Den rörel- |c av nära 100 svenska mil... an + Tidskriften Populär Mekaniks mi- litärtekniske- medarbetare har besökt Amerikas mest . bevakade . militära - + äns and ser och frontanfall i aldrig upphö- rande serie. Själva slaget räckte i ej mindre än 'elva dagar, .men då Montgomery: så småningom kunde unna sina soldater en kort vila kun- de han k a att möjlighet var ry började sin verksamhet, och det dröjde icke länge förr än'frukter- na'av hans hårda grepp visade sig. Segerviljan hos truppen växte till det orubbliga. Djärv och storslagen som strateg var Montgomery icke mindre "lysande som taktiker. Var- je enskild detalj planerades om- sorgsfullt i förväg så att intet skul- le klicka, Montgomery var som Na- poleon, öm vilken det sagts att han vunnit sina bataljer redan dagen innan han levererade dem, så om- företal berättar han med självklar uppriktighet att han skrivit vart- enda ord I sin bok själv och för dess delinitiva utformning endast anlitat bistånd av ett par gamla krelgskarorater, vilkas råd ban i . lämpliga delar följt. Någon lust att vinna anseende som litterär per- > soolighet har han aldrig erfarit, och | all formell polering har han där- för "skjutit & sidan, Det enda han Önskar är att ge klar och I möjlis gaste mån fullsändig bid av den historiska verkligheten I vilken han spelat huvudrollen. Det är alltvå från början klart alt man inte fir vänta sig att I Montgomerys självbiografi möta nmi- £ot motstycke tll exempelvis Wins- tan Churchills berömda krigsmin: Pen. Men därav följer ingalund. mellankrigstiden — fyllde Muntgomery åtskilliga olika i upp- drag på skilda båll inom det brit- tiska väldet Han slogs med sinn- feinare på Irland, vilket ban fann vara i högsta grad obehagligt, ban tjänstgjorde i Egypten och Indien mot de upproriska araberna i Pa- lestina. Så småningom befordrades han till generalmajor, fastän han i War Office ansågs vara nog så påstridig och svårbanterlig och yt- terligt obenägen att foga sig I di- rektiv som han ansåg vara ur mi- litär synpunkt felaktiga. Hur' det nu var fick han emellertid vid krigs- utbrottet 1939 övertaga belälet över den tredje divisi rittisk Den historiska segern vid El Alamein Man skulle vara frestad att jäm- föra: hans strid vid Alamein med Johan Banérs ryktbara seger vid Wittstock år 1636, då hela den sven- ska vänstra flygeln (i strid mot I helst alla gällande taktiska teorier) skic- kadea ut på en djärv omfattnings- manöver som, när den omsider i sorgsfullt och säkert var förutsätt- ningarna genomtänkta. Men i det stora . ögonblick då det avgörande slaget . föll, då var ingenting för djärvt och hänsynslöst för M gomery. = och skickades också ut att strida), - ont- i öppnad för-en stor allierad offen- siv "längs ” afrikanska nordkusten. Det dröjde dock ännu länge in- nan den definitiva segern var vun- nen, Ännu den 6 mars 1943 sam- lade Rommel sina vikande strids- krafter till ett häftigt anfall på ontgomerys armé men resultatet ev negativt. Med berättigad stolt- het kunde Montgomery i: en dag- order framhålla att Rommel be- gätt ett misstag när han anföll åt- tonde armén eftersom han av egen erfärenhet borde veta att denna armé aldrig går tillbaka. Två må- nader Senare- var det tyska mot- ståndet i Nordafrika slut. Utom erövråd material blev 248.0 soldater krigsfångar. Det närm: 2 te målet, Sicilien, hägrade redan för Montgomerys ögon. ” om fälttåget på Sicilien Senare i Italien, innehåller Montgomerys bok många intres- santa meddelanden, vilka krigshis- torien helt säkert i framtiden kom- mer, att med tacksamhet utnyttja, elst som de i sin enkla saklighet fora intryck av att vara absolut tillförlitliga. Men ur allmän syn- ta befäl kom han snart att göra be- kym rt att Montgomerya framställning av an ler tråkig. Om den ite äzer tor Mens så das den I stället, t desto strida mot tyskarna på Eurores kontinent fann ban vara närmast a punkt äga de knappast ett in vb sista ögonblick kunde fö sne tres- armén. Under utovni: ee äkrad ö = ligt med skildringen av ngen av det-jras, en överväld:; de I det rdafrök a svensk seger. Montgomery drev si- segertåget. Det är och förblir detta som M er - Attina trupper med oerhörd kraft, så |gomery rätti ger Mont- är int än akicka en så illa utbillad och så|loerhörd att det förefaller som om intaga Sn boden mm uu framtid et- [bristfälligt utrustad bä ut att | bara styrkan i attacken bragt Roc- brittisk rsrum bland det mels stridskrafter helt och hållet ur fattningen Och inte ett ögon. | väldets största och ärekrönta fältherrar. ment ”Iscar Wieselzren sam Nösse LAHOLMS TIDNING - ENDA TIDNING , BOTT robotpi Cape Canaveral i Florida .och publi- cerar i sitt oktobernummer ett stort reportage om vad som händer och sker hä N NH to ” : " Det första intryck en besökare får vid "varje startplats är, fruktansvärt. Utanför- Thor-komplexet står prov- utrustningen uppmonterad som en jätteödla' — "stor som ett fyravå- ningshus, : Under själva' raketen ser man "jättelika 'styrfenor — upp till 12 meter breda. De skall avböja raketflammorna i starten och över dessa plogbilliknande jätteblad spru- tas ett helt vattenfall under. själva starten så att ej de s k flamav- böjarna skall brännas upp och helt förgasas. Da os . Projektingenjörerna ' som sysslar med Thor-komplexet påstår att de- ras sällsamma fågel har redan i prov gått en bana på över 4000 km, trots att den projekterats bara för halva denna distans. Roboten kan klargö- ras för utskjutning på 2—15 minuter. Ännu mera imponerande att: skå- da är giganten Atlas. Tornet, som ro- boten avskjutes från är 12 våningar högt. Atlas "kommer att bära ett atomladdat stridshuvud i en bana på ca 9.800 km i ungefär 30 minuter. Vid fulltankning för maximal räck- vidd når roboten en höjd av 960 km och en hastighet mellan 19.000 och 2.00 km/tim. . I roboten finns ett styrsystem som reguljärt följer en förutbestämd ba- na. Vid nödsituationer kan säkerhets-]- Personalen på marken trycka på ”Förintelseknappen”. Roboten sprän- ger sig själv då i luften. Det finns en man i centralkontrollen som kan tala om var roboten befinner sig i alla punkter på banan. Han kan|. även dirigera den mot målet, t ex 2. d. mina bekymmer. Jag var ett storögt ' många . av hans idéer och: kastade” rat på alla frågor. Det är först när ' tresserad han. var av de obetydligaste ».' detaljer, » Orättvisor : och oförrätter SA AS Av Indira Gandbi, > å SS SE Indira Gandhi, . Gandhi föddes den-:2 oktober 1869 .och hans födelsedag firas i Indien som allmän helgdag un- der 'Gandhi—Jyanti-veckan. 'In- dira' Gandhi, som är dotter till premiärminister Nehru ' och gift meda.den framstående journalis- ten Feroz Gandhi, vilken också är medlem av parlamentet; har inför de stundande högtidlighe- terna skrivit ner sina barn- och ungdomsminnen av'Indiens and- | liga och politiska ledargestalt, > No kom att stå honom verkligt nära, när Indien hade fått sin självständighet "och det ena järnvägståget efter det andra rullade över gränsen från Pa- kistan, fullastade med flyktingar som hade ohyggliga saker att förtälja om mord, våldtäkt och plundringar, vil- ' ket blev startsignalen för vedergäll- . ningsåtgärderna i Delhi och Punjab. Själv, hade jag nyss kommit till Delhi. Jag hade ett litet spädbarn och var långt ifrån stark, men Gand- hi skickade efter - mig för att sätta mig i:arbete' inom städens muham- "+; medanska "områden, där terrorn -rå- « sade," Det" var ett farligt arbete”och dessutöm”en uppgift som måste göra sin utövare mindre' omtyckt, men det gick. ändå" inte" att .säga'"nej”..till hans vädjan: ”Jag litar. på att du gör det här. Jag har bett flera" andra och de. har svarat Ja, Bapu', men jag vet att de fortfarande tvekar." :; » I flera månader tillbragte jag över tolv timmar om dagen på de: .orolis gaste platserna. Så :ofta jag kunde gick jag till Bapu' för att rapportera och, det var: dessa besök som : höll mig: uppe" och -gav.. mig kraft, . men många. gånger; räckte tiden helt en- kelt inte. till. Då skickade han mig ett brev- eller en blomma. Till slut rådde åter fred i den trångaste gränd och hinduer ' och ! muhammedaner sträckte ' ut 'händerna "mot. varandra som goda grannar och besökte var- andras' hem. Då' var' jag fullkomligt uttröttad och 'mycket' nära ett sam- till Lucknow för att vila' ut 'och till avsked ' fick jag de ' underbara or- den: ”Nu vet jag att din utbildning och dina" år: utomlands ; inte ' har varit bortkastade.” < RN " Gandhi försökte /alltig höja poli ken till en 'högre nivå och lärde oss att religion" och politik: inte var en- hart teorier utan något-som 'skulle föras in i vårt dagliga liv och tän- kandes: eo st, : I Indien kommer Gandhi aldrig att dö därför att hans starka personlig- het alltid lever i våra hjärtan och därför att pandit Jawaharlal Nehru nu följer. en väg som är utformad efter Gandhis ideal. ' När' nya pro- för att ge plats åt nya lösningar hellre än att själva probl för- manbrott, Gandhi ' skickade iväg mig|' att redan I'det blem framträder, måste vägen vidgas |- Da AA mental -samhörighet mellan ella res: ligioner och sade: ”Jag vill inte MH mitt hus -kringbyggt från alla hi och mina. fönster. igenstoppade. Jag vill att alla:länders kulturer skall. blåsa, så fritt som möjligt. kring mitt hus, men jag. vägrar att låta mig 'blåsas omkull av någon av dem, Min religion är inget fängelse, den har plats för de lägsta bland Guds ska- pade: varelser, men den låter 'sig ej påverkas av högmodig. ras- eller ,- religionsstolthet/".= .-. MES Sista 'gången jag träffade Gandhi” I var dagen innan han mördades. Han "v skickade bud till oss att tala om, att «Ir. han var ledig och gärna ville att vi skulle komma dit, Just som jag stog . in i bilen, kom vår trädgårdsmästa« 7: re och gav mig en. krans av jasminer att ha i håret. Den var så frisk och : doftade så ljuvligt, att jag aldrig tog +. den på mig utan lade den på bor=.. det bredvid Gandhis säng, Hela den medan -vi. pratade lekte min son Rajiv, som. då var tre och ett halvt år, med blommorna och, smyes 2. kade Gandhi, Ibland trädde han upp kransen kring Gandhis vrist, ibland "XV do feta hängde han den på hans stortå, Bas” pu var ovanligt. lugn och avspänd ti; och vi talade om en massa olika sa- ker och om den film som vi hada sett kvällen före.. Vi hade tyckt om filmen, och Gandhi sade åt oss att et han hade förstått hur den skulle' va= ra, därför att han visste vem som., .; hade gjort den. Han förklarade att varje människa ständigt, och omärks ligt formas av sina egna tankar och gärningar.. och att dessa påverkar hennes arbetes kvalitet. Han skrats+ MR tade och skämtade och var på ett strålande humör. Föga 'anade vi då, att vi aldrig mer skulle få se hans” breda : tandlösa leende och aldrig mer känna värmen från hans starka : beskyddande personlighet. Ta Hans uppgift att leda' oss fram till självständighet var fullbordad. Han lämnade oss så plötsligt, att vi' kän de oss som. vilsekomna barn, ensams ma och övergivna i en skog av pro=. sa. blem och svårigheter. Men hans'an da levde kvar bland: oss "och" som ett 'oskattbart arv, gav. han oss" tro; och beslutsamhet. att följa" pliktens väg och tjäna det indiska folk, stod hans hjärta så nära; 4 N - uträknade en gre med ett fel på "endast en' och halv procent? ' '"” | "Den uppseendeväckande 's bdri ningen utfördes av Eratostenes,'som! kom till det resultatet; att "jordens omkrets var:250.000 stadier elle 39.000 km, Den riktiga ..siffran som bekant: 40.000 km.: ; dee Han . gick :! fram, enligt följanda ' princip: Vid en bestämd tidpunkt; ändras eller begränsas för att passa in i ett stelt mönster, Jag hoppas vi inte. kommer ' att överge denna väg. På en del håll finns det redan vis .|sa tendenser att bara lägga tonvik« ten vid gandhismens yttre former — hemspinning, absolutism o s v — och" glömma Gandhis tankar, hans storslagna tolerans och : hans vid- synthet, > oc. ce H - Så länge vi hade Gandhi kvar mitt ibland oss, 'var gandhismen 'dyna- misk liksom alla stora religioner är under grundarnas egen livstid. Den |. k två på olika au K platser på jorden vad för en stjärna de har rakt i zenit. Om man anslå avståndet mellån de båda stjärnor- na till lvis 1/10 av himlaval-' vet, måste avståndet mellan dö bås da iaktiagarna vara 1/10 av jordens omkrets. : : 4 - aa T Känner man avståndet mellan de” två personerna, får man lätt jor=. . dens omkrets genom att multiplis + cera med 10. : "ve gärder utformades med hänsyn till rådande omständigheter. Gandhi var helt genomsyrad av våra gamla tra- ditioner och 'vår religiösa syn, men han var aldig trångbröstad i tro el- ler gärning. Han trodde på en funda- levde, växte och utvecklades. Det Sm fanns inga bestämda ri j: inga Went; bl Alla politiska åt- DAGENS NIF-MANING Handla i trafiken som | i ” om varje barn "vore "ditt eget. Na AKTA HEJ! en n fentlig £ en fientliz ubåt, ett hangarfartyg etc. — Det ser ut som om ni skulle komma ut på en längre resa er 4 fooiman , = Na
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.