Li I . — — FR - Ä MA 10 Leaf NA | os 2 - - ör ” - . - Li N . ' i ' A ” i . a | s - mena Pr S s ” "ox : . . 0 i N N NEN - a . > es | Sn : N SS RE a. iober 1958”. fo Noda os es - KET Fr ed ls - Fredagen den 24 ok I | ” ed - km LAHOLMS TIDNING: | . . — a | NR es Gt A ART b sto 5] .2.000 milj pr år: Den gröna a yrinten | FER ENNAer "Musik och unstrument. a: Bibeln - i fölkpensioner, [> .—, = OA t Pn ra få ek OS ar tre AA "; |: Folkpensioneringen kommer 'en- ... : : > illb ; SK | i | DS | au | Hanzon ligt beräkningar av pensionsstyrel- - Av Johannes Gi y . NS | s | VORE i - ” het Ä EYOLU=" | Aa VÄRI DSKRIGET : . a / ; | | Så : fr fchandå & nusik! "över 2000 mi kr Kom une na får - 20 Ze ; z AG TON CA MILDNER CA 37 NILJONER : la ”fomtic sot” | oe +" Fpipor.och allehanda andra musik" över 2.000 milj kr. Kommunerna $ år. 2 4 oh : : per Redan! den grå forntiden njet 0 finstrument. +" förr: on |bära en kostnad av 366 mål, K NN ee snänniskorna "Lv välljud De . H De olika” slaginstrumenten ”skul- för kommunala bostadstil ägget : | 1 fytmiska tongångar... Hieroiy IA i le förstärka "de: andra instrumen- cirka 375.000 ålderspensionärer, : i a . IN : : ånskrifter och. sym boiiska Hm FÅ É "tens verkan och' markera" rytinen | — Antalet ålderspensionärer , 0.000 . ARE dd : : från alla håll av världen har Och A : ch: takten. "De små handpukorna januari 1960 uppskattas. till 39, (Rs H nat oc tydligå besked därom. SS impelvis; -var.. bland israeliterna | med följande. fördelning på pen-| >: "RO RA KRIGET JONA | FERODA H .8' långt fram I historien som vid je - "Jiktom hös så många andra av forn- | sionsmässigt civilstånd: 414.000 ogifet in AR 3 no gemmal i I - de tidens" folk . sy . omtyckta i e,”. 67.000 gifta pen- = ÄR. ; 1: : ti fkoragt skildras Inusiklivet atund- be aginstrument,” som också begag- |sionstagare, vars make inte åtnju- bod ) . | > om på ett ingående sätt, be en u- : nädes vid dans samt vid..musik av Iter folkpension eller uppbär hustru- NNE t ragiiska gudstjänsten sr cc för Sandra: instrument för att markera |tillägg, 26.000 gifta manliga pen- : BS BBR Pine 5 en smycket. fa vud. - Nine irytmen; Märkligt nog var det fram- slonstagare, vars”hustru uppbär ål- EUoPa An 1057 > Spa ; Å Å folklivet G ale Tes” ” ”Stränga- och flöjtspelare”, + försallt kvinnorna; som, trakterade derstillägg,' samt 232.000 gifta pen=j : Ce MILONER, Er —— | ” noma frn Sm or ustkins 24 ” 2 a se ds Puke 2 "."; | sionstagare,ivars make uppbär folk=]" + Va : N år-läsa. om mrusikinstaue .- « . Ta ; Sch , zz | hm rsta Moseboken därt stora lovsår er och högtidståg: |. var. då n. pension.: Hela Jostnaden, för jocea Car berättas om I Jul slaginstrument, bestående av! tall- under förut. ersoner uppskattas vs sättoi av oföränd tilll åk. 1.895 milj kr, Härtill kommer inva- u lidpensioner, änkepensioner, hust- Den ena kören gick till höger ovan- på "muren, fram. till 'Dyngporten. Och i den följde några av präster- nas . söner med ' trumpeter ..:och "sf berättas om Hanoks son, Jubal, + inde: riksformade skivor” av metall. el- ler ihåliga halvklot, vilka slogs mot ra för "att starkare 'fram- 4 I : | söm blev "stamfader. för alla" dem, | scn hanterar harpa och pipa”. os H | I i i i HÖST KOREA CA SÅ > «+ Musik: och' sång förekom - enligt SEN a Se 2 3 MILJONER > "], C "P-belns krönikor; redan nos -delguds Davids ik u- hä ylmen..: rr oymbalerna rutillägg - mm N let. så TENN , På - a oc . - 5 tta vanligen t. föl er troligt, säger pen- >. RESEEEN ”gonla israeliterna, bland anhat vid) ment såsom Cymbaler, psaltare och | könt i bruk skedde cta vanli Det: förefa ar let pensions. t skördetidens slut, Och i Domarebo- genom : kön fäser man om” att när folket + - varit ute på fältet och' bärgat sina y.ngårdar, så höll de en glädjefest. Zen vid lyckliga familietilldragel- --utlöste, niusiken, och- sången . je. hos, "människorna, vilket . . begkrives bl'a hos Jesaja Vid fa- harpor: "Och sångarna läto liuda över Jisrajas örarsl d Om samma ”. musiksinstrument talas 'också i Andra Krönikeboken 5:12, där också 120 präster blåste i. trumpet; : ”Och > trumpetblåsarna och sångarna stämde: på- en gång å i ny, att rskapP. å flec Sollngar I år I att min- ! |ska. Härvid stöder sig styrelsen på det faktum att antalet under första halvåret ink ökningar ned- gått. till cirka" 89.000 från 104.000 samma tid i fjol, NN ' 'Trängfartyget Guarani, tillh rna 7 de argentinska "flottan, som för:ia.. veckan försvann i södra Stilla hä=' vet måste nu anses. ha: gått för 6= ' rat med besättning och: allt, enligt: 6.2 en marin talesman. Fartyget, so. var på väg med förråd till den ar- +-Som ett" slutomdöme kan 1 sägas att :den. gamla h i mycket hög grad torde : ha haft samma; karaktär som der, orienta- liska'”musiken i, våra dagar, r nr ——— miljefester stämde man: upp me pukor och harpor” och gladde sig rvid pipors ljud”, an 1 Musik mötte segrande. krigare ”, Er stor roll spelade musiken vid kiig och segrar. När Jefta intog he- la amoreernasg' område, - från "Anon ända till :Jabbok”och från öknen "ända till Jordan,' möttes han vid hemkomsten till sitt hus i Mispa av ', sitt enda barn, en dotter, som kom ut'öch tog emot honom med pukor och dans. Och när .David återvände . med konung Sauls här, 'sedan de slagit filistéerna, "gingo kvinnorna -" utfrån. alla Israels städer, under sång, och 'dans för att; möta. ko- hung Saul, med. jubel, med "pukor i s ” delse -vid gudstjänsterna. Härom Å höll man” likväl.den” ursprungliga | var ett' horn, ursprungligen: och enhälligt' upp Herrens” lov-och' pris,. och när man nu lät trumpe-. ter och cymbaleroch andra” in- strument : ljuda. och 'begynte-;lova Herren, därför att:han är" god, och därför att hans nåd. varar evin- herligen, då blev huset, Herrens hus, uppfyllt av en molnsky, så. aft prästerna för molrskyns skulle-i ke kunde 'stå där och göra" tjäns ty” Herrens ” rlighet'; uppfyllde Guds hus” "je törn H Om 'de i Bibeln 'använda' musik- instrumenten lämnas dock" endast Det förekom dock såväl blåsinstru-' slaginstrument.: nu rumpeten ;bestod;, av: ett étallrör "av -en:valns i längd: Basun 'är. också "ett i "Gamla Tesr i -ofta ömnä -blåsinsh "ment, (på" hebreiska” 'shofar).:: Det u- tast:: från, nötkréat soch”"gumsar, kerligen "också tall i hornf fö Basun' samlade hären Su lämnar . Första Krönikebol ett fråmför ' allt if i FR golt viltnesbörd., David säger sås ” lunda där till de förnämsta bland leviterna att de skulle, förordna si- na bröder, sångarna "till: tjänstgö- "ring med musikinstrument, psalta- Fe, harpor och cymbaler; "som 'de skulle låta ljuda under det. att 'de höjde glädjesången, . + 7, Nu I Andra Krönikeboken omtalas hur konung. Hiskia lät ”leviterha ställa 'upp sig till tjänstgöring. i Herrens hus med cymbaler, psal- |. tare :och harpor, såsom David och Gad, konungens siare, och, profe- ten "Natan. hade bjudit: ty budet härom var givet av Herren genom hans profeter, Och leviterna ställde upp sig. med Davids:' instrument, Och prästerna med trumpeterna", "> '' Moseböckerna lämnar tyvärr in- ga föreskrifter om tempelmusiken. De i 4 Mos 10:1 och följande om- talade silvertrumpeterna skulle an- vändas för att sammankalla den is- raelitiska församlingen. Det är först på Davids tid som musiken och sången synes ha fått den plats i > Israels gudstjänster, som den se- dan "alltjämt behöll, Och enligt Första ' Krönikeboken , lät David, då han var gommal och levnads- mätt och gjorde sin 'son Salomo till konung, utfärda en förordning om att 4.000 leviter skulle avdelas för att ”lovsjunga Herren till de instrument som jag har låtit göra för lovsången”.; Först I Esras och Nehemjas böcker, alltså efter temp- lets återuppbyggande, meddelas de- taljer om ordnandet av tempelmu- siken, > Växelsången vid gudstjänsten Vid — gudstjänsterna ' "föredrogs växelsånger, I Nehemja 12:31 fram- hålles sålunda att Juda furstar fick SUga upp på Jerusalems mur, som , N -I stigning. Vidare, användes basunen krig "för att 'samla” hären och' ge signaler, för vissa rörelser eller för- stärka 1 skriet.- Väktaren . blåste i. ,basun; för att 'varsko för,en:hos tande fara och kalla folket att av> värja densamma. Basunstötar - för) kunnade också en konungs "tronbes för att blåsa in vissa högtider. Des- skilt avsedda "basuner blåstes 'av präslerna vid Jerikos erövring — då murarna som bekant rämnade, Till gudstjänstbruk » användes basuner vid vissa tillfällen för att förstärj ka folkets jubelrop.' Vid lagens ut givande 'på Sinai berg ljöd Guds röst som ett starkt basunljud och ”den sista basunen”, skall ljuda vid uppståndelsen. till den yttersta: do- men, Bland stränginstrumenten in- tar ' harpån en dominerande plats; Harpan är ett från det garnla Egyp- ten och Mesopotamien härstam- mande instrument. 'Det trakteras antingen med fingrarna ellér ock. så med ett så kallat plektrum. I detta sammanhang bör för "övrigt noteras att israeliternas' harpa ha- de samma form som gitarren, - Psaltare var också ett strängin- strument men med Tesonansbotten. Dess form ' och ' utseende - känner man inte med bestämdhet, ' Fors- kare på området förmodar dock att det liknar en cittra eller möjligen en luta, Instrumentet torde inte ha varit större än att man kunnat bä- ra och spela på det gående, 'vilket framgår av Första Samuelsboken 10:5, ÖV I: Daniel-krönikans skildring av € tre männen i den innandö ug- nen finns också i förbigående upp- mycket :-" knpphändiga . : uppgifter. | - ment": som 'stränginstrument ; och å 2 ätt "massor "av: kineser led a och'å r : i] som "stor framgång. För detta år :j var en ytterligare ökning på 6 pro- i överträffade emellertid: alla . för- -| väntningar; De ligger i runt tal 70 öpelår' som bekantrytmen ofta stör” 7 z 1: än själva, melodien.:” Detta r attdeinstrument som mar= kerär. rytmen aldrig får saknas — ekom också vid de flesta mu- cstunder, gudstjänster. och Bläd= jefester.som blivit skildrade i Bi- bi Di ; [tät dimma från flygstationen i Blan- - Alla sex ombordvarande, där- ibland” en- kvinna, . omkom då -ett franskt militärt. transportplan i sön- dags .störtade 1. bergsområdet. Chi- radzulu i Nyassaland, Centralafri- ka. Planet, som skulle till! Mada: gaskar med reservdelar, startade i tyre och störtade cirka 20 km där. ölls på : | måndagen i Birmingham då de för- sökte sätta sig över en bestämmel- se som ger busschaufförerna rätt att : | fördela. platserna i vagnen. I regel placeras negrerna längst bak. '; . "Nu försökte de färgade sätta sig framme i -bussen : och. vägrade att : | lyda chaufförerna.' Polisen förklarar att det: blir åtal. för. förargelseväc- FE VA SE NGEN 'ypi ka .basunblåsare . "PARIS "(AEP) 5, | : Varken månraketen eller ge- : neral de” Gaulles maktöveftags ol fattningen "av: 1958: års skörd Kina är: årets främsta” sensa tion”, heter det-i en initierad" '- rapport till den ansedda paris" "tidningen Le Monde. Massdöd ”av svält var under 'år- onde; ja t om århundraden, not mala' företeelser" i Kina, Om ' stora tidningar fick telegram om ett par-' tre,miljoner svältdöda' kineser pu- tryck :med : minsta typer på någon undanskymd plats. De högt utveck- lade industriländerra: ansåg. det gl- vet och inte alls! särskilt" intressant r tastrofer och missväxt.” Allt llhör från och med i år för alltid .historien, har : Peking-rege-' ringen:stolt förklarat, Kinas skör- "äv:s k ”grundläggande. livsme- ”, till vilka utöver ris:och' bröd- fäd" räknas bönor, soja, ärter, pos tatis och andra rotväxter, + ökade från år 1956 till år. 1957 med-4 pro- cent, vilket” då av” Peking) ansågs cent, kalkylerad. + Årets, skördar Procent över de senaste -årens ge- nomsnitt, Medan de totala skör darna i:de- viktiga naturproduk- terna .i fjol: uppgick till 185 mil jonerston, skall i år bärgas skör- er ton: Kinas försörjning har se- dam gammalt lidit av brist På tett- ämhen. Också i fjol var försörinin= we med fetthaltiga livsmedel otill- ä Ng. I år "uppgår dock skörden av;:sojabönor till 12,5 miljoner ton, bara... 25 > procent -mer än i fjol Däremot har skörden av jordnötter ökat till 6 miljoner ton, vilket mot- svarar. 124 procent ökning. Olivolja skördades dubbelt så mycket som i fjol: Mängden av oljan överträffar. Nu” sojaresurserna med 80 proce Kinas folk skördade i år 40 mil joner ton vete, vilket innebär att Kina för första gången i historien distanserat USA och ligger på andra plats bland världens vetepro« ducenter, efter ' Sovjetunionen, FÖ I Kina odlas två sorters ris, den ena sorten. skördas på sensommaren den;andra först senare i december. Den första risskörden gav 56,5 mil. joner tan, vilket i runt tal är 40 Procent mer än väntat; Di riset blir antagligen bättre, ot sena SUNVAD INGEN VAGADE I " DRÖMMA OM, "oo w: räknat slika musikinstrument så- Sat Pool sand, sambukor, säck- rmed : har Kina åstadkommit blicerades. notisen 'i. få: rader. och | | dar: på 200, kanske -på 350 miljo- |”, et kande beteende." (TT — Reuter). - i inte har någon motsyarighet i jo; brukets "världshistoria." Den, gynn- samma väderleken kan inte alls an- ses -som orsak till/framgångarna. Skillnaderna mellan de totala skör deresultaten från ett'år til nat'var i Kina aldrig högr procent, beroende på att det' aldrig hadé: förekommit ge ä i'detta jätteland, liksom "det aldrig hade: noterats goda 'skördar-.i hela - Vad: som 1949 fanns: i--Kina 21,5” : miljoner feal: med ”tillfredsställande ing. ; Under. : skörde- året ' 1955-56 ökade -den bevattnade "ärealens "ömfång till: 27 :”miljoner hektar; Årets därpå ökade den åter 'med 8 'miljoner. hektar. I fjol till- kom 14 miljoner hektar och under skördeåret ::1958 skall "den bevatt- nade -areal. uppgl: till 80 miljoner hektar. Vad "som ' tidigare. krävde 300 års-samlade. ansträngningar. nås nu under ett endä år, tic sa. + För / tillfället "står 116 miljoner hektar. till jordbrukets förfogande, Av denna areal är redan nu drygt 65 procent av förstå klass, medan samma kvalitet för 3 år sedan bara omfattade '”-20 procent av den to- tala jordbruksarealen; Bevattnirgen och. dräneringen skall under detta år och det kommande ' året oinfat- ta 80 procent av den för rationellt bruk inte lämpliga arealen, Y - ne Från och med år 1958 förfogar Kina över omkring 1500 kilogram let för 287 kilogram i fjol och .ba- ra 200 kilogram för fem år sedan. President Mao Tse-tung lovade för ett år sedan kineser att ”år 1959 eller kanske bara år 1960”. kommer vi att få 750 kg mat pr person, var- av 50 kilo fläsk och ånimaliskt fett och 10 kilo vegetabiliskt fett samt 10 kilo boniull. ”Arets skörd gav mer, omkring dubbelt sl mycket. - --ÅTERVERKAN PÅ HELA - VÄRLDEN fö :s oc En tillfredsställande : livsmedels- försörjnings varaktiga « följder för Kinas 600 eller 650 miljoner -invå- nare är- svåra? att: överskåda, De måste 'leda till betydandö"ekönö- miska, politiska och befolkningspo- Ntiska förändringar i hela världen. > BI Jean-Louis Ry "Prenumerera >. :- VÄLKOMMEN « till : allhelgona- marknaden — de inbjudande orden lyser från 'en ' väldig transparang, då resenären i sena mörka novem- berkvällar träder ut från järnväg: ör stationen i Soest; Välkommen -— j förvissnin- gen att här kunna finna någor tids lugn' och: vila, 'skulleé' dock hellre ha tagif'emot ett ordentligt slag.i ansiktet! , Se" så, hu' hår mån:i sin sangvinism' och 'ovetenhet. s Å det ljusblått! Naturligtvis alla. ho- tell upptagna, och 'regnet : hänger över taken, och minst fyra mil till närmaste" stad .— 'om det nu över :: upplysta, ivud generell ' missväxt | h länge? Hi la, veckan —' grundlivsmedel pr invånare, i stäl- |- LAHOLMS Sena eo oa Sa TIDNING avtusssoullat svida ingen i Fe- "|garivaneätminner, > DA TIDNING 50 huvudga Och samma” korta. lakoniska .:be- T "alla rum upptagna. privat?” En” axelryckning. Nej, den jar först i morgon. Och pågår hur DEN” VÄXANDE " kvällsblåsteri rycker held fång av: ännu" halvgrö- na blad från” träden, 'reghet börjar stänka, Jag vänder. tillbaka" till sta tionen, släpande på mitt.bagage. Väntsalarna stängs klockan ett i natt, " öppnas: inte förrän klockan fem. Jag ställer /in'.väskan" i.ge- päckförvaringen - och. går "tillha- ka till centrum under det uppspän- da paraplyt.:- Visserligen: bara ' e lätt- duggregn ännu,: men ändå... Folkträngseln. är' stor i'de”smala gatorna trots att marknaden ännu inte börjat. I' en skum hörna -rå- kar jag krocka med en lång polis och tar genast tillfället i akt, Jag förklarar att jag, intet 'ont' anande; råkat komma hit en: sådan. här kväll och inte kan skaffa rum. Kan jag få kinesa på polisstationen. tills i morgon 'bittida? Går tyvärr inte — vi har'inte rum för sådant. Men — han själv har eget hus och gott utrymme. Vill jag bo hos honom, är jag hjärtligt välkommen, dn & VI GÅR framåt gatah, fram ge- nom en sagolikt förhäxad värld. Vem hade kunnat drömma om" nå- got sådant? Nyss såg jag bara det Å eg ga no vembermörkret, de virvlande halv- vissna löven, det duggande "regnet, den rolösa människoströmmen. Nu är. allt förvandlat. Jag går fram. i en värld av ljus, ljus' i alla färger. Hela staden, den 'svarta och fukti- 82 senhöstkvällen blommar av den mest prunkande. marknadsrokoko. Man skulle kunna tro sig försatt till en lekstuga för jättar eller gu- dabarn! Marknadsarrangörerna har inte väjt för någonting, inte ens för de heliga platserna. Runt den mäk- tiga domen, vars torn snart förlo- tar sig i nattmörkret över det blän- daride - färgfeeriet, trängs tombola- | hjul, kasperteatrar,' 'slänggungor, berg-; och dalbanor :-—,'allt. vad närnbergsk , Spiel-fantasi kunnat inna på för att roa små som sto- a "under dessa sex förestående marknadsdagar. I alla prång och inne på gårdarna står specialbygg- da lastbilar med salustånd, mena- sek, rekvisita RB erc-ew från” hela Tyskland, - Blomprakt kring ”det skeva. tornet” i Soest, - «| sen för grymma och blodiga mä '] bli kristen kultplats. de; pa mig. till ett rum, ! 1; MIN VÄRD HAR VARIT i Nor- norskan ungefär: lika mycket som "| Jag själv behärskar. tyskan, Alltså | kan och gömt sig under orgeln, ” [så funtad, att han aldrig kunde gå | Denna marknad måtte vara något alldeles särskilt — och något myc- ket världsligt, trots det - sakrala £: Allhel xnaden. "Nu viker vi av, där trängseln och mark "adsvimlet är som störst, in på -eri liter ' och "tyst sidogata; dock "' blockerad "av" en" djurvagn, minst” lika..; stor ; -.som + husen ' i grannskapet; ' Framför . oss - blänker i det' matta skenet från savlägsna gatlyktor ett stilla-våtten med vi- lande vita "svanar.-'.Det är Soests medelpunkt och egentliga" upphov, Grosse' Teich, " också kallad” Svan- dammen!" Ingen kan” i .dag: aria, att detta .: glittrande > 'drömvatten .:en gång varit 'en mörkt blodfärgad of-. ”skådenl gentinska : flygbasen -"Meléhior / i å Antarktis, . hade - en ' besättning 37. man, (TI—AFP). uker; t - + teråt minns jag den närmast som en glad och brokig, bilderbok;' Sax gostad -i Schlaraffenland, virvlan=" de, karuseller, snurrande «; hjul, hoppande och gestikulerande , kas- perfigurer, dansande apor, de fe- taste korvar och de gulaste tjoc; kaste " honungskakor, - de' största kal "och 7 p och -kattor som någonsin kunnat fröjda'.ett människoöga,' ett övet dåd av frukt och' alla. slägs -bak- verk — och så denna: folkträngsel : på de'små öppna platserna och i hjälpsamme "polisen ' ” Teich." Under "dessa 'sex "dagar "Jär= de- jag aldrig att ,;en- enda ' gång hitta hem' utan att först ha, frågat 'minst fem personer 'om vägen. —: trots att. avståndet: till; torget :var bara "en" halv. minut, till rådhuset och :dömerna lika långt.' Den: st ferkälla;. dess- stränd hniskooffer? skulle den medeltida 'och den "nutida "stadens. källa och upprinnelse Min” hjälpsamme "polis har sitt resident här — dess 'stabi- la: gråstensgrund stiger: direkt ' ur] vattnet.. Han upplåter sin port och jag träder in-i lugnet, trivsamhe- ten och värmen, ne kens ge under krigsåren” och behärskade kom 'våra :samtaji fortsättningen att föras halv på norska och halvt på : tyska, en rotvälska som, dock inte »gav minsta :rum för miss! 'stånd.: Herr "polisen var även, kol respondent till ortstidninge: ' trycks. i grannstaden"; Dort. ind) och visade mig i>dagens rummer sin "senaste : journalistiska i bragd. Han och hans kolleger: hade ' den föregående "natten haft. ett ”sådant bestyr med Kletter-Max, en på or- ten förut: okänd . gentleman, som svarat för den ännu inte påbörja- de : marknadens. största - sensation. Ändå hade denna sensation försig- gått i all obemärkthet — ända tills stadsbor: och marknadsgäster fick "läsa om den i tidningen, Max. ha- diga folkträng Ia "bidrog denna min” "kroniska :desoriente> ing; fortsättningen: på 'en--hel- mås nad lärde jag aldrig att hitta-i det, lilla. Soest, Gång" på "gång ” åkade ” jag ut för missödet att gå i väs- ter för.att en stund senare kommå 7 i öster, trodde mig gå mot norr — tills :jag plötsligt upptäckte" att'jag förirrat: mig långt mot söder. Bris- tande, uppmärksamhet, skulle :man' förstås kunna säga: Men hur- kom ma tillrätta med. en stadsplan; om vilket det är för litet att säga att. den "är. en labyrint? Bilden av en garnhörva skulle re åskådlig-' göra' den verkliga ' situationen, om det inte vore så att en garnhärva” i regel har tre dimensioner. +. Men vad gör det annars att man går vilse;i Soest? I dessa gator och ' gränder -kan' man" ströva "månader" s och ': dagligen : ställas .:inför - nya, oväntade ', synsensationer. | Fi öljer.- man” den gamla stadsvallen kom. mer "man till kyrkan som blev. ur. blåst av ett. bömbnedslag unde: hitlerkriget — jag vet inget annat” namn på den kyrkan än Schiefen” Turm. Dess höga torn ser 'också u som :om' det fått ett -knockoutslag under förödelsen, men'så är. det i inte! Soests skeva torn — man ta lar om det, lutandeX tornet: i Pi. de klockan tre på natten:för: att vara exakt, tagit sig före att klätt- ra uppför det ena av Wiesen-kyr- kans . åttio meter - höga torn. "På nedvägen hade:han fenomen dörr mitt på fasaden tagit sig in i kyr-' Den alarmerade polisen hade” dra- git fram honom' ur hans görnsle, och 'Max förklarade frankt att det- ta långt ifrån.var den första re- san så”till väders, Han var en gång förbi ett kyrktorn utan att gripas av oemotståndlig lust "att: klättra uppidet fore frn SEX DAGAR bodde jag hos den hygglige polisen — sex marknads- dagar som var och en'häde sitt sär- skilda namn, och sin. särskilda :be- tydelse.” Jag: kan. dock" i minnet särskilja "bara barnens , 'dag ' och hästmarknaden: Denna -. hästmark- nad är flera kilometer lång, . men hästarna utgöres' numera så gott som uteslutande. : av traktorer. Traktorer i ändlösa rader, alla mo- deller, typer och storlekar, i alla färger: röda, gula, blå och gröna. Denna gång var ock: liga hästar att beskåda På deras egen marknad, men sådana hade annars inte förekommit här -på åt- skilliga är, Upplyste man. 7 > a ör Övrigt nödgas jag avstå frå att söka skildra al clgonarmarkan Ihelgonamarkna- den: i. Westfaléns. äldsta. stad:. det er mA sme SOM UTGIVES sextio ' eller" sjuttio "meter långt får du én bild'av 'det sneda torn i Soest. Det bör vara något fö Kletter-Max att ta | nästa gång. , Unikt i sitt slag är, också. sta= dens - minsta gudshus,.. Nikolaus= kapellet i Patroklusdom delbara närhet, Nikolaus fararnas speciella ' helgon '— : ett tempel vigt åt. sjömännens skydds- patron i denna inlandsstad, tjugo " mil från: närmaste: kus ton mil 'från flod! minnet av några som kallades : för. schleswigfararna form av ett” skepp ' med ” master," bog och nämnda. är "altarskåp och ett" berömt: konstverk av Mäster. Konrad, > RA g gen, sjögrönt, påminner 'om alger och tång, tolv eller så några verk. liksom många av dess Publika! pro. fanbyggnader och av den gröna sandsten, som häms tats' och hämtas från trakten av Mohne, Sö$någx. mil i söder. Ins gen åÅnan stad har kyrkor av samma färg som Soest, "den ' staden, det -trolska Soest, - a 2 or PS M gröna skulle ändå inte löna Sig. 'Nu ef slutet 1 alg själ men varför talar ingen om det kr kiga tornet i Soest? Tänk” dig ett tjurhorn i'vertikal ställning 22 då en dust: med EN Nån ens Ome=." är ju sjö-" t t och. fem- ån närmaste"'segelbara Det skall visst vara rest till och är byggt i akterkastell,"' Det sist" rymmer - Ni ikolauskapellet nt fill färs Samma färg har alla de" femton kyrkorna i Soest, !.. och hus $ som en -mussla, privata hus -— | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.