lö 7 NR 249. ARG. 27.7 s - + FK Laholms Tidni TISDAGEN DEN 28 OKTOBER 1958 8 — ortstidningen just för Er! FA : - - ” . ” . - | . | - Ansvarig utgivare J, B, Bengtsson a NG Lösnunimer 25 öre a 'Sprängning eller risbränning Sd > Ett åtal mot en lantbra ooo mv målets förnyade handläggni "Den 20 "maj i fjol hade Jant=' . brukaren tänt på några. rishögar , då han kalhuggit ett område av sin' mark för att där anlägga” en betesvall,' Den 23. maj 'hade: eld . blossat 'upp och "åklagaren "an: såg”attelden om den inte släckts i tid, hade varit till fara för en grannes ..skog. ' Akl. - ansåg, att elden legat 'öch pyrt efter brän- ningen tre dagar tidigare — el- ler : också ' hade ' den 'vållats ' av ” stensprängning samma dag den upptäcktes. >». Va .. Lantbrukaren ' förnekade .be- stämt, ” att. elden” kunnat ' ligga och pyra i tre dygn och trodde inte heller. att den vållats av stensprängningen, Hur den upp- kommit kunde han inte förklara; "men han förnekade bestämt, att han' varit vårdslös'på något sätt. » Däremot "medgav han, att' han - inte. anmält " risbränningen ” till ” brandehefen i. Våxtorp, då han — ansåg att'det rörde, sig 'om en -obetydlighet? = viss viset I X ' Häradshövdingen 'och' åklaga-/ ; > Fen påpekade, att svar. nu kom-. mit. med en tredje teori 'och bad » hönom : precisera: denna; Men] MU utöver att det kunde varit nå- « ”gOn,' som. slähgt någon cigarrett " eller dyl. kunde, han inte detta:'- Det första vittnet var brand- ; > chefeni. Våxtorp och han' ber. "+" rättade," att Lä "särskilt" farlig' ut när bi "ren: snåbbt. kommit till platsen. " Elden hade-hejdats/ vid vägen. > Hur: den hade uppkommit ville han inte yttra” sig om men om- . talade, aft-statens brandinspelke "tion hade "i "cirkulär. varnat för. ' sådana bränder De kunde ligga och pyra i 3 å'4 dygn för-att 'sedan -blossa : upp. : Han hade aldrig: hört ' talas :. om att: det kände uppstå brand efter sten- sprängning.” len el s . > Nästa vittne var den polisman, som utrett branden. Denne hade | haft .: många : brandutredningar - om, hand 'och ansåg, att :elden + mycket :väl kunde ha legat och ” pyrt från måndagen till torsda- gen men detta hade lantbruka- . ren bestämt: förnekat. Det hade : varit mycket :resonerande redan samma dag som branden utbröt. Först. ett år senare hade 'svar. kommit: med sin teori om sten- = sprärigningen som eldsorsak. Det hade tagits prover på jorden i det eldhärjade stycket och dessa framvisades- nu på rättens bord. "Tredje ” vittnet var en :Jant- bruksinstruktör,- som. just då ' vistades hos svar. Han. vågade inte ange någon orsak till bran- lans Är IN bakom hotan de våxtorpsbrand? kare i Våxtorp för vårdslöshet 1 samband med risbränning den 20 måj i fjol hade i januari; > I är varit föremål för huvudförhandling, Men. den gången -: + Uppsköts målet för ytterligare ut; . Jar, det åter. före, Ej mind re än tre ånd och på vittnen hördes ' vid ng. FN AN IE mycket bättre i dikeskanten än ute på fältet. NM pol I sitt slutanförande fann åkla-' garen det egendomligt, att svar. inte på de dagar, som gick mel- lan "risbränningen och eldens utbrott:hade tittat efter. ordent- ligt att elden varit släckt. Han ansåg, 'att risbränningen var or- saken. och . att det var ytterst osannolikt att stensprängningen skulle” hå: kunnat orsaka/, det hela, Därigenorn hade svar. gjort il sig ' skyldig "till » allmänfarlig |. vårdslöshet. :.. Svar. -' vidhöll, att han . var absolut oskyldig till att polisen varken hört hans son eller hustru' om eldens upp- komst." Det: blir "utslag den 18 november i det bagatellartade målet som tog hela tre timmar i anspråk. | NE liksom" må DEN STORA FRÅGAN ursprunglig: e fi det östra alternativet (c g nu går) såsom det billigaste och kortaste, :men Östra. Karups då- varande ombud "förklarade, att de angivna skälen för det östra förslaget” var fullkomligt ohåll- bara.: Han framhöll vidaré, att det syntes som”om anhängarna till ”östra förslaget” fullkomligt hypnotiserats'. av . fjärrtrafiken och prompt ' velat draga den u- tanför" .. samhället. ” Han ' ansåg . också, att vägen. i första hand: borde. läggas 'så, att den tillgo- dosåg ”lokaltrafikens ' behov. De "En annan talare från Östra "Karup. ' påpekade, att' Östra Karups ombud gick privata in- tressens ärenden. Vid 'omröst- ningen visade ' det sig, att en- dast. Skummeslövs ' och Knä- reds ombud var framsynta nog «att rösta för det östra försla- get.. Alla de andra röstade för ”mitt ' genom byn-förslaget” men detta överklagades så småningom, | den men på pekade,att det brann -. Höstutsäde av årets. skörd sv > finnes trots skadade rågen ' - > > södra Hallands slättbygd > Av en enkät som Lantm Från Hallands län säger jord- - brukskonsulent = Birger ' Blixt, "Halmstad, att sådden av' höst- « Vete och höstråg skett i normal omfattning och i allmänhet även i rätt tid. Väderleken vid tiden för sådden var ganska gynnsam och. beståndet av såväl vete som "större delen av rågarealen är f. n. tillfredsställande. En del sent sådda fält av framförallt höst- | Tåg är svagt utvecklade. Men " blir inte - väderleken onormalt . Svår i fortsättningen, bör även dessa fält kunna klara: vintern bra. Å andra sidan är de tidi- gast sådda rågfälten i frodigas- te laget. >" ; , » Utsäde av årets skörd har i >. de flesta fall kommit till an- " vändning vid sådden, Visserli- gen var en,del rågfält i södra pr 1 U och jordbrukskonsulenter i olika län om utfallet av höst- : sådden tycks det framgå,-att den skett i hygglig tid - att brodden utvecklat sig tillfredsställnade. X annen gjort bland sekreterare och NR ler mindre angripna av grodd- skador. Någon svårighet att erz hålla utsäde av råg eller vete har det dock inte varit. I Den i höst besådda oljeväxt- arealen är även av formal om- fattning, Sådden 'av oljeväxter- na skedde i god tid och i all- mänhet ,under gynnsamma vä- derleksbetingelser. På vissa ler- jordar ' är de fält, som såddes under första veckan av augusti, i många fall fläckiga och ojäm- na, i beståndet, medan de fält, som såddes några dagar "senare är jämnare i sin utveckling. Efter. den rikliga. nederbörden under senare hälften av juli och i ;början av augusti var jord- strukturen mindre gynnsam, när de första fälten såddes, vilket förklarar det något ojämna be- branden. och fann det konstigt LAHOLM FÖR 25 AR SEDAN: : Ysby kyrka är en av södra Hallands: allra mest "intressanta. Vid . ingången 'till kyrkan står bland annat "en vacker gammal funt, huggen i sten.” Rikstvåäns sträckning diskuterades ingarna i. ödra Halland för 25 år sedan var byggandet av den nuvaran- ' de rikstvåan genom Östra Kärups by. Den gamla, smala och krokiga ' vägen - slingrade "genom byn och ansågs inte tillfredsställande,' men' var man sedan skulle lägga den nya råd-' de det delade meningar om, Det var på den ,tiden: kommunernas vägombud : som” fick be-" . sluta om sådana saker, och frågan kom upp på en stor vägstämma. den 17' oktober 21983. "Tre förslag förelåg; nämligen att vägen skulle' v n In .och breddas. : ”Tjänar det någonting till att spara! Driver inte ni sparbanks- "] folk "propaganda för en idé, som på grund av utvecklingen under [senare år med" dess icke ringa inflation ger ett tämligen ihåligt resultat!” sa? «en: god vän till mig, då "vi kom :att tala -om den pågående .- sparbanksveckan och den sparpropaganda, som spar bedriver. ' ' « Nog är det sant, att penning- värdesförsämringen .— inflatio- nen — betänkligt naggat spar kapitalet i kanten. En av örsa- kerna : härtill är ' att sparandet varit för Ltet i den: konjunktur, som vi under många år haft med stark efterfrågan på varor och tjänster. Nu tycks emeller- tid: varutillgången på alla om råden vara mycket. god, och. då kan alltid den göra det fördel- bankerna hu särskilt intensivt aktigaste . köpet, som :har pen- , gar .att omedelbart" betala med. > Upplysningar och en rad spartips. Sparbankskamrer Folke: Sparbank ger' här nedan LT:s läsare svaret på den . Sparande - ”Tjänar det något till att spara?” Den som spar han har... . £å' lycklig 'han kan &e ut..; Så gå öster eller väster 'om byn samt: att'den "Att "disponera "kapital inne- "bär "att, njuta frukten "av eget eller. andras sparande, ' Det här "uppnvuntrade;'man till i8pa- rande under senaste världskrigets dagar" — den lilla””réklamsaken” . är fortfarande' lika. aktuell. Laholms sparbankschefs ekvation Arbete + Sparande = vårt samhälle Som LT:s läsare Senom annonser fått veta anordna s.k. sparbanksveckan — sparbankerna för sin pro r man just nu runt om i landet den Paganda intensivare, men ger Värdefulta Willstrand vid Laholms | primära frågan, när det gäller allt — Så här svarar hr Willstrand: samhälle, vi lever I med de bes kvämligheter och andra förmå- ner, som vi dagligen ha fördel av, är ju resultatet nv arbete och sparande under generatios ner tillbaka, . Men behöver vi, som Iwver i atomteknikens tidsålder tilläm= Pa en livsform, som nödvändig- heten påtvingade våra fäder! — Ja, det behöver vi! Alla tekni- ska framsteg, vilka .är- resulta= tet av intensiv forskning och kaparanda, och vilka skänkt människorna . en = bekvämare livsföring, har kunnat åstad- kommas genom ett kapital — - sparresultat — ställts i denna utvecklings tjänst, har säkert framtiden att erbju- . da oss — redan är det ju ocr- hört mycket, som lockar — » men om vi ska kunna förvärva dem beror på vår sparvilja Den gamla regeln: YSpar först, köp sedan”, äger alltjämt till- lämpning - och är: väl värd att sig - intagande till allmänt underhåll. En sådan framställning kom" in till” ovan . omtalade i vägstämma men: avslogs sedan ' riksdagsman Nils' Johansson i Brånalt -yrkat avslag. ;; Skogaby—Knräred . var ett annat aktuellt vägbygge just då, och det beslöts att snarast bygga" om "vägen - samt -upptaga ett lån: på :200,000 kr fö 4 " REDAN FÖR 25 ÅR sedan hade Laholms. hantverksförening vissa "planer på” att inrätta en yrkesskola i Laholm, men man hade ingen lokal utan hoppades få >en ; sådan i samrealskolan, vars nybygge då var mycket ak- tuellt, Detta; byggnadsföretag behandlades förresten i skolans kollegium, som var mycket nöjt méd. förslaget och endast hade en ' del 'detaljanmärkningar att göra. 31 ae "EN" HEL' DEL RABALDER åstadkoms ' för 25 år' sedan i samband med det av: Södra Hal- lands ' Spannmålslagerhusföre- ning uppförda magasinet i Halm stads ” hamtt, 'Dels hade detta byggts.-på: så dålig grund att denna sjönk och tarvade en hel del . förstärkningsarbeten, ,. dels behövde lagerhuset hjälp av re- geringen och spannmålsnämn- den för att klara ut lagringen. Denna hjälp, fick man också, I men i det sammanhanget ”spö- kade” också kvarntrusten, som tydligen sökte komma åt lager- huset på något sätt. « "roa . DET FINNS som bekant en del vackra, medeltidsmålningar i Ysby ” kyrka, och ” dessa hade ”plockats fram” för 25 år sedan — tidigare hade de som på så många andra” btällen dölts av kalkpputs. I. kyrkan fanns en ugn, vars sot hotade att förstö- ra de vackra målningarna. Då- varande kyrkoherden Lindman i Ränneslöv förklarade, att mål- ningarna : inte ' hade något som helst värde, och denna inställ- ning delades av biskop Rohde. De var ofullständiga, och för- samlingen. kom inte att göra något för att rädda dem, förkla- rade kyrkoherden. oo Men kyrkoherden fick svar på , 0 och -mellersta Halland: mer el- "+ (Forts, & sid. 4) | H NN so ee fra (VÄGEN > MELLAN ;Brohuset i i | och 'Axeltorp "har varit" föremål för ;- många" framställningar : om | varien Erik Salvéj.i' Halmstad, som tyckte "att. det var rent barhsligt när man förklarade att målningarna -' inte: Hade ; något! värde, Här har vi en medeltida kyrkokonst, som vi endast kan uppvisa ytterst få om ens någon motsvarighet till i:våra' bygder. Sådana” medeltida' kalkmålnin- gar är nämligen mycket 'oyanli- ga och sällsynta, och sotet. blir mycket svårt 'att få bort, fram- höll”dr - Salvån, som" lovade- att inskrida. mot. förstörelsen.'. Så blev också så 'småningom fallet, och de' vackra målningarna räd- dades. "oc SE NE Ränneslövslottor. stöder hemvärnet '. Ränneslövs', loitakår hade; å . går: årsmöte 4 banklokalen' un- der ordförandeskap. av; frö -Tinnéa' Hansson," Vallberga: relseberättelsen” 'godkäns "ansvarsfrihet beviljade Ej ' Samtliga styrblseledamöter' or väldes' nämligen till ordf. Linnéa Hanssohy', Vallbergå, .v. "ordf. Elin Nilsson,” Rännéslöv, kassör Iig- rid Sandberg, Vallberga, sekr. Ellen "Hansson, 'Vallberga samt Edel Nilsson och Majken Örjans- son, båda i Ränreslöv. Till revi- sorer omvaldes Anna Ifvarsson och Elsa: Andersson;' suppl.. Anna Jansson, 3 Jenberga. Till ombud. vid Hallands Lotta. förbunds ' ärsmöte och . ombuds- möte utsågs Ingrid Sandberg vr (Forts. å sid. 4) öken |. änneslöv, Det' har: under de' ena mål: om: överlaster. på. lång: FT "Det. har många: : gånger sagts, att 'vågen .inte' slog rätt, att väg ningen inte skedde 'på ett till- förrän; i går. kom - det' till” en verklig skärmytsling mellan åkla- garen,' som Jät höra förste polis- assistenten = vid” statspolisen i Halmstad, Gustav Magnusson, som "vittne i ett: mål: mot en göteborgare. Denne i sin tur bi- träddes av en' notarie Bark från Stockholm och bakom" denne stod transportarbetareförbundet, 3 KORR ord Eftér Astrid Petterssons tidi- > ; gare böcker; som varit debatt- romaner, har hon-i år, utgivit första delen i en, brett upplagd romantrilogi, som ” skildrar 1700-talets Halland. Ingri Vall- "piga heter boken, och det skall :' först som sist sägas att med ' denna roman har, Astrid Pet- tersson tagit ytterligare ett kliv uppåt som författarinna, == "0 ” Astrid Pettersson har inte skytt några 'mödor då det ' gällt att få fram en äkta sjuttonhund- . ratalsstämning.' Mycken tid har / hon nedlagt på forskning i är- kiv och kyrkoböcker; detta så mycket mer ”imponéraride, som bon samtidigt skött arbetet som" husmor på den vackra gården ix. Harplinge.” er | Man rycks med av den lätta . men ändock säkra prosan. Dia- logerna har fått de typiska ord- vändningarna, och - miljön är alltigenom äkta. . > so I Älmereds by, dit handlingen är förlagd, råder split och kiv gårdarna emellan. - Bönderna har sina ägor utspridda om var- andra "och Anders i Kyrkans- gård vill ha skiftat jorden Ge- nom detta får han hela byn e-17 mot äg, byn där prästen dricker | INNan sig full: med vem som helst, An- ders för en: hård kamp, och det är hårda och råa ord som sägs |""7 bönderna emellan. - As tal av den stridbare landsantik- | -Kyrkansgård blir utsatt ochi ge den X första år. som ung 9”. +: 1700-tals bondeliv i Halland. "== (ti ciskildras äv. Astrid "Pettersson? "Författarinnan och lanthusmodern- Astrid Pettersson har ge. nom sin nya roman visat sig vara. människorna" i gården lysta i barin och förföljda på alla sätt. I denna gård, Kyrkansgård, har Ingri från Bulveråsen tjänst som piga. Ingri, som författar- tecknar på ett utomor- dentligt sätt upplever här sitt Vallbergavågen: stötesten. <.-- oMall ERAN IE o + öra för:åtkilliga långtradare södra. Hallahd "och "orsaken till” detta" är I främsta rummet Lantmannaföreningens. våg i Vallberga, Sedan , denna. för re år sedan "kom till har "statspolisen ' i "stor "utsträckning ' använt sig av den för. att kontrollera eventuella överlaster. fredsställande sätt. osv: men inte j efterfölja. + >, : 4 ste" åren, förekommit 'massor av tradarna 'när, de passerar genom sager RR M er som. tydligen ville ha verkligt klara papper i vågen... .. ; Chauffören hade den 23 sep- tember -1957. blivit tagen vid" Vallberga och kontrollvägningen gav. vid handen att han hade 2,520 kg överlast på dragvagnen och. 290 kg'på släpvagnen, Vi- dare hade boggiet ett övertryck på 2.470 kg. Han bestred över- vikten på dragbilen och 'över- trycket.” på boggiet. men gick, med på överlasten på släpet. Svar. fick så ge en uttömman- de skildring av hur det går till - vid lastning i Malmö och loss- ning i Göteborg och vice versa. Han. gav även en utförlig redo- görelse för vägningen it Vall- berga där han - haft en lång diskussion med ' polisassistent M: Svar ansåg att drag- fallet Vallberga- den stora berätterskan. =; Fr Sr Sd "Hus över sig som helt fångar Jäsaren. ' Hennes 'liv i gården där. förtal och skvaller förföl- jer människorna,. och där om- givningens skrockfulla inställ- ningar til allting skrämmer ” henne tillsammans med hennes knande känslor är skil- FT trid Pettersson har lyckats veka flickgestalten ett egna v drat: med inlevelse och kun- skap. on kraften från släpvagnen tyngde ned lastvagnen, Polisassistenten ' gav också sin-syn på vägningen, som han ansåg ske så rättvist som möjligt. : ts ” På en fråga av notarie Bark förklarade svar. att han inte hade tagit någon hänsyn till chaufförens fraktsedfar då det hänt, att förarna inte visar fram fler fraktsedlar än det passar dem, Det har också hänt att förarna blivig förda bakom ljuset av de, som ”Iastar vagnarna, = - . Notarien å:sin sida åberopa- . de fraktsedlarna och intyg om "att lasten vägts vid ankomsten till Göteborg och att den då inte visade någon överlast. . Han hade även ett längre in- . tyg från statens justerare om . "provvägnt vari framgick att Vallberga-vågen inte sslog I sitt slutanförande gick no- tarien . hårt fram och påpekade, : att det för godstrafiken med bilar gäller stränga regler. Men förarna har ingen annan möj- lighet att kontrollera Iasterna än fraktsedlarna och de måste lita på lastarna. Inom "ASG och Bil- spedition är det nu'så strängt, att om någon lastare medvetet söker lasta för mycket så får han ögonblickligen sparken. ,Att lasten denna gång vägt så mye- ket över ansåg han helt bero på att släpets framhjul kommit att - (Forts, ä sid. 4) ÄR er (Forta. & nästa sida) Céch många angeniima ling : RR AA KR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.