Munmnollig, NRA RR ; Karup, "med maka Stina, född N:R 254. ARG, 27. "Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm SM TISDAGEN DEN 4 NOVEMBER 1938 Å Laholm blir centrum i. försla Hela Hök utom Hasslöv och O. Karup = ':;: sammanförs t LAHOLM SKALL BLI B- vi tala om, 34 ceras och vilka Av den anledni 2 ER ÅA Z Hers'! Härald- Johansson, "Genes vad, med maka Inga, född :Lund- gen,” Velnge.:" (Fotd:- Dahlqvist, Laholm): 5.7 FO es Herr Ingvar Jönsson; Trönnin- ge, med maka Stina, född Johans- son, Ålstörp. (Foto: Dahlqvist, FIN RA "Herr Ingvar Gunnarsson, -Ve. inge, med maka Inga-Lisa, född Jönsson, Skogaby. (Foto: Dahl- SE Herr "Evert Östra "Av A-centra finns i landska- pet tre, . Halmstad, Falkenberg och. "Varberg, "medan Laholm och Kungsbacka utgör B-centra. Orsaken till denna klassificering är att man för en A-region krä- ver minst: 300 innevånare och dessutom," gymnasiurn, tvådelat lasarett, domsagokansli, tidning och alla branscher inom detalj- handeln' representerade. t Laholmsområdet saknar som bekant såväl / tillräckligt inne- vånareantal, som en del av ovan uppräknade institutioner. För ett B-centrum' räcker däremot La- holm "väl tilll Här krävs inom regionen 15.000 innevånare (La- holmsregionen har 20.871): Vi-. dare bör det finnäs yrkesskola med heldagsundervisning,. sjuk- stuga eller flerläkarstation, apo- tek och nästan; alla branscher inom detaljhandeln — bland an- nat spritbutik, Laholms framtida välfärd hänger tydligen på sy- stemet. Ae ov nA in - C-regionerna, "de minsta en- heterna kräver minst "7.500 in- nevånare och ett centrum med realskola: ellér högre stadiet av enhetsskolan, ; två' provinsiallä- kare, tandvårdsklinik, mödra- och barnavårdsstation;' filialapo- tek, > landsfiskal, . lastbilscentral, . |arbetsförmedlingskontor ++ eller. ombud "och "vissa specialaffärer inom detaljhandeln! :: .:. rt "Laholm som”"sålundaå blir cent- rum i en: B-region, omfattande Laholms: stad och landskommun, Veinge, Knäred, Ränneslöv, Ka- rup, Våxtorp och Hishult anses alltså vara ett naturligt centrum för detta område, detta: dock en- dast för i -B-regionevillkoren angivna uppgifterna. Givetvis är ill 'enhetsskoleregion? REGION. För alla som undrar över vad det innebär kan att i Hallands län för närvarande pågår en lokaliseringsplanering, . ut på att klargöra var 'service- och produktionsföretag från olika synpunkter man kan som går bör pla-' för att få till stånd den :eftersträvade lokali- har man uppdelat Hallan d i A-, B- och C-regioner. Laholm centrum också för C- regionens uppgifter, men inte för hela det område som B- en C-region, och till denna har Hasslöv 'och Östra Karup förts. De länsorgan som haft hand om vissa delar, av Hishult har Ör- kelljunga som man delar ytterst ogärna på pri- märkommunerna och därför har hela Hishult förts C-region. ligger också vissa avvikelser från den mest naturliga tillhö- righeten. Sålunda säger man, att från de norra delarna av Ve- inge församling är de spontana larna: av kommunen, som är .de folkrikaste, i huvudsak har sina förbindelser riktade mot La- holm. I Knäreds kommun. bry- det mellan Laholm' och Marka- tyd, Avståndet från orten Knä- red är lika långt till Markaryd terna "med, tåg är. bättre ' från Knäreds samhälle till Markaryd än; till Laholm. Från”. kommu nen i.:sin helhet är dock buss-]” > väsentligt bättre till :.Laholm-'än till Mar- |- kommunikationerna karyd. + ot I ”-Regionplaneförslaget som" nu utsänts ,' till. kommunerna för yttrande "avser måhända främst att. främja lämplig lokalisering av . produktionsföretagen,'.. men med detta följer 'givetvis också förläggningen "av skolor,” sjuk- hus och samhällets övriga ser- Lömummer 23 öre plan fn g till--regiona ner verksamma, längd utgjorde 2,6 regionen omfattar. Båstad bildar! | planeringen menar också, att' centrum, men |: till Laholms). .. I fråga om B-regionen före- |" I kontakterna helt inriktade mot |: Halmstad, medan de övriga de- |: ter. sig" detaljhandels .inflytan=|. AN Brandkårsstotistik i Laholm: 4 bilar, 2.600 meter slang 1 brandväsendet i Laholm var under 1957 22 perso- av vilka ingen var heltidsanställd. Brand- förmän, brandmästare och övrigt befäl utgjorde inalles 6 personer, . Siffrorna är hämtade ur en statistik som sam- manställts av Svenska stadsförbundet och statistiska centralbyrån. Ur denna statistik kan man även inhämta att braridväsendet i staden bl. a. förfogade över 4 brand- - bilar och 3 motorsprutor. Brandslangarnas sammanlagda km. Antalet alarm under nämnda år utgjorde 10 — av dessa var 3 falska. Sammanlagda an- talet utryckningar var 7, av vilka 6 företogs' på grund av eldsvåda eller eldsvådetillbud och de övriga på grund av soteld eller skogsbrand. eller skogsbrand eller inom ramen för ambulans- och räddningstjänsten. (LT-PRK) Stora orgeln i vår » Den stora orgeln I domkyr- kan i Göteborg skadades under domkyrkans ombyggnad så illa att den sedan dess inte varit användbar och den går heller inte att reparera, Ett nytt in- strument måste anskaffas, Den gamla orgeln kunde un= der kyrkans renovering Inte skyddas. I varje fall var det in- te ekonomiskt försvarbart att £e den ett effektivt skydd, fram- håller domprost Ragnar Ask- J mark, Det skull ha blivit lika dyrt att plocka ned den och sc- dan sätta upp den som att byg- >" Teletekniskt i Skottorpsbs gden a som” till Laholm. Resmöjlighe-]' i . "TELEVERKET JOBBAR o- förtrutet på med sitt stora syd-” ningen, inför den” automatise- " rade” teletrafiken, som "skall vara fullt utbyggd någon gång be 42 deltägare ; 1 Serves nya - . ungdomskurs Serves nya ungdomsgiv fick en god start i går kväll. Inte mindre än 42 deltagare hade infunnit sig till: starten, och kursledningen kunde. därför snabbt plocka ihop 21 2-man- nalag. Dessa skall seriespela i fyra grupper, och så små- ningom ' också undervisas i regeltolkning och andra pro- blem, ' viktiga för en- bord- tennisspelare. | . Lt å VV (Forts." å nästa sida) - Klockmakares dotter”, Pjäsen som kommer att spe- las är författarinnan Sara Lid- mans debutpjäs, Job klockma- kares, dotter, och handlingen är förlagd till den - norrländska landsbygden, vars natur och människor författarinnan så väl känner till som hon så levande återgett i bl. a. romanerna Tjär- Hishults kyrkoråd har vid Hishults kyrka fick mottaga 2 > + målning från gamla bykyrkan nyligen hållet sammanträde be- = handlat ett antal löpande ärenden och därvid bl. a. beslutat n i försam- > tillstyrka oförändrat r Till att som ombud represen- tera kyrkorådet vid lokala över- läggningar rörande Ppastoratsin- delningen utsågs kyrkovärdarna Erik Johansson och Otto Hans- SON. Samma ' personer skulle också undersöka, om Klockare- gården . erfordrar några bråd- skande underhållsåtgärder. För erhållande 'av bättre belysning av parkeringsplatsen vid kyrkan beslöts hänvändelse till Fishults elektriska andelsföreing om ut- bytande av lampan i stolpen mittför kyrkan mot lysrörsarma- tur. Församlingen borde bekos- ta armaturen Om föreningen vila le anskaffa och montera den. På grund av skrivelse från Göte- Carlsson, Svensson, Laholm, (Foto: Dabl- qvist, Laholm), Mid 2 borgs stifts pastoratsförbund be- slöts anslutning till en kollektiv garantiförsäkring inom : Göte-" bell dr TR ee Aa lag för kyr v-" lingen även under år 1959 och oförändrad anordning av s. + ok. tjänstefria dagar för prästreskapet. - =... borgs stift med ett försäkrings- belopp av.50,000 kr för kassören i Hishults pastorat och försam- ling... sn CI band med bist "tionen i våras hade fröken Val- dine Pehrsson, Hishult, över- lämnat en målning från gamla kyrkans läktarbarriär. Målnin- gen föreställer profeten Haggai 'och är jämförelsevis -väl bibe- hållen. Kyrkorådet beslöt mot- taga denna del av den gamla kyrkans. utsmyckning för att efter vederbörlig konserveran- "de behandling placera den på lämplig plats i kyrkan. . "Slutligen utarbetade kyrkorå- det ' de förslag till utgifts- och inkomststater för år 1959, som sita: sedermera. godkänts av kyrko- fullmäktige. «0 co co oov - Teaterpremiär i Hishult" == ===>. = Job Klockmakares dotter Nya Gästgivaregården i Hishult blir denna vecka tear. > "> tersalong för första gången efter ombyggnaden; Det är Riks- - .” teatern-Bygdeteatern, som kommer på besök för att ge "Job . dalen och Hjortronlandet, Pjä- sen har överallt fått synnerligen god presskritik och har dragit mycket | folk i synnerhet på landsbygden. - . Rollistan upptar i titelrollen Britt Ängström, hennes bror, som ' väntrivs ' och längtar till staden, spelas 'av Olof Frenzel och ' som den gåmle svagsinte klockmakaren, som tror 'sig va- ra Job, får vi se Gustav Malm- gren. Fästmannen spelas av Karl Olof Ek och dessutom ingår nå- gra biroller. er j " Detta med teater i Hishult är ett försök framhåller man från ledningen ' för bygdeteatern i Halland, och” det hela blir för teaterledni till: en ekono misk fråga. Om försöket slår väl ut vilket . man har anledning hoppas, kommer man åter och Hishult skulle i så fall. alterne- ra med .Våxtorp, och de båda samhällena skulle få varannan pjäs var, när man turnerar höst och vår. + I detta sammanhang kan näm- nas att man också från kommu- nens sida är välväligt inställd till utsikterna att få teatertur- néer till samhället. Sålunda har kommunalfullmäktige på fre- dagskvällen beviljat 100 kr. till länskommittén för bygdeteatern skulle äga rum Då dessutom landstinget ' beviljar lika stort anslag som respektive kommu- ner beviljar, bör ju teaterled- -. halländska arbete — kabellägg- nästa år." Laholms Tidning har :;. tidigare flera gånger varit inne ' med , villkor att föreställning]. på det här ämnet; och i dag skall vi fatta', oss helt kort, : Efter .de ” inledande ärbetena « med kabelläggningen i Laholm 1 — vi skrev om dem för någon :- hånad sedan —' har man nu kommit ut och 'är i full: gång ' på den sydhalländska :lands- - - bygden. Inne i 'staden är det : nästan omöjligt 'att i någon större omfattning låta sig be- tjänas av de fina maskiner, man : "annars förfogar över inom tele- är inte så lätt för en maskin läggningar och asfalt — i varje "fall inte, om man samtidigt "skall vara -någotsånär aktsam om gatorna. Ute på de sydhal- ländska slätterna är terrängen: - ofta många gånger bättre. Som i: Skottorp. till exempel. Där - hittade vi televerkets mannar ' . verkets byggnadsavdelning. Det att ta sig igenom trottoarbe- i full verksamhet med att läg- -.ga ned-telekabel över ett stort fält. Här gick specialmaskinen finfint — här var lätt att plöja ned de sjuttio centimeter, som fordras för att kabeln skall komma på säkert djup. En man på traktorn och en på ”kabel- släpet” — sen skötte sig allt- sammans rent automatiskt, Ka- belrullen hängde i sin ställning på släpet — genom ett kedje- "och kugghjulssystem drevs den framåt i takt med traktorns fart. Kabeln gick genotn ett -uttag i den spetialtillverkade - plogens spets, och bakom själ- - va plogbladet kom ”myllaren”, som täckte igen diket med den jord, som nyss plöjdes upp. "Hastigheten på ekipaget var ungefär den, som är normal] ' vid en vanlig höstplöjning. domkyrka svårt skadad — skall ersättas FOTEN Sn Ano ov å N NAN AR FR USA Domproat RAGNAR ASKMARK gå ett helt nytt Instrument. Or= gelns lädermembraner tålde in= te kylan I den ocldade kyrkan utan förstördes, ' Mon arbetar med förslag till en ny orgel. Det förslag som man nu närmast tänker sk glils ler en orgel med 40 stämmor — den gamla hade 53 = och priset för denna måste gå betydligt ö- ver 100,000 kronor, säger doms prost Askmark, Domkyrkan bo« tjänns nu av en liten orgel med endast 12 stimmor, — ” Bra resultat av Veinge-skyttarna Halmstadstraktens skyttekrots hade på söndagen stora fältskyt- tetävlingar” varvid "kretumlister= skapet erövrades av Allun Olofa- son, Halmstads Skyttegillo, En del goda : resultat uppnåddes också av skyttar från Volnge. Sålunda blev I kluss Ä K. G. Axelsson tvåa på 26 p, och Gun= nar Svensson tla på 21 p, I klass Y 1 blev Bruno Äkesson tvåa och Inge Johansson trea, båda på '25 p. Vidare kan näm- nas at Hishults mästerskytt Ito=- land Niklasson, som tävlade för I 16, blev åtta i klass M med 26 p. I lagtävlingarna blev Vo- inge trea I såväl tremanna- som f lag samt I tävli om HP:s vandringspris. I täv- lingen om förut anmält treman- nalag blev Velnge tvåa. Allt för — fid. 85 — 4 - HÖR VERKLIGEN. DESSA . stackars människor hemma på Hallandsås? Stackars! Ja, där- för att ”åshelvetets” isolering gjort dem vresiga, felväxta bå- de till kropp. och själ... Jo, de hör hemma på Hallandsås, "många av dem hör också hem- ma i vår egen tid — men man behöver vara författare på jakt efter stoff för att hitta dem, där de går gömda i var- dagssysslor på sina fattiga skogstorp. Ingvar Yahléa har hittat dem -— och känner dem så väl, att han trovärt och inte utan finess kan presentera .dem för sin läsekrets. Det gör kan i novellsamlipgen ”Nya berättelser från skogen”, sor i dagarna kommit ut till bok- lådorna från LT:s Förlag : Särskilt sydhallänningarna bör minnas, att Wahlén för några år sedan kom ut med en samling noveller under ti- tel ”Berättelser från skogen”. Det är allt inte otroligt, att ningens ekonomiska bekymmer Lan ' framgången då är en av de . främsta orsakerna till att den-- - - Nya Ingvar Wahlén-berättelser NN >. om fattigfolk från Hallandsås - TNGVAR WAHLÉN na . sydhalländske författare ännu en gång vill hålla sig till ”Asens” tacksamma miljö :i st större litterärt arbete. De ” rsta berättelserna från Hal- landsås stora skogar mottogs på sina håll med uppenbar förtjusning -— det fanns fram- stående -- kritiker, som villigt VER RVLYs dd förde fram Wahlén' till ea' plats bland våra förträffligaste novellister. — . : Inte minst därför kommer " Wahléns nya berättelse från "den ”vilda” hembygden att tat emot som efterlängtad och spännande Icktyr av hans lär sare — av vilka många natur- ligt nog finns & våra byggder. Sydhallänningen känner igen miljön även i den här boken — åsen och slätten, ibland l5gz- ger man märke till något väl- känt gårds- eller byanamn. Känner att miljöteckningen är korrekt, även om författaren har lockat sig. själv: till att frossa i ödsligheten och isole- "ringen. Nåväl, läsaren finner det lätt att kliva in i hand- lingen — att huka sig i dör- ren till torparstugan, att följa skrottattaren och hans spatti- ga märrkräk på åsens skogs- vägar eller på kullerstensga- torna i Laholm. Läsaren ac- cepterar till och med den wah- lénska benämningen på Hal- (Forts. & sid. 3)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.